REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER

Transkript

1 REHABILITERING VID NACK OCH SKULDERSMÄRTA SAMT BETYDELSEN AV ARBETSMILJÖFAKTORER Åsa Svedmark Med.dr. fysioterapi, Ergonom Samhällsmedicin och Rehabilitering, fysioterapi Företagshälsan, Region Västerbotten

2 NACK OCH SKULDERSMÄRTA Vanligt, arbetsmiljöverkets rapport från 2016, % angav att de den senaste veckan haft nack och/eller skulderbesvär Förekommer över hela världen med en årsprevalens som varierar mellan % (Cote 2008) % har inte WAD eller diskbråck utan ospecifika nackbesvär ( Stockholms läns landsting 2017) Vanligare bland kvinnor (Hoy 2014, Wahlstedt 2010 mfl)

3 NACK OCH SKULDERSMÄRTA Bakomliggande faktorer är fortfarande okänt (Blandpied 2017, Bier 2018) Vissa riskfaktorer har identifierats Arbetsmiljöfaktorer Nackflexion, armarbete över axelhöjd (Nordander 2016), repetitivt arbete, statiskt arbete, precisionsarbete (Cote 2008), felaktigt anpassade arbetsverktyg(arbetsmiljöverket ) Lågt inflytande, höga kvantitativa krav (Carroll 2008, Cote 2008, Nordander 2016) Individfaktorer Rökning nu eller tidigare i livet, självskattad muskulär spänning i nacke- och skuldra

4 REHABILITERING Endast måttliga resultat och framför allt kortvariga effekter (Gross 2015) Viss evidens (korttidsuppföljningar) för specifik träning av nackmuskler samt behandling med manuella tekniker (Gross 2015, Hurwitz 2009) Som för lumbala besvär saknas det evidens för långtidseffekter (Blanpied 2017, Bier 2018) En grupp med stora variationer i besvärsbild där hänsyn till individuella skillnader skulle kunna ge en mer träffsäker och effektiv rehabilitering (Gwendolen Jull)

5 PROTOKOLL 1.Forskargrupp Artikelsökningar, kliniska resonemang med forskare och kliniker, brain storm, flödesscheman osv 3. Protokollartikel skrevs och publicerades 2. Succesiv tratt tex var de med nacksmärta muskulärt svagare, mindre rörlighet och sämre funktion vid lyfttester

6 Hypoteser: Rehabilitering utifrån individuella bakgrundsfaktorer är mer träffsäker och effektiv än rehabilitering utan hänsyn till individuella bakgrundsfaktorer Både individanpassad och icke-individanpassad rehabilitering är effektivare än kontrollgruppen

7 KONSEKUTIVT INTAG, Kvinnor, år Nacke-skuldra smärta, ej trauma Nackfunktion (NDI 10-68) Nedsatt arbetskapacitet p.g.a. nackbesvär Svensktalande Kommunen, landstinget, universitetet

8 BAKGRUNDSDATA, N=120 Medel (sd) Ålder, år 47 (11,5) Smärtduration, månader ¹ 60 (24-124) Vikt, kg ¹ 65 (60-74) Fysisk aktivitet (1-6)¹ ² 4,5 (4-5) Smärta (0-10) 4,6 (1,8) Nackfunktion (0-100) 23,5 (8,6) Nacksymptom (0-100) 66,0 (12,6) ¹ median, kvartiler, ² LIV 2000; 1-2 = låg, 3-4 = vardagsmotion och lättare motion minst 1 g/vecka, 5-6 = ansträngande motion minst 1 g/vecka samt hård träning.

9

10 BAKGRUNDSDATA, N=120 Sökt vård¹ (%) 68 (57 %) Vårdbesök¹ 376 Sjukskrivningsdagar¹ 55 ¹ senaste 6 månader p.g.a. nackbesvär

11 BESLUTSMODELL SAMT LOTTNING TILL 3 GRUPPER 120 kvinnor med ospecifika nackbesvär BASLINJEMÄTNING Valida-reliabla, empiriskt använda tester med Cut-off värden för nedsatt funktion Symtomdiagnoser Individanpassadbehandling n=40 (+ problembaserad anamnes) Ickeindividanpassad behandling n=40 (+ allmän anamnes) Kontrollgrupp n=40

12 BASLINJEMÄTNING 1. Nackens rörlighet 2. Nackmuskelstyrka, uthållighet och funktionell styrka/uthållighet 3. Sensomotorik 4. Trapeziusmyalgia 5. Cervikogen huvudvärk

13 1. NACKENS RÖRLIGHET 1.1 Övre segment 1.2 Nedre segment 1.3 Axial-rotation

14 2. NACKMUSKELSTYRKA, UTHÅLLIGHET OCH FUNKTIONELL STYRKA/UTHÅLLIGHET 2.1 CCF-test 2.2 CTH-test 2.3 Lyftförmåga

15 3. SENSOMOTORIK 3.1 Symptom och aktivitetsbegränsningar 3.2 Snabba huvudrörelsetest, grader per sekund

16 4. TRAPEZIUS MYALGIA Undersökningsprotokoll, MEBA Smärta i nacke/skuldra Stramhet i m. trapezius Palpationsömhet Tryckpunktsmätning PTT

17 5. CERVIKOGEN HUVUDVÄRK Undersökningsprotokoll Halvsidig huvudvärk Nacke-skuldra relaterad Palpationsömhet övre facettleder och nedsatt svikt Nedsatt rörlighet i rotation övre segment

18 REHABILITERING, INDIVIDANPASSADE (TT) OCH ICKE-INDIVIDANPASSADE GRUPPEN (NTT) 11 veckor 2-3 gånger per vecka minuter med fysioterapeut per tillfälle FP blindade för vilken grupp de lottats till 4 fysioterapeuter, två lokaler, en centralt och en vid universitetet/sjukhuset

19 BEHANDLINGSKOMPONENTER 1. Mobilisering och rörlighetsträning 2. Nackmuskelstyrka/uthållighet, funktionell styrka 3. Öga, nacke - koordination 4. EMG-biofeedback m. trapezius 5. Cervikogen huvudvärksprogram

20 EXEMPEL PÅ NACKMUSKELTRÄNING

21 EXEMPEL PÅ BIOFEEDBACK

22 Returning to relaxation after contraction of m. trapezius, in seconds (n=8) (Friedmans Test) 20 Results 10 Meaningfulness of EMG biofeedback training estimated by subjects (n=14) P=0,017 * Before intervention Middle End 0 Very good Good Moderatly Little Very little Usability of EMG biofeedback equipment, estimated by physiotherapists (n=9) Very good Good Moderatly Little Very little

23 EXEMPEL PÅ ÖGA, NACKE - KOORDINATION

24 MOTORISK KONTROLL PRINCIPER (BÅDA BEH. GRUPPERNA) Varierande underlag/ utgångspositioner Progression i övningarna Varierande förklaringar, ord, rörelse, härma, ge liknelser vid inlärning av nya övningar Feedback, utifrån och inifrån

25 EFTER DRYGT HALVA TIDEN Individanpassade gruppen Icke-individanpassade gruppen Övningarna anpassas till kraven på arbetet Uppföljning av problembaserade anamnesen Generellt träningsprogram Muscle Action Quality (MAQ)

26 RESULTAT RCT, ARTIKEL 2

27 RESULTAT RCT, ARTIKEL 2

28 PATIENTENS EGEN UPPFATTNING (PATIENT GLOBAL IMPRESSION OF CHANGE SCALE ) 9 m 15 m PGICS (1-7) 1=very much improvement, 2=much improvement, 3= minimal improvement, 4=no improvement, 5=minimally worse, 6=much worse, 7 =very much worse

29 SF-36 9m 15m SF-36 physical component summary (0-100, norm-based score at 50) SF-36 mental component summary (0-100, norm-based score at 50)

30 ÖVRIG VÅRD Tailored (n=34) Non Tailored (n=36) Treatment as Usual (n=33) Participants sought care Work absence days (participants) 2 (1) 5 (3) 7 (4) # Visits (participants): Medical doctor 1 (1) 1 (1) 1 (1) Physiotherapist 8 (2) 46 (9) Naprapath 5 (2) 2 (1) Masseur 7 (3) 16 (4) 21 (7) TOTAL # VISITS 8 (4) 30 (6) 70 (16)

31 Arbetsmiljöfaktorer och Stress Fysisk exponeringsmätning, nacke och skuldra/arm (QEC) Psykosocial exponeringsmätning, självskattnings-formulär (QPS Nordic) Stress QEC; Quick Exposure Check QPS Nordic; The Nordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work

32 PSYKOSOCIAL EXPONERINGSMÄTNING OCH STRESS Upplevd stress Kontroll av beslut i arbetet Nacksmärta Nackfunktion Arbetsproduktivitet, kvalitet Arbetsproduktivitet, kvantitet Både tvärsnittsmätning och longitudinella uppföljningar Mycket små skillnader mellan grupperna

33 ASSOCIATIONS BETWEEN SELF-RATED AND PHYSICAL TEST OUTCOMES BEFORE AND AFTER INTERVENTION IN WOMEN WITH NON-SPECIFIC NECK PAIN CROSS-SECTIONAL AND LONGITUDINAL ANALYSES SVEDMARK Å, HÄGER C.K, BJÖRKLUND M; MANUS Sambanden mellan fysiska testers utfall och självskattad smärta och symptom, preliminära resultat: Mycket svaga samband mellan självskattad nacksmärta och nackstyrka samt nackrörlighet Något starkare samband mellan självskattade nacksymptom och nackens rörlighet och förmåga till snabba rörelser (efter interventionen)

34 SAMMANFATTNING Inget stöd för individanpassning (skräddarsydd) utifrån beslutsmodellen Aktiv specifik nack-och skulderträning var effektiv för kvinnor med ospecifika nackbesvär, korttidsuppföljning Stress och upplevd kontroll i arbetet hade samband med självskattade besvär, nacksmärta och arbetskapacitet Svaga samband mellan självskattade besvär och resultat från fysiska tester (styrka, rörlighet, lyft test, snabba huvudrörelser)

35 Kontorsarbetare som tränade nacke och skuldermuskler på arbetstid sammanlagt 60 minuter per vecka reducerade sina nackproblem med 50%. Det spelade ingen roll om de valde 3 x 20 minuter, 9 x 7 minuter eller 1 x 60 minuter. These findings provide evidence that a great degree of flexibility is legitimate for companies in planning future implementation of physical exercise programs at the workplace. Dalager T et al. Does training frequency and supervision affect compliance, performance and muscular health? A cluster randomized controlled trial. Man Ther Feb 28. E-pub.

36 REFLEKTIONER Fysisk aktivitet 2-3 ggr per vecka minuter riktad mot nacke/skuldra 40-50% reducering av smärtan efter 3 månader Ylinen et al har visat på långtidseffekter vid fortsatt rehabilitering

37 IMPLEMENTERING AV FYSISK AKTIVITET I ARBETET?! Är evidensen tillräcklig? Exempel från Köpenhamn, systematisk strategi: träning som arbetsuppgift inom äldreomsorgen, bestämmer själva sin träningsmodell men tex 3 x 10 min per vecka

38 Tack för att ni lyssnat!