Stadsbyggnadskontoret Stockholm

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Stockholm

2 Stadsbyggnadskontorets uppdrag Övergripande planering för bostäder, arbetsplatser, miljö och infrastruktur. Ta fram program och detaljplaner, handlägga bygglov, ge bidrag för bostadsanpassning m.m. Arbeta för en effektiv stadsbyggnadsprocess i tidig och kontinuerlig dialog med stockholmarna. Utveckla Stockholm till en ännu vackrare och mer attraktiv stad med hög kvalitet. Sida 2

3 Stadsbyggnadskontoret i korthet Planlägger cirka 350 bostads- och byggprojekt i Stockholm Hanterar cirka 7000 bygglovs ärenden per år och fattar cirka beslut. Ansvarar för obligatorisk ventilationskontroll, hissar och olovligt byggande. Lantmäteri Kartor och fastighetsbildningsfrågor Drygt 300 anställda: arkitekter, lantmätare, fysiska planerare, samhällsplanerare, ingenjörer, GIS-ingenjörer m fl. Sida 3

4 Bygglovsavdelningen För att förtydliga och förenkla ansökningsprocessen för solpaneler har nedanstående dokument tagits fram: Ett dokument med råd, vägledning Checklistor för hur man gör en ansökan finns på hemsidan Sida 4

5 Utformning i stenstaden Byggnader med stora kulturhistoriska värden och med höga krav på utformning vid förändringar. Placering av solenergianläggningar på fasader och branta tak mot gator och allmänna platser påverkar gatubilden i hög grad och kräver hög arkitektonisk kvalitet. Anläggningar kan med fördel placeras mot gård. De ska följa takfallet och dras in från takfot och gavlar så att de inte påverkar stadsbilden negativt. Kulörer på anläggningens alla delar bör alltid anpassas till takets befintliga kulör. Sida 5

6 Utformning i stenstaden och den öppna kvartersstaden Många platta tak. De kan förses med solpaneler och/eller solfångare om de dras in från fasad, takfot eller gavlar för att inte påverka gatubilden eller närområdet negativt. Vid platta tak bör fristående installationer på stativ eller liknande inte placeras på fläktrum, hisstoppar eller andra uppstickande byggnadsdelar. På lutande tak kan tillägg tillåtas men med krav på god arkitektonisk utformning och anpassning till takets lutning material, kulör m.m. Sida 6

7 Utformning i småskalig bebyggelse Bebyggelsen varierar mycket i karaktär. Fasaderna är oftast små och med mycket fönster. Placering av solenergianläggningar på fasad bör inte störa fönsterkompositionen och får inte medföra olägenheter för omgivningen. På tak som lutar mot allmän plats bör enheterna utformas sa att de tar hänsyn till områdets karaktär. I grupphusområde ska en likartad placering och utformning av solfångare och/eller solceller eftersträvas. Sida 7

8 Utformning i storskaliga bostadsområden Exempelvis miljonprogrammet Lämpar sig väl för tillägg av solenergianläggningar. Områdena är ofta öppna och utan skuggor. Taken är i regel platta och fasaderna är stora och har ofta fönsterlösa gavlar. Fristående installationer på tak bör inte placeras på fläktrum, hisstoppar eller andra uppstickande byggnadsdelar. Sida 8

9 Utformning för verksamhetsbyggnader Exempelvis sjukhus, skolor och idrottsanläggningar. Solenergi kan med fördel lyftas fram som representativ eller arkitektonisk element. Solenergianläggningar ska anpassas till byggnaderna så att god arkitektonisk kvalitet uppnås. Sida 9

10 Utformning av industriområden och hamnar Ofta stor potential att utnyttja solenergi. Energibehovet kan vara högt även under sommaren och många områden lämpar sig därför bra för solenergianläggningar. Sida 10

11 När behövs bygglov? Inom detaljplanelagt område behövs bygglov. Solfångare på tak eller vägg påverkar avsevärt byggnaders yttre utseende. Inom områden med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, speciellt inom områden av riksintresse för kulturminnesvården, bör solfångare i första hand försänkas i taket och vara väl indragen från alla dess kanter. Undvik placeringar som är viktiga för områdets karaktär, exempelvis i läge mot torg, huvudstråk eller gata. Enskilda hus av byggnadsminnesklass är olämpliga för installation av solfångare. Solfångare på marken eller på bygglovsfri byggnad, till exempel friggebod, behöver inget bygglov. Sida 11

12 Bygglovsprövning Granskning av ärendet (teamarbete) Är den sökta åtgärden lovpliktig? Är ansökan komplett? annars begärs kompletteringar Underskriven ansökningsblankett Granskning av detaljplan Återkoppling till sökande Beslut med startbesked inom 10 veckor från att ansökan är komplett. Sida 12

13 Vilka handlingar ska skickas in? Ansökningsblankett Situationsplan 1:100 Fasadritning Detaljritning och/eller produktblad Takplan Material- och kulörbeskrivning Kontrollplan, krävs för att startbesked ska meddelas (exempel på kontrollplaner finns på Stockholms stads hemsida). Checklista för vilka handlingar som behöver skickas in för solceller och solenergianläggningar finns på Stockholms stads hemsida: stockholm.se/byggbo/bygglov/a-o-lanksidor/checklistor/ Sida 13

14 Sida 14

15 Exempelkontrollplan Viktigt att fylla i datum och signatur vid kontrollpunkterna. Sida 15

16 När åtgärden är klarslutbesked Det står i beslutet vilka handlingar sökande ska skicka in till stadsbyggnadskontoret för att få slutbesked Med ett slutbesked godkänner byggnadsnämnden dels att en eller flera bygg- eller rivningsåtgärder ska anses slutförda, dels att byggnadsverket får tas i bruk. Capital of Scandinavia

17 Solcellsanläggning på Surbrunnsgatan Sida 17

18 Sida 18

19 Sida 19

20 Sida 20

21 Bygglovsavdelningen från stadsdelen Ijburg i Amsterdam Sida 21

22 Bygglovsavdelningen Kontaktvägar gällande solpaneler flerbostadshus: Bygglov Anna Arén, Anmälan Mohsen Payandeh Mehr, Allmänna frågor: tel nr Sida 22

23 Telefonrådgivning Rådgivning och information inför bygglov* En handläggare finns tillgänglig på telefon för enklare rådgivning och för att svara på frågor om bygglov och anmälan. Måndagar och tisdagar 9-11 och Onsdagar Torsdagar 9-11 Fredagar 9-11 Måndagar, tisdagar och onsdagar mellan kl bemannas telefonen av byggnadsinspektörer. Mail: Bygglovrådgivning: rådgivning inför bygglovsansökan och allmänna frågor. Öppettider: Tisdagar kl på Stadsbyggnadsexpeditionen. Capital of Scandinavia

24 Tack! Sida 24