Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Transkript

1 Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011

2

3 Bakgrund Södra stambanan ska byggas ut mellan Lund och Malmö. I samband med utbyggnaden kommer några naturområden att beröras. Vi har fåttt i uppdrag att inventeraa och kontrollera vattenmiljöerna i dessa områden för att se om det kan finnas någraa rödlistade och/eller fridlysta arter som kräver dispens vid utbyggnaden. Vattenmiljöerna som berördes var Stationsdammen i Åkarp samt Alnarpsån A (uppströms och nedströms dammen, Figur 1). Figur 1. Karta över inventeradee vattenmiljöer. Kartan tillhandahållen av Tyréns AB. Metod Elfiske (LUGAB-aggregat, Figur framsida) utfördes uppströms och nedströms dammen för f att söka efter rödlistade fiskar. På lokalen l uppströms fiskades en sträcka av ca 50 m. Vi fiskade bara en gång eftersom lokalen var lättfiskad ochh syftet var inte att få något kvantitativ mått på mängden fisk utan enbart en uppfattning avv vilka arterr som fanns i ån. På lokalen nedströms dammen utfördes endast elfiskee på några punkter, eftersom bottenn var för dyig för att gå på. Vi bedömde inte heller att lokalen skulle vara någon bra biotop för fisk.

4 Vi utförde kicksampling samt håvning på lokalerna uppströms ochh nedströmss dammen i Alnarpsån för att söka efter rödlistade småkryp. I Stationsdammenn håvade vi i den sparsamma vegetationen längs kanterna tillss inga nya arter påträffades. I samband med håvningen noterades även våtmarksfåglarr och fiskförekomst i Stationsdammen när vi gick runt helaa dammen. Arter av småkryp som inte kunde bestämmas i fält fixerades i sprit och artbestämdes sedan med hjälp av preparermikroskop. I samband med fältbesöket mättes även vattentemperatur, syrgasmättnad och ph. Resultat Alnarpsån uppströms Stationsdammen Lokalen som fiskades var beskuggad av träd (Figur 2). Botten var hård h och bestod av sand, grus och en del sten. Precis norr om lokalen låg ån öppet och var nästan igenvuxenn av dunörtt och vass. På lokalen fann vi 45 stycken årsyngell (ca 7-10 cm) av öring (Salmo trutta) samt observerade en ål (Anguilla anguilla; ca 40 cm). Vid håvningen av småkryp fann vi sju arter (Tabell 1) samt tomma skal av två snäckor (oval dammsnäcka och fjädergälsnäcka) och ett tomt hus från en sandhusbyggande nattslända. De tomma skalen och huset kan ha kommit k medd strömmen från någonstans uppströms och det är inte säkert att de lever på lokalen. Ingen av arterna är rödlistade eller fridlysta. Vattentemperaturen var 19,3 C, syrgasmättnaden 899 % och ph H 8,1. Figur 2. Alnarpsån norrr uppströms Stationsdammen. Foto taget mot söder. Tabell 1. Funna arter av småkryp uppströms Stationsdammen. Svenskt namn Latinskt namn dykare Laccophilus minutus allmän ryggsimmare Notonecta glauca sötvattensgråsugga Asellus aquaticus vanlig sötvattensmärla Gammarus pulex stor åslända Baetis rhodani hundigel Erpobdella octoculata slammask Tubifex tubifex

5 Stationsdammen Bortsettt från enstaka starrplantor vid ena strandkantenn (Figur 3) fanns det ingen vegetation längs kanternaa på dammen. Vid håvningen av småkryp fann vi åtta arterr (Tabell 2) men ingen av arterna är rödlistade eller fridlysta. Vi observerade gräsänder och häckande h rörhöna samt hybridänder (troligen en blandning mellan tamänder och gräsänder). Vi håvade upp en liten benlöja (Alburnus alburnus) och en man som stod och fiskade i dammen hade fångat en gädda. Enligt honom fanns det även abborre, ål och någon karpfisk i dammen. Vi observerade inga groddjurr i dammen (varken salamandrar, paddor eller grodor). Men vi kan naturligtvis inte helt utesluta att det kan finnas vanlig padda i dammen, vilken trivs medd fisk. Paddan leker på våren och det är då man kan höra den, alternativtt leta efter romsträngar. Vi såg dockk inga små paddor (årsyngel) runt dammen, vilket vi borde gjort om det fanns myckett padda i dammen. Övriga groddjurr som kan finnas i området (ätlig groda, vanlig groda, åkergroda och mindre vattensalamander) borde inte trivas i dammen och de mest hänsynskrävande (större vattensalamander) finns myckett sällan i vatten med fisk. Vattentemperaturen var 18,1 C, syrgasmättnaden 92 % och ph 7,8. Figur 3. Stationsdammen i Åkarp. Tabell 2. Funna arter av småkryp i Stationsdammen. Svenskt namn Latinskt namn blågrön mosaiktrollslända Aeshna cyanea allmän kustflickslända Ischnura elegans buksimmare Corixaa sp. sötvattensgråsugga Asellus aquaticus broskigel Glossiphonia sp. hundigel Erpobdella octoculata slammask Tubifex tubifex flat kamgälsnäcka Valvata cristata

6 Alnarpsån nedströms Stationsdammen Lokalen liknade ett dike intill banvallen (Figur 4). Den var delvis beskuggad b avv buskar och träd. Vattnet var grumligt och nästann helt stillastående. Vegetationen (som var sparsam) bestod av lånke och någon sorts nateväxt. Ingen fisk fångades. Vi hittade elva arter av småkryp (Tabell 3), men ingen av arterna är rödlistade eller fridlysta. Vattentemperaturen var 18,7 C, syrgasmättnaden 85 % och ph 8,0. Figur 3. Alnarpsån nedströms Stationsdammen. Tabell 3. Funna arter av småkryp nedströms Stationsdammen. Svenskt namn Latinskt namn stor åslända Baetis rhodani gul dammslända Cloeonn dipterum buksimmare Corixaa sp. allmän ryggsimmare Notonecta glauca sötvattensgråsugga Asellus aquaticus knottlarv Simulium sp. fjädermygga (grön) Chrironomidae fjädermygga (röd) Chrironomidae broskigel Glossiphonia sp. slammask Tubifex tubifex flikmantlad snäcka Physa fontinalis f Slutsatser Vi fann inga rödlistade eller fridlysta arter, förutom ål, i Alnarpsånn och Stationsdammen. Världspopulationenn av ål anses ha minskat med över 95 % sedan 1980-talet 1 och ålen är listad som Akut hotad både på den svenska och på den internationella (IUCN) rödlistan.. Ål vandrar och ska, om den hittar, till Sargassohavet för att reproducera sig. Av de lokaler som vi undersöktt är lokalen uppströms Stationsdam mmen mest värdefull ur ekologisk synvinkel, eftersom här finns reproduktion av öring samt ål. Tätheten av årsyngel av öring var ca 50st/100 m 2. Om man jämför med andra elfisken i Skåne fram till 2010 på liknande

7 lokaler (mindre än 3 m breda) var det enligt fiskeriverkets databas i medeltal ca 65 årsyngel/100 m 2. Öringenn som vi fann kan vara havsvandran nde öring. Det som talarr för det är att vi inte fick någon större öring. Vi fick enbart årsungar av öring, men dessa har ännu inte fått denn typiska täckningen som man kan se hos stationär fisk, f så vi kann inte veta helt säkert. StationsdammS mmen i Åkarp kan vara ett vandringshinder för öring. Det finns ett dämme (Figur 4), men vid högflöde är detta inget hinder för större fisk. Det finnss också gädda i dammen, vilka kan äta ä upp en del vandrande fisk (ytterligare hinder). I denna undersökning har vi inte tittat på om det d kan finnas något vandringshinder längre nedströms. Figur 4. Dämme vid utloppet i Stationsdammen i Åkarp.