Skogsbruket 4 STORMEN INGEN GLÖMMER UNGA TALLBESTÅND KÖAR FÖR GALLRING ENERGIVIRKE KÖPS PÅ ROT ROTKÖP AV ENERGIVIRKE FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN.

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 75 4 STORMEN INGEN GLÖMMER I SVERIGE TALAR MAN OM EN NATIONELL KATASTROF. UNGA TALLBESTÅND KÖAR FÖR GALLRING ENLIGT PRINCIPEN VIKTIGASTE FÖRST KOMMER UNGA TALLBESTÅND HÖGT UPP PÅ PRIORITERINGSLISTAN. ENERGIVIRKE KÖPS PÅ ROT ROTKÖP AV ENERGIVIRKE FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN. NATURVÅRDSTRÄD ÄR TILL FÖR ATT SPARAS NATURVÅRDSTRÄDEN, SOM OFTA OCKSÅ KALLAS SPARTRÄD, HÅLLER PÅ ATT BLI ETT PROBLEM. SNUVA SKATTEBJÖRNEN DET ÄR LAGLIGT! SKATTEPLANERING HÖR SKOGSBRUKET TILL. JÄRPEN OCH SKOGSBRUKET SKOGSHÖNSSTAMMARNA HAR MINSKAT RÄTT KRAFTIGT UNDER DE SENASTE 40 ÅREN. TVINVUXEN TALL BLIR PÄRTKORG ÅRSRINGARNA SKA VARA SÅ TÄTA, ATT DE INTE GÅR ATT RÄKNA. EN ANNORLUNDA PRESENT TRÄD I ISRAEL TRÄD SOM PLANTERAS I MARSKALK C.G. MANNERHEIMS MINNESSKOG I ISRAEL KAN VARA EN GÅVA ÅT EN PERSON SOM HAR ALLT. PÅ OMSLAGET: STORMEN SOM DROG FRAM ÖVER SÖDRA SVERIGE HAR ORSAKAT ENORMA SKADOR I SKOGARNA. FOTO: TAGE FREDRIKSSON 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn: Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: Fasta medarbetare Anne Manner tfn: Christian Hildén tfn: Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn: Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2005 Ledaren Utvärderade Jord- och skogsbuksministeriet utvärderar på fackspråk evaluerar regelbundet sina organisationer samt hurudan inverkan verksamheten haft. Nu stod skogscentralerna i turen. De fungerar som regionala organisationer för att utföra de uppgifter som getts i lagstiftningen. Skogscentralerna fungerar som myndighet i skogliga frågor, men står också för en betydande insats när det gäller främjande verksamhet och företagsverksamhet. Dessutom äger skogscentralen aktier i verksamhet som tidigare bolagiserats så som produktion och försäljning av plantor. Beställaren ville ha fräscha förslag för att effektivera verksamheten och fick sannerligen mera än väntat: Slå ihop 13 skogcentraler till en Finlands skogscentral med några regionala enheter. Skicka myndighetssidan till TE-centralerna eller grunda ett ämbetsverk för övervakning av skogslagen. Dessa är några centrala plock bland förslagen. Lyckligtvis har man inte glömt att titta på själva verksamheten. En del av svagheterna i analysen kommer fram då konsulterna angett att merparten procent av kostnaderna går till förvaltning i stället för till skogsägarna. Det är ovarsam behandling av fakta, eftersom de pengar som kanaliseras till skogsägarna naturligtvis skall sättas i proportion till de organisationskostnader som föranleds av de bestämda arbetsslagen. Lagövervakning, rådgivning, skogsbruksplanering och utbildning och andra uppgifter som skogscentralerna har kan förstås allt kallas byråkrati, men de tjänar till största delen skogsägare både direkt och indirekt. Verksamheten är naturligtvis viktigare än alla spekulationer och förslag i organisationsförändringar. Skogscentralerna har kritiserats för olika tillämpningar av lagar. Verksamheten och formerna för verksamheten bör förenhetligas så att skogsägare i olika delar av landet behandlas lika. Dessa frågor löses inte genom att fösa in alla under samma tak eller sammanföra med en annan regional organisation. Förenhetligande av verksamhet är minst lika stora problem inom TE-centraler eller miljöcentraler som ett annat motsvarande exempel. Utan att särskilt gå in på deras problem är det värt att konstatera att de egentligen har större problem, eftersom motivationen att förenhetliga verksamheten inte är lika stark som hos skogscentralerna. Utvärderingen ger ett extra lyft åt detta strävande. Skogbruksplaneringen har varit en hörnsten i verksamheten i tiotals år. Dess största problem är att produktiviteten för planeringen stampat på stället jämfört med nästan vilken annan skoglig verksamhet som helst. Orsakerna är många, men det är skäl att påminna sig om nyttan med skogsbruksplanerna. Skogsägaren kan bättre planera sitt skogsbruk, skogvårdsföreningen kan billigare hjälpa till och skogsbolaget billigare hitta det virke de vill köpa. Skogsförbättringsverksamheten när det gäller diken och vägar har i princip varit utsatt för konkurrens i många år, men litet har hänt. Speciellt rensningen av dikning måste på sikt integreras med annan verksamhet så att inte tre organisationer med flera olika entreprenörer och arbetstagare rör sig på samma dikningsområde. I varje fall skall lagstiftningen granskas. Utvärderarna hade helt glömt att det också går att bygga på den nuvarande modellen. En del av kritiken gällande verksamheten har gått hem. En del nya riktlinjer gällande verksamheten behövs. Det är bättre att koncentrera sig på verksamheten än att möblera om för möblerandets skull. Med tanke på den svenska servicen är lösningar som garanterar Kustens skogscentrals existens som en helhet den rätta. Alla andra alternativ är sämre med tanke på kundservicen. 3

4 STORMEN som ingen glömmer STORMEN SOM DROG FRAM ÖVER SÖDRA SVERIGE OCH DAN- MARK OCH VIDARE IN ÖVER DE BALTISKA LÄNDERNA DEN 9 10 JANUARI HAR ORSAKAT ENORMA SKADOR I SKOGARNA. I SVE- RIGE TALAR MAN OM EN NATIONELL KATASTROF. Källa: MTK Foto: Hans Runesson Enbart i Sverige har stormen fällt upp emot 80 miljoner kubikmeter virke, vilket motsvarar ett års avverkning för Sverige. Stormskadorna ligger söder om linjen Norrköping Mariefred Halden. Inom den här regionen i södra Sverige löper ett cirka hundra kilometer brett stråk från Göteborg österut genom nästan hela Sydsverige, där stormen fällt skog som uppgår till fyra till sju års avverkningar. Skadekostnaden 17 miljarder kronor Danmark 2 milj. m 3 Norge inga skador Tyskland inga skador Sverige 80 milj. m 3 Polen inga skador Finland inga skador STORMSKADORNA OMFATTNING I LÄNDERNA RUNT ÖSTERSJÖN. Estland 2 milj. m 3 Lettland och Litauen tills. 3 milj. m 3 HOS LARS-JOHAN SVENSSON FÄLLDE STORMEN ÖVER EN TREDJEDEL AV HANS SKOG. HAN FICK BESÖK AV LRFS ORDFÖRANDE CAROLINE TRAPP. 4 Cirka åttio procent av den stormfällda skogen utgörs av gran. Kostnaden för den omfattande förödelsen som stormen orsakat har varit svår att beräkna. Enligt Skogsstyrelsen hamnar den totala skadekostnaden på ca 17 miljarder kronor. I den kalkylen ingår ökade avverkningskostnader, lägre virkespriser p.g.a. stambrott, spill och sämre kvalitet, ökade lagrings- och transportkostnader, röjning och underhåll av skogsbilvägar då många vägar måste förstärkas för att klara av virkestransporterna speciellt våren och hösten 2005 och återväxtkostnader. Arbetet drar ut på tiden På Sydved uppger VD Leif Olofsson att det inte finns några som helst möjligheter att varken upparbeta eller avsätta hela den stormskadade virkesmängden före sommaren. Sydved ägs av Stora Enso och Smurfit Munksjö. Det skulle inte ens lyckas om alla landets avverkningsresurser koncentrerades till området. Även att klara ut situationen under kalenderåret 2005 är en mycket stor utmaning, säger Leif Olsson. Befintliga resurser kommer inte att räcka till och vi arbetar med att förstärka dessa med resurser från övriga Sverige och grannländerna. Vi har stoppat all avverkning av rotstående skog och våra resurser för avverkning och transporter inriktas nu på att hjälpa drabbade skogsägare med att röja skogsbilvägar för att kunna påbörja upparbetning av den stormfällda skogen. Det tummas på lagar Skogsminister Ulrica Messing har uppvaktats av representanter för skogsnäringen. Det finns stora behov av att få hjälp med att ge dispens från

5 STORMEN lagar och förordningar inom olika områden. Bevattning av virke som lagras på land, virkeslagring i vatten, besprutning av virke, större laster på virkesbilar, prioritering av virkestransporter på järnväg i förhållandet till annat gods är några av de frågor som nu diskuteras. Messing förespråkade i ett tidigt skede att drabbade skogsägare skulle kunna ringa in avverkningsanmälningar per telefon. Det här gick inte Skogsstyrelsen med på med motiveringen att skogsvårdsstyrelserna måste kunna nå ut med information om värdefulla natur- och kulturvärden och för detta krävs en anmälan i förväg. Normalt ska en avverkningsanmälan lämnas in sex veckor i förväg, men här kommer det att bli fråga om dispenser. Källa: Skogsstyrelsen Områden med stormfälld skog - årsavverkningar Stormen januari 2005 Områden med stormfälld skog - årsavverkningar Vi sparade i skogen i stället för på banken Lantbrukarna Lars-Johan och Ulf Svensson utanför Växjö hör till drabbade skogsägare. Hos dem har stormen fällt skog för cirka fyra miljoner kronor. Totalt äger bröderna Svensson 275 hektar skog och omkring 35 procent av denna skog har nu fällts av stormen. Skogen svarar för hälften av gårdens inkomster. Den skog som nu blåst omkull var tänkt som startkapital för nästa generation som ska ta över gården. På gården orsakade stormen även elavbrott och stopp i telefontrafiken. Boningshuset gick inte att nå de första dagarna efter stormen. Eftersom mjölkbilen inte kom fram till gården var vi tvungna att hälla ut tretusen liter mjölk. Våra mjölkkor, sextio stycken, mjölkade vi med hjälp av ett traktordrivet reservkraftverk. Två årsavverkningar i Danmark I Danmark har stormen fällt 2 miljoner kubikmeter skog, SVO_regioner SVO regioner Sverige_kustlinje Sverige kustlinje N SVO_regioner Stora_sjoar Stora sjöar Sverige_kustlinje Svo_distrkom_årsavverkn Svo distrkom Stora_sjoar årsavverkn Svo_distrkom_årsavverkn Årsavverkningar Årsavverkningar Årsavverkningar KARTAN VISAR HUR MYCKET SKOG SOM FÄLLT INOM DET SKADEDRABBADE OMRÅDET I SYDSVERIGE. vilket motsvarar närmare två års avverkningar i Danmark. Värst drabbade är västra Jylland och norra Själland. Det är främst granskogar som skadats av stormen. Två tredjedelar av de skogsområden som skadats av stormen ägs av privatpersoner. I Danmark har de flesta skogsägare sin skog försäkrad mot stormskador. De danska skogsägarna tecknade nästan mangrant försäkringar mot stormskador i skog efter en omfattande storm år Även Estland hårt drabbat Information om skogsskadornas omfattning i de baltiska länderna är mycket knapphändig. Enligt de siffror redaktionen fått skulle stormen har fällt 2 miljoner kubikmeter virke i Estland och i Lettland och Litauen tillsammans 3 miljoner kubikmeter. Det 5 finns dock andra källor som anger att skadorna i de baltiska länderna är betydligt större och att det enbart i Lettland skulle röra sig om 5 miljoner kubikmeter. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

6 STORMEN Enorm brist på skogsmaskiner Foto: Mats Samuelsson, Sveaskog I DELAR AV SÖDRA SVERIGE MÅSTE AVVERKNINGSKAPACITETEN ÖKAS MED 15 GÅNGER. FÖR ATT TRANSPORTERA BORT ALLT VIRKE FRÅN SKOGARNA BEHÖVS VIRKESBILAR SOM LASTAR 40 KUBIKMETER VAR. DET KOMMER ATT TA MINST HELA 2005 ATT UPPARBETA ALL STORMSKADAD SKOG. Foto: Tobias Härstedt, Sydved Stormen som härjade kring Östersjöområdet 8 9 januari fällde enbart i södra Sverige omkring 300 miljoner träd. Det motsvarar en yta av fotbollsplaner. Om medelhöjden på de fallna träden uppskattas till ca. 20 meter skulle det räcka till att lägga ut dem 125 varv runt jordklotet vid ekvatorn! 2000 avverkningsmaskiner Den stormfällda skogen uppskattas till totalt 80 miljoner kubikmeter med ett avverkningsvärde på över 3 miljarder euro. Enbart för Södra skogsägarnas medlemmar handlar det om 43 miljoner kubikmeter. Det motsvarar ungefär sex års avverkning inom området. Södra Skog räknar med att få ut åtta miljoner kubikmeter fram till slutet av juli och omkring hälften, det vill säga över 20 miljoner kubikmeter till slutet av april För att få ut allt virke före den första augusti i år, skulle det behövas 2000 avverkningsmaskiner och lika många skotare för att köra fram virket till vägar. Det motsvarar för tillfället hela Sveriges maskinpark. De flesta maskiner är upptagna med avverkningar på annat håll, vilket förklarar varför de inte satts i bruk i de stormfällda skogarna. Entreprenörer välkomna Arbetet med att frilägga kraftledningsgator och vägar är avklarat och nu är det dags att ta itu med virket. Skogsföretagen söker nu febrilt efter arbetskraft. Det gäller att få fram resurser i form av avverkningsmaskiner, EFTER ATT ARBETET MED ATT FRILÄGGA VÄGAR ÄR AVKLARAT ÄR DET DAGS ATT TA ITU MED VIRKET. OMKRING 200 MASKINER ÄR RE- DAN SYSSELSATTA I DEN STORM- FÄLLDA SKOGEN OCH YTTERLIGARE 150 ÄR PÅ VÄG. skotare, virkesbilar och personal. Omkring 200 maskiner är redan sysselsatta i den stormfällda skogen och ytterligare 150 är på väg. De maskiner som är på väg kommer från de mellersta och norra delarna av Sverige och från utlandet, främst från Baltikum och Finland. Det är entreprenörer med fri kapacitet, det vill säga att de inte har några åtaganden för tillfället och kan därför ställa upp. En av dem som ska åka är Gö ran Strömberg från Liljendal. Brist på arbete här hemma var den huvudsakliga orsaken till att Strömberg, som kör avverkningsmaskin för Södra skogsreviret, bestämde sig för att åka. Jag blev orolig för att jobbet tar slut för mig här. Då jag hörde om hur stora virkesmängder som ligger i de svenska skogarna och eftersom reviret inte kunde garantera mig mera arbete fram över, så fattade jag mitt beslut. Kort anställningsprocess Strömberg såg helt enkelt inte någon annan utväg än att åka över och prova eftersom han dessutom har en splitterny maskin som inte varit fullt sysselsatt hela den gångna vintern. Den låga sysselsättningen och svaga lönsamheten beror på menföret och på att stämplingsposterna överlag varit små, vilket lett till många förflyttningar mellan arbetsplatserna. Han kontaktade Skogsmaskinföretagarna i Sverige efter att han hört i nyheterna om stormens framfart i de svenska skogarna. Efter det började det rulla på av sig själv och telefonen gick het en tid då jag blev uppringd av olika organisationer inom skogsnäringen i Sverige. Strömberg har nu ett kontrakt med Skogssällskapet som förvaltar skog åt både offentliga och privata uppdragsgivare. Anställningsprocessen blev kort på grund av det skriande behovet av skogsmaskiner och förare i det stormhärjade området. Jag blev överraskad av hur litet de egentligen ville veta om mig. Man frågade mej nästan genast vad jag har för typs maskin, och när jag svarade att min är ny behövde jag inte berätta så mycket mer. Om hans erfarenhet som skogsmaskinförare ville de naturligtvis också veta. Göran Strömberg stannar i 6

7 STORMEN Sverige och arbetar i 3 6 månader, men vid behov finns det också en möjlighet att förlänga hans kontrakt. Ungefär en gång per månad tänker han komma hem till Liljendal och besöka sin familj. Resurser saknas Trots den hjälp som nu anländer från olika håll kommer det att saknas maskiner för att få allt virke upparbetat i tid. Därför kommer en hel del timmer och massaved som blir liggande över sommaren i skogarna att förstöras och i stället gå till energived. Arbetet försvåras dessutom av att tjälen inte ännu fått fäste och marken är fortfarande blöt och mjuk på många håll. Dyra maskiner Handeln med skogsmaskiner går för högtryck och priset på begagnade maskiner rusar i höjden på grund av den svåra situationen i de stormfällda skogarna. På bara ett par dagar steg priset på en tio år gammal avverkningsmaskin från euro till Det är inte bara priset på maskiner som stigit i höjden efter stormen. Att få en maskin transporterad på plats kostar också mycket. Transportkostnaden från en ort utanför det stormdrabbade området har stigit med ungefär hundra procent. Undantag i timmertransporten Foto: Mats Samuelsson, Sveaskog I hela Sverige finns omkring virkesbilar. Just nu är behovet på bilar mångdubbelt större. Det behövs nästan två miljoner lass för att transportera bort allt stormfällt virke. För att underlätta transporter av virke från de stormfällda skogarna har Vägverket beslutat om lättnader i de bestämmelser som rör timmertransporter. Bestämmelserna gällande förarnas kör- och vilotider mjukas upp så det blir möjligt att köra längre pass och utnyttja dagar som annars är avsedda för veckovila. Transportarbetareförbundet i Sverige är dock kritiskt inställd till undantagen och anser att ett förhastat beslut riskerar att få allvarliga följder för både berörda förare och trafiksäkerheten. Det ska också bli möjligt att lägga upp virkesupplag vid allmänna vägar utan speciellt tillstånd, om det sker på ett sätt som inte äventyrar trafiksäkerheten. Vägverket öppnar också för ökade tilllåtna fordonsvikter. Undantagen måste emellertid sökas av transportföretaget hos den regionala vägmyndigheten. En generell ökning av bilarnas tillåtna bruttovikt har undvikits för att inte riskera framkomligheten på grund av sönderkörda vägar, meddelar Vägverket i sitt beslut. De här undantagen gäller dock enbart virkestransporter från det stormdrabbade området. TEXT: GUNNAR SALINGRE ATT HANTERA STORM- FÄLLDA TRÄD ÄR SVÅRT OCH INGENTING SOM NYBÖRJARE SKA SYSSLA MED. ROTVÄLTOR KAN VARA LIVSFARLIGA. 7 Regeringen i Sverige ger över miljoner kronor REGERINGEN I SVERIGE HAR NU PRESENTERAT SINA ÅTGÄR- DER EFTER STORMEN. DET INNEBÄR BLAND ANNAT SÄNKNING AV DIESELSKATT FÖR SKOGSMASKINER SOM ARBETAR I DET DRABBADE OMRÅDET, STÖD FÖR LAGRING AV STORMFÄLLT VIRKE OCH STÖD TILL ENSKILDA SKOGSÄGARE FÖR ATT TA UT STORMFÄLLT VIRKE UR SKOGEN. SAMMANLAGT HAR RE- GERINGEN AVSATT DRYGT MILJONER KRONOR, 132 MILJONER EURO, FÖR DET HÄR ÄNDAMÅLET. Det är viktigt att så snabbt som möjligt öka avverkningskapaciteten i i det skadedrabbade området för att ta hand om det stormfällda virket genom att flytta avverkningsmaskiner till södra Sverige. Dieselskatten för skogsmaskiner i det berörda området kommer därför temporärt att sänkas från den 1 januari 2005 till den 31 december Skattebortfallet för denna åtgärd uppgår till maximalt 100 miljoner kronor per år. Stöd till enskilda skogsägare Ett särskilt stöd motsvarande 400 miljoner kronor för åren 2005 och 2006 ges till drabbade skogsägare för att ta ut stormfällt virke. Stödet kommer att utformas som en skattereduktion och vara av storleken tio kronor per kubikmeter virke. Stöd för lagring av stormfällt virke Ekonomiska bidrag kommer att utbetalas för arbeten som behövs i anslutning till lagringsplatserna för det stormskadade virket såsom inmätning, hantering och bevattning. Bidraget är maximalt 500 miljoner kronor. Bidrag för reparation av sönderkörda vägar Skogsbilvägar och enskilda vägar i det drabbade området kommer att bli hårt ansträngda under framförallt våren 2005, men också senare. Det kommer att bli nödvändigt med grundförbättringsarbeten på vägarna och ökat underhåll. Risken för omfattande körskador i naturen är också stor. Hundra miljoner kronor är avsatt för de här arbetena. Slopade järnvägs- och farledsavgifter För att öka andelen transporter med järnväg och vattenvägen kommer farledsoch banavgifterna temporärt att tas bort för transporter av stormfällt virke. Dessutom kommer den svenska järnvägen, banverket, att bidra till finansiering av järnvägsterminaler för att klarar hanteringen av stormfällt virke per järnväg. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

8 STORMEN Övergående störningar i virkeshandeln PRISFALL PÅ VIRKE I SVERIGE ÄR ETT FAKTUM I DE DRABBADE OMRÅDENA. NORRUT HÅLLER MAN FAST VID PRISNIVÅN FÖRE GUDRUN. På Södra skogsägarnas område finns största delen av alla skador. Hälften av det virke som fallit, 43 miljoner kubikmeter tillhör Södra skogsägarnas medlemmar. Virkesmängden motsvarar flera års avverkningsmängd. 85 procent av det stormfällda virket är gran. Garantipris och delbetalningar tufft för företaget där träden fallit helt och hållet kan i bästa fall en nästan normal timmerandel erhållas, men då stammar brutits av på mitten sjunker timmerandelen dramatiskt. Av det fällda virket har på förhand uppskattats att hälften är timmer och hälften massaved. Stormskadorna ger alltså därtill en klar förskjutning mot massaved. Indirekt påverkan i Finland våren och sommaren går det troligen att lösgöra. Industrins virkesanvändning har ökat nyligen då kapaciteten utökats till ton massa av björk och eukalyptus samt naturligtvis tallmassaved. Resurserna räcker knappast till Marknaden kan omöjligt svälja den stora virkesmängden innan olika slag av följdskador sätter in på upparbetat virke. Leverantörerna till Sydved som förser Stora Ensos och Munksjös industrier med virke har miljoner kubikmeter stormskadat virke. Sydved har också gått ut med liknande budskap som Södra. Bolaget ändrar sin resursanvändning radikalt. Inget timmer från Baltikum I de baltiska länderna tar den egna sågindustrin nog hand om virket som tidigare. Timmerimport från Baltikum har inte förekommit i betydande omfattning på flera år. Den egna sågindustrin ofta i utländsk ägo har vuxit så det knakat och är i balans med skogarnas uthålliga avverkningsmängder. Massaveden måste placeras till ett pris som täcker de högre drivningskostnaderna. Då Sverige mycket kraftigt bromsat importen av massaved finns risken att virket bjuds ut på den finska marknaden. Det bådar inte gott för den inhemska prisbildningen som fram till stormen visade positiva förtecken även på massaved. Södra har gått in för att betala medlemmarna ett pris på barrmassavedspris vid väg som ligger 100 kronor under tidigare pris. För barrtimmer har tills vidare inget pris fasställts, men 160 kronor per kubikmeter utlovas som delbetalning. Priset skall inte ses som ett tecken på var det slutliga priset landar, framhåller Södra Skog. Garantipriset som ligger 100 kronor under nivån före stormen utgör alltså en botten som kan ligga till grund för en stormlikvid i efterhand. Det dyraste först Med tanke på virkeshandeln är det alltså främst grantimmer och granmassaved som kommer att bjudas ut. I de skogar Regionchef Sixten Sunabacka väntar sig inget betydande virkesflöde till UPM-Kymmenes fabrik i Jakobstad. Fabriken har en mindre användning av importvirke än de flesta. Den kraftigaste inverkan på den finska markanden kommer troligen indirekt då baltiskt och ryskt virke som varit avsett för den svenska markanden söker nya användare, säger han. Till anskaffningsregionen har kommit förfrågningar i första hand gällande drivningskapacitet, och i andra hand virkesavsättning. Tyvärr är resurserna allmänt taget bundna, inte minst då vintern ser ut att bli kort och drivningsförhållandena varit svåra. Längre fram på Indirekt verkan störst för finsk import Sett ur ett virkesmarknadsperspektiv är stormen en mycket kraftig störning med verkningar som går långt utanför Sveriges gränser. Inte minst Baltikum som också direkt drabbades av stormen får det kämpigt. Uppgifterna om de stormfällda skogarna i Baltikum, speciellt för Lettland gör gällande att virkesmängder motsvarande en årsavverkning är alarmerande. Inte heller Estland eller Litauen gick fria från stormen liksom inte heller andra länder längs Östersjöns kust. Köpsågverken med kontakt till Östersjön kan kanske räkna med goda dagar en tid framåt. Kortvarig fördel för sågverk I Finland tillspetsas situationen av att arealskatten förpassas till historien efter detta år och den som vill bli skattad enligt det systemet skall ha sin virkeslikvid på kontot före årsskiftet. Glädjen för sågverken blir kortvarig. Priset för virket kan bli lägre än budgeterat, men kvaliteten med tanke på sprickor kan i många fall komma fram först efter torkning. Redan efter några månader börjar risken för färgfel och insektskador att växa. I höst är utbudet på kurant vara ganska begränsat. Virke på dyra kölar Tillgången på ledig transport- 8

9 STORMEN EN HEL DEL STORMVIRKE ANVÄNDS SÄKERT SOM BIOBRÄNSLE. kapacitet i form av fartyg och pråmar är också en flaskhals. Fartygsfrakternas marknadspriser har stigit redan länge och kan i många fall utgöra ett hinder för en lönsam exportaffär. De skogsbolag som disponerar egna fartyg ligger naturligtvis bra till, men för den så kallade fria marknaden är läget svårt. Torrt virke kan inte slipas När det gäller massaved har kvalitetskravet på gran för slipning skärpts hela tiden. Vattenbegjutning kan säkert rädda en del virke från torka eller missfärgning före användning, överårig massaved är inte intressant med tanke på råvaruåtgången och blekningskostnaderna. En alltför stor del av virket kommer att bli mer eller mindre oanvändbart för industrin. Bränsleanvändning är säkert en räddning om betalningen för energivirket räcker till att täcka de höjda drivningskostnaderna och om skogsägarna nöjer sig med struntpriser för själva virket. Virke skogsägarnas huvudvärk, dollarn industrins Skogsindustrins största problem är inte stormskadats virke. I börskurserna har det inte varit möjligt att skönja någon verkan av stormen. Ingen väntar sig betydande fördelar i slutändan när det gäller bolagens ekonomi. För enskilda sågverksbolag kan sitsen vara helt annorlunda. Verksamhet som är bunden till en ort och dess kringliggande skogar kan efter virkesmarknadsstörningen få verkliga problem med virkesförsörjningen. De flesta av skogsägare som tidigare sålt virke har fått en betydande del av sin skogsegendom fälld och de uthålliga avverkningsmängderna måste dras ned flera år framåt. TEXT: TAGE FREDRIKSSON För dig som vill lära dig att bättre sköta och bruka din skog Kurs för skogsbrukare Innehåll: skogsvård, motorsågsanvändning, värdering av skog, virkeshandel, skötsel av skogslägenheten, timring m.m. Plats: enheten i Gamla Vasa Start: 31 mars 2005, två kursdagar/mån vintertid Kursavgift: 40 /termin Studierna kan bedrivas vid sidan av normal yrkesverksamhet. Anmälan senast 18 mars till: Martina Uthardt eller e-post: fortbildning@syi.fi Info: Tomas Lundström Svenska Fortbildning och utvecklingstjänster yrkesinstitutet 9

10 STORMEN Stor risk för insektskador i den stormfällda skogen PROBLEMEN BEGRÄNSAS INTE ENBART TILL DEN ENORMA MÄNG- DEN SKOG SOM FÖLL I STORMEN. UPPARBETNINGEN AV STORM- SKADORNA I SÖDRA SVERIGE KOMMER ATT TA HELA ÅRET. VIR- KET SOM BLIR KVAR I SKOGEN NÄR VÅREN KOMMER ERBJUDER SKADEINSEKTER ETT GOTT FÖRÖKNINGSMATERIAL. DE ÖKADE INSEKTSTAMMARNA KOMMER ATT VARA EN STOR FARA FÖR STÅ- ENDE SKOG UNDER DE FÖLJANDE ÅREN. Foto: Tobias Härstedt, Sydved J Jag är rätt så säker på att södra Sverige nu kommer att drabbas av skogsskador orsakade av granbarkborrar. En liknande storm år 1969 fällde betydligt mindre träd än denna, men ledde trots det till att barkborrarna massförökade sig och angrep levande träd, konstaterar Kari Heliövaara som är professor i skogszoologi vid Helsingfors universitet. Svåra angrepp om ett par år Det är väl dokumenterat att stormfällningar av den omfattning som södra Sverige upplevde 8 9 januari kan leda till att granbarkborrarna dödar massor med levande träd under de kommande åren. Omkring åttio procent av träden som föll i stormen är granar. Det betyder att granbarkborrarna erbjuds ett stort antal lämpligt förökningsmaterial i form färskt virke. Det typiska förloppet efter en stormfällning är att granbarkborren håller sig till vindfällda träd under det första året, där de förökar sig och de stående träden angrips de följande åren. Om det finns tillräckligt med vindfällda träd till barkborrarnas förfogande kan antalet öka tiofalt under ett enda år. Angreppen på den levande skogen kommer först om ett par år då barkborrarna förökat upp sig i vindfällena. I det skedet finns det inte mera lämpligt förökningsmaterial i form av vindfällen och knäckta träd och den hårda konkurrensen driver barkborrarna till levande träd. Om granbarkborrarna då är tillräckligt många, övervinner de levande granars naturliga försvar. Åke Lindelöw som är fältentomolog vid SLU i Uppsala, menar att granbarkborrarnas angrepp på levande skog kommer först Det är ännu för tidigt att spekulera i vilken omfattning det kan handla om, men det är angrepp som dödar träd. Förhållandena avgörande Det är flera faktorer som påverkar hur omfattande skadorna orsakade av granbarkborre kan bli efter stormfällningar. Förutom mängden barkborrar har dessa mycket att göra med de förhållanden som inverkar på barkborrarnas förökningsframgång under de kommande vår- och sommarmånaderna. Ju mera vindfällen det blir kvar i skogen över sommaren och koloniseras av barkborrar, desto fler levande träd kommer att angripas och dödas under de följande åren. Om det inte finns tillräckligt DET HAR UPPSKATTATS ATT OMKRING 40 MILJONER KUBIKMETER VIRKE KOMMER ATT LIGGA KVAR I SKOGARNA EFTER SOMMAREN. med vindfällen lyckas inte heller barkborrarna föröka sig i dem, och då minskar också angreppen på levande träd. Av någon anledning har Finland inte drabbats av lika allvarliga skador orsakade av granbarkbarkborre som Sverige eller Norge. Vad exakt det här beror på är svårt att säga, men det kan ha att göra med ett torrare klimat, eller helt enkelt att här finns mindre granskog än i våra västra grannländer, säger Heliövaara. Det har uppskattats att ca. 40 miljoner kubikmeter stormfälld skog kommer att ligga i kvar södra Sverige efter sommaren. Ett varmt väder under våren och sommaren gynnar granbarkborrens förökningsframgång. Då förkortas utvecklingstiden från ägg till fullvuxen insekt vilket ökar antalet överlevande avkommor. I de södra delarna av Sverige kan dessutom granbarkborrarna lägga en andra kull under varma somrar. I sådana fall ökar ytterligare skaderisken på levande träd. Barkborrarna ger sig hellre på träd i luckor och beståndskanter än träd inne i bestånd, och sådana finns det gott om efter stormen. Märgborrar och blånadssvampar Heliövaara konstaterar också att man kan räkna med att tallar kommer att angripas av märgborrar. Större- och mindre märgborren flyger relativt tidigt på våren och söker sig då till obarkat virke och vindfällen för att föröka sig. De för dessutom med sig blånadssvampar som missfärgar veden. Bara på några veckor är sådant virke odugligt som sågtimmer. Efter att märgborrarna förökat sig flyger de fullbildade insekterna upp i tallarnas kronor där de borrar sig in i årsskotten som till slut knäcks och faller till marken. Märgborrar dödar i allmänhet inte träd liksom granbarkborren, men tillväxtförluster i tallbestånd är säkert att vänta, tillägger han. Den randiga vedborren är en barkborre som också hotar kvaliteten på virket som blir kvar i skogen. Den ger sig inte på levande träd men angriper både obarkat gran- och tall- 10

11 STORMEN virke som den förstör genom att borra djupa hål i veden. Virkestravar som lagras i skogen är speciellt utsatta för den randiga vedborrens angrepp. Dessutom för den med sig en svamp som färgar veden mörk. Svåra att bekämpa Travat, obarkat virke som lagras vid bilväg duger lika bra som vindfällen till förökningsplatser för barkborrarna. Enligt svensk lagstiftning får tallvirke inte lagras i skogen efter den 1 juli och granvirke efter den 1 augusti. Dessa datum gäller inte om virket behandlas på ett sätt så att inte den växande skogen hotas av insektangrepp. Ett alternativ är att barka virket, eftersom det inte då duger åt barkborrarna. Granvirke kan täckas över före insekterna invaderar eller också kan de översta lagren av travarna transporteras bort före insekterna lämnar virkestravarna och angriper levande träd. Bevattning av virkestravarna håller visserligen också barkborrarna borta men metoden är svår att genomföra i terrängen. I sista hand kan virket behandlas med insekticider före barkborrarna angriper det på. Kemikalier aktuella Skogsnäringen i Sverige kräver att få använda kemikalier för att skydda virket mot insektangrepp. Regeringen i Sverige har meddelat att den är beredd att lätta på de regler som behövs för att så fort som möjligt få ut den stora mängden stormfällt virke ur skogarna. Till dessa hör även användning av kemikalier för att inte virkestravar och träd som blir kvar i skogen över sommaren ska angripas av insekter. Att bekämpa barkborrar i skogen med kemikalier är en svår uppgift. Stormfällda träd som ligger kvar kan visserligen besprutas, men eftersom barkborrarna lever under barken finns risken för att bekämpningsmedlet inte når dem. En möjlighet är att de översta lagren besprutas efter att virket samlats på trave vid väg. Effekten är tvivelaktigt, men det är en möjlighet, hävdar Heliövaara. Kemikalier som kan bli aktuella vid eventuella besprutningar av obarkat virke är cypermetrin och deltametrin. Dessa är båda mycket giftiga för bland annat fiskar och andra vattenlevande djur och borde därför inte få hamna i vattendrag. Kemikaliefrågan har väckt debatt i Sverige. Skogsminister Ulrica Messing är rädd för att procent av skogarna i södra Götaland blir obrukbara som virkesråvara på grund av insektangrepp, om inte virket blir behandlat i tid. Miljösidan vill minimera användningen av kemikalier i skogsbruket och talar istället för alternativa metoder. Rotrötan får inte glömmas På våren kommer också rötsvamparna med i bilden. Kim GRANBARKBORRENS GÅNGSYSTEM. UNDER DEN GROVA BARKEN GNAGER HONORNA CA. 10 CENTIMETER LÅNGA GÅNGAR DÄR DE LÄGGER SINA ÄGG. DE SMALA, KORTA GÅNGARNA SOM UTGÅR FRÅN MODERGÅNGEN ORSAKAS AV LARVERNA. JU MERA VINDFÄLLEN DET BLIR KVAR I SKOGARNA, DESTO FLER LEVANDE TRÄD KOMMER ATT DÖDAS UNDER DE FÖLJANDE ÅREN. Foto: Kari Heliövaara von Weissenberg, professor i skogspatologi vid Helsingfors universitet, varnar för rötskador på vindfällen som inte blir upparbetade före sommaren. Blödskinnet är en mycket allmän rötsvamp som angriper både gran- och tallvirke redan på våren. Den kan växa i veden upp till en meter under en säsong. Vindfällen som ligger kvar i skogarna över sommaren duger inte längre till sågtimmer på hösten eftersom svampen hinner missfärga virket redan på några månader. Rotrötan får man inte heller glömma. Den utgör kanske ännu inte en lika överhängande fara som insektangreppen, men på långsikt finns det risk för att rotrötan sprider sig i de stormdrabbade skogarna. Stubbarna som blir kvar i terrängen fungerar som inkörsportar för rotrötans sporer så fort vädret blir varmare. Eftersom många av stammarna är knäckta på mitten och inte vält omkull, har de fortfarande rotkontakt till närstående träd. Högstubbar som kommer att upparbetas från våren till hösten borde stubbehandlas med pergamentsvamp eller urea för att hindra spridningen av rotröta i bestånden via rotkontakter, konstaterar von Weissenberg. TEXT: GUNNAR SALINGRE Foto: Hans Runesson 11

12 STORMEN Ekonomiska och psykiska problem FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGEN HANDLAR STORMEN OM MILJARD- KRAV. AV DEN PRIVATÄGDA SKOGEN I SVERIGE OMFATTAS ÅTTIO PROCENT AV NÅGON SKOGSFÖRSÄKRING. MEN VARIATIONERNA ÄR STORA MELLAN OLIKA REGIONER OCH MÅNGA SKOGSÄGARE HAR SIN SKOG ENBART BRANDFÖRSÄKRAD. Av den totala skogsarealen i Sverige är omkring hälften privatägd. Av den privatägda skogen omfattas åttio procent av någon skogsförsäkring. Varken staten eller de stora skogsbolagen, som äger hälften av Sveriges skogar, har sina skogar försäkrade. Sextio procent av skogsförsäkringar omfattar storm Störst på skogsförsäkringar i Sverige är Länsförsäkringar med sextio procent av marknaden. Anders Blomqvist på Länsförsäkringar uppger att det finns två typer av skogsförsäkringar. En där bara brand ingår och de som har den försäkringen kommer inte att få ut någon ersättning för stormskador. Ungefär sextio procent av våra skogskunder har även en stormförsäkring, berättar Anders Blomqvist. Men den finns stora variationer mellan olika områden. Det är oftast lite mindre skogsägare, som inte har så stora arealer, som har sina skogar oförsäkrade. Hälften av virkesförrådet ska vara skadat I det hårt drabbade Kronobergs län, med Växjö som länets residensstad, har bara en av fyra skogsägare sin skog försäkrad. Sett till area- len är knappt hälften av den stormskadade skogen försäkrad. Det betyder att det är de större skogsägarna som har en skogsförsäkring. De som har en skogsskadeförsäkring har i snitt hundra hektar skog. Skogsägare som har en skogsskadeförsäkring får ersättning för fördyrade avverkningskostnader, stormskadat virke som inte går att använda eller blir en sämre kvalitet och förnyelsekostnader. Kravet är att minst hälften av virkesförrådet ska vara skadat på en sammanlagd areal på minst en hektar. I dagsläget räknar Länsförsäkringar med att få betala ut en miljard kronor till drabbade skogsägare. Om det leder till premiehöjningar vet man enligt Länsförsäkringar först om ett år. Journummer för drabbade skogsägare Skogsägare utan skogsskadeförsäkring får stå för skadan själv och hoppas på att försäljningen av stormfällena minimerar de ekonomiska förlusterna. Men återverkningarna blir stora. Många kommer att få ekonomiska problem, speciellt nya skogsägare som har stora lån. Med anledning av stormen och de personliga och ekonomiska påfrestningar som den medfört för många medlemmar öppnade Lantbrukarnas riksförbund LRF några journummer där drabbade får samtalsstöd samt ekonomisk och juridisk rådgivning. Via jouren kan drabbade komma i kontakt med läkare, sjukskötare och psykologer och få svar på frågor om till exempel försäkringar, skattemässiga konsekvenser, ersättningsfonder mm. Självmorden är inte bekräftade. Massmedia i Sverige gick genast efter stormen ut med nyheter om att fyra skogsägare begått självmord som en följd av stormen. Anders Danielsson som är arbetsmiljö- och omsorgsansvarig på LRF, uppger att LRF inte fått bekräftat att det enbart var stormen som utlöste självmorden. Men många skogsägare mår dåligt, det vet vi, säger Anders Danielsson. Vår jourtelefon som är bemannad dygnet runt med läkare och psykolog har fått ta emot många samtal från drabbade skogsägare. Mest samtal har det kommit på natten. Runt om i Sverige har LRF regionala omsorgsgrupper där lantbrukare kan söka stöd hos kolleger som fungerar som samtalsparter. Personerna i de här omsorgsgrupperna har fått utbildning i krishantering och vi kommer att utbilda ännu flera personer. Det här är ett stödsystem som har visat sig fungera verkligt bra. LRF uppger att man ska göra allt för att minska problemen för de drabbade. Det handlar om alltifrån direkta insatser i det akuta läget till ekonomiska skade- och katastrofersättningar. Hjälparbetet kommer att prägla LRF:s arbete under en lång tid. LRF ordnade också informationsträffar för medlemmar i de drabbade områdena. De första träffarna hölls två veckor efter stormen. På träffarna medverkade LRF, Skogsvårdsstyrelsen, virkesköpare, skogsägarföreningen, banker och försäkringsbolag. Anstånd med skatter och moms Skatteverket kommer drabbade skogsägarna till mötes. Verket har meddelat att skattemyndigheterna medger anstånd med skattedeklaration och inbetalning av moms, arbetsgivaravgifter mm. för personer och företag som drabbats av stormen. Överlikviditet ska hanteras rätt En direkt konsekvens av stormskadan är ofta att det uppstår en överlikviditet till följd av virkesförsäljning och försäkrings ersättningar. Därutöver äventyras den långsiktiga avkastningen eftersom det även är gall ringsskogar som ska avverkas långt fram i tiden som gått förlorade. Därför gäller det för drabbade skogsägare att försöka hantera pengarna på ett klokt sätt så att inte för mycket betalas i skatt och så att pengarna även räcker på lång sikt. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 12

13 STORMEN Det finns inga extra plantor EFTERFRÅGAN PÅ PLANTOR OCH FRÖ AV BÅDE BARRTRÄD OCH LÖVTRÄD KOMMER ATT BLI MYCKET STOR NÄR DE STORMDRABBADE SKOGARNA SKA ÅTERPLANTERAS. OMRÅ- DEN STORA SOM FOTBOLLSPLANER KOMMER ATT BLI KALHYGGEN NÄR DEN STORMFÄLLDA SKOGEN AV- VERKAS. S Stormen kräver stora omställningar i plantproduktionen i Sverige. I takt med att virket i de stormskadade skogarna upparbetas uppstår ett stort behov av skogsplantor för återbeskogningen. En grov bedömning är att det behövs upp till 200 miljoner nya plantor. Kostnaderna för återbeskogning till följd av stormen kan bli upp till en miljard kronor. Återplanteringen tar flera år De extra plantor som kommer att behövas de närmaste åren på grund av stormen finns inte idag. Det kommer att ta flera år att producera lämpliga plantor för de skadedrabbade områdena. Skogsplantor behöver en viss odlingstid för att nå lämplig storlek och kvalitet och möjligheten att försnabba odlingsprocessen är begränsad. Rent biologiskt finns det också gränser för hur skogsplantor kan och får flyttas. Det väsentliga är fröets geografiska härkomst inte var plantan är uppdriven. Ett normalt år planteras drygt 300 miljoner skogsplantor i Sverige. Det krävs med andra ord en stor mängd plantor för att täcka det tillläggsbehov i södra Sverige som stormen orsakat. Åter- DET KOMMER ATT TA FLERA ÅR ATT FÅ FRAM DE EXTRA PLANTOR SOM BEHÖVS FÖR ÅTERPLANTERINGEN. NITTIO PROCENT SKA PLANTERAS MED GRAN. planteringen kommer därför att fördelas över flera år. Stora granplantor behövs Det kommer att ta tre år att få fram de extra plantor som behövs för återplanteringen. Det här uppger Urban Eriksson som är VD för Svenska Skogsplantor som har en tredjedel av marknaden för skogsplantor i Sverige. Det är fråga om bördiga marker och omkring nittio procent kommer att planteras med gran. Knappt tio procent planteras med tall och ett par procent med lövträd, berättar Urban Eriksson. Vi använder stora plantor, både täckrot och barrot. Odlingsprocessen för merparten av plantorna är följande för vår del. Först odlar vi plantorna som små täckrotsplantor. Efter ett år planteras täckrotsplantorna ut på friland där de får växa två år. Det betyder att vi inte har 13 Foto: Holmen några extra plantor att tillgå på ett par år. De plantor som vi nu har i lager är beställda. Hos oss har inga växthus tagit skada av stormen, men det finns odlare som har fått sina växthus helt förstörda. Räcker planterarna till i vår? Eriksson tror att det kommer att bli problem med att hitta planterare i vår. Skogsägare och skogsarbetare är fullt sysselsatta med att röja upp efter stormen. Vi försöker intensivt ordna fram resurser till årets planteringar bl.a. i samverkan med de olika skogsvårdsentreprenörer som utför en stor del av planteringarna i Sverige, fortsätter Eriksson. De här entreprenörföretagen har redan i flera år haft planterare från bl.a. Estland med goda erfarenheter. Det har varit välutbildat folk som har kommit därifrån, så antalet estländare kommer säkert att öka. Men svensk arbetskraft intresserar ju i första hand. Färdiga plantor, som vi nu har i fryslager är färskvara för vårens planteringar. De måste slängas om de inte planteras under våren, förklarar Eriksson. Plantuppdrivning utomlands? Skogsstyrelsen kommer att be EU-kommissionen om tillstånd att importera granfrö från Vitryssland ifall de svenska frölagren inte räcker till. De vitryska granarna har mycket bra egenskaper för sydsvenskt klimat. Urban Eriksson på Svenska Skogsplantor uppger att Svenska Skogsplantor har tillräckligt med granfrö i lager, men det kan finnas behov av att komplettera vissa sorter. Vi undersöker som bäst möjligheten att förlägga en del av plantuppdrivningen utomlands i form av kontraktsodling. Vi har redan nu uppdrivningen av barrotsplantor förlagd till Tyskland så det här är inget nytt för oss. Vi är nu i kontakt med flera länder och även med skogsplantskolor i Finland. Hur effektiv blir snytbaggebekämpningen? Risken för skador av snytbagge kommer att bli omfattande. I Sverige finns två godkända preparat för behandling av snytbagge. Båda de här preparaten är nya på marknaden. Erfarenheterna av deras verkan baserar sig därför på några års studier, men vi hoppas och tror att de ska vara lika verksamma som de tidigare permetrinpreparaten som numera är förbjudna. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

14 Skogsvård Unga tallbestånd köar för gallring GALLRINGSBEHOVET ÄR STORT. ENLIGT PRINCIPEN VIKTIGASTE FÖRST KOMMER UNGA TALLBESTÅND HÖGT UPP PÅ PRIORITE- RINGSLISTAN. ÅTGÄRDERNA I SKOGEN ÄR EN STÄNDIG BALANSGÅNG MELLAN SKÖTSELKRAV OCH MARKNADENS BEHOV AV VIRKE. Just nu är avsättningen för tallmassaved bättre än på länge. I Österbotten finns ett ständigt sug till fabriken i Jakobstad. Södra skogsreviret har kontrakt med industrin på den mängd tallmassaved som man bedömt att skogsägarna bjuder ut till försäljning. Också i Åboland och på Åland går tallmassaveden åt. Samtidigt börjar förnyelseavverkningarna för arealskat- tens skull att minska. Hög tid för gallring, med andra ord! Självverksamheten har minskat. Även de unga gallringarna ska alltså långt skötas av den maskinpark och arbetskraft som skogsvårdsföreningar, revir och industri har tillgång till. Kapaciteten kan utgöra en flaskhals som motiverar prioritering av arbetena. GALLRING I RÄTT TID GER FRISKA BESTÅND OCH HÖGRE LÖNSAMHET. Ekonomin lider när naturen gallrar Skogen blir alltid gallrad. Om inte skogsägaren gallrar, så gör naturen det. Då går skogsägaren inte bara miste om inkomsten av gallringsvirket. Också värdetillväxten i skogen är betydligt mindre, eftersom volymtillväxten inte är koncentrerad till de bästa stammarna. I ett orört bestånd har ungefär en tredjedel av virket gallrats bort på naturlig väg när beståndet är 100 år. Tiden fram till förnyelsemognad är också längre i ett oskött bestånd. Alla faktorer ger mindre avkastning för skogsägaren. Hur mycket virke som totalt kan produceras bestämmer markens bördighet. Till vilket värde skogen producerar kan människan däremot påverka. Unga bestånd på alerten Att det är så viktigt att sköta just unga tallbestånd har många orsaker. För det första är unga bestånd på alerten och reagerar snabbt på åtgärder. I ett oskött tallbestånd hinner naturen knapra ordentligt på lönsamheten, om inte gallringen sköts i tid. Dessutom tål inte tallen någon större konkurrens i kampen om ljus. Eftersom tallen är ett ljusälskande trädslag, kämpar varje stam förtvivlat för att få just sin krona att ta del av solljuset. Följden är långa, gängliga stammar och liten krona. Skött skog starkare Visst vill den ekonomiskt tänkande skogsägaren ha långa stammar med liten avsmalning och fina kvistar. Så produceras höga timmerandelar per stam. Men måtta med allt. Alltför kraftig avkvistning med liten andel levande barr betyder kraftigt minskad tillväxt. Det säger sig självt, att en liten del grönt inte orkar hämta tillräckligt med ljus till sin stam. Den ideala tidpunkten för gallring är, när kvistarna på de unga tallstammarna dött upp till fyra meters höjd. Vidare är överdrivet gängliga stammar i riskzonen när blötsnön faller. Kryper temperaturen dessutom ner medan snön ligger klistrad i trädens kronor, knäcks stammarna lätt. Speciellt nyligen utförda, 14

15 TALLBESTÅND MED FRAM- RUSANDE BJÖRK BEHÖVER EXTRA TILLSYN. MÅTTA MED ALLT. ALLTFÖR LÅNGT HUNNEN KVIST- RENSNING GER SMÅ KRONOR, LÄGRE TILLVÄXT OCH SVAGA STAMMAR. eftersatta gallringar är svårt utsatta i ett sådant läge. Att ytterligare dra sig för gallringen är ingen lösning. Resultatet är en ännu magrare börs. Fortsättning på plantskogsvård När plantskogen skötts i tid, är den första gallringen en god fortsättning. Ett vårdat bestånd ger ett större gagnvirkesuttag, och gallringen kan utföras lite senare än i ett oskött bestånd. Övre höjden ska helst vara meter när gallringen utförs. När plantskogsskötseln inte blivit av, är gallringen ett mellanting mellan röjning och egentlig ungskogsgallring. Tidpunkten för gallringen måste då ofta tidigareläggas. I en del bestånd lönar det sig att låta röjsågen gå i det här skedet, för att efter några år kunna utföra en gallring som ger gagnvirke. Ojämna bestånd först Enligt grundprinciperna i skogsvården går ojämna bestånd före jämna bestånd i gallringskön. Den tumregeln gäller både ojämnhet i dimension och i kvalitet. Tallen har svårt att klara ojämnhet i beståndet. Ytterligare en orsak att gallra unga tallbestånd i första hand, med andra ord. Ett av målen i gallringen är att skapa jämnhet. Dels gäller det att minska skikten i beståndet, dels att få tillväxten koncentrerad så, att de bästa stammarna på lika villkor kan samsas om näring och ljus. Ojämna bestånd före bördiga marker Det finns också en tumregel som säger, att om valet står mellan bestånd på olika marker, är det de bördigare markerna som bör gallras först. Eftersom tillväxten här är bättre, lider också skogen och skogsägaren större förlust, om naturen får ta hand om gallringen. Det är vid granskningen av tumregler som den här, som den praktiska erfarenheten börjar höja ett varningens finger. En magrare mark har kanske förnyats genom sådd eller på naturlig väg. De metoderna ger högre stamantal och större variation i stammarnas kvalitet och storlek. Redan på lite bördigare marker är den lämpligaste förnyelsemetoden plantering. Ett planterat bestånd blir i regel jämnare i både tillväxt och kvalitet, och kan klara en viss väntan bättre än ett ojämnt bestånd utan att framtiden spolieras för timrets del. Finns det brådskande gallringar på olika bördigheter, och beståndet på den magrare marken lider av ojämnhet, bör kravet på jämnhet prioriteras. Blandbestånd kräver uppsikt Speciellt på fuktiga marker har tallen ofta konkurrens av björk. Särskilt glasbjörken rusar gärna fram efter en förnyelseavverkning. Blandbestånd bör skogsägaren alltid hålla ett särskilt öga på. I unga år tar björken gärna kommandot över tallen. Ett vanligt misstag i röjningsskedet är, att björkar i samma storlek som tallarna lämnas kvar att växa. Det bäddar för problem i gallringsskedet. Björkarna tar för sig av utrymme, vatten, ljus och näring medan tallen kommer på efterkälken. Därtill piskar björkkronorna gärna tallarna, med skador som följd. Sådana bestånd är synnerligen viktiga att ta itu med. Lönsamhet behövs En ökad avsättning för tallmassaveden kan visserligen fungera som startskott för gallringarna i unga tallbestånd. Men också lönsamheten är en synnerligen viktig aspekt. Gallring i ung skog alltid är lönsam på sikt. Den sanningen är ändå en klen tröst, om inte virkesförsäljningen ger åtminstone ett litet netto. Marginalerna är små i unga bestånd. Och visst kan mängden saluvirke från en enskild gallring verka obetydlig, i jämförelse med Finlands totala virkesförsäljning. Men för den enskilda skogsägaren finns det trots allt skäl att kontrollera olika gallringsalternativ och hålla ett öga på prisnivån. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 15

16 Virkeshandel Energivirke köps på rot ROTKÖP AV ENERGIVIRKE FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN. SKOGSÄGAREN FÅR BETALT FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN, SOM I SIN TUR KANALISERAR BÅDE VIRKE OCH PENGAR. Inom Skogsvårdsföreningen Norrskog köps energivirke på rot. Hela idén föddes genom de invecklade betalningsturer som följde med energivedshandeln. Skogsägaren är enligt nuvarande modell garanterad ett netto för sitt energivirke. Det här är en förenkling för skogsägaren, säger Johnny Fagerholm på Norrskog. Pris per hektar Prisnivåerna är tre. Mellan 50 och 177 euro per hektar kan skogsägaren räkna med. Det är vad skogsägaren med säkerhet vet när kontraktet skrivs mellan skogsvårdsförening och skogsägare. Egentligen spelar det ingen större roll om rotpriset fastställs enligt hektar eller per kubikmeter. Men eftersom de statliga stöden för vård av ungskog beviljas enligt skött areal, så fungerar rotpris per areal också lika bra. Däremot är rätt prisnivå för varje enskilt objekt viktig. Därför spikas heller inte priset förrän slutresultatet i form av virkesmängd konstaterats. Marginalerna är små i vård av unga bestånd. Små mängder och omfattande arbetsinsatser gör att också till synes små summor har stor betydelse för hur ekonomin går ihop i slutändan. Vågen berättar Det slutliga rotpriset fastställs med facit på hand. Entreprenören väger virket i samband med närtransporten till lager. Vikten omvandlas till fast kubikmeter. Omvandlingen blir lättare ju större jämförelsematerial verksamheten hinner skaffa sig. Vi mäter också fukthalten i provpartier, säger Fagerholm. Den nuvarande entreprenören har ett halvårs erfarenhet av systemet med våg. Själva systemet med rotköp har några år på nacken. Snabbare utbetalning För skogsägarens del är affären avslutad när energivirkesmängden är fastställd. Skogsägaren behöver inte vänta på sina pengar längre än så här. Enligt vanlig handel med energivirke skulle skogsägaren i detta skede ha kunnat räkna med statligt stöd för vård av ungskog. Fakturor för avverkning och närtransport skulle också ha droppat in, medan betalning för själva energivirket skulle ha betalats ut först när virket torkat och körts till värmecentral. Skogsvårdsföreningen väntar Den väntetiden faller nu på skogsvårdsföreningen, i vissa fall. Försäljningen av energivirke går nämligen vidare enligt tre modeller. Föreningen har hand om både leverans, eldning och skötsel av två värmecentraler i Pedersöre. Hit levereras mellan och fliskubikmeter per år. Skogsvårdsföreningen får betalt enligt såld värme, varför väntetiden på betalning pågår medan virket torkar och väntar på att eldas upp. Vi har också en hel del självverksamma skogsägare, som säljer energivirke till de här värmecentralerna. Vi köper i första hand av dem, och skarvar så i med flis från föreningens energivedsavverkning. Stora och små kunder ENERGIVIRKET KRÄVER UTRYMME. SOLIG OCH LUFTIG LAGERPLATS GER HÖGRE VÄRMEVÄRDE. Vidare har föreningen en del privata kunder. Ungefär 700 fliskubikmeter köptes under 16

17 fjolåret upp av privata användare. Olika energiandelslag finns också på listan av köpare. Samarbetet med Metsäliitto garanterar adress för resten. Således är Biowatti en betydande mottagare av energivirke. Totalt har föreningen siktet inställt på en mängd om fastkubikmeter per år. Den mängden bör deras anlitade entreprenör få ta fram. I areal räknat handlar det om ungefär 200 hektar. Bra kvalitet täcker kostnader Värmevärdet är A och O för hur ekonomin går ihop för föreningens del i affären. Det gäller alltså att få så hög kvalitet som möjligt. Avverkning, transport och flisning kostar lika mycket oberoende av vilken mängd värme vi får ur energivirket. Fagerholm poängterar, att det är av central betydelse var och hur virket lagras. Luftigt och soligt är honnörsord i all virkestorkning. Problemet är, att energivirket kräver stora lagerutrymmen. Eftersom föreningen anlitar en så kallad giljotin för energivedsavverkningen, tas alltså hela stammar tillvara. Riset är skrymmande. Mål: skogsvård Maskinen har alltså inte aggregat för att arbeta upp olika sortiment. Därför är tjänstemännen på Norrskog noga med att välja ut objekt som dels är lönsamma för skogsägaren, dels är praktiskt sett lämpliga. Några exakta längder eller medelgrovlekar har vi inte när vi väljer metod enligt objekt. Det är vårdbehovet som bestämmer. I grova drag faller bestånd med en höjd på mellan åtta och tolv meter inom ramarna för energivedsavverkning. Fagerholm poängterar, att föreningen inte är intresserad av att ta ut maximalt med energived ur ett bestånd. Målsättningen är att få ungskogen vårdad. Rätt tidpunkt är också viktig. Ett bestånd som om några år kan gallras enligt traditionell metod, med massaved ROTAFFÄRERNA GER GARANTIPRIS OCH FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN FÖR SKOGSÄGARENS DEL, SÄGER JOHNNY FAGERHOLM. som saluvirke, låter vi vänta. Det vinner skogsägaren på. Menföre sedan april Just i år har vädret ställt till med större problem än vanligt. Det har varit menföre ända sedan april. Största bekymret enligt Fagerholm är, att delar av objekten kan vårdas, men att terrängförhållandena tvingar maskinen att avbryta arbetet och flytta till ett annat skifte. Det medför halvfärdiga projekt, i en osäker väntan på torrare förhållanden. Lämpliga objekt finns dessutom till stor del på försumpade marker och på dikade områden. Eftersom hela träd tas ut, lämnar heller inget ris på vägarna i beståndet. Det ställer ytterligare krav på terrängförhållandena. Arbetsgrupp tar fram råd Intresse finns på olika håll i landet för rotaffärer med energivirke. För tillfället finns en arbetsgrupp som inom Skogsvårdsföreningarnas Service Ab som utarbetar direktiv och vägkost för hur rotaffärerna ska göras. Fagerholm sitter med i gruppen. Han beräknar att utlåtandet ska vara färdigt någon gång under vårvintern. Jag råder intresserade att vänta till dess. Med facit på hand vet han, att det inte är någon barnlek att greppa det hela. VÅRDBEHOVET BESTÄMMER ÅTGÄRDEN. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 17

18 Naturvårdsträd är till för att sparas NATURVÅRDSTRÄDEN, SOM OFTA OCKSÅ KALLAS SPARTRÄD, HÅLLER PÅ ATT BLI ETT PROBLEM. FLERA VIRKESANSKAFFARE SOM SKOGSBRUKET TALAT MED BERÄTTAR ATT DET PÅ MÅNGA PLATSER HAR BLIVIT LITE AV KUTYM ATT SKOGSÄGARE HUGGER NER NATURVÅRDSTRÄD EFTER ATT AVVERKNINGEN ÄR AVSLUTAD OCH MASKINERNA BORTA. Så snart avverkningen är klar och virket bortkört kommer skogsägare med egen motorsåg till avverkningsytan, fäller naturvårdsträden och kör virket hem till gården. Det här är tillvägagångssättet på många platser. Stubbarna jämförs För virkesköparen som köpt skogen på rot och utfört avverkningen kan det här vålla problem. Verkligt pinsam blir situationen om en sådan avverkningsyta blir lottad för granskning för den årliga uppföljningen av skogscertifieringen och alla naturvårdsträd är borta när granskarna kommer till platsen. De avverkare, virkesköpare, som råkat ut för det här uppger att man då helt enkelt söker upp de platser där naturvårdsträden har stått och jämför stubbarna från dem med de övriga stubbarna på avverkningsytan. Naturvårdsträden är ju avverkade senare och det syns. Stubbytan är färskare. På det här sättet går avverkaren fri och är inte den som har brutit mot certifieringskriterierna. Även skogsvården ändrar Men certifieringskriterierna är till för att följas. Det här gäller också skogsägare som är med i certifieringen och det är över nittiofem procent av de finländska skogsägarna. Enligt certifieringskriterierna ska det lämnas kvar på förnyelseytor minst 5 10 träd per hektar som i brösthöjd är åtminstone tio centimeter. En virkesanskaffare säger att han har förståelse för skogsägarnas tillvägagångssätt. Tidigare skulle alla träd på en förnyelseyta avverkas, ingenting skulle lämnas kvar. Och vid hygges- rensningen skulle alla buskage röjas ner, det skulle se städat ut. Men nu har skogsvårdsprinciperna ändrat och skogsägarna har gått med på att följa dem. Skogsbruket och skogsvården utvecklas liksom allt annat i samhället. Ska omkullblåsta sparträd tas bort? Naturvårdsträd eller sparträd bör vara stormhärdiga. När enstaka granar kvarställs på en förnyelseyta blåser de rätt ofta omkull på grund av det ytliga rotsystemet. Ska ett omkullblåst naturvårdsträd tas bort? Principen är den att ett naturvårdsträd är ett evighetsträd och att ingen tar det tillvara oberoende hur länge det orkar hålla sig levande och upprätt eller hur fort det faller omkull i vinden och blir en värdefull låga och ett tillskott till mängden död ved. Det här uppger skogsvårdschef Annikka Selander på Kustens skogscentral. Den starka rekommendationen är alltså att låta alla vindfällen ligga. Undantag är om trädet utgör ett hinder för framfart eller en fara för trafik, persontrafik medräknad, påpekar Annikka Selander. Redan vid valet av träd och trädgrupper bör man fundera på trädens placering och stormhärdighet. Träd i grupper med flera trädslag och flera kronskikt är mindre utsatta för vind jämfört med enstaka träd. Dessutom faller träden ofta in mot gruppen och då är de inte till förfång för varken markberedning eller annan trafik på förnyelseytan. Om det är fråga om verkligt många vindfällen, över tjugo stycken barrträd, kommer insektlagen emot och då kan det bli aktuellt att forsla bort träden eller en del av dem. NATURVÅRDSTRÄD, SPARTRÄD, ÄR EVIGHETSTRÄD SOM INTE SKA TAS TILLVARA ÄVEN OM DE FALLER OMKULL I EN HÖST- STORM. TRE AV DE FYRA NATURVÅRDSTRÄDEN BLÅSTE OMKULL I STOR- MEN DAGEN FÖRE JULAFTON. DET FJÄRDE LUTAR OROVÄCK- ANDE OCH HÅLLS KNAPPAST STÅENDE. DE OMKULLBLÅSTA TRÄDEN SKA LÄMNAS ORÖRDA. Foto: Gerd Mattsson-Turku Foto: Gerd Mattsson-Turku 18

19 Onödigt tjafs om certifieringssystemet? MILJÖORGANISATIONERNA OCH SKOGSBRANSCHEN ÄR FORT- SÄTTNINGSVIS AV OLIKA ÅSIKT OM SKOGSCERTIFIERINGSSYSTE- MEN. MILJÖORGANISATIONERNA PÅSTÅR ATT DET FINLÄNDSKA SKOGSCERTIFIERINGSSYSTEMET, PEFC, INTE TAR TAG I MILJÖ- PROBLEMEN PÅ ALLVAR. INKÖPARE AV PAPPER SÄTTER MYCKET SÄLLAN NÅGON STÖRRE VIKT VID CERTIFIKATETS ART, DET VIKTIGA ÄR ATT VIRKET KOM- MER FRÅN CERTIFIERADE SKOGAR. Foto: UPM:s bildarkiv Greenpeace, Luonto-Liitto och Finlands Naturskyddsförbund anser bl.a. att gamla skogar och hotade arter inte skyddas tillräckligt i det skogscertifieringssystem som dominerar i Finland. Fem procent av världens skogar är certifierade I stället för PEFC vill miljöorganisationerna fortsättningsvis ha FSC-systemet även i Finland. FSC skapades för elva år sedan för att skydda de tropiska skogarna. I dagens läge är femtio miljoner hektar skog runt om i världen certifierad enligt PEFC, dvs. den finländska modellen. Fyrtio miljoner hektar är certifierad enligt FSC-modellen. Av världens skogar är tillsvidare endast fem procent certifierade. Certifikatets art har ingen betydelse Miljöorganisationerna påstår vidare att inköpare av papper runt om i världen allt oftare börjar kräva att virkesråvaran ska vara från FSC-certifierade skogar. För många kunder räcker det likväl med att råvaran kommer från certifierade skogar. Det är mindre vikigt enligt vilket system certifieringen är gjord. Time Inc., som är världens största tidningsförlag, kommer inom ett par år att koncentrera sin pappersanskaffning till papperstillverkare, som använder virke från certifierade skogar som råvara. Förlaget godkänner flera certifieringssystem. Det viktigaste är att systemet övervakas av en oberoende tredje part. Av den pappersmängd som förlaget använde i fjol var tjugofem procent sådant papper som tillverkats av certifierat virke. Redan år 2006 ska andelen vara åttio procent. Var stolta över era certifierade skogar Enligt förlagets direktör David Refkin kommer förlaget att köpa sitt papper från USA, Time Inc. är världens största tidningsförlag. Förlaget ger ut drygt 130 tidningar som läses av 300 miljoner människor. Förlaget använder årligen över ton papper. Närmare tjugo procent köps från Finland, från UPM och Stora Enso. Förlagets flaggskepp är tidningen Time. Förlaget hör till Time Warner koncernen, som är den största nöjesproducenten i världen. Warner Bros är ett namn som vi finländare känner till och som fladdrar förbi i tvrutan i inledningen till amerikanska filmer. Till koncerner hör också flera kommersiella tv-kanaler. DET BLIR ALLT VANLIGARE ATT TIDNINGSFÖRLAG GODKÄNNER FLERA CERTI- FIERINGSSYSTEM. DET AVGÖRANDE ÄR ATT PAPPRET ÄR AV VIRKE FRÅN CER- TIFIERADE SKOGAR. Kanada, Finland, Sverige och Skottland. Här ligger Finland bra till då nittiofem procent av våra skogar är certifierade. Refkin påpekar att de finländska skogsägarna ska vara stolta över att ha sina skogar certifierade. Som motvikt nämner han Nordamerika. Jag har besökt många blomstrande och välmående släktgårdar i Nordamerika och noterat att ägarna har svårt att förstå certifieringen och dess betydelse. Rent allmänt tycker jag också att man borde informera den stora allmänheten mera om certifie- ringen av skogarna. Folk känner dåligt till vilka framsteg som har gjorts när det gäller principerna för ett hållbart skogsbruk. Allt vanligare med flera certifieringssytem Det blir allt vanligare att företag tar i bruk fler än ett certifieringssystem. UPM och Stora Enso testar redan i liten skala FSC. Enligt Auvo Kaivola som är generalsekreterare för Finlands Skogscertifiering rf. är det endast en liten del av kunderna som är intresserade av FSC-kriterierna. För några år sedan var situationen kanske en annan, men nu är det viktigare för kunderna att virkesråvaran kommer från certifierade skogar. Om det är FSC eller PEFC spelar ingen roll. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 19

20 Ekonomi Hur påverkar skattereformen oss skogsägare? VI NÄRMAR OSS DEKLARATIONSTIDER OCH TILL DEN DEL KAN MAN KONSTATERA ATT VI FORTSÄTTER SOM FÖRUT. EN STÖRRE FÖRÄNDRING BLIR DET FR.O.M FÖR DE SKOGSÄGARE SOM FORTFARANDE BESKATTAS ENLIGT AREALBESKATTNINGEN ÄR DEFINITIVT DET SISTA ÅRET NÄR SKOGSÄGAREN KAN SÄLJA VIRKE UTAN SKATTEKONSEKVENSER OCH DÅ ÄR KRAVET ATT LIKVIDEN SKALL VARA BETALD FÖRE ÅRSSKIFTET. En skattereform borde byggas upp så att den är enkel, styr och uppmuntrar, stöder sysselsättningen och är neutral då det finns alternativa, likvärdiga lösningar. Tyvärr har den nu aktuella reformen trots goda avsikter blivit komplicerad och oöverskådlig. Orsaken ligger sannolikt i behovet att kompromissa mellan en mängd nationella och internationella krav. Elaka tungor har konstaterat att enbart skattekonsulterna har vunnit på reformen. Nedan tar vi upp en del förändringar som berör skogsägarna. Skatteprocenter och generationsväxling Skogsinkomsterna beskattas inom ramen för kapitalbeskattningen och den sjunker från 29 till 28 %, så här har vi en klart positiv effekt ur skogsägarsynpunkt. Samtidigt kan man konstatera att bolagsskatten sjunker från 29 % till 26 %. Helst skulle man naturligtvis ha sett att denna 26 % också skulle gälla skogsinkomster. Generationsväxlingsfrågor har varit starkt framme i samband med skattereformen och här har man gått in för betydande skattelättnader. Tyvärr gäller denna skattelättnad endast skogsbruk, som också omfattar gårdsbruk. I dessa fall beräknas arvs- eller gåvoskatten på ett värde, som är endast 40 % av fastighetens beskattningsvärde. Tidigare utgick man från 100 %. Den nya ägaren skall efter överlåtelsen äga fastigheten i minst 5 år. Förmögenhetsskatten För den som betalar förmögenhetsskatt har man för år 2005 höjt miniminivån från ,- till ,- och sänkt skatteprocenten på den överskjutande delen från 0,9 % till 0,8 %. Man betalar alltså 0,8 % av den förmögenhet som överstiger euro. Nytt för i år är att vanliga fordon(bilar, båtar, motorcyklar etc.) lämnas obeaktade då man fastställer förmögenheten. Det finns ett beslut att totalt avstå från förmögenhetsskatten fr.o.m Ett gott och naturligt beslut då man redan nu har en situation där bl.a. bankkonton och vissa försäkringar ligger utanför beskattningen. Realisationsvinster Skatteprocenten på realisationsvinster har sänkts från 29 % till 28 %. Det här är gott och väl, men samtidigt har man minskat på den presumtiva anskaffningsutgiften gällande egendom som innehafts över 10 år. Vid en försäljning får man alltså nu avdra 40 % av försäljningspriset som presumtiv anskaffningsutgift mot tidigare 50 %, resten blir beskattat med ovanstående 28 %. Den totala skatten på en sådan försäljning blir enligt detta 16,8 % mot tidigare 14,5 %. I detta sammanhang kan man konstatera att den som tänker sälja sin skogsfastighet gärna kan låta köparen sköta avverkningen emedan en avverkning beskattas med 28 % och försäljningspriset med 16,8 % enligt ovan. I praktiken säljes många fastigheter först efter det att skogen är kraftigt huggen, men skattemässigt är detta således inte en bra modell för säljaren. Det presumtiva anskaffningspriset för egendom som innehafts under 10 år är oförändrat 20 %. Vanligen är det dock bättre att välja det verkliga anskaffningspriset. Denna valmöjlighet finns både när det gäller egendom, som innehafts över eller under 10 år, men då gäller det att ha dokumentationen i skick. En intressant nyhet för den som realiserar egendom för mindre än euro under ett kalenderår är att vinster och förluster som hör ihop med detta lämnas utanför beskattningen. Egendom som erhållits i gåva och realiseras inom ett år efter mottagandet blir beskattat enligt gåvogivarens anskaffningsutgift. Räntor från andelslag För fysiska personer är utbetalda andelsräntor skattefria upp till euro/år. På den överskjutande delen betalar man 28 % beräknat på 70 % av de erhållna räntorna. Här följer man samma modell som gäller för börsbolagens dividender. Som ett övergångsstadgande för år 2005 beskattar man 57 % av dividenderna. Frivilliga pensioner De frivilliga pensionerna blev en het potatis i samband med skattereformen. Villkoren för dessa har redan tidigare ändrats i flere repriser. Den största förändringen gäller nya försäkringar som är avdragbara inom ramen för kapitalbeskattningen. Premierna på gamla pensionsförsäkringar är ännu år 2005 avdragbara från förvärvsinkomsterna. Det högsta årliga avdraget är nu 5 000/år euro mot 8 500/år enligt den gamla modellen. 20