Sammanfattning av resultat från Bergums vattenreningskärr Foto Olof Pehrsson

Transkript

1 Sammanfattng av resultat från Bergums vattenrengskärr Foto Olof Pehrsson Olof Pehrsson Ekologi-Konsult 22

2 2 Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 7, Lycke Tel / fa p-son.tjuvkil@swipnet.se Sammanfattng av resultat från Bergums vattenrengskärr Under perioden har provtagngar förts vid 26 tillfällen på - och gående vatten med avseende på tot-p, fosfat-p, tot-n, nitrat-n och ammonium-n. Samtidigt har vissa prov tagits på bakterier: E. coli 12 st., koliforma bakterier 35º 2 st., koliforma bakterier 44º 8 st. och heterotrofa bakterier 6 st. In- och gående vattenflöden och deras ph har mätts. Under år 21-2 har prov också tagits på syre och konduktivitet. Bergum : tot-p 24, 16, 12, 8, 4, 4, 1,3,29, ma med m Bergum : fosfat-p 16, 12, 8, 3,5 4,,,9,14 ma med m Fig. 1. Halter i - och gående vatten. Fig. 2. Halter i - och gående vatten. Ingående halter av tot-p (medel 12,4) har varierat mellan och 2,9 mg/l och för fosfat- P (medel 9,5) mellan 19, och,76 mg/l. Utgående halter framgår av Fig. 1 och 2. Ur övergödngssynpunkt är det egentligen flödet av fosfat-p som är av störst ekologisk betydelse, eftersom det är flödet av lösta närsalter som kan ge upphov till algproduktion nedströms i vattendrag och kustvatten. Skillnaden mellan tot- och fosfat-p görs av organiskt bundet P, vilket i form av biomassa har producerats i vattenrengskärret och således te görs av organiska rester från slambrunnen. Denna organiska biomassa kan göra födounderlag för förekommande evertebratproduktion nedströms. Bergum : tot-n ,6 3,2 ma med m Fig. 3. Halter i - och gående vatten. Bergum : am m onium + nitrat , 6,4 2 2, ma med m Fig. 4. Halter i - och gående vatten.

3 3 Ingående halter av tot-n (medel 76,4) har varierat mellan 17, och 17, mg/l och för ammonium + nitrat (medel 63,9) mellan 11,3 och 14, mg/l. Utgående halter framgår av Fig. 3 och 4. Skillnaden mellan halterna i gående och gående vatten kan anges som upptag. I vattenrengskärret sker upptaget i form av biologisk produktion av biomassa vilken sprids i omgivngen via närgskedjor. I andra tekniska rengsanläggngar användes begreppet retention för ett upptag som kvarhålles men sedan på något sätt så smångom måste tas om hand. Ett medelvärde för upptaget av tot-p resp. tot-n blev 11,1 och 67,8 mg/l. N/P-kvoten i gående vatten blev 6,5 och i gående vatten 8,2. Detta nebär att N/Pkvoten i upptaget blev 6,6 vilket nebär just de ungefärliga proportioner av N och P som är typiska för vät- och djurbiomassa. N/P-kvoten i flödet från slambrunnen ligger nära det värde för hushållsspillvatten som anges av naturvårdsverket (6,4). Effektiviteten i upptaget av närsalter är beroende av tillgången på ljus, vilket framgår av att de lägsta värdena noterades i december (Fig. 5-8). För såväl tot-p, fosfat-p, tot-n som ammonium- + nitrat-n ligger effektiviteten med få undantag mellan 9 och 1 % under tiden mars december. Lägre effektivitet kan också träda när flödet från slambrunnen är starkt spätt och i samband med att 1, 9,, 7, 6, 5,, 3, Bergum : tot-p , 9,, 7, 6, 5,, 3, Fig. 5. Effektivitet i upptag av tot-p. Bergum : fosfat-p , 9,, 7, 6, 5,, 3, Fig. 6. Effektivitet i upptag av fosfatforfor. Bergum : tot-n Fig. 7. Effektivitet i upptag av tot-n.

4 4 slambrunnen tömts, vilket sker på hösten. Lägre effektivitet har också trätt när igenvängen tillåtits att framskrida, så att skuggande väter, främst flytande väter som andmat Lemna mor och mannagräs Glyceria fkuitans fått breda sig. Men även högvuna arter som bredkaveldun Typha latifolia, stor igelknopp Sparganium erectum, skogssäv Scirpus sylvaticus och veketåg Juncus effusus kan snabbt breda sig och reducera tillförseln av ljus till vattenskiktet där snabbt assimilerande bakterier och vätplankton skall stå för det effektiva upptaget av närsalter och där ciliater och andra zooplanktonarter skall leda upptaget i närgskdedjorna. Tillgången på ljus är också avgörande för reduktionen av bakterier (Fig. 9-12). Under mars-november ligger effektiviteten vanligtvis mellan 98 och 1 %, Den högvuna vegetationen kan relativt lätt hållas borta genom att tillkomna plantor/bestånd avlägsnas vid besök åtmstone en gång per månad under tillvätperioden. Kaveldun och igelknopp kan dras upp med rötterna, eventuellt med hjälp av en hacka. Skogssäven, som är fastare rotad, kan lösgöras med hjälp av en vass skyffel. Det flytande mannagräset kan lättast avlägsnas med en potatishacka. Det tuvbildande veketåget, som rotar sig ovanför vattenljen, kan bli högvuet och ge effektiv skugga, i synnerhet i smala levéer, när det lar över vattnet. Veketåget måste avlägsnas med hjälp av spade eller röjsåg. Men det är viktigt att också rotsystemet avlägsnas. Det är också viktigt att all annan vegetation på vallarna 1, 9,, 7, 6, 5,, 3, Bergum : ammonimum + nitrat-n Fig. 8. Effektivitet i upptag av ammonium och nitrat. Bergum : E. coli Fig. 9. Effektivitet i reduktion av E. coli. Bergum : koliforma bakterier 35 gr Fig. 1. Effektivitet i reduktion av koliforma bakterier (35º)

5 5 hålles kort, vilket kan ske med hjälp av röjsåg eller genom fårbete. Det största problemet har dock förorsakats av andmaten, som snabbt breder sig på vattenytan i närgsrikt vatten. Detta nebär ett visst upptag av närsalter men beskuggngen leder till reducerad planktonproduktion, vilken står för den överlägset mest effektiva närsaltreduktionen och därmed också för syretillförseln genom primärproduktion. Olika metoder har prövats för att elimera andmaten. Avskummng av vattenytan med hjälp av olika redskap (krattor, håvar) måste regelbundet upprepas, eftersom plantor av andmat blir kvar och snabbt förökar sig. Eftersom andmat fått sitt namn av att den gör föda för gräsänder, prövades ett nyttjande av gårdens ankor, vilka hägnades i vattenrengskärret med möjlighet att övernatta i sitt ankhus. Detta fungerade bra men ankorna är ändå satta för predation av rävar under dagtid. Gräsänder har regelbundet besökt vattenrengskärret, även med sa ungkullar. De har då också bidragit till en reduktion av andmaten. Men, även de vilda gräsänderna är satta för predation från rävar och det är därför viktigt att vallarnas vegetation bibehålls kort även under sommarhalvåret/vegetationsperioden. När änder vilar, uppkrupna på strandkanten vill de ha öppen sikt på omgivngen för att kunna upptäcka en predator och undkomma i tid. Den höga vegetation som förekommit på vallarna sommaren 22 kan ha bidragit till att änderna te besökt de smala levéerna 2 4, där sikten varit starkt begränsad. På detta sätt kan den låga syrehalten (Fig. 13) under sommaren ha varit 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Bergum : koliforma bakterier 44 gr Fig. 11. Effektivitet i reduktion av koliforma bakterier (44º) Bergum : heterotrofa bakterier Fig. 12. Effektivitet i reduktion av heterotrofa bakterier. Bergum : syre (m edelvärde, m g/l) i levéerna /11 5/12 9/1 6/2 21/2 2/4 27/5 14/8 Fig. 13. Tillgången på syre mskade sommaren 22 när andmaten ökade.

6 6 en effekt av för långt gången igenväng på vallarna. Ett bibehållet fårbete under sommaren och en manuell elimerg av den vegetation som fåren ratar (t.e. veketåg) eller te kan komma åt (t.e. kaveldun, igelknopp) torde vara den enklaste metoden att bibehålla en god ljustillförsel. Ett annat alternativ är upprepad slåtter med röjsåg. En viktig anledng 12 1 till att bibehålla god tillgång på syre i vattnet är att det ammonium som kommer från slambrunnen (Fig. 14) då kan omvandlas till nitrat i vattenrengskärret (Fig. 15) och på så sätt effektivare tas upp i primärproduktionen. Det lösta kvävet i det vatten som lämnar slambrunnen består nästan eslande av ammonium (Fig. 14), men i vattenrengskärret omvandlas det till nitrat när ljustillförseln är god (Fig. 15). Stark igenväng sommartid kan på så sätt också leda till bildng av ammonium med åtföljande luktproblem. Den biologiska mångfalden av högre evertebrater (Bil. 1) har för varje år ökats. Bland de hittills anträffade 56 arterna/grupperna av dagsländor (Ephem.), myggor (Dipt.), skalbaggar (Col.), trollsländor (Odon.), fåborstmaskar (Oligoch.), nattsländor (Trich.), blodiglar (Hir.), snäckor (Gastr.), sknbaggar (Hem.), spdlar (Aran.) och vattengråsuggor (Isop.) fns arter som är anpassade till de 6 skilda ekosystem som levéerna erbjuder men också till variationer i syretillgång. Ju fler arter som fns desto snabbare kan närgskedjorna anpassas till rådande förhållanden. Gräsanden (Fig. 16) spelar en viktig roll i toppen av närgskedjorna (nyckelart) genom att nyttja både vegetabiliskt och animaliskt födounderlag. Genom s konsumtion av andmat (Lemna) bidrager den till ökad produktion av evertebra ,5 2 1,5 1,5 Bergum : ammonium i - och gående vatten Fig. 14. Ammonium i - och gående vatten. Bergum : nitrat i - och gående vatten Fig. 15. Nitrat i - och gående vatten. Fig. 16. Gräsanden, vattenrengskärrets nyckelart, gynnas av kort vegetation på stranden/vallen (Foto O. Pehrsson).

7 7 ter och därmed också till ökat upptag av närsalter. Sedan 21 har flödet från vattenrengskärret (medel 7,5 l/m) med maimiflöden > 1 l/m varit mer än dubbelt så högt som flödet från slambrunnen (medel 3,4 l/m). Detta är ett resultat av tillflöde av dagvatten i sltngen mot söder, vilket bör dräneras bort.. För att effektivisera de ekologiska processerna under den mörkaste tiden (decemberfebruari) planeras försök med ljuskällor nedsänkta i vattnet (även under is). Målsättngen är då att bibehålla syreproduktionen genom att primär produktionen tillåts fortsätta. På så sätt (1) omvandlas ammonium till nitrat, (2) motverkas luktproblem, (3) bibehålls närsaltreduktionen, (4) bibehålls populationstätheter av ciliater och (5) bibehålls reduktionen av bakterier. Lycke den 13 september 22. Olof Pehrsson Undersökngar av bottenfauna (Meds Sjö- och Åbiologis AB 1998,1999, 21 och 22) Bilaga 1

8 8 Förekomst i levé nr Art / grupp Funktion / känslighet Lephtophlebia margata (Ephem.) skrapare; klarar ph<4,5; i vatten med hög påverkan Culiseta sp. (Dipt.) filtrerare; klarar ph<4,5; i vatten med hög påverkan Ephydridae (Dipt.) Culicidae (Dipt.) Agabus sp. (Col.) predator Acilius sulcatus (Col.) predator Aeshna sp. (Odon.) predator Helophorus sp. (Col.) skrapare Fåborstmaskar (Oligoch.) detritusätare Coleon dipterum-gr (Ephem.) skrapare; i vatten med hög påverkan Limnephilus rombicus-typ (Trich.) sönderdelare Ilybius sp. (Col.) predator Chironomidae (Dipt.) Helobdella stagnalis (Hir.) predator Chironomus sp. (Dipt.) detritusätare Limonidae (Dipt.) Dytiscus circumcctus (Col.) predator Helophorus grandis (Col.) Hydrobius fuscipes (Col.) Hydrobae (Col.) Hydroporus sp. (Col.) predator Radi labiata (Gastr.) Hesperocoria sahlbergi (Hem.) predator; ph 4,5-4,9; i vatten med hög påverkan Sigara nigroleata (Hem.) predator Coenagrion sp. (Odon.) predator Chaoborus crystallus (Dipt.) predator Callicoria praeusta (Hem.) predator; ph 4,5-4,9; i vatten med måttlig påverkan Coria punctata (Hem.) predator Colymbetae (Col.) predator Glyphotaelius pellucidus (Trich.) södendelare; i vatten med hög påverkan Ptycoptera sp. (Dipt.) Aeshna cyanea (Odon.) predator; i vatten med måttlig påverkan Notonecta glauca (Hem.) predator; klarar ph<4,5; i vatten med måttlig påverkan Sigara limitata (Hem.) predator Sigara sp. (Hem.) predator Heatomae (Dipt.) Acilius canaliculatus (Col.) Dytiscus sp. (Col.) Dia sp. (Dipt.) Dytiscus margalis (Col.) predator; i vatten med måttlig påverkan Argyroneta aquatica (Aran.) predator Lacophilus mus (Col.) predator Limnephilidae (Trich.) sönderdelare Radi baltica / labiata (Gastr.) Coenagrionidae (Odon.) predator Sigara lateralis (Hem.) predator Gyrus sp. (Col.) predator Ceratopogonae (Dipt.) predator Theromyzon tessulatum (Hir.) predator; i vatten med måttlig påverkan Pyrrhosoma nymphula (Odon.) Tipulidae (Dipt.) sönderdelare Limnephilus sp. (Trich.) sönderdelare Oligotricha striata (Trich.) sönderdelare; i vatten helt an påverkan Porhydrus leatus (Col.) predator Omphiscola glabra (Gastr.) skrapare Asellus aquaticus (Isop.) Summa

9 9

10 This document was created with W2PDF available at The unregistered version of W2PDF is for evaluation or non-commercial use only.