Hur påverkar Nordpool det svenska elpriset?

Transkript

1 Uppsala Universitet Nationalekonomiska Institutionen HT 07 Examensarbete C Författare: Sebastian Johansson Handledare: Andreas Westermark Hur påverkar Nordpool det svenska elpriset? En empirisk studie av överföringskapaciteter och prisområden

2 2 Sammanfattning I uppsatsen undersöks hur prisområdesstrukturen på Nordpool samt överföringskapaciteter mellan Sverige och Nordpools övriga prisområden påverkar det svenska spotpriset på Nordpools spotmarknad. Problemet med hög grad av marknadskoncentration hos svenska elproducenter motverkas av att Sverige ingår i en större marknad via Nordpool. Uppsatsens frågeställning har besvarats genom att isolera effekten av ansträngda överföringskapaciteter och prisområdesstruktur i en regressionsanalys. Resultatet visar att det svenska spotpriset stiger när storleken på den svenska importen närmar sig den tillgängliga importkapaciteten. Det svenska spotpriset sjunker som en effekt av att Sverige utgör ett gemensamt prisområde tillsammans med övriga Nordpool. Att Sverige utgör ett isolerat prisområde på Nordpool får det svenska spotpriset att stiga. Uppsatsens resultat verkar tyda på att det finns en koppling mellan ökade överföringskapaciteter, att Nordpool utgör ett gemensamt prisområde och ett lägre svenskt spotpris. Dock kan man inte dra några slutsatser rörande de kausala sambanden. Nyckelord: Överföringskapaciteter, Nordpool, Elspot Jag vill tacka min handledare Andreas Westermark för hans starka engagemang, uppmuntran och stöd. Jag vill även tacka Magnus Sunnefors på Nordpool för hans hjälp med datamaterial. Till sist vill jag tacka Erik Glans för hans hjälp med dataprogrammet Stata.

3 3 Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Inledning och syfte 4 2 Bakgrund 5 2. Den svenska elmarknaden Vilka faktorer påverkar det svenska elpriset Strukturen på den svenska elmarknaden Nordpool och elspot 2.2.Elspot Prissättningen på elspot Auktionsförfarandet och prisberäkningar av av systempriset och områdespriserna Tidigare studier av Nordpools inverkan på elpriser 5 3 Metod 8 3. Datamaterial Variabler Modell Tillförlitlighet 24 4 Resultat Deskriptiv statistik Regressionsanalys 29 5 Slutsatser 32 6 Diskussion 35 7 Källförteckning 37 8 Ordlista 39 9 Appendix 40 Bilaga 40 Bilaga2 42 Bilaga3 44 Bilaga 4 46

4 4 Inledning och syfte Idag ingår Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna och norra Tyskland i elbörsen Nordpool. Nordpool är en internationell elbörs genom vilken aktörerna på elmarknaden i Nordpoolområdet köper och säljer el. Möjligheten att handla el mellan de olika länderna inom Nordpool begränsas av de överföringskapaciteter som finns vid en given tidpunkt. Om överföringskapaciteten skulle vara otillräcklig vid ett tillfälle leder det som regel till att Nordpoolområdet delas upp i två eller fler delar i vilka det finns ett separat pris. I dagsläget är den svenska elproduktionsmarknaden högt koncentrerad med tre marknadsaktörer: Eon, Fortum och Vattenfall som tillsammans står för huvuddelen av den totala elproduktionen. Om Sverige utgjorde en enskild marknad skulle detta vara ett problem. Men genom Nordpool agerar de svenska aktörerna på en större marknad på vilken de har mindre marknadsmakt. Tidvis leder dock otillräckliga överföringsmöjligheter till att Sverige utgör ett isolerat prisområde. Med isolerat prisområde menas att priset i det svenska prisområdet skiljer sig från övriga Nordpool, inte att Sverige är fysiskt isolerat. Ett mer beskrivande och synonymt begrepp är att Sverige har ett unikt pris. Uppsatsens syfte är undersöka Nordpools inverkan på det svenska elpriset. Undersökningen i uppsatsen försöker avgöra om Sveriges medverkan i Nordpool ger ett lägre elpris genom att graden av marknadskoncentration hos elproducenterna minskar när Sverige ingår i en större marknad via Nordpool. För att göra detta kommer uppsatsen att fokusera på överföringskapaciteters och prisområdens effekt på det svenska elpriset. Det svenska elpriset definieras som spotpriset för det svenska prisområdet på Nordpools spotmarknad Elspot. Undersökningen utför med hjälp av en regressionsanalys och med deskriptiv statistik. Efter inledningen beskrivs den svenska elmarknaden och hur prissättningen på Nordpools spotmarknad fungerar. Därefter diskuteras kort vad tidigare studier av elmarknaden har kommit fram till beträffande marknadsmakt på den svenska elmarknaden samt Nordpools inverkan på det svenska elpriset. Sedan redogörs för uppsatsens metod. Därefter följer resultat, slutsatser och diskussion.

5 5 2 Bakgrund Avsnittet är indelat i två delar. Den första delen behandlar den svenska elmarknaden, framförallt de faktorer som inverkar på det svenska elpriset och strukturen på den svenska elmarknaden. I den andra delen beskrivs hur Nordpool och Elspot fungerar. Där ges en kort beskrivning om hur elpriset bestäms på Elspot. Den andra delen avslutas med en kort genomgång av tidigare studiers resultat gällande Nordpools påverkan på det svenska elpriset. 2. Den svenska elmarknaden Sveriges elmarknad avreglerades 996. Syftet var att införa konkurrens på elmarknaden vilket skulle göra den mer effektiv med avseende på priser och kostnader, samt att skapa valfrihet för konsumenterna. Avregleringen innebar att de regelverk som hindrade elhandeln togs bort, dock undantogs elnäten eftersom de utgör naturliga monopol. I och med avregleringen 996 har prissättningen på el varit fri, och tillsammans med Norge har Sverige varit en del av elbörsen Nordpool på vilken man ohindrat kan köpa och sälja el 2. Nordpool statades 996 och utgjordes då av Sverige och Norge, Nordpools övriga medlemsnationer tillkom mellan 998 och De största ägarförändringarna på elmarknaden efter avregleringen 996 har varit de stora energikoncernas uppköp av elföretag från kommuner och industriföretag. Det har uppskattats att mellan 5 och 20 procent av elproduktionskapaciteten bytte ägare mellan 996 och Ägarförändringarna har lett till en ökad ägarkoncentration av elproduktionen och elhandelsverksamheten i Sverige Vilka faktorer påverkar det svenska elpriset I Energimarknadsinspektionens rapport Prisbildning och konkurrens på elmarknaden från 2006 diskuteras de faktorer som anses ha störst inverkan på det nordiska elpriset. De är hydrologisk balans, elproduktion, import/export med övriga Europa, priser på fossila bränslen Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, s- till s-3, Energimarknadsinspektionen, maj Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, s 2 Energimarknadsinspektionen, Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, s 42, Energimarknadsinspektionen, 2006

6 6 samt priset för utsläppsrättigheter 5. Eftersom Sverige är starkt knutet till den nordiska elmarknaden och endast undantagsvis har ett unikt pris på el jämfört med resten av Nordpool gör jag antagandet att de faktorer som påverkar det nordiska elpriset också påverkar det svenska elpriset. Vidare har Sverige med undantag för kärnkraft i stort sett samma struktur i sin elproduktion som övriga norden, se Tabell. Tabell. Elproduktion i Norden exklusive Island och Sverige 2005 (TWh) 6 Produktionsslag Norden (TWh) Norden procentuell Sverige (TWh) Sverige procentuell andel andel Vattenkraft 222,2 56,2 % 72, 46, % Kärnkraft 9,8 23,2 % 69,5 44,4 % Övrig Värmekraft 49,8 2,6 % 5,5 3,5 % Kol 22,6, Olja 3,2, Torv, 4,6, Naturgas 8,6, Övriga 0,8, Förnyelsebar kraft 32, 7,9 % 9,2 5,9 % Vind 8,2 0,9 Bio 9,5 7,4 Avfall 3,5 0,9 Totalt ,9 % 56,3 99,9 % Då vattenkraft utgör huvuddelen av den svenska elproduktionen innebär detta att mängden tillgänglig el skiljer sig från år till år beroende på mängden nederbörd i områdena knutna till vattenkraftsmagasinen. I avhandlingen Essays on the Swedish Electricity Market visar Bo Andersson att mängden vattenkraft i Sverige kan variera med +/-25 procent beroende på om det är ett våtår eller ett torrår 7. Vidare verkar det finnas ett samband mellan välfyllda 5 Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, s 56, Energimarknadsinspektionen, maj Essays on the Swedish Electricity Market, Bo Andersson, sida 6-7, 999

7 7 vattenmagasin och låga elpriser. När en producents vattenmagasin är välfyllda finns det en stor tillgänglig kvantitet vattenkraft och priset på vattenkraft sjunker. Under ett torrår när vattenkraftsmagasinen har en låg fyllnadsgrad finns det en liten mängd tillgänglig vattenkraft och priset på vattenkraft stiger. Vattenmagasinen fylls inte på konstant under ett år, tvärtom är tillrinningen till vattenmagasinen av säsongsbetonad karaktär. Under vintern är tillrinningen till vattenmagasinen liten och den största tillrinningen sker under våren och sommaren. Detta innebär att fyllnadsgraden i vattenmagasinen är som högst under sensommaren och hösten för att sedan sjunka under vintern och sedan stiga igen efter snösmältningen 8., Diagram Timvisa observationer för det svenska spotpriset på under (SEK/MW). Av elproduktionen i Sverige utgörs mer än 90 procent av vatten- och kärnkraft. Båda produktionsslagen har en låg marginalkostnad. Priset som bestäms av kostnaden för den sist producerade enheten el är därför känsligt för den producerade mängden vattenkraft och kärnkraft. I ett nordiskt perspektiv påverkas priset mer av mängden vattenkraft eftersom vattenkraften är dubbelt så stor som kärnkraften och vattenkraften har ett mer varierat produktionsmönster. Kärnkraftsanläggningarna är byggda för att ha en jämn produktion. 0. I Energimarknadsinspektionens rapport Prisbildning och konkurrens på elmarknaden diskuteras hur nordens (exklusive Island) kraftutbyte med övriga Europa påverkar de nordiska 8 Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 57-60, Energimarknadsmyndigheten, Skalan på x-axeln är timme på året. Första timmen är 00-0 den Januari, sista är den sista december. Det var 8759 timmar under Grafen är egenhändigt gjord i Eviews 6. 0 Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 6-62, Energimarknadsmyndigheten, 2006

8 8 spotpriserna. De länder som norden har ett kraftutbyte med är Tyskland, Polen och Ryssland. Handelsutbytet med Polen och Ryssland utgjordes endast av import under Nordens kraftutbyte med Tyskland utgörs av både export och import. Handeln verkar ha en utjämnande effekt på de nordiska elpriserna. Under 2005 verkar mönstret vara så att norden exporterar el till Tyskland när systempriset är lågt och importerar när systempriset är högt. Systempriset är Nordpools genomsnittspris. Om överföringskapaciteterna mellan Nordpools prisområden skulle vara obegränsade skulle elen på Nordpools spotmarknad handlas till systempriset. Norden var en nettoexportör av el under Under 2005 exporterade norden 4645 GW till Polen, Ryssland och Tyskland och importerade 3727 GW. För Sverige var siffrorna 425 GW i export och 606 GW i import 2. Till skillnad från Sverige där en mycket liten del av elproduktionen är baserad på fossila bränslen är detta en stor produktionsteknologi i Finland, Polen, Tyskland och Danmark. Det innebär att när Sverige utgör ett prisområde tillsammans med ett eller flera av dessa länder är det troligt att det prisgivande budet kommer från en fossilbaserad produktionsenhet 3. Den första januari 2005 infördes handel med utsläppsrätter i EU. En utsläppsrätt ger innehavare rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Man kan antingen få en utsläppsrätt sig tilldelad gratis eller så kan man köpa dem på marknaden. En innehavare av en utsläppsrätt kan antigen använda sig av den eller sälja den. För en elproducent som använder fossilbaserad kraftproduktion betyder detta att värdet för hans utsläppsrätter bestäms av deras värde på marknaden för utsläppsrätter. Ju högre priset är på utsläppsrätter desto större är alternativkostanden för fossilbaserad elproduktion. Utsläppsrätterna påverkar elpriset genom deras marknadsvärde och storleken på den fossilbaserade kraftproduktionen som utgör de prisbestämmande buden på spotmarknaden 4. Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 62-65, Energimarknadsmyndigheten, maj Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 65, Energimarknadsmyndigheten, Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 66, Energimarknadsmyndigheten, 2006

9 Strukturen på den svenska elmarknaden Av den el som producerades i Sverige 2004 stod tre stora koncerner tillsammans för 27,9 TWh (86 procent) av den totala elproduktionen. När det gällde återförsäljningen av el levererade samma koncerner 0,3 TWh (74,9 procent) el till slutkund. Större delen av den el som levereras av elhandelsbolag utanför de tre stora koncernerna producerades ursprungligen av dessa tre koncerner. Det är genom långfristiga samarbetsavtal som många av de oberoende elhandelsföretagen kan sälja kvantiteter el som överstiger deras egen produktion. Om man tar hänsyn till detta har de tre stora koncernerna större marknadsmakt än vad deras egen försäljning till slutkund visar 5. Framför allt är det Vattenfall som säljer stora delar av sin produktion till andra aktörer, se Tabell 2. Tabell 2. Elproduktion och elförsäljning för de största aktörerna på den svenska marknaden, år 2004, (TWh) 6 Aktörer Elproduktion och elförsäljning E.on Vattenfall Fortum Övriga aktörer Totalt Elproduktion (TWH) 33,9 70,0 24,0 20,6 48,5 Procentuell andel av total elproduktion 22,8 47, 6,2 3,9 00 Elförsäljningsvolym (TWh) 37,6 45,2 27,6 36,8 47,2 Procentuell andel av total elförsäljning 25,5 30,7 8,7 25, 00 I sin rapport Prisbildning och konkurrens på elmarknaden från 2006 gör Energimarknadsinspektionen en kartläggning av situationen på den nordiska elproduktionsmarknaden. Där konstaterar den att den svenska marknaden för elproduktion kan beskrivas som högt koncentrerad med ett fåtal stora aktörer som står för huvuddelen av den producerade kvantiteten. Att samtliga kärnkraftverk är samägda av två eller flera stora 5 Ägarstruktur på elmarknaden, sida 39, Energimarknadsinspektionen, Ägarstruktur på elmarknaden, sida 6-7 och 39, Energimarknadsinspektionen, 2006

10 0 aktörer uppfattas också som ett hinder för konkurrens. Men att länderna i nordpoolområdet utgör en gemensam marknad leder till ökad konkurrens 7. På den svenska elproduktionsmarknaden år 2004 stod de tre största producenterna för 86, procent av den producerade kvantiteten. Den största producenten Vattenfall står för 47, procent av den svenska elproduktionen. Tittar man på elproduktionsmarknaden (se Tabell 3) för nordpoolområdet under samma år står de tre största elproducenterna för en påtagligt lägre andel av den totala produktionen 8. Tabell 3 De största elproducenterna i Norden exklusive Island för år 2004 (TWh) 9 Företag Elproduktion i TWh Procentuell andel av den totala elproduktionen Vattenfall 70,5 8,6 % Fortum 50,7 3,4 % Statkraft 34,2 9,0 % Sydkraft/E.ON 34,0 9,0 % Pohjolan Voima Oy 7,7 4,7 % Elsam 4,6 3,8 % E2 0,8 2,8 % Övriga 46,5 38,6 % Totalt i Norden % Totalt för de tre största 55,4 4% Graden av marknadskoncentration kan beskrivas genom Herfindhal-Hirschman Index (HHI). HHI beräknas genom att man kvadrerar den procentuella marknadsandelen hos varje företag på en marknad och sedan summer dem. Om det exempelvis finns tre företag på markanden med marknadsandelar på 20, 30 och 50 procent blir HHI = Ett HHI värde under 000 anses beskriva en lågt koncentrerad marknad, ett värde mellan 000 och 800 beskriver en marknad som är måttligt koncentrerad. För ett HHI över 800 anses marknaden vara högt koncentrerad 20. I rapporten Prisbildning och konkurrens på elmarknaden från 2006 har Energimarknadsinspektionen beräknat HHI-värden för de tio vanligaste marknadskonstellationerna i Norden under Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, s-7 till s-0, Energimarknadsmyndigheten, Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 44, Energimarknadsmyndigheten, Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 44 tabell 0, Energimarknadsmyndigheten,

11 Tabell 4 HHI för de tio vanligaste marknadskonstellationerna 2005 Marknadskonstellation HHI för Sverige Norden gemensamt prisområde 830 Jylland isolerat, övriga områden gemensamt pris 93 Norra Norge isolerat, övriga områden gemensamt pris 842 Sverige-Själland-Finland- Södra Norge ett pris; Norra Norge, Jylland isolerade 989 Sverige-Själland-Finland- Norra Norge ett pris; Södra Norge, Jylland isolerade 7 Sverige-Norge-Finland ett pris; Jylland, Själland isolerade 072 Själland isolerat; övriga områden gemensamt pris 963 Sverige-Norge-Själland ett pris; Jylland, Finland isolerade 273 Sverige-Själland-Finland ett pris; Jylland, Södra Norge, Norra Norge isolerade 472 Södra Norge isolerat; övriga områden gemensamt pris 964 Sverige isolerat prisområde 3060 Under 2005 hade Sverige i snitt ett HHI på 025. När Norden utgjorde ett gemensamt prisområde var graden av marknadskoncentration relativt nära gränsen för en måttligt koncentrerad marknad. Dock var den svenska elproduktionsmarknaden högt koncentrerad när Sverige utgjorde ett isolerat prisområde. Under 2005 var Norden ett gemensamt prisområde under 32 procent av tiden, Sverige utgjorde ett isolerat prisområde under 43 timmar Nordpool och Elspot Nordpool är en internationell elbörs i Oslo vars spotmarknad omfattar Sverige, Norge, Finland, Danmark och en del av Nordtyskland. År 993 grundas Statnett Marked AS som är föregångare till dagens Nordpool av den norska systemoperatören Statnett. Världens första internationella elbörs bildas 996 när de svenska och norska elmarknaderna knöts ihop genom Nordpool. Fram till 2005 tillkommer Finland, Danmark och Norra Tyskland 22. Idag är Nordpool samägt av Statnett SF och den svenska systemoperatören Svenska Kraftnät. De äger vardera hälften av Nordpool ASA. Nordpools spotmarknad är avknoppad i ett självständigt 2 Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, s-9, Energimarknadsmyndigheten, maj 2007

12 2 bolag Nord Pool Spot AS; företaget är samägt av de nordiska systemoperatörerna (Sverige, Norge, Finland, Danmark) och Nord Pool ASA som alla har en ägarandel på 20 procent 23. På Nordpool finns det tre slags marknader för el, Elbas, spotmarknaden (Elspot), och den finansiella marknaden. Elbas är en marknad som sträcker sig en timme fram i tiden, marknadens aktörer använder sig av Elbas för att säkerställa sin kortsiktiga balans. Elbas fungerar som en slags nödmarknad för elleverantörer som har ett akut underskott på el. På spotmarknaden bestäms elpriset timvis för nästkommande dygn 24. På den finansiella marknaden sker handel med olika finansiella derivat. År 2005 omsatte Nordpools spotmarknad, Elspot 76 TWh och 43,4 mdr Nok, den finansiella marknaden omsatte 786 TWh och 89,5 mdr Nok Elspot På Nordpools spotmarknad kallad Elspot avgörs priset på el för nästa dygn genom ett auktionsförfarande där återförsäljare och elproducenter lägger köp- och säljbud. Det som köps och säljs på Elspot är timslånga kontrakt för leverans av el. Elspot utgörs av ett antal prisområden inom vilka det alltid finns ett pris på el fanns följande prisområden: Finland, Sverige, Jylland, Själland, Södra Norge, och Norra Norge. Norra Tyskland (Kontek) tillkom under den senare delen av Överföringsmöjligheterna mellan prisområdena är begränsade och detta gör att det tidvis kan vara olika priser på el för olika prisområden inom Elspotområdet. De priser som bestäms på Elspot är Systempriset och sedan ett pris för varje prisområde. År 2004 stod Sverige för 39,9 procent av omsättningen på Elspot. Cirka 42,5 procent av den svenska elkonsumtionen utgjordes av el som hade gått igenom Elspot, genomsnittet för Norden var något lägre, ca 40 procent maj maj maj Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida 83-85, Energimarknadsmyndigheten, 2006

13 Prissättningen på Elspot Till Elspot skickar marknadsaktörerna sina köp- och säljbud som specificerar pris och mängd el de vill köpa respektive sälja för en viss timme. Från buden tar man fram utbuds- och efterfrågekurvor. Utbudskurvan konstrueras så att den mängd el som produceras till lägst marginalkostnad sätts längst till vänster och de med högst marginalkostnad sätts längst ut till höger. Priset sätts sedan så att all el för den givna timmen säljs till marginalkostnaden för den sist producerade enheten el. Med andra ord är jämviktspriset för Elspot kostnaden för att producera ytligare en enhet el hos den dyraste produktionsanläggningen som krävs för att möta efterfrågan 27. Exempelbild för prisbildning på Elspot Rörlig kostnad (kr/mwh) Utbud (säljbud) Efterfrågan (köpbud) Marknadspris Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Kolkraft mm. Diagram. Prisbildningen på Elspot Kvantitet per produktionsslag (MWh) 27 Prisbildning och konkurrens på elmarknaden, sida s-2 till s-3, Energimarknadsmyndigheten, 2006

14 Auktionsförfarandet och prisberäkningar av systempriset och områdespriserna Auktionsförfarandet börjar med att systemoperatörerna rapporterar tillgänglig överföringskapacitet för nästa dag till auktionshållaren. Klockan 0:00 offentliggör Nordpool överföringskapaciteterna på sin hemsida. Aktörerna på Elspot har till klockan 2:00 på sig att lägga köp- och säljbud för följande dygn. Alla bud är specificerade efter prisområde och timme. Därefter börjar auktionshållaren beräkna de olika priserna. Det första pris som beräknas för en viss timme är Systempriset. Systempriset är det pris som skulle råda om överföringsmöjligheterna mellan Nordpools olika prisområden vore oändliga, Kontek undantaget. Konteks påverkan på Systempriset begränsas till den överföringsvolym som finns tillgänglig till Kontek. Utifrån de olika köp- och säljbuden tar man fram efterfråge- och utbudskurvor. Priset bestäms sedan utifrån skärningspunkten mellan de två kurvorna. Med överföringskapacitet menas den mängden el som kan överföras mellan två olika prisområden. Då det alltid finns en viss överföringskapacitet är aldrig prisområdena fysiskt isolerade från varandra. Dock kan det vara så att överföringskapaciteterna är otillräckliga för att alla prisområden i Nordpool ska kunna ha samma pris. Om det är så att ett prisområde har pris som skiljer sig från alla andra prisområden säger man att prisområdet har ett unikt pris eller att prisområdet utgör ett isolerat prisområde. Termen isolerat prisområde är lite missvisande eftersom Nordpools prisområden aldrig är fysiskt isolerade från varandra. Prisberäkningen för ett prisområde börjar med att man tar fram efterfråge- och utbudskurvorna för hela Elspotområdet. Därefter hittar man priset genom att hitta skärningspunkten mellan de aggregerade utbuds- och efterfrågekurvorna för hela Elspotområdet. När auktionshållaren har hittat detta pris kommer han att kunna identifiera överskotts- och underskottsområden. När detta är gjort tittar man på överföringsmöjligheterna mellan överskotts- och underskottsområdena; om dessa är tillräckliga kommer det att finnas ett pris på el för alla prisområden inom Nordpool under den aktuella timmen. Om det inte skulle finnas tillräcklig överföringskapacitet mellan ett eller flera prisområden kommer det ursprungliga priset att leda till obalanser på markanden då man inte kan transportera elen dit den efterfrågas. Auktionshållaren måste nu dela upp marknaden i två

15 5 eller fler delar. Om det exempelvis finns en flaskhals delar man marknaden i två delar, en på vardera sidan av flaskhalsen. Ett område kommer vara ett överskottsområde och det andra kommer vara ett underskottsområde. Auktionshållaren räknar sedan om priserna för de olika områdena, i överskottsområdet kommer priset att bli lägre jämfört med det tidigare priset och i underskottsområdet kommer priset att bli högre. Jämfört med tidigare kommer det nu att vara jämvikt mellan utbud och efterfrågan i de båda områdena men man har inte tagit hänsyn till överföringsmöjligheterna mellan de båda områdena. Om det då skulle finns en tillgänglig överföringskapacitet på 500 MW mellan överskottsområdet och underskottsområdet kommer följande att hända: ) I överskottsområdet kommer exportmöjligheten att ses som ett önskemål från underskottsområdets sida om att köpa 500 MW. Detta innebär att efterfrågekurvan kommer att flyttas utåt med samma storhet. Jämvikten flyttas utåt på diagrammet, priset ökar något (men är fortfarande lägre än i underskottsområdet) och producerad mängd energi ökar med 500 MW. 2) På samma sätt kommer möjligheten att importera 500 MW från överskottsområdet leda till att utbudskurvan i underskottsområdet att flyttas åt höger med samma storhet. Jämvikten skiftar utåt och priset minskar något men är fortfarande högre än i överskottsområdet. För den givna timmen kommer spotpriset i de olika områdena att vara olika men det kommer vara balans mellan utbud och efterfrågan i varje område och överföringskapaciteterna kommer att vara fullt utnyttjade 28. Man kan alltså se export som att en extra kund tillförs marknaden. På samma sätt kan import betraktas som att en extra elproducent tillförs marknaden. Nordpool tar hand om de eventuella mellanskillnaderna mellan prisområdena maj januari 2008

16 6 Exempel vid flaskhals Överskottsområde Underskottsområde Pris Efterfrågan Pris Efterfrågan Utbud Utbud P i P u P ö P i Kvantitet Kvantitet Utfall med överföring Utfall med Överföring P ö och P u är priserna för prisområdet när man utnyttjar överföringskapaciteterna. P i är priset om man inte tar hänsyn till överföringsmöjligheterna. Diagram 2. Prisbildning vid flaskhals Tidigare studier av Nordpools inverkan på elpriser I artikeln Market structure and the price of electricity: An ex ante analysis of the deregulated Swedish electricity market från 995 undersöker Bo Andersson och Lars Bergman effekterna av en kommande avreglering av den svenska elmarknaden. Genom att simulera den svenska elmarknaden i en modell fann de att producentsidan var för högt koncentrerad för att en avreglering skulle leda till lägre elpriser. Framför allt var det Vattenfalls marknadsandel som ledde till högre priser. För att möta problemet föreslog de att man skulle dela upp Vattenfall i två lika stora delar vilket skulle leda till ett mycket lägre jämviktspris vid en avreglering. Problemet artikeln beskriver undveks genom bildandet av Nordpool vilket innebar att Sverige kom att ingå i en större svensk-norsk marknad på vilken Vattenfalls marknadsandel är mindre. Effekterna av avregleringar av elmarknaderna och frihandel med el skattas i artikeln Competition and Prices on the Emerging Nordic Electricity Market (E. Amundsen, L. Bergman och B.Andersson 998). I artikeln gör författarna beräkningar av elpriset för Sverige och Norge dels när länderna är isolerade, dels när det förekommer frihandel mellan länderna. Vidare utgår författarna ifrån att det antingen råder perfekt konkurrens eller en 30 Figuren är en egenhändigt gjord skiss av motsvarande figur från 3 maj 2007

17 7 oligopolsituation på ländernas inhemska marknader. Om det råder perfekt konkurrens är frihandelspåverkan på priset minimal. Om det däremot skulle råda en oligopolsituation kommer frihandel att innebära en stor sänkning av det svenska elpriset (0,74 SEK/KWh mot 0,245 SEK/KWh) för Norges del skulle frihandel innebära en svag ökning av elpriset (0,7 SEK/KWh mot 0,68 SEK/KWh). I artikeln drar författarna slutsatsen att frihandel med el kan vara ett bra sätt för Sverige att åtgärda en situation med låg grad av konkurrens på den inhemska marknaden. I artikeln Zonal pricing and demand-side bidding in the Norwegian electricity market (A.T Johnsen, S.K Verma och C. Wolfram, 999) undersöker författarna om de norska elproducenterna utövar marknadsmakt inom norska prisområden som är isolerade tillföljd av låga överföringskapaciteter. Hypotesen de prövar är huruvida vattenkraftsproducenterna, vilka står för större delen av landets elproduktion, undanhåller produktionskapacitet när överföringskapaciteterna är låga för driva upp elpriset. Författarna använder sig av data från Nordpools spotmarknad. Resultaten de kommer fram till tyder på att i vissa norska prisområden har priserna en tendens att öka när prisområdena är isolerade. Till skillnad från ovanstående artikel misslyckas E. Hjalmarsson att förkasta hypotesen om att det inte skulle råda perfekt konkurrens på Nordpools spotmarknad i artikeln Nord Pool: A Power Market Without Market Power från Han använder sig av veckodata från Nordpools spotmarknad för att undersöka om det finns tecken på marknadsmakt. De variabler han använder sig av är systempriset system turnover vilka är pris och kvantitetsvariabler för hela spotmarknaden. Vidare bortser han ifrån överföringsbegränsningar. Då alla observationer på spotmarknaden är timvisa och artikelskrivaren använder veckodata kan han inte se om det förekommer marknadsmakt vid kortvariga tillfällen. I artikeln menar Hjalmarsson att kortare episoder med marknadsmakt på Elspot måste slå igenom på hans aggregerade data. Därför måste den eventuella marknadsmakt som finns på kort sikt vara svag. Slutsatser från tidigare studier av den nordiska elmarknaden visar att problemet med marknadsmakt och höga elpriser i Sverige försvinner genom att vi ingår i en större marknad. Det tycks inte heller finnas ett problem med marknadsmakt på Nordpool, även fast att det finns tecken som tyder på att priserna har en tendens att stiga i isolerade prisområden.

18 8 3. Metod I Metod delen redogörs för den metod som använts i uppsatsen. Avsnittet börjar med att beskriva det använda datamaterialet. Därefter kommer en redovisning för de variabler, den modell och den regression som har använts i uppsatsen. Slutligen kommer en diskussion om metodens tillförlitlighet. 3. Datamaterial Undersökningen är baserad på data från Nordpool som utgörs av timvisa observationer för hela år Datamängden fick användas med tillstånd av Nordpool under förutsättning att den inte spreds vidare, samt att alla slutsatser som görs utifrån datamaterialet är uppsatsskrivarens egna. I undersökningen används också oljepriset. Dataserien som är hämtad genom dataprogrammet Ecowin rör priset per fat Brentolja och observationerna är dagsvisa. Priset per fat olja är omräknat från USD till SEK med hjälp av den valutakurs som gällde för den dagen.

19 9 3.2 Variabler Tabell 5 visar de variabler som har använts i uppsatsens undersökning Tabell 5. Variabel Spotpriset för Nordpools samtliga prisområden Systempriset Oljepriset Exportkapacitet Importkapacitet Exportkvot Importkvot Definition Elpriset för ett prisområde på Elspot. Det spotpriset som skulle gälla på Elspot om överföringskapaciteterna var oändliga. Brentbörsens spotpris på råolja. Tillgänglig exportkapacitet mellan Sverige och övriga Nordpool. Tillgänglig importkapacitet mellan Sverige och övriga Nordpool. Variabeln har skapats med formeln: export exp ortkvot = exportkapacitet Variabeln har skapats med formeln: import importkvot = importkapacitet Dummy för om Sverige utgör ett isolerat prisområde Dummy för om Nordpool utgör ett gemensamt prisområde Dummy som visar om det är dag eller natt En dummy för alla månader utom januari. Är aktiv om inget annat prisområde har samma pris som Sverige Är aktiv om alla prisområden i Nordpool har samma pris. Är aktiv mellan klockan 900 och Exempel: Månadsdummyn för februari är aktiv under februari månad.

20 20 Alla priser är i svenska kronor. Oljepriset har tagits med eftersom priset på fossila bränslen påverkar elpriset. Med import och export menas export och import mellan Sverige och övriga Nordpool. Import- och exportkapacitet är den import- och exportkapacitet som finns tillgänglig mellan Sverige och övriga Nordpool. Notera att Sverige utgör ett transitland mellan många av länderna inom Nordpool. Det innebär att importen/exporten mellan Sverige och Nordpoolområdet utgör en mindre del av den använda överföringskapaciteten vid ett givet tillfälle. Importkvoten kommer att närma sig när importen blir lika stor som importkapaciteten, och gå mot 0 när importen blir mycket liten i jämförelse med importkapaciteten. Exportkvoten kommer ha samma egenskaper som importkvoten. Dummyvariablerna har skapats utifrån Nordpools datamaterial. Dummyvariabeln för om Sverige utgör ett isolerat prisområde är aktiverad för varje observation då priset i det svenska prisområdet inte stämmer överens med något annat pris i de övriga prisområdena. Dummyvariabeln för om Nordpool är ett gemensamt prisområde är aktiverad för varje tillfälle då priserna i alla prisområden är lika. Med Nordpoolområdet menas alla prisområden förutom Kontek. Detta eftersom Kontek anslöts till Nordpool under den senare delen av Syftet med dummyvariablerna är att kunna avgöra om det finns några systematiska prisskillnader beroende på hur konstellationerna av prisområden ser ut. Dummyvariabeln för om det är natt eller dag har tagits med i modellen då efterfrågan på el borde vara beroende av tid på dygnet. De elva dummyvariablerna för månaderna februari till december kommer visa hur efterfrågan och utbud på påverkas av faktorer som temperatur och fyllnadsgrad i vattenkraftsdammarna. Eftersom dummyvariablerna, export- och importkvoterna samt variablerna för överföringskapaciteter är viktigast för uppsatsens syfte kommer de vara i fokus när resultaten diskuteras. Så många som möjligt av de faktorer som påverkar elpriset har tagits hänsyn till för att dummyvariablerna och överföringskapaciteterna ska bli så förväntansriktiga som möjligt. Diskussionen om detta fortsätter i avsnittet om modellens tillförlitlighet.