Revisionskvalité. Våren 2012 Sektionen för hälsa och samhälle Företagsekonomi EXAMENSARBETE

Transkript

1 EXAMENSARBETE Våren 2012 Sektionen för hälsa och samhälle Företagsekonomi Revisionskvalité Hur kan hög revisionskvalité förklaras utifrån dess olika intressenters perspektiv? Författare Peter Skog Emily Theodorsson Handledare Pernilla Broberg Examinator Timurs Umans 1

2 Förord Uppsatsen som du håller i din hand är ett resultat av tio veckors hårt läsande av diverse litteratur, analyserande och många timmars skrivande. Vi vill tacka vår handledare Pernilla Broberg som under hela arbetets gång hjälp oss i alla lägen och tillhandahållit värdefulla synpunkter. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till våra testpiloter vars åsikter och kommentarer varit till stor hjälp vid skapandet av vår enkät. Vi vill även tillägna ett tack åt anställda på olika banker och skattekontor som hjälpt oss att distribuera vår enkät. Till sist vill vi också rikta ett stort tack till våra nära och kära som varit ett stort stöd för oss under hela arbetet. Kristianstad, juni 2012 Peter Skog Emily Theodorsson 2

3 Sammanfattning De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara hög revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats. Hypoteserna undersöker om det finns skillnader mellan revisorer och revisionens intressenter om vad hög revisionskvalité är. Genom en webbenkät fick respondenterna bedöma i vilken utsträckning 28 variabler leder till högre revisionskvalité. Med undersökningen har vi funnit bevis för att det finns skillnader i uppfattningen om hur hög revisionskvalité uppnås mellan revisorer och intressenterna. Skillnader uppmättes för följande kategorier; revisorns oberoende, revisorns egenskaper, en god kommunikation och extern kontroll. Vi har också kunnat urskilja enskilt viktiga kvalitetsvariabler. Eftersom författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare studie som tittat på skillnader mellan revisorerna och studiens tre utvalda intressentgrupper i vad som leder till hög revisionskvalité, kan resultatet hjälpa till att sprida ljus över detta område. Resultatet kan också vara användbart för att se hur revisorerna och intressenterna ska närma sig varandra för att uppnå en trovärdigare revision. Nyckelord: revisionskvalité, revisionsmisslyckanden, förväntansgap, revisionens värde 3

4 Abstract In recent years, the importance of a credible financial report of high quality, have been highlighted. A high audit quality is ensured by the adoption of common rules and principles for accounting firms. The interest of the audit is different and therefore are there different views on the purpose and what the audit should contain. Interpreting differences allows high quality to be perceived different. The aim of our study is to explain the high audit quality by auditors and audit stakeholders perspectives and to identify any differences between the auditors and those stakeholders views. A quantitative approach has been used and based on the theory has six hypotheses been created. The hypotheses investigate whether there are differences between auditors and audit stakeholders on what the high level of audit quality is. Through a web survey, respondents were assessing the extent to which 28 variables leads to higher audit quality. In our study we found evidence that there are differences in perceptions of the high level of audit quality is achieved between the auditors and stakeholders. Differences were measured for the following categories: auditor independence, auditor characteristics, good communication and external control. We have also been able to distinguish individual key quality variables. Since the authors of this paper haven t found any previous study that looked at the differences between the auditors and this study s three selected stakeholder groups in what leads to high audit quality, the result may help to give light on this area. The results can also be useful to see how auditors and stakeholders should approach each over to achieve a credible audit. Key words: audit quality, audit failure, expectations gap, value of auditing 4

5 Förkortningar FAR FRC IAASB IFAC ISA PCAOB Branschorganisationen för revisorer och rådgivare The Financial Reporting Council International Auditing and Assurance Standards Board International Federation of Accountants International Standards of Accounting The Public Company Accounting Oversight Board RNL Revisionslag (1999:1079) RN SKV SOX Revisorsnämnden Skatteverket Sarbanes-Oxley Act TL Taxeringslag (1990:324) 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition METOD Uppsatsens metod TEORI Revision Revisionens syfte och revisorns roll Intressentmodell Kvalité Professionens syn på kvalité Förväntanskap Storlek och rykte Oberoende och rotation Byrån Variabler som försämrar kvalitén Definitioner av revisionskvalité Intressenter Bank Skatteverket Revisorsnämnden Variabler som påverkar revisionskvalité Storlek på revisionsbyrån Oberoendet Revisorns egenskaper Kommunikation Revisorns arbetssätt Lagar och regleringar EMPIRI Litteratursökning Undersökningens metod Ansats Metod Insamlingsmetod Urvalet Population Beskrivning av bortfall Enkäten

7 4.4.1 Pilotstudie Följebrevet Enkäten Reliabilitet Validitet Generalisering Operationalisering Variabler Hypoteser ANALYS Beskrivande statistik Variablerna Korrelationsmatris variablerna Cronbach s Alpha Komplettering av beskrivande statistik Korrelationsmatris för faktorerna Bivariat analys Storlek Oberoende Revisorns egenskaper Kommunikation Revisorernas arbetssätt Lagar och regleringar Hypotesprövning multipel analys Storlek Oberoende Revisorns egenskaper Kommunikation Revisorns arbetssätt Lagar & regleringar Sammanställning av hypotesprövning SLUTSATS & DISKUSSION Slutsats Reflektioner och fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING APPENDIX Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Följebrev Bilaga 3: Kategorier med respektive variabler Bilaga 4: Korrelationsmatris

8 Bilaga 5: Korrelationsmatris Bilaga 6: Multipel linjär regression Hypotes Bilaga 7: Multipel linjär regression Hypotes Bilaga 8: Multipel linjär regression Hypotes Bilaga 9: Multipel linjär regression Hypotes Bilaga 10: Multipel linjär regression Hypotes Bilaga 11: Multipel linjär regression Hypotes FIGURFÖRTECKNING Figur 3.1: Modell om informationsflöden och kvalitetssäkring med fokus på förhållandet mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer Figur 3.2: Revisionens intressenter Figur 3.3: Viktiga influenser på revisionskvalité Figur 5.1: Ombildning av kategorier TABELLFÖRTECKNING Tabell 4.1: Urval och bortfall Tabell 5.1: Svarsfrekvens på respondentgrupper Tabell 5.2: Könsfördelning Tabell 5.3: Åldersfördelning Tabell 5.4: Variablernas medelvärden Tabell 5.5: Cronbach s Alpha Tabell 5.6: Faktorernas medelvärden Tabell 5.7: Bivariat analys, storlek Tabell 5.8: Bivariat analys, oberoende Tabell 5.9: Bivariat analys, revisorns egenskaper Tabell 5.10: Bivariat analys, kommunikation Tabell 5.11: Bivariat analys, revisorns arbetssätt Tabell 5.12: Bivariat analys, lagar och regleringar Tabell 5.13: Sammanställning av hypotesprövning

9 Kapitel 1 Inledning Skog, P. & Theodorsson, E. 1. Inledning I inledningen ges en kort genomgång av revisionskvaliténs bakgrund. Sedan formuleras en problemdiskussion och uppsatsens syfte gås igenom. Slutligen ges en överblick av uppsatsens fortsatta disposition Bakgrund Enligt Marton et al (2010) innebär revisionen att revisorn sätter sig in i och förstår företaget och dess verksamhet, granskar och slutligen rapportera om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Rapporterna är sedan beslutsunderlag för företagets intressenter (FAR, 2004). Trots att huvudsyftet med revisionen inte har ändrats i modern tid har den utvecklats väsentligt de senaste åren då möjligheten att få tag på information har blivit enklare. Revisionskvalitén har diskuterats flitigt sedan Enron-kraschen 2002 där också revisionsbyrån Andersen gick omkull i efterdyningarna. Konsekvenserna har resulterat i att det blivit ett vanligt förekommande att kritisera och lägga skulden på revisionen om något har gått fel. Efter de större revisionsmisslyckandena lanserade USA år 2002 den nya lagen SOX och det ideella organet PCAOB för att återbygga allmänhetens förtroende (Tackett et al, 2004). Tidigare var revisorsyrket självreglerande men nu krävde SOX en extern och oberoende tillsyn av revisorerna för första gången i historien. SOX skapade PCAOB som är ett organ som övervakar revisorer för att skydda investerare och tillgodoser allmänhetens intresse av informativa, korrekta och oberoende revisionsrapporter (PCAOB, 2012). Genom striktare reglering skulle revisionsprofessionens anseende återigen byggas upp (Tackett et al, 2004). Efter finanskrisen 2009 har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög kvalité återigen lyfts fram (IAASB, 2011). IFRS är ett av flera regleringsorgan i Europa som försökt säkerställa kvalitén genom att ha gemensamma regler och principer för revisionsbyråer verkande i Europa (FRC, 2006). 9

10 Kapitel 1 Inledning Skog, P. & Theodorsson, E. För att försöka mäta hög revisionskvalité föreslår Francis (2004) att man börjar i den andra änden och hittar en förklaring för låg revisionskvalité som uppenbarligen förknippas med revisionsmisslyckanden. Han konstaterar att revisionsmisslyckanden uppstår då revisorn inte följer generellt accepterade redovisningsprinciper och när de misslyckas med att presentera en kvalificerad revisionsberättelse. Båda företeelserna är potentiellt vilseledande för intressenterna. Revisionsmisslyckanden uppstår även när revisorerna varken finner eller rapporterar väsentliga fel i årsredovisningarna (Catanach Jr & Walker, 1999). Catanach Jr & Walker (1999) menar att den senaste tidens stora företagskonkurser har hänförts till dålig revisionskvalité associerat till avsaknaden av revisorsoberoende. De anser att en obligatorisk revisorsrotation skulle kunna ge starkare oberoende och minska förekomsten av revisionsmisslyckanden. Oberoendet är viktigt för att revisorn sedan ska rapportera funna fel i redovisningen (DeAngelo, 1981). Tackett et al (2004) anser att SOX inskränkningar i regler som medför revisorsrotation och ökade rättsliga påföljder vid bokslutsbedrägerier skulle kunna leda till lägre revisionsmisslyckanden. Elitzur & Falk (1996) anser istället att obligatorisk revisorsrotation påverkar planerad revisorskvalité negativt, eftersom avtalsperioden är förutbestämd finns det risk att revisorn blir motiverad att ge högre revisionskvalité det sista året än de förgående åren. Faktorer till revisionsmisslyckanden summeras ihop av Tackett et al (2004) som anser att oavsiktliga misstag gjorda på grund av mänskliga faktorn, revisorsbedrägeri med felaktig rapport, revisorn blir felaktigt påverkad av finansiellt intresse av klienten och även felaktigt påverkad av en alltför personlig relation än vad som anses normalt är anledningar till revisionsmisslyckanden. FRC (2006) menar att det inte finns någon gemensam överenskommen definition av revisionskvalité som kan användas för att mäta prestation. Flera försök till en definition av revisionskvalité är gjorda men de ger inte tillsammans ett entydigt svar. Catanach Jr & Walker (1999) anser att revisionskvalité är en funktion av revisorers prestation. Prestationen påverkas vidare av variabler som revisorns förmåga och professionella beteende. Francis (2004) menar att en första tillnärmning av revisionskvalité kan ses om revisionen uppfyller 10

11 Kapitel 1 Inledning Skog, P. & Theodorsson, E. de minsta rättsliga och yrkesmässiga kraven. FRC (2006) har försökt att identifiera indikatorer av revisionskvalité. Fyra huvudsakliga indikatorerna som har påträffats är kulturen inom revisionsbyråerna, kunskaper och personliga egenskaper hos revisionspartners och de anställda, kvalitén av revisionsprocessen och tillförlitligheten och användbarheten av revisionsberättelsen. IAASB (2011) menar att variabler som påverkar revisionskvalité inte är konstanta utan förändras över tiden. Detta leder till att även revisionens utförande och revisionskvalitén förändas. Revisionskvalitén kan ses mer som en process att ständigt förbättra variabler som påverkar kvalitén och den utvecklas i omgivningen där revisioner utförs Problemdiskussion Syftet med revisionen är att granska bolagets bokföring och lämna en revisionsberättelse. I denna ska revisorn tala om ifall revisionen har hittat några felaktigheter och om dessa är korrigerade. Revisorn har normer, standarder och lagar som måste följas och för intressenten är det av största vikt att någon utomstående reviderar bolaget för att få en försäkran om riktigheten i bokföringen (Carrington, 2010). Revisorsnämnden (RN) är en svensk organisation som har till uppgift att se till att det finns kvalificerade revisorer i Sverige och kontrollera att revisorerna följer gällande lagar för att revisionskvalitén inte ska försakas (Revisorsnämnden, 2012a). Dock finns det studier som visar på att revisionsbyråernas allt större fokus på rådgivning försämrar kvalitén eftersom revisorernas oberoende påverkas negativt (Al-Ajmi, 2009). För att bibehålla en hög revisionskvalité anser RN att det är av största vikt att god redovisningssed utvecklas i rätt riktning genom att utfärda föreskrifter och råd (Revisorsnämnden, 2012a). Generalsekreterare i FAR, Dan Bergström, skriver i ett pressmeddelande att IFAC måste göra normgivningen och redovisningsreglerna tydligare och förenklade för att skapa mer förståelse. En idé lyfts fram att revisorn skulle kunna betygsätta det reviderade bolaget och dess finansiella rapporter för att göra rapporteringen tydligare. Vidare menar Bergström att vägen till en bättre revisionskvalité inte går genom regleringar utan genom ökat oberoende och integritet (Bergström, 2012). 11

12 Kapitel 1 Inledning Skog, P. & Theodorsson, E. I media beskrivs företagen jubla över den slopade revisionsplikten som trädde i kraft den 1 november 2010, medan Skatteverket (SKV) tror att den kommer att bidra till medvetet och omedvetet skattefusk (Dagens Industri, 2010). Dock tror inte SKV:s talesperson att den slopade revisionsplikten kommer leda till revisorns bortgång eftersom låneinstituten troligen kommer kräva att en revision gjorts för att de ska bevilja lån (Dagens Industri, 2010), vilket också bekräftas av tidigare gjord forskning (Al-Ajmi, 2009). Tidigare forskning visar att revision utförd av Big 4 1 anses mer objektiv eftersom de bättre kan motstå yttre påtryckningar bland annat pågrund av sin storlek (DeAngelo, 1981; Palmrose, 1988; Deis & Giroux, 1992; Al-Ajmi, 2009). Det finns inte någon enhetlig definition över vad hög revisionskvalité är då uppfattningen varierar från person till person (Al-Ajmi, 2009). Francis (2004) menar att den optimala nivån av revisionskvalité är vida okänd och därför är det svårt att avgöra om det finns för lite eller för mycket revision. Revisionen har olika intressenter som inte delar samma syn på syftet med revisionen då man har olika uppfattningar och intressen. Tolkningsskillnaden av revisionen medför att definitionen av revisionskvalité upplevs olika och vad som är hög revisionskvalité Problemformulering Hur kan hög revisionskvalité förklaras utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv? Syfte Syftet med vår undersökning är att förklara hög revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. 1 Big 4 är ett samlingsnamn för de fyra största globala revisionsbyråerna som utgörs av PwC, Ernst & Young, Deloitte och KPMG. 12

13 Kapitel 1 Inledning Skog, P. & Theodorsson, E Disposition Inledning I inledningen ges en kort genomgång av revisionskvaliténs bakgrund. Sedan formuleras en problemdiskussion och uppsatsens syfte gås igenom. Slutligen ges en överblick av uppsatsens fortsatta disposition. Metod I metodkapitlet beskriver vi vilka metoder och teorier vi har valt att använda oss av och hur tillvägagångssättet i denna uppsats ser ut. Det görs slutligen en förklaring på valet av intressentgrupper som har studerats. Teori Teorikapitlet består av de teorier som är utgångspunkter för vår empiriska undersökning. Synen av vad hög revisionskvalité är beskrivs utifrån professionen och litteratur samt en närmare presentation av intressenterna ges. Slutligen sammanfattas kapitlet med ett antal hypoteser som bygger på funnen teori. Empiri I empirikapitlet redogör vi de metodval som vår empiriska undersökning bygger på. En beskrivning ges på vår litteratursökning och undersökningens metod. Vår pilotstudie, operationaliseringen och den slutliga enkätens uppbyggnad förklaras. Slutligen ges en redogörelse för vårt urval. Analys I detta kapitel redovisar vi vårt resultat från vår empiriska studie. Vi ger en kort beskrivning hur vi har gått tillväga och redogör utfallen från vårt insamlade material. Vidare presenteras gjord analys och resultatet för våra hypoteser. Slutsats & diskussion I detta avslutande kapitel presenteras våra slutsatser för undersökningen. Slutligen ges reflektioner och förslag på vidare forskning. 13

14 Kapitel 2 Metod Skog, P. & Theodorsson, E. 2. Metod I metodkapitlet beskriver vi vilka metoder och teorier vi har valt att använda oss av och hur tillvägagångssättet i denna uppsats ser ut. Det görs slutligen en förklaring på valet av intressentgrupper som har studerats Uppsatsens metod Syftet med vår uppsats är att förklara hög revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. Vår undersökning har en deduktiv ansats eftersom förberedelsen av den empiriska studien görs genom att studera teorin (Backman, 2008). Genom att studera teorin skapas en uppfattning om olika definitioner och vilka variabler som kan kopplas till revisionskvalité. Det görs en kvantitativ undersökning med inslag av kvalitativ metodik eftersom tidigare forskning i ämnet inte har enats om någon enhetlig definition av vad revisionskvalité är. I teorikapitlet presenteras flera olika definitioner på revisionskvalité. Professionens definitioner används som utgångspunkt när sammanställning görs av variabler som påverkar revisionskvalitén. Vi har dock inte antagit sådana subjektiva definitioner och variablerna de bygger på utan försökt testa och ifrågasätta dem genom vår enkät. Dessutom kompletteras dessa definitioner och variabler med resultat från vetenskapliga studier. Utifrån teorin har vi sett att intressenterna har olika uppfattning om syftet med revision och således om vad som är hög revisionskvalitet och detta har vi bygga upp våra hypoteser kring. Hypoteserna bygger på kategorier med ett antal summerade variabler som antas leda till hög revisionskvalité. På detta sätt får vi ett motiverat antagande till vad revisionskvalité beror på (Backman, 2008). Eftersom hypoteserna styr vad vi har undersökt är det viktigt att dessa är korrekta. Frågorna i vår enkät består av variabler som först har testas i en pilotstudie för att kontrollera att vår population förstår dem och uppfattar dem så som det är tänkt. Pilotstudien 14

15 Kapitel 2 Metod Skog, P. & Theodorsson, E. har gett oss möjlighet att mäta validiteten i våra frågor så att vi kan se att frågorna verkligen mäter det vi vill mäta (Ejertsson, 1996). Efter eventuella korrigeringar skickades sedan enkäten ut till våra utvalda respondenter. Kategorierna och variablerna har sedan mätts och testats på olika sätt. Då vår undersökning har försökt förklara och generalisera vad revisionskvalité är och förklara ett eventuellt samband mellan variablerna och uppfattningar om revisionskvalité har studien en positivistisk ansats. En hermeneutisk ansats, vilken mer försöker förstå och tolka innebörder av hur revisorer och intressenter tänker och resonerar, har således inte blivit aktuell. Förutom revisorer har vi valt att begränsa oss till tre intressentgrupper som torde ha ett inflytande på revisionen i Sverige eller som är viktiga användare av den: banktjänstemän, anställda på SKV samt anställda på RN. Banktjänstemän är viktiga intressenter eftersom kreditgivarna tycker det är viktigt att bolagskunders finansiella information är reviderad för att de ska se den som trovärdig. Att revisionen är väl utförd är av högsta vikt för SKV och har blivit ännu viktigare sedan revisionsplikten blivit avskaffad för mindre företag. Revisorerna utövar stor påverkan direkt eftersom de utför revisionen medan RN verkar som tillsynsnämnd och utbildar revisorer. I vår undersökning har vi valt att inte vända oss till individuella investerare eftersom studier påvisat att de inte torde kunna identifiera revisionsvariablerna bakom kvalitén (Carcello et al, 1992). 15

16 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. 3. Teori Teorikapitlet består av de teorier som är utgångspunkter för vår empiriska undersökning. Synen av vad hög revisionskvalité är beskrivs utifrån professionen och litteratur samt en närmare presentation av intressenterna ges. Slutligen sammanfattas kapitlet med ett antal hypoteser som bygger på funnen teori. 3.1 Revision I detta avsnitt presenteras professionens och litteraturens syn på revision och revisorns roll. Med hjälp av en modell om informationsflöden och kvalitetssäkring, som integrerar agentteori med intressentteori, kan syftet med revision och revisorns roll klargöras. Slutligen presenteras vår intressentmodell Revisionens syfte och revisorns roll Syftet med en revision är att öka intressenternas förtroende för de finansiella rapporterna. ISA beskriver hur revisorn gör detta genom ett uttalande om att revisionen är upprättad enligt ett ändamålsenligt ramverk för finansiell rapportering och att rapporterna ger en sann och rättvisande bild (ISA 200). ICAEW (2006) påpekar att revisorns yttrande ska vara oberoende. 5-7 RNL beskriver revisorns uppgifter som granskning av ett företags årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningens omfattning styrs utifrån vad god redovisningssed kräver och efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna ifrån sig en revisionsberättelse till företaget. I samband med revisionen ska revisorn också framföra möjliga anmärkningar som följer god redovisningssed till företagsledningen (Revisionslag, 1999:1079). FAR SRS (2006) beskriver att revisionen görs av revisorn i tre steg med hjälp av en modell som kallas revisionsprocessen. Revisionsprocessens första steg utgörs av revisorns planering som består av insamlande av kunskap och material av det granskade företaget. Nästa steg är revisorns granskning då revisorn skapar sig en bas för revisionsberättelsen och sista steget 16

17 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. består utav revisorns rapportering då revisorn gör ett uttalande om företagets bokföring, årsredovisning, samt förvaltning i en revisionsberättelse. Revisionen ska upprätthålla trovärdighet och främja förtroendet i den finansiella rapporteringen. Principal- och agent- relationen som härstammar från agentteorin är viktig för att kunna förstå revisionens utveckling. Principalen vill få ett arbete utfört och delegerar en del beslutsfattanderätt till agenten som utför arbetet åt principalen. Genom detta litar principalen på att agenten ska handla utifrån principalens bästa och båda strävar efter maximerad nytta. Uppfattningen av nyttan kan dock skiljas åt mellan agenten och principalen (Jensen & Meckling, 1976). Tillförlitligheten kan då ifrågasättas i informationen som ges av agenten och ge upphov till förminskat förtroende. Genom att införa en mekanism, så som revisionen, stärks förtroendet för agenten (ICAEW, 2005). Gordon & Hamer (1983) beskriver att i ett företag är styrelsen agenter och aktieägarna principaler som med finansiella uttalande kontrollerar styrelsens prestation. Separationen mellan ägandet och kontrollen i företaget ger eventuell informationsasymmetri och olika motiv som kan störa principal-agent relationen. Ägarna har begränsad tillgång till information om företagets verksamhet och kanske tvivlar på att de får rätt information som behövs för att kunna leda styrelsen. En oberoende revision gjord av revisorer ger fördelar genom att styrka förtroendet för styrelsen. Revisorerna i sin tur är också agenter som förväntas vara oberoende från styrelsen för att kunna ge revisionskvalité. Det huvudsakliga syftet med reviderade räkenskaper i detta sammanhang är att påvisa ansvarstagande och återge trovärdighet genom att granska det ledningen har gjort vilket innebär att eventuella fel upptäcks (Khalil & Lawarrée, 1995). Revisorn kan precis som styrelsen ha olika uppfattningar och motiv från vad principalen har och ett nära samarbete med styrelsen, som krävs för att göra en revision, kan minska oberoendet. Vem reviderar revisorn? Den onda cykeln kan endast brytas när fullt förtroende infinner sig för agenten (ICAEW, 2005). 17

18 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. Förklaringen av syftet med revision utifrån ett principal-agent perspektiv är en enkel modell som inte ger en hel bild av syftet som är mer komplext än så. Andra variabler att ta hänsyn till är relationen mellan revisorn och andra intressenter som har ett intresse i revisionen. Regleringen är också en variabel som agerar för principalerna och styr både styrelse och revisorerna. Mängden intressenter och variationen i förväntat innehåll och syftet med revisionen har lett till en ökad efterfrågan av revisionskvalité (ICAEW, 2005). Revisionens syfte förklarat med agentteori kan breddas med hjälp av intressentteori. Intressentteori handlar om relationen mellan en organisation och dess omgivning, eller mer specifikt dess intressenter, och bygger på ömsesidigt beroende. Teorin talar om en intressebalans och menar att organisationer har ett socialt ansvar och ska ta hänsyn till alla intressenter och förse dessa med nödvändig och berättigad information (Donaldson & Preston, 1995). Organisationer måste hantera relationen med sina intressenter för att klara sig på lång sikt. Företagsledningen får ofta en central roll på grund av sin position mellan intressenterna och organisationen (Deegan & Unerman, 2011). Ledningen kan ta hänsyn till specifika intressenters förväntningar som kan ha större inflytande på organisationen och dess överlevnad. Organisationen agerar således inte oberoende av intressenterna och en anpassning måste ske mellan vad intressenterna kräver och vad organisationen levererar. Intressenterna är i sin tur också beroende av organisationen som förser dem med information. Om en organisation inte lever upp till förväntningarna möts dessa med kritik, det blir obalans i relationen och i värsta fall hotas organisationens existens. Öhman (2007) har utvecklat en modell om informationsflöden och kvalitetssäkring som visar agentteori och intressentteori integrerade i varandra. Modellen visar revisionens syfte från början till slut och förhållandet mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer. De redovisningsskyldiga består av företagsledningen som är anförtrodd med resurser att förvalta och ansvarar för att redovisningsinformation sammanställs och lämnas ut. Redovisningsberättigade är ägarna, möjliga investerare och övriga intressenter som har rätt att ta del av redovisningsinformationen. Revisorerna agerar som en mellanhand och 18

19 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. kvalitetssäkrar informationen från företagsledningen för att innan den når intressenterna återge förtroende för informationen som behövs för beslutsfattande. Revisorerna ska skapa ett tillförlitligt informationsflöde av hög kvalitet mellan redovisningsberättigade och redovisningsskyldiga. Modellen nedan visar informationsflödets olika led. Mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade i det högra ledet ges kvalitetssäkring av revisorerna i form av en revisionsberättelse. Det vänstra ledet består av information från redovisningsskyldiga direkt till redovisningsberättigade som inte kvalitetssäkrats. Sådan information kan uttryckas med bl.a. pressmeddelande och hemsidor. Figur 3.1 Modell om informationsflöden och kvalitetssäkring med fokus på förhållandet mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer (Baserad på: Öhman, P., Perspektiv på revision: tankemönster, förväntansgap och dilemman, s.52, 2007) Intressentmodell Öhman (2007) skriver att revisorerna ska skapa ett tillförlitligt informationsflöde av hög kvalitet till revisionens intressenter. Intressenterna har olika uppfattning om vad revisionen ska innehålla, användningen av den och där också syftet med den (ICAEW, 2005). När revisionens syfte inte är entydig finns också tvivel i vad som uppfattas som revisionskvalité och ännu längre hög revisionskvalité. Denna undersökning har begränsat sig till att studera revisorers och tre utvalda intressentgruppers (banktjänstemän, anställda på SKV och RN) 19

20 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. upplevelse av hög revisionskvalité. I nedanstående figur presenteras länken mellan dessa grupper och sammankopplingen med revisionen. Figur 3.2 Revisionens intressenter 3.2 Kvalité I detta avsnitt presenteras professionens syn på revisionskvalitén och hur synen överensstämmer med tidigare forskning i ämnet. Olika variabler kommer lyftas fram vilka är viktiga för att kunna mäta en hög revisionskvalité men även faktorer som ger en försämrad kvalité kommer att beskrivas Professionens syn på kvalité Professionen som bistår med standarder och riktlinjer för revisorerna beskriver hur revisionskvalitén bör vara. Den senaste tidens turbulenta finansmarknad har visat världen hur viktigt det är med en trovärdig finansiell rapportering för att finansmarknaden ska fungera. Faktum är att revisionskvalitén spelar en viktig roll vid bedömningen av de finansiella rapporterna, de ger trovärdighet genom att den externa revisionen håller hög kvalité (IAASB, 2011). IAASB (2011) arbetar för en hög revisionskvalité genom internationella standarder för revision samt kvalitetskontroller vilka ser till att stödja revisorns arbete. Det är av vikt att intressenterna har förståelse för att den här referensramen endast är en del av flera delar för att uppnå hög revisionskvalité. Förutom användarens avbild är andra variabler som påverkar 20

21 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. kvalitén revisorns egenskaper och kompetens, lagar, regleringar och företagsförhållanden. Revisionskvalité utvecklas hela tiden, därför krävs det att branschen utvecklas för att kunna uppnå hög kvalité. Därtill belyser IAASB att intressenterna har olika syn på vad revisionskvalité är och hur den kan förbättras. Organisationen lyfter fram betydelsen av att försöka komma överens om en gemensam syn på vad kvalité är och det är då viktigt att de som reglerar professionen kommer överens med de viktigaste intressenterna Förväntanskap Cassel (1996) beskriver att det finns skillnader i uppfattningen om vad som utgör revisorsrollen i teorin, hur den borde vara och hur den praktiskt utförs. Förväntansgapet ser olika ut och kan uppstå beroende på vilka intressenters förväntningar som avses. Koh & Woo (1998) sammanfattar revisionsförväntansgapet som skillnaden mellan allmänhetens förväntningar på vad en revisor ska göra och vad revisorerna själva förväntas göra. Uppdragsgivaren och de granskades förväntanskap skiljer sig mot de övriga intressenterna som är mer heterogena (Cassel 1996). Carrington (2010) anser att förväntansgapet beror på att intressenterna inte har tillräckliga kunskaper om vilka uppgifter revisorn har enligt lagar och revisionsstandarder och förväntningarna är därför högre än vad som presteras av revisorn. Koh & Woo (1998) sammanfattar flertalet gjorda studier och undersökningar som ger förslag på hur man ska förminska förväntansgapet mellan revisorn och intressenterna. Genom en utökad revisionsberättelse skapas större förståelse för revisionens omfattning, karaktär och betydelse och förväntningarna om revisionen och revisorns roll kan påverkas. Med högre allmän kunskap om revisorns roll skulle förväntansgapet kunna minska (McEnroe & Martens, 2001). Enligt Carrington (2010) ser revisorerna ofta förväntanskapet som ett utbildningsproblem och branschen behöver vara tydligare i sin information till den intresserade delen av samhället. Användare av finansiella rapporter som har högre kunskap placerar mindre ansvar på revisorerna än vad de med lägre kunskap gör (Koo & Woo, 1998). Förväntansgapet kan också minska genom att revisorerna använder mer strukturerade 21

22 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. arbetsmetoder som samtidigt minskar det rättsliga ansvaret. Revisionsbyråerna hoppas att detta skulle kunna bidra till att hög revisionskvalité återges (Koo & Woo, 1998) Storlek och rykte Tidigare studier visar att revisionsbyråer som tillhör Big 4 tillhandahåller en bättre revisionskvalité än de mindre byråerna. DeAngelo (1981) menar att revisionsbyråns storlek har positiv betydelse för kvalitén eftersom ingen av byråns klienter är viktigare än någon annan och detta oberoende skapar kvalité. Detta bekräftas av Frankel et al (2002) som har sett att mindre revisionsbyråer förhåller sig mer positivt i sin revision av klienten vilket skapar en sämre kvalitet på revisionen. Dessutom anses Big 4 byråerna ge bättre kvalité för att de har ett rykte att förlora och därför är striktare i sin regeltolkning (Francis & Wilson, 1988). Francis & Krishan (1999) och Lennox (2005) instämmer, vilka menar att Big 4 revisorernas revisionsrapporter är mer korrekta. Detta beror på att Big 4 byråernas revisorer är bättre på att få igenom sina åsikter vilket leder till korrekta beslut (Chen et al, 2005). Enligt Al-Ajmi (2009) står Big 4 byråerna för en bättre kvalité eftersom de har större tillgång till teknisk kunskap, resurser och internationalisering eftersom de då kan söka kunskap över hela världen. Det finns även forskning som anser att det inte finns någon mätbar skillnad på revisionskvalitén mellan större och mindre revisionsbyråer. Jeong & Rho (2004) har inte funnit några bevis för att Big 4 byråerna ger bättre revisionskvalité än mindre byråer, dock menar de att för internationella bolag kan Big 4 ge en bättre kvalité eftersom de har en standard som gäller över hela världen. Dock menar Francis (2004) att en möjlig förklaring till att revisionskvalitén skiljer sig åt mellan mindre och större revisionsbyråer är att de mindre nogräknade klienterna väljer de mindre byråerna och på så vis undviker de större byråerna revisionsmisslyckanden Oberoende och rotation Revisorns oberoende är för många forskare den viktigaste variabeln för revisionskvalité (DeAngelo, 1981; DeFond et al, 2002; DeFond et al 2005; Knechel & Vanstraelen, 2007). Sedan flertalet bolagsskandaler, däribland konkursen av Enron och revisionsbyrån Arthur Andersen, är det idag ett vanligt förekommande att ifrågasätta revisorn och dennes oberoende (Francis, 2004; Firth et al, 2012). På grund av ovissheten i oberoendets styrka är vi enligt 22

23 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. Francis (2004) på väg mot lagstadgad rotation. Firth et al (2012) studier visar att regleringsorganen ser fördelar med en tidsbegränsad avtalsperiod genom lagstadgad rotation vilket ger ökat oberoendet och positiv effekt på revisionens kvalité. Tackett et al (2004) menar också att rotation är nödvändigt för att skapa en oberoende revisor. Oberoendet har också kommit i fokus eftersom revisionen endast är en bråkdel av revisionsbyråernas omsättning idag. Risken med rådgivningstjänster som erbjuds är att revisionsbyråerna blir mindre objektiva när de bedömer sin klient eller att de bortser från felaktigheter i revisionen (Collier & Gregory, 1996; Raghunandan, 2003). Coolier & Gregory 1996 menar att tillsammans med den minskade objektiviteten använder revisorn inte sig av alla de verktyg som hon/han har till hands för att finna oklarheter. Andra studier ser liknande samband på jäv, då de funnit argument för att klienter med höga rådgivningskostnader oftare får en positiv revisionsrapport från sin revisionsbyrå (Firth et al, 2012; Reynolds et al (2001). Dock finner Chung & Kallapur (2003) inga tydliga samband på att Big 4 eller mindre revisionsbyråer kompromissar med revisionskvalitén när dessa utför revision åt sina klienter som betalar höga revisionsarvoden. Francis (2004) anser att revisionsbyråerna bör förbjudas att erbjuda rådgivning till revisionskunder för att öka allmänhetens förtroende för revisionsbranschen. Deis & Giroux (1996) har i sin studie kommit fram till att revisionskvalitén minskar ju längre revisionsbyrån arbetar åt ett bolag eftersom revisor och klient med tiden bygger upp ett för privat förhållande som påverkar oberoendet negativt. Emellertid har Chen et al (2005) sett att ett långt revisor klient förhållande gagnar revisionskvalitén eftersom revisorn får en bättre insikt i bolaget vilket resulterar i att felaktigheter upptäcks. Forskning visar att de globala bolagen tenderar att använda sig av Big 4 revisor för att de tillför klientens finansiella rapport bättre trovärdighet (Mansi et al, 2004) Byrån Det finns en byråkultur som lägger stor vikt vid resultatutveckling och höga intäkter vilket kan leda till pressad personal och försämrad revisionskvalité (Otley & Pierce, 1996). Genom att fokus läggs på intjäningen ökar tidspressen för revisorn som förväntas göra mer på kortare tid vilket leder till sämre revisionskvalité (Kelly et al, 1999). Ett sätt att öka kvalitén på 23

24 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. revisionen är att revisionsbyrån eller avdelningar inom byrån specialiserar sig på en bransch, klientens arbetsområde (Carcello et al, 1992; Francis, 2004; Öhman et al, 2007). Genom att öka kompetensen inom ett område ökar möjligheten för revisorn att upptäcka brister (Deis & Giroux, 1992) Variabler som försämrar kvalitén Låg revisionskvalité upptäcks vid revisionsmisslyckanden som inträffar när standarder, lagar och normer inte följs av revisorn eller om revisorn misslyckas med att påtala och förmedla felen som upptäckts i bokföringen (Francis, 2004). Forskning har funnit starka argument vilka säger att när revisorer tar anställning hos klienten finns det risk för att revisionskvalitén minskar eftersom den forne revisorn vet hur revisionen utförs och kan då bidra med kreativ bokföring (Francis, 2004; Lennox, 2005). Likaså är revisionsrapporten av hög kvalité om intressenterna kan ta till sig den nödvändiga informationen om bolagets finansiella status som behövs för att kunna förhindra ett eventuellt revisionsmisslyckande (Francis, 2004). ICAEW (2007) menar att information som finns hos tredje part (exempelvis kunder, leverantörer, rådgivare) kan vara av stor vikt för att påvisa att finansiella rapporter är sanna och rättvisa. Det finns dock en risk att denna information aldrig når revisorerna. Den information som lämnas till revisorerna är kanske inte alltid riktig och riskerar att försämra revisionskvalitén istället för att förbättra den. Deis & Giroux (1996) har kommit fram till att revisionskvalitén minskar ju längre revisionsbyrån har ett uppdrag hos ett bolag eftersom revisorn tenderar att bli mindre objektiv i sin granskning när kännedomen av klienten är upparbetad. Dock finns det studier som påvisar problem vid byte av revisor eller avtal eftersom det då finns risk för att revisionen utförs med lägre kvalité pågrund av att revisorn inte är bekant med bolagets bokföring (enligt Johnson et al 2002, i Francis 2004). 24

25 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E Definitioner av revisionskvalité Al-Ajmi (2009) konstaterar att det är svårt att mäta revisionskvalité och att det beror på varje individs olika uppfattning om definitionen av revisionskvalité. Francis menar att (2004, s. 352): It is difficult to assess audit quality ex ante because the only observable outcome of the audit is the audit report which is a generic template and the overwhelming majority of reports are standard clean opinions. Ett sätt att förhålla sig till hög revisionskvalité är att använda revisionskostnaden som substitut, alltså en hög kostnad är lika med hög kvalité (Deis & Giroux, 1996). Ytterligare anser Francis (2004) att en högre kostnad beror på en större arbetsinsats (fler timmar) eller att revisionen är utförd av mer erfarna revisorer. Ökad erfarenhet ger oftast ökad kompetens som är en avgörande variabel för att revisorn ska upptäcka brister (Deis & Giroux, 1992). DeAngelos (1981) definition är den mest använda och menar att revisionskvalité är sannolikheten att revisorn både, upptäcker och sanningsenligt rapporterar de funna felaktigheterna, oavsett om felen har uppkommit genom okunskap eller medvetet. Elitzur & Falk (1996) har gjort en liknande definition vilken innebär att hög revisionskvalité beror hur många verifierade underlag som revisorn kontrollerat. Ett revisionsmisslyckande innebär att revisorn misslyckats med att upptäcka felet. Palmrose (1988) menar att definitionen på revisionskvalité är sannolikheten att den reviderade rapporten är korrekt. Flertalet studier har gjorts för att upptäcka de olika variablerna som påverkar revisionskvalité positivt. Shockley & Holt (1983) har studerat kvalitén som Big 4 tillhandahåller och tagit fram de tio viktigaste variablerna. Följande tio variabler är: prestige, professionalism, kostsamhet, kompetens, aggressivitet, konservatism, självständighet, trovärdighet, hjälpsamhet och byråkratisktbeteende. I en studie av Eichenseher & Shields (1983) anses revisionen påverkas av 11 variabler vilka är standarder, rykte, industriexpertis, revisionsteamets kunnande, geografisktäckning, revisionsarvode, arbetsrelation med klienten, förmåga att möta tidsfrister, tekniska kvalifikationer, revisionsbyråns tillgänglighet och serviceutbudet byrån tillhandahåller. 25

26 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. Carcello et al (1992) har studerat hur den ökande konkurrensen på revisionsmarknaden har påverkat revisionskvalitén för att förstå hur användare och förberedare av revisionen relaterar till revisionskvalitén och se om det råder någon skillnad i uppfattning. I deras studie har de försökt att identifiera vilka variabler som intressenterna relaterar mest till revisionskvalité. De 12 variablerna är revisionsobjektets storlek, revisionsteamets sammansättning, bolagskunskaper om klienten (industriexpertis), ansvar mot klienten, överensstämmelse med lagar och normer, klientbolagets ledningsinvolvering, engagemang för kvalité, inblandning från revisionsteam, grad av personligt ansvar, sätt som fältarbetet utförts på, revisorns skeptiska attityd och intressenternas syn på revision. De variabler som påvisades vara av mindre betydelse var revisionskostnaden och att revisionsbyrån tillhandahåller rådgivningstjänster. Al-Ajmi (2009) har i sin forskning sammanställt de sex viktigaste variablerna från litteraturen som påverkar revisionskvalitén vilka är: tillgängliga resurser, hög standard på kontroll system, större firmor är mer oberoende från sina klienter, större firmor har mer att förlora om de förlorar förtroendet, högre revisionsarvode tillåter revisorn att lägga mer tid och kraft på revisionen och höga ekonomiska kostnader vid revisionsmisslyckanden. Enligt IAASB (2011) har det gjorts åtskilliga studier med syfte att finna en definition på vad revisionskvalité är men ingen har kommit fram till något som accepterats gälla generellt. Vidare menar IAASB att revisionskvalité påverkas både direkt och indirekt av yttre variabler. Det grundläggande problemet är att synen på revisionskvalité varierar beroende på typ av intressent. Variabler som påverkar synen är vilken kunskap intressenten har, hur mycket den är involverad och från vilken sida (stat eller bolag) den tittar på kvalitén. Det är av största vikt att få intressenterna att diskutera och förstå varandras syn på revisionskvalité och hur olika handlingar påverkar andras perspektiv, för att få förbättrad revisionskvalité. Eftersom det finns olika intressenter vilka alla har olika uppfattningar är det nödvändigt att det finns olika reglerare som påverkar kvalitén och att det utförs studier för att skapa en helhetssyn över revisionskvalitén (IAASB, 2011). 26

27 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. IAASB (2011) har tagit fram en modell (se figur 3.3), vilken försöker återge en bild av vad revisionskvalité beror på genom en uppdelning av inputs, outputs och yttre faktorer. Inputs består av revisionsstandarder och revisorns egenskaper så som personliga egenskaper, erfarenhet, etiska värderingar och tankesätt. Även variabler som vilka verktyg som finns till hands, hur revisorns arbetsmetod ser ut och teknisk support är viktiga för kvalitén och hur den upplevs. Modellens outputs är till exempel resultatet av revisionen, alltså är rapporten en viktig del i hur kvalitén upplevs. En bra utförd revisionsrapport indikerar om att revisionsnormerna fungerar vilket borgar för god kvalité (IAASB, 2011). Francis (2004) resonerar att revisionskvalitén är relaterad till revisionsmisslyckanden och som exempel kan ges att oftast talas det endast om sämre revisionskvalité när ett bolag går i konkurs. De yttre faktorerna är exempelvis lagar och regleringar av revisionsstandarden och vilka etiska aspekter det finns i branschen. Regleringar från myndigheter och organisationer skapar ett ramverk för hur revisionen ska utföras av revisorerna vilket ger en lägsta nivå som revisionskvalitén kan ha (IAASB, 2011). Figur 3.3 Viktiga influenser på revisionskvalité (Baserad på: IAASB, Audit Quality an IAASB perspective, s.4, 2011) 27

28 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. 3.3 Intressenter I nedanstående avsnitt presenteras de valda intressenterna i vår undersökning, vilka är banktjänstemän, anställda på SKV och anställda på RN. Vi anser att deras åsikter är viktiga eftersom de förlitar sig på revisionsresultatet vid bolagsbedömningar, kontrollerar så att bolag förser staten med korrekta inkomster och verkar som tillsynsnämnd. Vi har inte vänt oss till de individuella investerarna eftersom forskning har påvisat att de inte kan identifiera revisionsvariablerna bakom kvalitén (Carcello et al, 1992) Bank Forskning har hittat bevis på att banker förlitar sig på finansiell information, så som finansiella nyckeltal och balans- och resultaträkningar, vid riskbedömning. Reviderade räkenskaper i mindre bolag är av stor vikt då banken ska göra beslut om möjlig belåning (Deakins & Hussain, 1994). På grund av intressekonflikterna mellan ägare, företagsledare och kreditgivarna skapar revisorn ett mervärde för investerarna enligt Mansi et al (2004). Revisorn har betydelse för publika bolag eftersom revisorn förser kapitalmarknaden med information och säkerhet (Dye, 1993). Vidare erhåller bankens klienter en lägre ränta på sina lån om de anlitar en revisor (Blackwell et al, 1998). Forskning av Mansi et al (2004) visar att de globala bolagen tenderar att använda sig av Big 4 revisor för att de tillför klientens finansiella rapport bättre trovärdighet och lägre ränta på deras lån. Bolagen tjänar in kostnaden för en revisor eftersom bolaget ses mer säkert för dess gäldenärer och dessutom erhåller de en högre kreditvärdighet om de anlitar en större revisionsbyrå som utstrålar mer säkerhet. För högriskbolag är det ännu viktigare att välja rätt revisor eftersom avkastningskravet från dess investerare och kreditgivare minskar genom att välja en Big 4 revisor. Detta beror på den allmänna åsikten att Big 4 revisorerna har ett rykte att bevaka och genom deras globala nätverk förfogar de över mer kunskap. I Kam-Wah (2009) studie har också bevis funnits för att bolag med stora utvecklingsmöjligheter oftare använder sig av Big 4 revisor vilket kan bero på att risken är större i ett utvecklingsbolag och Big 4 revisorer kan bistå med säkerhet. En ytterligare anledning för riskbolag att välja en erkänd revisionsbyrå är att en oren revisionsrapport kan skapa negativa reaktioner bland investerare och kreditgivare som kan få till följd att bolaget går i konkurs (Francis, 2004). 28

29 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E Skatteverket Den myndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i Sverige är Skatteverket (2:1 1st TL). På sin hemsida beskriver SKV att de genom bokföringen kan utföra skattekontroller (Skatteverket, 2012) och genom att göra ingripanden genom exempelvis en taxeringsrevision kan SKV säkerställa underlaget för deklarationer och kontrolluppgifter för att vidare kunna dra en slutsats om den reviderade fullgjort sina förpliktelser (Lodin et al, 2011). Således har SKV inte samma intresse av bolags redovisning som öviga intressenter, då övriga intressenter använder redovisningen till att göra en bedömning av bolagets framtid medan SKV använder informationen för att försäkra sig om att bolaget betalar rätt skatt (Smith, 2006). Bokföringslagen och årsredovisningslagen är de huvudsakliga lagarna att ta hänsyn till vid redovisning men komplement finns i form av normgivningar som hela tiden utvecklas i hög takt. Allt högre krav ställs på normgivarna och även på bolag, myndigheter och andra som ska följa normgivningarna (Skatteverket, 2012). Redovisningen ligger till grund för beskattningen av företaget (Skatteverket, 2012). Bjuvberg (2006) menar att det finns ett starkt samband mellan redovisning och beskattning på företagsbeskattningsområdet. Sambandet ger både för- och nackdelar och en fördel är att företagen endast behöver tillämpa ett regelverk för transaktioner som härstammar från sambandet. Sambandet mellan redovisning och beskattning är av stor vikt för statens kontrollbehov av beskattningsbar vinst och storleken på utdelningsbar vinst i aktiebolag (Skatteverket, 2005). Fördelarna i sambandet mellan redovisningen och beskattningen har även yttrat sig i en högre kvalité på svensk redovisning. En annan fördel med sambandet är att regelsystemet upplevs enklare och mer förståeligt om man jämför med andra länder med skilda regelverk för redovisning och beskattning. Ett argument mot det starka sambandet mellan redovisning och beskattning är att företagen lättare kan styra beskattningsunderlaget och tidpunkt för beskattning vilket kan leda till sämre kvalité av redovisningen. Företagen kan ha en strävan att använda sig utav den redovisningsmetod som ger lägsta skatteuttaget men som egentligen inte är den metod som ger mest rättvisande bilda av redovisningen. Detta kan medföra att utvecklingen av god redovisningssed hämmas (Skatteverket, 2005). 29

30 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. Bjuvberg (2006) menar att fördelarna med sambandet är hänförliga till beskattning och nackdelarna påverkar redovisningssystemet. Sambandet mellan redovisning och beskattning kan delas in i tre kategorier (Skatteverket, 2005) som är; ett materiellt, ett formellt eller inget samband. Det materiella sambandet innebär att om företagets redovisning uppfyller redovisningslagstiftningens krav och god redovisningssed så accepteras det redovisade resultatet även skattemässigt. Om redovisningen inte stämmer ska den korrigeras. Det formella sambandet menar att den redovisningsmässiga behandlingen av transaktioner måste följa skatterättslig reglering. Skattereglerna kan beskrivas som styrande för både beskattningen och redovisningen. I den sista kategorin som inte ger något samband mellan redovisning och beskattning menar att skattereglerna bestämmer hur transaktionerna ska beskattas. Redovisningen och beskattningen har vars ett regelverk och ingen koppling mellan sig. Bokföringen och det redovisade resultatet saknar här relevans vid företagsbeskattningen Revisorsnämnden RN är en svensk statlig myndighet som bär ansvar för att godkänna och auktorisera revisorer samt registrering av revisionsbyråer (FAR, 2012). 3 i Förordning (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden beskriver att RN också består av beslutsorganet Tillsynsnämnden som utövar tillsyn över revisorer och revisionsbyråer. RN har som mål att tillgodose behovet av kvalificerade och oberoende externa revisorer och se till att dessa bedriver revisionsverksamhet av hög kvalité och uppfyller höga etiska krav (FAR, 2012). RN ansvarar för utvecklingen av god revisors- och revisionssed och bevakar även den internationella utvecklingen inom revisorsområdet. 1 i Förordning (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden beskriver att RN:s syfte är att upprätthålla förtroendet för revisorers verksamhet och för auktorisationssystemet. Detta för att olika intressenter ska få tillgång till trovärdig ekonomisk information om företag. 3.4 Variabler som påverkar revisionskvalité Syftet med revisionen uppfattas inte på samma sätt då man jämför revisorer och revisionens intressenter. Koo & Woo (1998) menar att det finns ett förväntansgap mellan revisorerna och allmänhetens förväntningar på vad revisorn ska göra. Carrington (2010) menar att 30

31 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. intressenterna inte har kunskap om vad revisorn får göra enligt lagar och regler. Cassel (1996) beskriver uppfattningsskillnader i revisorns roll i teorin jämfört med praktiken. Användningen av revisionen är olika och det finns olika intressen av den (ICAEW, 2005). Detta leder till att det finns delade meningar om vad revisionskvalité är och hur den kan förbättras (IAASB, 2011). Synen mellan revisorerna och revisionens intressenters om vad hög revisionskvalité är torde då också vara olika. I flera studier (se t.ex. DeAngelo, 1981; Elitzur & Falk, 1996; Al-Ajmi, 2009) har det tagits fram olika definitioner på revisionskvalité utifrån olika avgörande variabler. Det verkar inte finnas någon gemensam definition utan i litteraturen har det fokuserats på olika variabler som är avgörande. Vi har sammanfattat vad som verkar vara de viktigaste variablerna dels genom att utgå från de som omnämns oftast i litteraturen och dels genom att utgå från tidigare forskning där olika variabler bedömts. Vi har valt en bred ansats vid val av variabler istället för att detaljerat beskriva ett fåtal. Variablerna har delats upp i sex kategorier som sedan har legat till grund för våra hypoteser. De sex kategorierna är: storlek på revisionsbyrån, oberoendet, revisorns egenskaper, kommunikation, revisorns arbetssätt och lagar och regleringar (se bilaga 3). I den här avslutande delen av kapitel tre sammanfattar vi vår teori och presenterar sex hypoteser som grundar sig på tidigare skapade kategorier. Avsnitten är uppdelade efter hypoteserna och innan varje hypotes kommer vi att förklara närmare vilka variabler som tillhör respektive kategori och sambandet med revisionskvalité Storlek på revisionsbyrån DeAngelo (1981) menar att revisionsbyråns storlek har positiv betydelse för revisionskvalitén. Forskning visar att stora revisionsbyråer värderar sina klienter lika, vilket skapar oberoende och högre revisionskvalité (DeAngelo, 1981; Al-Ajmi, 2009) än de mindre byråerna som är mer känsliga för kundens påtryckningar (Frankel et al, 2002). Banker anser att en större revisionsbyrå tillför högre trovärdighet och säkerhet åt klientens finansiella rapporter vid eventuell kreditbedömning (Mansi et al, 2004). De större byråerna har ett 31

32 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. upparbetat rykte som de inte vill förlora, vilket leder till striktare regeltolkning och mer korrekta revisionsrapporter (Francis & Wilson, 1988; Francis & Krishan, 1999; Lennox, 2005; Chen et al 2005). Större tillgång till erforderliga resurser och en standard som gäller över hela världen gör att de stora byråerna kan ge bättre kvalité (Jeong & Rho, 2004; Al- Ajmi, 2009). Forskningen har påvisat att intressenterna tycker revisorns branschkunnande kan relateras till revisionskvalité, eftersom det ger en extra säkerhet att revisorn hittar och förstår branschspecifika redovisningsprinciper (Carcello et al 1992). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats: Hypotes 1: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité Oberoendet Revisorns oberoende anses ofta vara en av de viktigaste variablerna för revisionskvalitén (DeAngelo, 1981; DeFond et al, 2002; DeFond et al 2005; Knechel & Vanstraelen, 2007). Det har påvisats att en lagstadgad revisorsrotation har positiv effekt som skapar ett ökat oberoende (Tackett et al, 2004; Firth et al, 2010). Om revisorn har ett längre samarbete med klienten kan en alltför nära relation växa fram och påverka oberoendet negativt (Deis & Giroux, 1996). Chen et al (2005) & Francis (2004) menar istället att ett längre upparbetat förhållande ger revisorn bättre insikt i klientens verksamhet då felaktigheter upptäcks lättare och ger positiv verkan på revisionskvalitén. Att revisionen är trovärdig kan påvisa att revisorn är oberoende i sitt arbete (Mansi et al, 2004). RN har som mål att tillgodose behovet av oberoende externa revisorer (FAR, 2012) som ger trovärdig ekonomisk information om företag. Om en revisor erbjuder rådgivningstjänster till sina klienter kan detta påverka revisorns oberoende negativt i den mening revisorn blir mindre objektiv och bortser från felaktigheter (Collier & Gregory, 1996; Reynolds et al, 2001; Francis, 2004; Raghunandan, 2003; Firth et al, 2012). Dock har Chung & Kallapur (2003) inte funnit något samband mellan rådgivningstjänster och revisorns oberoende. Det råder således delade meningar om huruvida relationen mellan revisorns och dess klient och de tjänster som tillhandahålls påverkar 32

33 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. revisionskvalité genom ett minskat oberoende. På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats: Hypotes 2: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité Revisorns egenskaper IAASB menar att revisorns egenskaper påverkar revisionskvalitén (IAASB, 2011). Revisorns etiska värderingar och tankesätt är viktiga för revisionskvalitén (Shockley & Holt, 1983) som bör agera professionellt och inneha hög integritet. Ett av RN:s mål är att se till att revisorerna bedriver revisionsverksamhet av hög kvalité och uppfyller höga etiska krav (FAR, 2012). Vidare måste revisorn vara objektiv i sin granskning och inte låta en nära relation eller en längre uppdragsperiod påverka dennes arbete (Deis & Giroux, 1996). Francis (2004) menar att revisorer med lång arbetserfarenhet påverkar revisionskvalitén positivt. Erfarna revisorer förknippas gärna med hög kompetens (Deis & Giroux, 1992) och om revisionsteamet har hög kompetens levererar de en revision av kvalité (Eichenseher & Shields, 1983; Carcello et al, 1992). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats: Hypotes 3: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité Kommunikation Revisionsförväntanskapet uppstår mellan revisorn och intressenterna som har olika syn på revisorns roll och arbetsuppgifter. Om det råder olika uppfattning om revisorns roll kan det inte finnas en enighet om revisionskvalitén. Det har gjorts en sammanfattning av forskning med förslag på hur revisorerna kan förminska förväntanskapet med intressenterna vilket skulle kunna bidra till att hög revisionskvalité återges (Koo & Woo, 1998). Det är av största vikt att revisorn och intressenterna har samma syn på revisionskvalité för att uppnå en hög kvalité (IAASB, 2011). För att uppnå en enhetlig syn beskrivs vikten av att det bland annat 33

34 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. finns lagar och standarder som skapar en referensram. En god dialog mellan revisor och klient borgar för en god revisionskvalité (Stewart & Munro, 2007). Om revisorn är hjälpsam (Shockley & Holt, 1983) och revisionsbyrån finns tillgänglig för klienten (Eichenseher & Shields, 1983) påverkas kommunikationen och revisionskvalitén positivt. Intressenterna tycker att revisorsbesök på reviderade bolag ger revisionskvalité (Carcello et al, 1992). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats: Hypotes 4: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité Revisorns arbetssätt Genom att revisorerna använder mer strukturerade arbetsmetoder kan förväntanskapet minska mellan revisorn och revisionens intressenter (Koo & Woo, 1998) och hur revisorns arbetsmetod ser ut är en viktig variabel för hur revisionskvalitén blir (IAASB, 2011). Skatteverket (2005) menar att valet av redovisningsmetod kan vara avgörande för revisionskvalitén och att rapporterna ger en rättvisande bild. Intressenterna i Carcello et al (1992) studie anser att sättet som fältarbetet utförs på kan relateras till revisionskvalité. DeAngelo (1981) har definierat hög revisionskvalité som revisorn upptäcker fel och rapporterar de funna felaktigheterna sanningsenligt. Om revisorn misslyckas med att påtala och förmedla felen som upptäckts i den finansiella rapporten är detta ett tecken på låg revisionskvalité (Francis, 2004). Om redovisningen inte stämmer ska den korrigeras (Skatteverket, 2005). Elitzur & Falks (1996) forskning har vidare visat att hög revisionskvalité beror på antalet verifierade underlag som revisorn granskar per uppdrag och Skatteverket (2005) påpekar att den redovisningsmässiga behandlingen av transaktioner måste följa skatterättslig reglering. Revisionskvalitén påverkas av variabler som storleken på revisionsarvodet (Eichenseher & Shields, 1983;) och forskning visar att ett högt arvode kan indikera hög revisionskvalité (Deis & Giroux, 1996). Ett högt revisionsarvode kan bland annat bero på revisorns antal nedlagda arbetstimmar per uppdrag (Francis, 2004). Revisionens intressenter tycker att revisorns ansvarsskyldighet är en viktig variabel att relatera till revisionskvalité (Carcello et al, 1992) och här kommer RN in som kontrollant och 34

35 Kapitel 3 Teori Skog, P. & Theodorsson, E. straffbeläggare (Förordning 2007:1077 med instruktion för Revisorsnämnden). På denna bas och vårt inledande antagande om att det skiljer sig åt mellan revisorers eller intressenters uppfattning av hög revisionskvalité har följande hypotes skapats: Hypotes 5: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorernas arbetssätt leder till högre revisionskvalité Lagar och regleringar Normgivaren IAASB bistår med standarder och riktlinjer för revisorerna som beskriver hur revisionskvalitén bör vara (IAASB, 2011). Med hjälp av extern kontroll av normgivare kan stöd ges till revisorernas arbete för att nå hög revisionskvalité. Francis (2004) beskriver att låg revisionskvalité har upptäckts vid revisionsmisslyckande som inträffar när standarder, lagar och normer inte följs av revisorn. Lagar och extern kontroll genom statlig reglering (Carcello et al, 1992; IAASB, 2011) samt standarder (Eichenseher & Shields, 1983) har ansetts ha effekt på revisionskvalitén då man har tillfrågat både revisorer och intressenter. Det är nödvändigt att olika reglerare påverkar kvalitén och försöker skapa en helhetssyn då det finns olika sorters syn och intressenter. Skatteverket (2005) som verkar under regeringen, betonar vikten med lagstiftningens krav och att god redovisningssed följs för att redovisning ska accepteras. En tillsynsmyndighet som heter Tillsynsnämnden verkar under RN och utövar tillsyn över revisorer och revisionsbyråer (Förordning (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden). Genom extern kontroll av tillsynsmyndighet vill RN tillgodose behovet av kvalificerade och oberoende revisorer och se till att dessa bedriver revisionsverksamhet av hög kvalité och uppfyller höga etiska krav (FAR, 2012). Hypotes 6: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. 35

36 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. 4. Empiri I empirikapitlet redogör vi de metodval som vår empiriska undersökning bygger på. En beskrivning ges på vår litteratursökning och undersökningens metod. Vår pilotstudie, operationaliseringen och den slutliga enkätens uppbyggnad förklaras. Slutligen ges en redogörelse för vårt urval Litteratursökning Litteraturutbudet som behandlar revisionskvalité är omfattande och vi har till stor del använt oss av vetenskapliga artiklar och skrifter från professionen för att ge oss en övergripande syn på revisionskvalité. De vetenskapliga artiklarna vi har använt oss av har huvudsakligen baserats på empiri som vi anser skapar en högre trovärdighet för vår teoretiska bas om vad revisionskvalité är. Naturligtvis har även artiklar baserade på teori tagits i beaktande. Texterna från regleringsorganen är av normativ karaktär vilket innebär att de beskriver hur revisionskvalitén bör eller ska vara enligt revisionsprofessionen. Hänsyn har tagits till att dessa beskrivningar kan skilja sig från verkligheten men vi kommer även att använda denna typ av material som samlats från FAR, IAASB och FRC eftersom vi vill även tillhandahålla professionen syn på revisionskvalité. På så vis har variabler tagits fram för vilka både beslutsfattare, revisorer och intressenter tycker är relevanta för en hög revisionskvalité. Insamlingen av material till undersökningen har gjorts genom att söka i Kristianstad Högskolas och Lunds Universitets elektroniska databaser via deras respektive bibliotek och med hjälp av deras hemsidor hemifrån. Huvudsakligen har engelska sökord använts för att hitta relevanta artiklar och följande huvud sökord som har använts är: audit quality, audit failure, expectations gap och value of auditing. Dock har även andra kombinationer använts för att hitta lämpliga artiklar i ämnet. Teorin är baserad på studier gjorda under olika årtionden och genom att jämföra äldre och mer aktuella studier har undersökningen fått en aktuell teori att utgå ifrån. I teorin har de mest förekomna och viktigaste variablerna enligt författarna sammanställts. 36

37 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. 4.2 Undersökningens metod Ansats Syftet med uppsatsen är att förklara hög revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan dessa grupper. Eftersom tvärsnittsansatsen är bred och ytlig passar den för att få en övergripande syn på vad hög revisionskvalité är. Dessutom passar den bra vid enkätundersökningar då ett bestämt urval studeras vid en enda tidpunkt vilket gör ansatsen lämpad för statistiska analyser (Saunders et al, 2007). Undersökning är en blandning av total survey och sample survey eftersom vi använt oss av olika urval av populationsgrupperna (se även avsnitt 4.4). Undersökningsmetoderna är lämpliga när man använder sig av frågeformulär som till exempel vid en enkätstudie (Dahmström, 2000) Metod För att kunna förklara revisorers och olika intressenters uppfattningar om revisionskvalitén och se om det finns skillnader eller likheter används en kvantitativ datainsamlingsmetod. Den kvantitativa metoden gör att en stor mängd primärdata kan insamlas från ett stort antal respondenter. Eftersom vår avsikt är att göra statistisk analys och generaliseringar, för att på så sätt förklara vad revisionskvalité är och påvisa eventuella samband mellan variablerna och uppfattningarna om revisionskvalité, är metoden lämpad för denna studie (Christensen et al, 2001). En kvalitativ metod används exempelvis vid intervjuer av ett mindre antal individer och har som syfte är att gå på djupet. Således är den metoden inte passande för vår undersökning då vi vill kunna generalisera (Dahmström, 2000). Det vi möjligen förlorar med att inte använda en kvalitativ undersökningsmetod är en djupare förståelse för revisionskvalitén och risken finns att vi missar upptäckten och identifieringen av nya företeelser inom revisionskvalitén (Saunders et al, 2007) Insamlingsmetod Det finns flera olika kvantitativa metoder för att samla in primärdata till en förklarande undersökning. Sådana insamlingsmetoder är enligt Saunders et al (2007) besöks- och telefonintervjuer, olika observationer och olika typer av enkäter som till exempel post-, 37

38 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. internet- och gruppenkäter. Vi har valt att använda oss av enkätmetoden då vi har begränsat med tid och förfogade resurser. För att ytterligare effektivisera vår undersökning används en internetenkät vilket gör det enklare att nå ut till en stor population på kort tid. Internetenkäter är även billigare jämfört med postenkäter och insamlandet av primärdata är relativt enklare. Fördelarna med en internetenkät är att den går snabbt att skicka ut till respondenterna och ger oss möjlighet att i den mån det går, skicka ut till ett stort antal respondenter. Enkäten är också tidsbesparande för respondenten vilken fyller i enkäten direkt över internet, och för oss då vi inte behöver hantera kuvert och liknande. Enkätmetoden ger också fördelar genom att respondenten kan svara när han/hon har tid och behöver inte avsätta någon nämnbar tid som vid en intervju. Den största nackdelen med enkäten är att vi inte kan vara helt säkra på att rätt person svarar på den eller om personen förstår de frågor vi vill ha svar på samt att frågorna måste vara relativt korta (Saunders et al, 2007). För att motverka detta har ett noggrant urval gjorts av vår population genom att säkerställa att de har erfarenhet av revisionsbedömning. Dessutom har vi utarbetat ett följebrev och skickat länken direkt till respondenten och använt enkätprogrammet EvaSys 2. För att minska bortfallet på grund av att respondenten inte förstår enkäten eller frågorna i den har våra telefonnummer och e-postadresser bifogats. På så vis kan respondenterna kontakta oss vid eventuella frågor. Vi anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna eftersom vi behöver få in mycket information på kort tid. Genom att använda enkätprogrammet EvaSys har vi också på ett smidigt sätt kunnat minska bortfallet genom att ha möjligheten att skicka ut påminnelser till de respondenter som inte svarat. Dock är vi medvetna om att insamlingsmetoden kan ge ett betydande bortfall (Ejlertsson, 1996). Genom teorin har vi arbetat fram sex hypoteser kring hur våra olika kategorier påverkar revisionskvalitén. Kategorierna består av variabler som skulle kunna uppfattas påverka hög revisionskvalité. Variablerna har sedan fungerat som utgångspunkt vid utformandet av enkäten. För att öka svarsfrekvensen och minimera risken för en otydlig enkät har den testats på en erfaren revisor som bedömt tydligheten och riktigheten i frågorna. För att testa förståelsen av enkäten och få hjälp med upplägget av den, har vi också tagit hjälp av en marknadsundersökare som har erfarenhet av enkäters utformning (se även avsnitt 4.3). 2 EvaSys är ett enkätprogram som Högskolan Kristianstad tillhandahåller. 38

39 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. 4.3 Urvalet För att öka undersökningens reliabilitet och validitet har vi i den mån det gått använt oss av ett totalurval (Ejlertsson, 1996). På grund av tidsbegränsning och begränsade ekonomiska resurser har vi dock varit tvungna att göra olika urval. De urval som gjorts är två totalurval samt två bekvämlighetsurval. Totalurval har gjorts bland revisorerna och RN då vi har haft tillgång till deras e-postadresser via internet (på FAR:s hemsida samt RN:s hemsida) Population Totalurvalet innebär att samtliga revisorer och samtlig sakkunnig personal inom RN har undersökts (Dahmström, 2000). När vi sökte respondenter från bank och SKV användes ett bekvämlighetsurval vilket innebar att ett icke-sannolikhetsurval användes. Bekvämlighetsurvalet gick till på så sätt att ansvariga chefer för respektive verksamhetsområde kontaktades. Vidare skriver Dahmström (2000) att olika urval är ett vanligt förekommande inom statistiken och föringar inte undersökningen. För att säkerställa att urvalet var representativt, tillfrågades respondenter med revisionserfarenhet. Revisorernas populationssgrupp bestog av 3605 individer och RN:s av 17 individer. Inom banksektorn fann vi ett urval som bestog av 123 individer och för SKV var urvalet 91 individer. Skillnaden mellan gruppernas urval var stort, vilket berodde på tillgänligheten och antal verksamma individer inom respektive verksamhetsområde. Urvalet av revisorerna gjordes genom att söka efter deras e-postadresser med medlemssökfunktionen på där revisorerna finns sorterade från A-Ö. Antalet registrerade medlemar uppgick till 3665, dock uppstod ett mindre bortfall på 60 individer då inte samtliga e-postadresser till respektive medlem fanns regristrerad i FARs register. Metoden gav ett brett urval med revisorer från både stora och små byråer. Kontaktuppgifterna för respondenterna från RN hittades via deras hemsida där samtliga e-postadresser till respektive arbetande inom RN fanns. Dock valdes de bort som arbetade med adminastrativverksamhet. Bland bankerna gjordes ett urval där hänsyn togs till nationell storlek och lokal anknytning. För att göra ett urval bland SKV:s kontor kontaktades kontor i Blekinge, Skåne och Småland. Respektive ansvarig chef mot företagssektorn kontaktades och 39

40 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. de informerades om undersökningens karaktär. Sedan bistod cheferna med att vidarebefordra enkäten till lämliga kollegor. Anledningen till att vi använt oss av bekvämlighetsurval inom bank och SKV är att de olika organisationerna är restristriktiva med att ge ut sina medarbetares kontaktuppgifter på respektive arbetsgivares hemsida samt vid förfrågan. Eftersom tanken var att nå ut till anställda med erfarenhet av revisonens betydelse gick det inte att slumpmässigt skicka ut till alla medarbetare genom att exempelvis klura ut deras e-postadresser. Därför var det lämpligaste sättet att kontakta respektive chef och be dem hjälpa oss distriburera enkäten. Samtidigt hoppades vi få en högre svarsfrekvens bland de här respondenterna eftersom det skapades större legitimitet om chefen bad respondenten att fylla i enkäten. Därtill har inte tiden funnits som krävts för att kontakta alla chefer inom rikets gränser för att göra ett totalurval. Anmärkningsvärt är att samtliga kontaktade chefer bistod oss i vår undersökning. Nedan återfinns tabell 4.1 vilken redogör för undersökningens urval och bortfall. Tabell 4.1 Urval och bortfall. Verksamhet Totalurval Bekvämlighetsurval Bortfall Procent Revisionsbyrå Bank Skatteverket Revisorsnämnden Totalt Beskrivning av bortfall Undersökningens bortfall består huvudsakligen av ett externt bortfall vilket innebär att urvalsgrupperna valt att inte svara på enkäten (Ejlertsson, 1996). Från respektive urvalsgrupp har följande externt bortfall erhållits vilket redovisas i tabell 4.1, revisorer (3128 stycken), bank (70 stycken), SKV (51 stycken) och RN (15 stycken). Olika anledningarna gavs till uteblivna svar, bland annat att respondenten inte hade tid eller att de redan hade svarat på andra enkäter. Merparten av revisorerna uppgav att vi valt en olämplig period för vår undersökning. Andra orsaker var att respondenterna var tjänstlediga, pensionerats eller att adresserna var inaktuella. 40

41 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. Då tvingande frågor inte har använts har också ett partiellt bortfall erhållits, vilket innebär att respondenterna inte besvarat samtliga frågor (Dahmström, 2000). Enligt Saunders et al (2007) kan ett partielltbortfall innebära att resultatet blir snedvridet och slutsatser och generaliseringar som görs kan bli missvisande. Eftersom endast 3,5 procent av de besvarade enkäterna ej var fullständigt ifyllda blev det partiella bortfallet försumbart. I merparten av dessa hade respondenterna valt att inte bedöma 1-2 variabler. Dahmström (2000) nämner olika anledningar, till exempel att respondenterna inte förstod frågan, missade någon fråga, hade tekniska problem eller att frågan var mindre viktig att svara på. För att minska bortfallet har vi eller kontaktpersonerna skickat ut påminnelser till samtliga respondenter. 4.4 Enkäten I detta avsnitt kommer en mer ingående presentation göras av hur vi gick till väga med utformningen av enkäten. Första steget utgjordes av en pilotstudie för att få kritik och kommentarer om enkäten upplevdes förståelig. När enkäten slutligen skickades ut bifogades även ett följebrev för att kunna ge våra respondenter en bättre insikt i vår undersökning Pilotstudie Som första steg i undersökningen sammanställdes ett utkast till enkäten beståendes av undersökningens variabler. Därefter gjordes en pilotstudie för att få hjälp med utformningen av enkäten. Syftet med studien var att få vetskap om enkäten var tydlig och om variablerna var relevanta och förståeliga (Ejlertsson, 1996). Enkäten skickades till en godkänd revisor och en marknadsförare, båda med adekvat erfarenhet av revision samt enkätstudier. Det är viktigt att pilotstudien görs på respondenter som liknar den slutgiltiga populationen. Testpiloterna hade viktiga synpunkter och tyckte att några variabler var otydligt framställda där en extra förklaring var nödvändig för att samtliga respondenter skulle förstå frågan. Därtill fanns det några variabler vilka kunde slås samman. Överlag var kritiken positiv och testpiloterna tyckte att enkäten var tydligt utformad och variablerna var sakliga. Dock tyckte båda två att enkäten var för omfattande vilket vi tog hänsyn till i viss mån. Vi valde att ändå ha med relativt många variabler, framför allt för att täcka in alla de delar som bedömts som viktiga när det gäller revisionskvalité. Genom att utföra en pilotstudie ökade vi chanserna att få fram ett bättre empiriskt material (Christensen et al, 2001). Den slutgiltiga enkäten återfinns i bilaga 1. 41

42 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E Följebrevet För att ge respondenterna förståelse för undersökningens syfte och vad undersökningen kommer att mynna ut i, har ett följebrev (se bilaga 2) konstruerats och skickats ut till varje respondent tillsammans med länken till enkäten (Saunders et al, 2007). För att ytterligare öka svarsfrekvensen poängteras det i brevet att svaren behandlas konfidentiellt vilket är viktigt enligt Ejlertsson (1996). Dessutom påpekas att enkäten endast tar 7-8 minuter att genomföra och att respondenten får ta del av det färdiga resultatet. Vid eventuella frågor som kan bero på enkätens innehåll eller förståelsen av den gavs respondenterna möjligheten att kontakta oss genom att vi bifoga våra telefonnummer och e-postadresser i följebrevet Enkäten Vid utformandet av enkäten har vi utgått från hypoteserna och använt variablerna i respektive kategori. En inledande fråga har konstruerats och sedan följer 28 variabler som enligt professionen och/eller litteraturen påverkar hög revisionskvalité (se bilaga 1). Frågorna har hållits korta för att öka enkätens svarsfrekvens (Saunders et al, 2007). Till enkäten har kontrollvariablerna, kön (fråga 1) och ålder (fråga 2), använts. Enligt Dahmström (2000) och Ejlertsson (1996) är kontrollvariabler nödvändiga att ha med i undersökningen för att kunna få ut olika samband av materialet. Tidigare studier påvisar könspecifika egenskaper. I en studie av Thiuvadi & Huang (2011) har de funnit argument för att kvinnor är mer riskmedvetna och etiska i sitt agerande. Vidare menar Thiuvadi & Huang (2011) och Stewart & Munro (2007) att en ökad kön- och ålders- mix i revisionskommittén ökar kommunikationen vilket sammantaget ger en högre revisionskvalité. Dessutom menar Kaplan et al (2008) att en erfaren revisor har ett högre etiskt tänk än en oerfaren vilket indikerar vikten av kontrollvariabeln ålder. För att kunna dela in våra populationsgrupper och se eventuella skillnader i deras syn på revisionskvalité har vi använt oss av en indelningsfråga. I frågan har respondenten givits möjligheten att svara på inom vilket verksamhetsområde (fråga 3) den verkar. Den inledande frågan har utgått från följande formulering, I hur stor utsträckning leder följande variabler till en hög revisionskvalité?. Orsaken till en inledande fråga, är att 42

43 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. respondenten enklare kan skapa sig förståelse för enkätens utformning och då tillägnar mer tid åt att fundera över de 28 variablerna. För att inte påverka resultatet i någon riktning har vi undvikit att ställa ledande frågor och presenterat de 28 variablerna i en följd oberoende av kategoritillhörighet (Ejlertsson, 1996). Den använda svarsskalan benämns i litteraturen som en ordinalskala (Ejlertsson, 1996). Enkätens skala är graderad från inte alls till mycket stor med fem stycken mellansteg vilket totalt ger en sjugradig skala. Inte alls innebär att respondenten inte tycker att variabeln leder till hög revisionskvalité och mycket stor innebär att respondenten instämmer att variabeln leder till hög revisionskvalité. Enligt Dahmström (2000) är det viktigt att inte ha en för snäv svarsskala vid undersökningar som berör åsikter och värderingar. Vidare menar Ejlertsson (1996) att svarsalternativet vet ej bör användas vid ovannämnda undersökningar för att minska bortfall och felaktiga svar. Dock tillägger han att risken finns att respondenten undviker att ta ställning om vet ej finns som alternativ. Eftersom vi tror att flertalet respondenter har en uppfattning om våra frågor har vi uteslutit svarsalternativet vet ej för att i största möjliga mån tvinga respondenterna att svara på frågan. Detta är också viktigt då vi vill statistiskt ta reda på vilka variabler som är viktigast och anser att alla variabler är mer eller mindre viktiga. Istället har inte någon av frågorna valts att göra obligatoriska eftersom det då finns en risk att respondenterna svarar på frågor som de inte förstår eller har någon uppfattning om. Vi är medvetna om att avsaknaden av ett vet ej alternativ kan skapa en viss snedvridning av resultatet. Vidare finns möjligheten att de här två förhållandena kan bidra till att respondenterna inte svarar på vissa frågor och att det leder till ett partiellt bortfall. Bortfallet har kontrollerats genom att använda PSWD-funktionen i enkätprogrammet EvaSys som skickar personliga koder till varje respondent. Funktionen gör det även möjligt att enkelt skicka ut påminnelser till de som ej svarat vilket var en av de faktorer som gjorde att vi valde just detta enkätprogram. PSWD-funktionen användes när enkäten skickades ut till revisorerna och RN eftersom vi hade tillgång till deras samtliga e-postadresser. När enkäten skickades ut till anställda inom bank och SKV hade vi inte tillgång till e-postadresserna utan kontaktade behörig chef vilken i sin tur skickade ut enkäten till lämpliga kollegor. På grund av avsaknaden av direkta e-postadresser användes EvaSys-programmets password-funktion till 43

44 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. de här intressenterna, vilket innebar att vi skickade ut en länk innehållandes samma lösenord för alla respondenter. Det innebär att det inte gick att se vilka av respondenterna som inte hade svarat, vilket innebar att vi fick be respektive chef skicka ut en påminnelse. Eftersom våra kontakter är chefer inom respektive verksamhet och de bedömt och tagit ställning till att hjälpa oss, blev svarsfrekvensen för dessa respondenter högre eftersom varje medarbetare fick vår e-post vidarebefordrad till sig från sin chef om att delta i vår undersökning. 4.5 Reliabilitet Reliabiliteten anger tillförlitligheten i en mätning, vilket kan styrkas genom att resultatet från upprepade mätningar är detsamma och resultatet ska vara oberoende av vem som utfört undersökningen (Saunders et al, 2007). I vår undersökning kan reliabiliteten styrkas genom att vi har garanterat våra respondenter anonyma svar i vår enkät. Genom vårt valda enkätprogram EvaSys var risken för att anonymitetsskyddet skulle rubbas obefintligt. Detta ger styrka i svaren från respondenterna då dessa kan svara vad de tycker utan att vara oroliga över möjliga konsekvenser. Dock finns en risk att respondenterna inte tror på anonymitetsskyddet och svarar oärligt. Känsligt ställda frågor kan även påverka ett resultat i en undersökning men eftersom vi inte har frågor som är av större känslig karaktär tror vi inte detta har varit fallet i vår undersökning. Reliabiliteten kan också påverkas utav tidpunkten som enkäten skickades ut till respondenterna. Vår teori var att många läser sin e-post direkt på morgonen och därför skickade vi första enkäten och påminnelsen tidigt på morgonen, vilket visade sig vara ett smart val då vi fått en relativt stor svarsfrekvens. Totalurvalet av respondenter från revisionsbyråer och revisorsnämnden borgar för hög reliabilitet medans bekvämlighetsurvalet av banktjänstemän och anställda på skatteverket inte kan styrkas på samma sätt eftersom på dessa gjordes ett bekvämlighetsurval. Dock kan den höga svarsfrekvensen bland banktjänstemän och anställda på skatteverket istället öka reliabiliteten. Att insamlad data analyseras på ett tillförlitligt sätt ger också hög reliabilitet. Vår analys bygger på tester gjorda i SPSS som senare har kontrollerats av vår handledare. Vi anser oss även fullt kapabla till att behärska ovannämnda program vilket ger reliabilitet till undersökningen. 44

45 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. 4.6 Validitet När en undersökning har en hög validitet innebär det att enkäten mäter det som vi avsett att den ska mäta. Därför är det viktigt att faktorerna verkligen mäter kvalité som vi tänkt oss och att faktorerna uppfattas på rätt sätt av undersökningens respondenter. Med pilotstudien har vi prövat förståelsen för enkäten och på så sätt skapat tydliga och raka frågor (Saunders et al, 2007). Respondenterna som besvarat pilotstudien har haft erforderlig erfarenhet inom revisionsområdet samt kunskaper om marknadsundersökningar. Baserat på pilotstudien gjordes enstaka justeringar för att öka validiteten och säkerställa studiens tillförlitlighet. Bland annat ökades svarsskalan från fem- till sjugradig för att erhålla en bättre spridning bland svaren, vilket behövs för att se skillnader (Hair et al, 2006). Dessutom gjordes förtydliganden av en del frågor som kunde misstolkas. För att säkerställa att våra frågor baserades på rätt faktorer valdes de utifrån tidigare vetenskapliga studier och erkända teorier. Genom att jämföra flera studier valdes de viktigaste faktorerna ut vilket ökar trovärdigheten för undersökningen. Vidare baserades våra hypoteser på de faktorer som vi fick fram genom litteraturen för att ytterligare styrka trovärdigheten. Undersökningens svarsfrekvens styrker validiteten då den är över 11 procent vilket är vad man förvänta sig vid internetenkäter (Saunders et al, 2007). 4.7 Generalisering För att öka validiteten och undvika missvisande svar har vi inte använt tvingande frågor som enligt Ejlertsson (2005) kan påverka våra möjligheter att generalisera. Enkäter kan ge ett betydande bortfall samt risk att respondenterna svarar fel, vilket vi har motverkat genom att utföra en pilotstudie och valet av en bred svarsskala. Dessutom har enkätprogrammet EvaSys hjälpt till att höja svarsfrekvensen. Vidare har följebrevet ökat förståelsen för vår undersökning och höjt motivationen hos respondenterna (Saunders et al, 2007). Att enkäten har hållits kort har även haft betydelse och ökat svarsfrekvensen (Saunders et al, 2007). Tillsammans har detta inneburit att vi fått in mycket data från en stor population vilket gett oss möjligheten att göra generaliseringar av resultaten. För att kunna generalisera är det viktigt att vi har ett tillräkligt stort urval från respektive urvalsgrupp (Saunders et al, 2007). Detta har vi uppnått med två totalurval med relativt hög svarsfrekvens samt två bekvämlighetsurval med hög svarsfrekvens. Eftersom RN:s 45

46 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. respondenter totalt endast var 17 stycken och endast två svarade är deras åsikter att ta i beaktning med försiktighet. För att underlätta vår analys har våra frågor kopplats till olika kategorier och samtliga frågor är slutna för att öka möjligheten till generaliseringar (Saunders et al, 2007). Vidare har samma enkät skickats ut till de olika respondentgrupperna för att vi ska kunna jämföra dem. Vi är medvetna om att svaren kan bli godtyckliga eftersom den sjugradiga skalan gör att svaren inte kan anta vilka värden som helst, användandet av en skala begränsar till viss del svaren. Vi har en relativt hög svarsfrekvens på 15 procent (572 svar) vilket höjer validiteten av vår undersökning och detta har vi haft i åtanke när vi gjort slutsatser för hela populationen med viss försiktighet. Vi har fått en snedvridning av fördelningen mellan revisorer och övriga respondentgrupper då fler revisorer har svarat. Dock är könsfördelningen representativ i vår undersökning. Eftersom vi mätt i vilken omfattning olika faktorer påverkar hög revisionskvalité har vi med viss försiktighet generaliserat. Detta eftersom även de faktorer vilka i mindre grad leder till hög revisionskvalité ändå leder till hög revisionskvalité, fast i mindre grad. Detta har vi haft i åtanke när vi tagit fram de viktigaste faktorerna. 4.8 Operationalisering Med hjälp av tidigare studier i vårt forskningsämne kan reliabiliteten styrkas i huruvida upprepade mätningar har gett liknande resultat. Det är dock svårt att påvisa om resultaten kommer att vara konstanta och resultaten skulle kunna se annorlunda ut om undersökningen ägt rum längre fram i tiden. IAASB (2011) menar att variabler som påverkar revisionskvalité inte är konstanta utan förändras över tiden viket leder till att även revisionens utförande och revisionskvalitén förändas. Lagar, normer och andra förutsättningar för revisorns arbete är exempel på faktorer som ständigt förändras och som kan skapa nya mått av revisionskvalité. Dock finns det faktorer vilka ses som centrala aspekter för professionen. Sådana faktorer kan bestå av revisorns professionalism i form av goda etiska värderingar, hög kompetens och att revisorn är objektiv i sin granskning, vilka inte förändras markant över tiden. För att vi ska kunna förklara vad hög revisionskvalité är har vi operationaliserat vår beroende variabel. Detta innebär att vi försökt översätta revisionskvalité till mätbara variabler (Dahmström, 2000). Med teorin som bas har vi skapat sex hypoteser som testar om det finns 46

47 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida skapade kategorier med variabler leder till högre revisionskvalité. Varje hypotes är utformad så att det finns en beroende variabel och en oberoende variabel Variabler Undersökningens beroende variabel är: revisorn och revisionens intressenters syn på revisionskvalité. Beroende variabeln undersökte vi genom att revisorer och intressenterna fick bedöma i vilken utsträckning som var och en av de 28 variablerna leder till hög revisionskvalité. Undersökningens oberoende variabel är verksamhet som består av: revisor, bank, SKV och RN. För att på ett lämpligt sätt kunna mäta respondenternas uppfattningar om revisionskvalitén har en bred- och lättavläst- svarsskala valts. På så sätt att har våra respondenter kunnat gradera sina åsikter på ett förhoppningsvis korrekt sätt vilket har höjt enkätens reliabilitet (Patel & Davidson, 2003). Beroende variablerna består av våra 28 variabler, se bilaga 3. Variablerna som antas leda till hög revisionskvalité har valts ut mycket noggrant för att ge vår undersökning en så hög validitet som är möjligt. Enligt Eljertsson (1996) är det viktigt att bryta ner huvudfrågan för att på så sätt göra varje variabel mätbar och garantera att hela problemområdet täcks in. Från tidigare studier i ämnet har vi sammanställt de viktigaste variablerna som kan hänföras till revisionskvalité och på så vis minskat risken för att välja felaktiga variabler som hade kunnat ge studien ett missvisande resultat. I nästa del presenteras våra hypoteser med kategorier och tillhörande variabler Hypoteser Hypotes 1: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité. I denna hypotes har revisionsbyråns storlek varit den beroende variabeln. Variabeln storlek har delats upp på fem variabler som ska visa storlekens samband med hög revisionskvalité. 47

48 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. De fem variablerna är: revisionsbyråns rykte, storleken på revisionsbyrån, revisorns tillgängliga erforderliga resurser, revisorns branschkunnande och storleken på revisionskontor. Var variabel har enskilt testats och analyserats för att se om någon variabel visat sig vara mer utmärkande än någon annan. Efter har en sammanslagning av variablernas resultat gjorts för att analysera den gemensamma kategorin storlek. Hypotes 2: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité. Denna hypotes har för avsikt att studera om den beroende variabeln oberoende leder till högre revisionskvalité. Variabeln har fördelats på fyra variabler som indikerar oberoende som sedan ska påvisa om det finns ett samband mellan oberoende och hög revisionskvalité. De fyra variablerna; revisorsrotation, trovärdig revision, revisorns tillhandahållande av rådgivningstjänster och en nära relation mellan revisor och klient har testats och analyserats enskilt för att sedan tillsammans ge ett resultat för hur sambandet ser ut i oberoende kategorin. Hypotes 3: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. Beroende variabeln revisorns egenskaper har testats för att se ett samband med hög revisionskvalité. Revisorns etiska värderingar och tankesätt, revisorn har lång arbetserfarenhet, revisionsteamet har hög kompetens och att revisorn är objektiv i sin granskning är fyra variabler som oberoendet har delats upp i. Dessa har prövats var för sig för att identifiera likheter mellan variablerna. En sammanfattande prövning har också gjorts då de olika variablerna har fått ge ett gemensamt resultat för hela egenskapskategorin och dess samband med hög revisionskvalité. Hypotes 4: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité. 48

49 Kapitel 4 Empiri Skog, P. & Theodorsson, E. Kommunikation är beroende variabeln för denna hypotes. Hypotesen vill pröva om det finns ett samband mellan revisorns oberoende och hög revisionskvalité. Variabeln kommunikation har delats upp i fem variabler som tillsammans utgör en kategori. Variablerna har testats enskilt och gett fem utsagor som sedan har analyserats tillsammans och gett ett resultat för hela kategorin. De fem variablerna har varit: en god dialog mellan revisor och klient, revisorsbesök på reviderade bolag, revisionsbyrån är tillgänglig för klienten, revisorn är hjälpsam mot klienten, revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité. Hypotes 5: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorernas arbetssätt leder till högre revisionskvalité. I denna hypotes är det beroende variabeln revisorns arbetssätt. Denna hypotes har för avsikt att studera om revisorns arbetssätt leder till högre revisionskvalité. Att revisorn har en strukturerad arbetsmetod, revisionsarvodet är högt, revisorns antal nedlagda arbetstimmar per uppdrag, revisorns ansvarsskyldighet, revisorn upptäcker felaktigheter, revisorn rapporterar upptäckta felaktigheter och totalt antal granskade verifikationer per uppdrag är sju variabler revisorns arbetssätt har delats upp i som ska bidra till en förståelse av sambandet med högre revisionskvalité. Var variabel har prövats var för sig för att sedan ge ett gemensamt svar på vår hypotes. Hypotes 6: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. I den sista hypotesen är lagar och regleringar den oberoende variabeln. Variabeln har delats upp på tre variabler som ska visa om lagar och regleringar leder till hög revisionskvalité. De tre variablerna är extern kontroll av tillsynsmyndighet, extern kontroll av normgivare och extern kontroll genom statlig reglering vilka har testats och analyserats enskilt för att sedan tillsammans ge ett resultat för hur sambandet ser ut för lagar och regleringar i en gemensam kategori. 49

50 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. 5. Analys I detta kapitel redovisar vi vårt resultat från vår empiriska studie. Vi ger en kort beskrivning hur vi har gått tillväga och redogör utfallen från vårt insamlade material. Vidare presenteras gjord analys och resultatet för våra hypoteser. 5.1 Beskrivande statistik I detta inledande avsnitt i analyskapitlet presenteras vårt empiriska material från enkätundersökningen. Med beskrivande statistik kommer läsaren få en bredare förståelse för undersökningens syfte hur kan hög revisionskvalité förklaras utifrån revisorer och revisionens intressenters syn på revisionskvalité samt hur och vilka som svarat. Programmet som använts för analysen av det empiriska materialet är statistikprogrammet SPSS. Det första som gjordes var att utföra ett Kolomogorov Smirnov Test (K-S) på det empiriska materialet. K-S testet visade att materialet inte var normalfördelat vilket betyder att vårt material inte är representativt för populationen utan är snedvridet. Men eftersom undersökningen har en hög svarsfrekvens kunde det ändå antas att materialet är normalfördelat. Det innebär att generella tolkningar och slutsatser för hela populationen kan göras (Hair et al, 2006). De parametriska testerna för normalfördelat material är mer omfattande än de tester som används på icke-normalfördelat material. Vid analysen har konfidensgraden 90 procent använts vilket innebär att vid tendenser till ett svagt samband förkastas inte hypotesen. Enligt företagsekonomer tillåts den nivån när det är ny data som testas (Tagesson et al, 2005). Variablernas korrelation har beräknats med Pearson Correlation s test och en korrelationsmatris har framställts (se bilaga 4). I tabell 5.1 redovisas enkätens svarsfrekvens fördelat på revisorer och revisionens intressenter. Det syns tydligt att materialet är snedvridet vilket beror på att olika urvalsmetoder använts. Det lägre urvalet för bank och SKV vägs upp med en högre svarsfrekvens som finns när man jämför alla respondentgrupperna. Viktigt är också att påpeka att resultatet från RN i studien får tas med försiktighet då de är få till antalet. 50

51 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Tabell 5.1 Svarsfrekvens på respondent grupper. Verksamhet Urval Svarsfrekvens Procent Bank % Revisionsbyrå % Revisorsnämnd % Skatteverket % Totalt % Tabell 5.2 visar svarsfördelning för kvinnor och män i undersökningen. Främst var männen bland revisorerna benägna att svara på enkäten. Vi kan konstatera att könsfördelningen (30/70) för revisorerna i vår undersökning är representativt för verkligheten (Revisorsnämnden, 2012b). Den verkliga könsfördelningen inom bank och SKV kan vi inte uttala oss om då vi inte vet den totala populationen. Sammanställd könsfördelningen på våra svar från bank och SKV är 40/50. I tabell 5.3 redovisas åldersfördelningen bland enkätens respondenter. Åldersspannet går från 27 till 80 år och kan förklaras med att yrkena kräver en kombination av utbildning och arbetserfarenhet för att ingå i vår undersökning. Störst ålderspann återfinns bland revisorerna (27-80 år). Tabell 5.2 Könsfördelning Tabell 5.3 Åldersfördelning Kön Svarsfrekvens Procent Min Max Medelvärde Svarsfrekvens Kvinna ,4 Ålder Man ,6 Totalt Variablerna På samtliga variabler har beskrivande analys gjorts. I tabell 5.4 redovisas de tre variabler med lägst samt högst medelvärden. Rotation av revisor visade sig vara den variabel som hade lägst medelvärde vilket betyder att variabeln anses ha mindre betydelse vid påverkan av hög revisionskvalité och en standardavvikelse på 1,390. Variabeln som respondenterna är mest oeniga om är revisorn arbetar på ett stort revisionskontor med en standardavvikelse på 1,666. Troligen beror skillnaden på branschtillhörighet och ålder. Att kompetens är viktigt kan variabeln revisionsteamet har hög kompetens berätta, den har fått högst medelvärde samt den minsta standardavvikelsen. Alltså är kompetens av betydelse för en hög kvalité på revisionen. Det är endast tre av variablerna, revisorn har en strukturerad arbetsmetod, revisorn har lång arbetserfarenhet och revisorn rapporterar upptäckta felaktigheter, som respondenterna inte 51

52 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. använt hela svarsskalan vilket ger en indikation till hypoteserna. Det tyder på att revisorn och revisionens intressenter har olika syn på vad som leder till hög revisionskvalité. Tabell 5.4 Variablernas medelvärden Variabler Min Max Medelvärde Std. Rotation av revisor 1 7 3,08 1,387 Totalt antal granskade verifikationer per uppdrag 1 7 3,30 1,469 Revisorn arbetar på ett stort revisionskontor 1 7 3,30 1,666 Variabler Min Max Medelvärde Std. Revisionsteamet har hög kompetens 1 7 6,41 0,715 En god dialog mellan revisor och klient 1 7 6,30 0,844 Revisorn är objektiv i sin granskning 1 7 6,26 0,832 Svarsfrekvensen varierar mellan Korrelationsmatris variablerna Eftersom vi utgår ifrån att det empiriska materialet är normalfördelat beräknas korrelationen mellan variablerna med hjälp av Pearson s Correlation Test. I bilaga 4 återfinns Korrelationsmatris 1 som kan ge en första indikation på vilka variabler som har ett samband med varandra, samt vilka som inte har ett samband. I texten kommer variabler med hög signifikans (upp till 0,005) presenteras. Vi har koncentrat oss på att leta efter samband mellan variablerna med hög signifikans och några med inget samband. Mellan variablerna rotation av revisor och extern kontroll genom statlig reglering råder en starkt signifikant (0,164***) 3 korrelation som är positiv. Det innebär att om respondenten tycker rotation av revisor är viktigt, tycker den att också att extern kontroll genom statlig reglering är viktigt. Det innebär att variablerna drar åt samma riktning vilket kan bero på att båda har med reglering att göra. Mellan variablerna ålder och extern kontroll genom statlig reglering råder en starkt signifikant (-0,143***) korrelation vilken är negativ. Det innebär att desto äldre respondenten är, ju mindre tycker den att variabeln extern kontroll genom statlig reglering leder till hög revisionskvalité. Mellan variablerna revisorn upptäcker felaktigheter och revisorn rapporterar upptäckta felaktigheter finns ett starkt signifikant (0,387***) 3 **Korrelationen är svagt signifikant på 0,01, *** Korrelation är signifikant på 0,001 nivå. 52

53 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. korrelation som är positiv. Detta resultat ger en indikation till vad teorin beskriver om att de här två variablerna leder till hög revisionskvalité Cronbach s Alpha Inför hypotesprövningen har testet Cronbach s Alpha utförts på undersökningens beroendekategorier. Cronbach s Alpha är ett diagnostiskt test som mäter reliabilitet på kategorierna. Med testet går det att se om variablerna hör ihop (se tabell 5.5) dvs. om de mäter samma typ av sak. Den generellt accepterade lägsta nivån i modellen är 0,7 men vid ny forskning kan en lägre nivå på 0,6 accepteras (Hair et al, 2006). Dock kan enligt Hair et al (2006) även en nivå ner till 0,4 accepteras vid nya mått som inte är etablerade vilket är den nivå vi har valt som den lägsta att anta i vår undersökning. Innan uppbyggnaden av enkäten skapades förslag till olika kategorier bestående av 3-7 variabler. Kategorierna var storlek, oberoende, revisorns egenskaper, kommunikation, revisorns arbetssätt och lagar & regleringar. Test gjordes på dessa kategorier som gav ett splittrat resultat där inte alla kategorier fick ett acceptabelt värde. Följande alpha-värden erhölls: storlek (0,631), oberoende (0,131), revisorns egenskaper (0,579), kommunikation (0,579), revisorns arbetssätt (0,524) och lagar & regleringar (0,720). Således gjordes nya test där kategorierna delades upp i faktorer som fick bättre värde och enstaka variabler fick hållas fristående. I figur 5.1 beskrivs skapandet av faktorerna. Innan vi fick fram de antagna faktorerna, presenterade i tabell 5.5, provade vi olika kombinationer för att kontrollera vilka variabler som enligt alphavärden verkade mäta samma sak (dvs. de som gav ett högt alpha-värde). Eftersom variablerna i lagar & regleringar nådde upp till den övre gränsen (0,7) i det första testet provades inte nya kombinationer av den kategorin utan bildade direkt en ny faktor, som benämndes extern kontroll, eftersom variablerna verka mäta reglering. 53

54 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Figur 5.1 Skapandet av faktorer Variablerna i respektive kategorin delas in enligt följande: sammanslagna variabler i en faktor och fristående variabler. Variablerna som mäter samma sak och tillsammans gav godtagbara alpha-värde delades in i en faktor. Varje faktor innehåller minst 3 variabler. I de övriga kategorierna, storlek, oberoende, revisorns egenskaper, kommunikation och revisorns arbetssätt lyftes variabler ut då de inte mätte samma typ av sak som de andra variablerna i samma kategori. Variablerna i kategorin oberoende kunde vi inte få fram ett godtagbart alpha-värde (endast 0,370) vilket innebär att variablerna inte mäter samma typ av oberoende. Därför mäts de variablerna separat i hypotesprövningen. För kategorin storlek kunde vi slå ihop revisionsbyrån har ett gott rykte, revisorn arbetar på en stor revisionsbyrå och revisorn arbetar på ett stort revisionskontor till en faktor som benämndes Big 4 effekter och fick då ett alpha-värde på 0,696. Detta tyder på att dessa variabler mäter Big 4 effekter. Variablerna revisorn har erforderliga resurser tillgängliga och revisorn har branschkunnande lyftes ut och mäts separat. Dessa variabler mäter en annan form av storlek som inte enbart är kopplade till Big 4. Dessutom mäter revisorn har branschkunnande någon form av specifikation och kompetens. Till exempel kan ju mindre byrå vara nischad. För kategorin revisorns egenskaper kunde vi slå ihop revisorns etiska värderingar och tankesätt, revisionsteamet har hög kompetens och revisorn är objektiv i sin granskning till en faktor som mäter revisorns egenskaper och fick ett alpha-värde på 0,642. Dessa variabler verkar mäta professionalism och således fick denna faktor den benämningen. Variabeln revisorn har lång arbetserfarenhet lyftes ut kategorin och mäts separat. Variabeln mäter inte professionalism utan en annan form av revisorns egenskaper. 54

55 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. För kategorin kommunikation kunde vi slå ihop en god dialog mellan revisor och klient, revisionsbyrån är tillgänglig för klienten och revisorn är hjälpsam mot klienten till en faktor som mäter kommunikation och fick ett alpha-värde på 0,601. Den faktorn verkar mäta värdet av kommunikationen med klienten och fick således benämningen kommunikation med klient. Variablerna revisorsbesök på reviderade bolag och revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité lyftes ut ur kategorin och mäts separat då de inte mäter samma form av kommunikation som de övriga. Den första variabeln som lyftes ut mäter mer granskning och kontroll och den andra variabeln mäter en syn mellan de större intressenterna och revisorn. Kategorin revisorns arbetssätt kunde delas upp i två nya faktorer. Vi slog ihop revisorn har en strukturerad arbetsmetod, revisorns ansvarsskyldighet och revisorn upptäcker felaktigheter till en faktor som kallas revisorns struktur och ansvar vilken fick ett alpha-värde på 0,568. Den faktorn mäter struktur och ansvar. De andra variablerna revisionsarvodet är högt, revisorns antal nedlagda arbetstimmar per uppdrag och totalt antal granskade verifikationer per uppdra, slogs ihop till en egen faktor som benämndes revisorns ansträngning. Denna faktor fick ett alpha-värde 0,481 och verkar mäta revisorns ansträngning. Nu har vi fått fram kategorier som består av faktorer och fristående variabler vilka ska testas mot våra hypoteser. Tabell 5.5 redovisar de slutgiltiga faktorerna. Tabell 5.5 Cronbach s Alpha Kategorier Alpha-värde Big 4 effekter 0,696 Professionalism 0,642 Kommunikation med klient 0,601 Revisorns struktur och ansvar 0,568 Revisorns ansträngning 0,481 Extern kontroll 0, Komplettering av beskrivande statistik Inför den bivariata analysen har beskrivande statistik gjorts på de slutgiltiga faktorerna: Big 4 effekter, professionalism, kommunikation med klient, revisorns struktur och ansvar, revisorns ansträngning och extern kontroll. I tabell 5.6 redovisas faktorernas medelvärden och 55

56 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. spridningen i svaren. Faktorerna revisorns ansträngning och Big 4 effekter har de lägsta medelvärdena, 3,85 samt 3,78. Faktorn Big 4 effekter har också högts standardavvikelse (1,31) vilket innebär den största spridningen. Faktorn med högst medelvärde är professionalism som har ett medelvärde på 6,25 samt lägst standardavvikelse (0,67) vilket innebär en liten spridning. Resultatet speglar teorin väl där revisorns egenskaper anses vara viktiga. Tabell 5.6 Faktorernas medelvärden Faktorer Min Max Medelvärde Std. Big 4 effekter 1 7 3,85 1,31 Professionalism 1 7 6,25 0,67 Kommunikation med klient 1,67 7 5,49 0,87 Revisorns struktur och ansvar 2,75 7 5,77 0,72 Revisorns ansträngning 1 7 3,78 0,99 Extern kontroll 1 7 4,57 1,08 Svarsfrekvensen varierar mellan Korrelationsmatris för faktorerna Korrelationen mellan faktorerna och de variabler som skall testas separat mot hypoteserna görs med hjälp av Pearson s Correlation Test. Korrelationsmatris 2 återfinns i bilaga 5. Matrisen påvisar att det bland annat finns starkt signifikans (0,01-0,001) korrelation som visar samband mellan faktorn, professionalism och samtliga variabler. Mellan faktorn, extern kontroll och samtliga variabler finns en positiv korrelation, starkt signifikant. 5.3 Bivariat analys För att kunna påvisa att det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité har de beroende variablerna (variabler respektive faktorer) testas mot de oberoende variablerna. En Anova har gjorts för att testa om medelvärdet skiljer sig mellan respondentgrupperna och med hjälp av tillvalsverktyget Scheffe s test har vi kunnat se mellan vilka respondentgrupper det finns signifikanta skillnader det vill säga vilka respondentgrupper som skiljer sig signifikant från varandra. Vidare har testen använts för att testa våra hypoteser. 56

57 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E Storlek Hypotes 1: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité. I tabell 5.7 visar den bivariata analysen att det finns starkt signifikant skillnad (0,001) mellan grupptillhörighet och variabeln som mäter storlek (revisorn har erforderliga resurser tillgängliga) samt att det inte finns signifikanta skillnader (0,350; 0,359) mellan grupptillhörighet för två variabler (revisorn har branschkunnande; Big 4 effekter). Det är således en signifikant skillnad i medelvärdet (5,52 6,50) mellan respondentgrupperna för en variabel (revisorn har erforderliga resurser tillgängliga). Respondenterna från RN och revisorerna är mer benägna att instämma helt i att tillgängligheten av erforderliga resurser leder till hög revisionskvalité än respondenterna från SKV och bankerna. Dock kan det endast bestyrkas en signifikant skillnad (0,004) i åsikterna mellan revisorer och banktjänstemän. Detta leder till att Hypotes 1 förkastas eftersom den sammanlagda bivariata analysen inte kan påvisa skillnader mellan revisorn och intressenters syn på huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité. Framför allt kan inget samband påvisas för variabeln Big 4 effekter. Variabeln revisorn har erforderliga resurser tillgängliga verkar mäta någon annan aspekt av storlek (jmf diskussion om alpha-värden, s.52), i alla fall inte på samma sätt. Vid hypotesprövningen gör vi därför ett antagande om att denna variabel inte fångar storlek utan expertis som kanske inte enbart är kopplad till Big 4 byråer. Den signifikanta skillnaden mellan grupperna för huruvida tillgängligheten av erforderliga resurser påverkar revisionskvalité indikerar dock att det finns aspekter som skulle kunna utforskas närmare. 57

58 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Tabell 5.7 Bivariat analys, storlek. Hypotes 1 Verksamhet Sig. Medelvärde Revisorn har erforderliga resurser tillgängliga 0,001 Revisor 6,06 Bank 5,52 Skatteverket 5,74 Revisorsnämnden 6,50 Revisorn har branschkunnande 0,350 Revisor 5,89 Bank 5,66 Skatteverket 5,80 Revisorsnämnden 6,00 Big 4 effekter 0,359 Revisor 3,82 Bank 4,13 Skatteverket 3,92 Revisorsnämnden 3, Oberoende Hypotes 2: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité. I tabell 5.8 visar den bivariata analysen att det finns starka signifikanta skillnader (0,000; 0,006; 0,000) mellan grupptillhörighet och tre variabler som mäter oberoende (rotation av revisor; revisionen är trovärdig; revisorn har en nära relation med klienten) samt att det finns tendens till signifikant skillnad (0,086) mellan grupptillhörighet för en variabel (revisionen är trovärdig). Det är således en signifikant skillnad i medelvärdet (2,99 3,93; 2,00 4,50; 2,00 4,00) mellan respondentgrupperna för tre variabler (rotation av revisor; revisionen är trovärdig; revisorn har en nära relation med klienten) och en tendens till signifikant skillnad i medelvärdet (4,50 6,25) mellan respondentgrupperna för en variabel (revisionen är trovärdig). Respondentgruppen SKV är mer benägen att positivt instämma i att rotation av revisorn leder till hög revisionskvalité än revisorerna. Det kan bestyrkas med en signifikant skillnad (0,001) i åsikterna mellan revisorer och anställda på SKV. Respondenterna från RN och SKV är mer benägna att inte instämma i att revisorns tillhandahållna rådgivningstjänster leder till hög 58

59 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. revisionskvalité än revisorerna och respondenterna från bankerna. Dock kan det endast bestyrkas en svag signifikant skillnad (0,083) i åsikterna mellan revisorer och anställda på SKV. Respondenterna från RN och SKV är mer benägna att inte instämma i att en nära relation mellan revisor och klient leder till hög revisionskvalité än revisorerna och respondenterna från bankerna. SKV visar en signifikant skillnad (0,000; 0,047) i åsikten om en nära relation mellan revisor och klient, jämfört med revisorer och banktjänstemäns åsikter. Respondentgruppen bank är mer benägen att instämma helt i att om revisionen är trovärdig leder det till hög revisionskvalité än övriga respondentgrupper. Dock kan det inte urskiljas mellan vilka respondentgrupper som åsikterna skiljer sig åt då det inte finns någon signifikant skillnad. Detta leder till att Hypotes 2 inte förkastas eftersom den sammanlagda bivariata analysen kan påvisa skillnader mellan revisorn och intressenters syn på huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité. Eftersom endast ett svagt samband påvisas för variabeln revisionen är trovärdig indikerar att det kan finnas aspekter som skulle kunna utforskas närmare. Tabell 5.8 Bivariat analys, oberoende Hypotes 2 Verksamhet Sig. Medelvärde Rotation av revisor 0,000 Revisor 2,99 Bank 3,25 Skatteverket 3,93 Revisorsnämnden 3,00 Revisionen är trovärdig 0,086 Revisor 5,99 Bank 6,25 Skatteverket 5,97 Revisorsnämnden 4,50 Revisorn tillhandahåller rådgivningstjänster 0,006 Revisor 4,50 Bank 4,39 Skatteverket 3,86 Revisorsnämnden 2,00 Revisorn har en nära relation med klienten 0,000 Revisor 4,00 Bank 3,75 Skatteverket 2,82 Revisorsnämnden 2,00 59

60 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E Revisorns egenskaper Hypotes 3: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. I tabell 5.9 visar den bivariata analysen att det finns en svag signifikant skillnad (0,093) mellan grupptillhörighet och variabeln som mäter revisorns egenskaper (professionalism) samt att det inte finns signifikant skillnad (0,140) mellan grupptillhörighet för en variabel (revisorn har lång arbetserfarenhet). Det är således en signifikant skillnad i medelvärdet (6,11 6,83) mellan respondentgrupperna för en variabel (professionalism). Respondenter från RN och revisorer är mer benägna att instämma helt i att professionalism leder till hög revisionskvalité än respondenterna från SKV och bankerna. Dock kan det inte urskiljas mellan vilka respondentgrupper som åsikterna skiljer sig åt då det inte finns någon signifikant skillnad. Detta leder till att Hypotes 3 förkastas eftersom den sammanlagda bivariata analysen inte kan påvisa skillnader mellan revisorn och intressenters syn på huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. Framför allt kan inget samband påvisas för variabeln revisorn har lång arbetserfarenhet, som kan bero på att ett långt arbetsliv inte nödvändigtvis innebär bättre egenskaper. Variabeln professionalism verkar mäta någon annan aspekt av revisorns egenskaper (jmf diskussion om alpha-värden, s.52), i alla fall inte på samma sätt. Vid hypotesprövningen gör vi därför ett antagande om att denna variabel mäter en annan form av revisorns egenskaper som exempelvis professionalism genom oberoende, kompetens och etik. Den signifikanta skillnaden mellan grupperna för huruvida revisorns egenskaper påverkar revisionskvalité indikerar dock att det finns aspekter som skulle kunna utforskas närmare. 60

61 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Tabell 5.9 Bivariat analys, revisorns egenskaper Hypotes 3 Verksamhet Sig. Medelvärde Revisorn har lång arbetserfarenhet 0,140 Revisor 5,44 Bank 5,19 Skatteverket 5,18 Revisorsnämnd 5,00 Professionalism 0,093 Revisor 6,28 Bank 6,11 Skatteverket 6,11 Revisorsnämnd 6, Kommunikation Hypotes 4: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité. I tabell 5.10 visar den bivariata analysen att det finns starkt signifikanta skillnader (0,002; 0,003) mellan grupptillhörighet och två variabler som mäter storlek (revisorsbesök på reviderade bolag; kommunikation med klient) samt att det inte finns signifikant skillnad (0,235) mellan grupptillhörighet för en variabel (revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité). Det är således en signifikant skillnad i medelvärdet (5,28 5,81; 3,67 5,53) mellan respondentgrupperna för två variabler (revisorsbesök på reviderade bolag; kommunikation med klient). Respondenterna från RN och revisorerna är mer benägna att instämma helt i att revisorsbesök på reviderade bolag leder till hög revisionskvalité än respondenterna från SKV och bankerna. Dock kan det endast bestyrkas en signifikant skillnad (0,030) i åsikterna mellan revisorer och anställda på SKV. Respondenterna från RN är mer benägna att inte instämma i att kommunikation med klient leder till hög revisionskvalité medan de övriga respondenterna är mer benägna att instämma helt att kommunikation med klient leder till hög revisionskvalité. RN visar en signifikant skillnad (0,025; 0,086; 0,054) i åsikten om kommunikation med klient leder till hög revisionskvalité, jämfört med revisorer, banktjänstemän och anställda på SKV. 61

62 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Detta leder till att Hypotes 4 inte förkastas eftersom den sammanlagda bivariata analysen kan påvisa skillnader mellan revisorn och intressenters syn på huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité, eftersom två av tre testade oberoende variablerna är starkt signifikanta och en av dessa är en faktor. Tabell 5.10 Bivariat analys, kommunikation Hypotes 4 Verksamhet Sig. Medelvärde Revisorsbesök på reviderade bolag 0,002 Revisor 5,81 Bank 5,44 Skatteverket 5,28 Revisorsnämnden 6,50 Revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité 0,235 Revisor 5,28 Bank 5,53 Skatteverket 5,65 Revisorsnämnden 5,50 Kommunikation med klient 0,003 Revisor 5,53 Bank 5,26 Skatteverket 5,39 Revisorsnämnden 3, Revisorernas arbetssätt Hypotes 5: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorernas arbetssätt leder till högre revisionskvalité. I tabell 5.11 visar den bivariata analysen att det inte finns signifikanta skillnader (0,166; 0,597) mellan grupptillhörighet och variabeln som mäter revisorns arbetssätt (revisorns struktur och ansvar; revisorns ansträngning). Detta leder till att Hypotes 5 förkastas eftersom den sammanlagda bivariata analysen inte kan påvisa skillnader mellan revisorn och intressenters syn på huruvida revisorns arbetssätt leder till högre revisionskvalité. 62

63 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Inget samband påvisas för variablerna revisorns struktur och ansvar samt revisorns ansträngning, som kan bero på att faktorerna är så breda och tillsammans inte kan visa skillnader, det kanske krävs att variablerna bryts ut igen för att kunna påvisa någon signifikant skillnad. En indikation är att faktorn revisorns ansträngning redan innan bivariata analysen hade ett dåligt alpha-värde. Tabell 5.11 Bivariat analys, revisorns arbetssätt Hypotes 5 Verksamhet Sig. Medelvärde Revisorns struktur och ansvar 0,166 Revisor 5,74 Bank 5,97 Skatteverket 5,87 Revisorsnämnden 5,88 Revisorns ansträngning 0,597 Revisor 3,78 Bank 3,64 Skatteverket 3,89 Revisorsnämnden 3, Lagar och regleringar Hypotes 6: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. I tabell 5.12 visar den bivariata analysen att det finns starkt signifikant skillnad (0,000) mellan grupptillhörighet och variabeln som mäter lagar och regleringar (extern kontroll). Det är således en signifikant skillnad i medelvärdet (4,46 5,20) mellan respondentgrupperna för variabeln (extern kontroll). Respondenterna från RN och SKV är mer benägna att instämma helt i att extern kontroll leder till hög revisionskvalité än respondenterna från banker och revisorer. Revisorerna visar en signifikant skillnad (0,003; 0,001) i åsikten om extern kontroll leder till hög revisionskvalité, jämfört med banktjänstemän och anställda på SKV. 63

64 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Detta leder till att Hypotes 6 inte förkastas eftersom den sammanlagda bivariata analysen kan påvisa skillnader mellan revisorn och intressenters syn på huruvida lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. Tabell 5.12 Bivariat analys, lagar och regleringar Hypotes 6 Verksamhet Sig. Medelvärde Extern kontroll 0,000 Revisor 4,46 Bank 5,07 Skatteverket 5,20 Revisorsnämnden 5, Hypotesprövning multipel analys Det har gjorts en multipel linjär regressionsanalys för att hantera flera oberoende variabler och kontrollvariabler samtidig (Djurfeldt & Barmark, 2009). Genom att även göra multikollinearitets test kan de variabler som förstärker eller motverkar varandra urskiljas. Testet kan påvisas om det finns samvariation mellan några av de oberoende variablerna och/eller kontrollvariablerna. Detta mäts genom att titta på toleransvärdet, som ska befinna så nära 1 som möjligt och VIF-värdet bör vara under 2,5 (Djurfeldt & Barmark, 2009). Om toleransvärdet visar sig vara lågt (<0,5), är denna variabel överflödig i modellen. Är VIFvärdet högt (>2,5) innebär det att det är svårt att uppnå statistisk signifikans (Djurfeldt & Barmark, 2009). Av förklaringsgraderna använder vi oss av den justerade förklaringsgraden eftersom vi har mer än 200 respondenter och då är den justerade att föredra framför den ojusterade (Djurfeldt et al, 2010). Förklaringsgraden anger hur mycket av variationen (skillnaden) i beroende variabeln som kan förklaras av de oberoende variablerna (verksamhet) samt kontrollvariablerna (kön & ålder) i modellen (Djurfeldt et al, 2010). För att mäta skillnader mellan revisorn och revisionens intressenters uppfattning om vad som påverkar hög revisionskvalité har den oberoende variabeln, verksamhet, kodats om till dummy variabler. På så vis kan vi lyfta ut revisorerna ur modellen och testa intressenterna mot revisorerna. Revisorerna presenteras således inte i tabellerna men är ändå med i analysen (om ingen annan kombination har gjorts och påvisas i texten). Den standardiserade koefficienten visar den oberoende variabelns lutning, vilket i vår studie innebär att vid negativ lutning anser revisorerna att variabeln är viktigare för hög revisionskvalité jämfört med bank, SKV 64

65 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. och/eller RN. Eftersom resultatet från en multipel linjär regression kan hantera flera oberoende variabler samtidigt har detta resultat antagits om det påvisats skillnad jämfört med den bivariata analysen Storlek Hypotes 1: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité. I bilaga 6 redovisas den multipla linjära regressionen för beroende variabeln, storlek, som testats med två variabel samt en faktor som presenteras i separata modeller. Analysen visar att det finns signifikant skillnad (0,000) för en variabel (revisorn har erforderliga resurser tillgängliga). En variabel och faktorn (revisorn har branschkunnande; Big 4 effekter) kunde inte påvisa någon signifikant skillnad (0,615; 0,372). Den signifikanta variabeln har en justerad förklaringsgrad på 4,4 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. Variabeln påvisar att det finns skillnader mellan revisorseller intressenttillhörighets uppfattning om huruvida användandet av större revisionsbyråer innebär högre revisionskvalité. SKV påvisar signifikant skillnad (0,059) och bank samt ålder påvisar stark signifikant skillnad (0,000; 0,001) i Modell 1. Vi kan utläsa av beta att banktjänstemän (0,174) och anställda på SKV (0,080) tycker att variabeln revisorn har erforderliga resurser tillgängliga är viktigare än vad revisorerna anser. Beta för kontrollvariabeln ålder (-0,139) visar att variabeln revisorn har erforderliga resurser tillgängliga är av mindre vikt när respondenten är äldre. För att se om det finns skillnader mellan andra respondentgrupper har variablerna testats återigen med nya kombinationer oberoende av om de visat signifikans tidigare. Vidare tester har visat att det finns signifikant skillnad (0,000) för en variabel (revisorn har erforderliga resurser tillgängliga) när bank lyfts ut ur modell 1. Variabeln har en justerad förklaringsgrad 65

66 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. på 4,4 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIFvärdena. RN påvisar svagt signifikant skillnad (0,090) och utifrån beta (0,072) kan utläsa att RN tycker att variabeln revisorn har erforderliga resurser tillgängliga är viktigare än vad bank anser. Vilket innebär att RN tycker att större revisionsbyråer ger mer tillgång till erforderliga resurser jämfört med bank. Den sammanlagda analysen för multipel linjär regression kan inte påvisa skillnader mellan revisor och intressenters syn om huruvida användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité. Framför allt kan ingen skillnad påvisas för en variabel och faktorn (revisorn har branschkunnande; Big 4 effekter). Men med en variabel (revisorn har erforderliga resurser tillgängliga) kan vi se att revisorer är mer benägna att tycka att erforderliga resurser finns i större utsträckning i större revisionsbyråer jämfört med bank och SKV. Med samma resonemang som i den bivariata analysen kan det vara så att den signifikanta variabeln mäter en annan form av storlek med aspekter som skulle kunna utforskas närmare (se sidan 52). Med detta resonemang förkastas Hypotes Oberoende Hypotes 2: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité. I bilaga 7 redovisas den multipla linjära regressionen för beroende variabeln, oberoende, som testats med fyra variabler som presenteras i separata modeller. Analysen visar att det finns signifikant skillnad (0,003; 0,050; 0,026; 0,000) för samtliga variabler (rotation av revisorn; revisionen är trovärdig; revisorn tillhandahåller rådgivningstjänster; revisorn har en nära relation med klienten). Variablerna har en justerad förklaringsgrad på 2,3, 1,1, 1,4 och 5,8 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. Variablerna påvisar att det finns skillnader mellan revisors- eller intressenttillhörighets uppfattning om huruvida revisorns oberoende innebär högre revisionskvalité. 66

67 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. SKV påvisar stark signifikant skillnad (0,000) i Modell 1. Vi kan utläsa av beta att anställda på SKV (0,169) tycker att variabeln rotation av revisorn är viktigare än vad revisorerna anser. RN påvisar svag signifikant skillnad (0,074) i Modell 2. Vi kan utläsa av beta att anställda på RN (-0,076) tycker att variabeln revisionen är trovärdig är mindre viktig än vad revisorerna anser. RN och SKV påvisar signifikant skillnad (0,015; 0,012) i Modell 3. Vi kan utläsa av beta att anställda på RN (-0,103) och anställda på SKV (-0,107) tycker att variabeln revisorn tillhandahåller rådgivningstjänster är mindre viktig än vad revisorerna anser. RN påvisar svag signifikant skillnad (0,090) och SKV samt ålder påvisar stark signifikant skillnad (0,000; 0,000) i Modell 4. Vi kan utläsa av beta att anställda på RN (-0,070) och anställda på SKV (- 0,177) tycker att variabeln revisorn har en nära relation med klienten är mindre viktig än vad revisorerna anser. Beta för kontrollvariabeln ålder (-0,152) visar att variabeln revisorn har en nära relation med klienten är av mindre vikt för äldre respondenter. För att se om det finns skillnader mellan andra respondentgrupper har variablerna testats återigen med nya kombinationer. Testerna har visat att det finns signifikant skillnad (0,003; 0,000) för två variabler (rotation av revisor; revisorn har en nära relation med klienten) när bank lyfts ut ur modellerna 1 och 4. Variablerna har en justerad förklaringsgrad på 2,3 respektive 5,8 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. SKV påvisar signifikant skillnad (0,025) och utifrån beta (0,121) kan utläsas att SKV tycker att variabeln rotation av revisor är viktigare än vad bank anser. Vilket innebär att SKV tycker att revisorsrotation leder till högre oberoende för revisorn jämfört med bank. Vidare kan utläsas att SKV påvisar signifikant skillnad (0,022) och utifrån beta (-0,122) utläses att SKV tycker att variabeln revisorn har en nära relation med klienten är mindre viktig än vad bank anser. Vilket innebär att SKV tycker att revisorn har en nära relation med klienten leder till lägre oberoende för revisorn jämfört med bank. Den sammanlagda analysen för multipel linjär regression påvisar tydliga skillnader mellan revisor och intressenters syn om huruvida revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité. Med detta resonemang förkastas inte Hypotes 2. 67

68 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E Revisorns egenskaper Hypotes 3: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. I bilaga 8 redovisas den multipla linjära regressionen för beroende variabeln, revisorns egenskaper, som testats med en variabel samt en faktor som presenteras i separata modeller. Analysen visar att det finns signifikant skillnad (0,000; 0,001) för variabeln och faktorn (revisorn har lång arbetserfarenhet; professionalism). Variabeln och faktorn har en justerad förklaringsgrad på 3,7 respektive 2,9 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. Variabeln och faktorn påvisar att det finns skillnader mellan revisors- eller intressenttillhörighets uppfattning om huruvida revisorns egenskaper innebär högre revisionskvalité. SKV påvisar signifikant skillnad (0,068) och ålder påvisar stark signifikant skillnad (0,000) i Modell 1. Vi kan utläsa av beta att anställda på SKV (-0,076) tycker att variabeln revisorn har lång arbetserfarenhet är mindre viktig än vad revisorerna anser. Beta för kontrollvariabeln ålder (0,190) visar att variabeln revisorn har lång arbetserfarenhet är av större vikt för äldre respondenter. Bank, SKV och ålder påvisar signifikant skillnad (0,039; 0,087; 0,063) och kön påvisar starkt signifikant skillnad (0,002) i Modell 2. Vi kan utläsa av beta att anställda på bank (-0,088) samt SKV (-0,072) tycker att faktorn professionalism är mindre viktig än vad revisorerna anser. Dessutom visar Beta för variabeln kön och ålder (-0,130; -0,080) att variabeln professionalism är av större vikt för äldre manliga respondenter. För att se om det finns skillnader mellan andra respondentgrupper har variablerna testats återigen med nya kombinationer. Testen har endast visat att det finns starkt signifikant skillnad (0,001) för en faktor (professionalism) när bank lyfts ut ur modell 2. Faktorn har en justerad förklaringsgrad på 2,9 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. RN påvisar signifikant skillnad (0,069) och utifrån beta (0,078) kan utläsas att RN tycker att faktorn professionalism är viktigare än vad bank anser. Vilket innebär att RN tycker att revisorns professionalism leder till högre revisionskvalité jämfört med bank. 68

69 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. Den sammanlagda analysen för multipel linjär regression påvisar tydliga skillnader mellan revisor och intressenters syn om huruvida revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. Med detta resonemang förkastas inte Hypotes Kommunikation Hypotes 4: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité. I bilaga 9 redovisas den multipla linjära regressionen för beroende variabeln, kommunikation, som testats med två variabler samt en faktor vilka presenteras i separata modeller. Analysen visar att det finns signifikant skillnad (0,004; 0,001) för en variabel (revisorsbesök på reviderade bolag) och faktorn (kommunikation med klient). En variabel (revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité) kunde inte påvisa någon signifikant skillnad (0,320). Den signifikanta variabeln och faktorn har en justerad förklaringsgrad på 2,2 respektive 3,0 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. Variabeln och faktorn påvisar att det finns skillnader mellan revisors- eller intressenttillhörighets uppfattning om huruvida en god kommunikation innebär högre revisionskvalité. Bank påvisar signifikant skillnad (0,028) och SKV påvisar stark signifikant skillnad (0,003) i Modell 1. Vi kan utläsa av beta att anställda på bank (-0,093) och SKV (-0,124) tycker att variabeln revisorsbesök på reviderade bolag är mindre viktigt än vad revisorerna anser. RN påvisar stark signifikant skillnad (0,004) och Bank samt ålder påvisar signifikant skillnad (0,014; 0,021) i Modell 3. Vi kan utläsa av beta att anställda på RN (-0,121) samt bank (- 0,103) tycker att faktorn kommunikation med klient är mindre viktig än vad revisorerna anser. Beta för kontrollvariabeln ålder (-0,099) visar att faktorn kommunikation med klient är av mindre vikt för äldre respondenter. 69

70 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. För att se om det finns skillnader mellan andra respondentgrupper har variablerna och faktorn testats återigen med nya kombinationer. Testen har visat att det finns starkt signifikant skillnad (0,001) för faktorn (kommunikation med klient) när bank lyfts ut ur modell 3. Det finns också en starkt signifikant skillnad (0,001) för faktorn när SKV lyfts ur modell 3. Faktorn har en justerad förklaringsgrad på 3,0 procent i båda testen och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. RN påvisar signifikant skillnad (0,020) från bank och signifikant skillnad (0,009) från SKV. Utifrån beta ((-0,099); (- 0,112)) kan utläsas att RN tycker att faktorn kommunikation med klient är mindre viktig än vad bank och SKV anser. Vilket innebär att bank och SKV tycker att kommunikation med klient leder till högre revisionskvalité än RN. Den sammanlagda analysen för multipel linjär regression påvisar skillnader mellan revisor och intressenters syn om huruvida god kommunikation leder till högre revisionskvalité. Ingen skillnad påvisas för en variabel (revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité) men med samma resonemang som i den bivariata analysen (se sid 53) vill vi inte förkasta denna hypotes då två av tre testade variabler påvisar skillnader och en av dessa är en faktor. Med detta resonemang förkastas inte Hypotes Revisorns arbetssätt Hypotes 5: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida revisorernas arbetssätt leder till högre revisionskvalité. I bilaga 10 redovisas den multipla linjära regressionen för beroende variabeln, revisorns arbetssätt, som testats med två faktorer vilka presenteras i separata modeller. Analysen visar att det finns svag signifikant skillnad (0,062) för faktorn (revisorns struktur och ansvar). För faktorn (revisorns ansträngning) kunde inte påvisas någon signifikant skillnad (0,265). Den signifikanta faktorn har en justerad förklaringsgrad 1 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- och VIF-värdena. Endast faktorn (revisorns struktur och 70

71 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. ansvar) påvisar att det finns skillnader mellan revisors- eller intressenttillhörighets uppfattning om huruvida revisorernas arbetsätt innebär högre revisionskvalité. Bank och kön påvisar svag signifikant skillnad (0,066; 0,080) i Modell 1. Vi kan utläsa av beta att anställda inom bank (0,080) tycker att faktorn revisorns struktur och ansvar är viktigare än vad revisorerna anser. Beta för kontrollvariabeln kön (-0,078) visar att faktorn revisorns struktur och ansvar är av större vikt för kvinnliga respondenter. För att se om det finns skillnader mellan andra respondentgrupper har faktorerna testats återigen med nya kombinationer. Testen har dock inte visat andra signifikanta skillnader mellan grupperna. Den sammanlagda analysen för multipel linjär regression kan inte påvisa några skillnader mellan revisor eller intressenters syn om huruvida revisorernas arbetssätt leder till högre revisionskvalité. Detta eftersom endast faktorn revisorns struktur och ansvar är svagt signifikant vilket tyder på att den mäter en annan form av arbetssätt, som skulle kunna vara etiska värderingar och objektivitet (se sidan 53). Den signifikanta skillnaden mellan grupperna för huruvida revisorns struktur och ansvar påverkar revisionskvalité indikerar dock att det finns aspekter som skulle kunna utforskas närmare. Med detta resonemang förkastas Hypotes Lagar & regleringar Hypotes 6: Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. I bilaga 11 redovisas den multipla linjära regressionen för beroende variabeln, lagar och regleringar, som testats med en faktor vilken presenteras i en modell. Analysen visar att det finns starkt signifikant skillnad (0,000) för faktorn (extern kontroll). Faktorn har en justerad förklaringsgrad 8,6 procent och det finns inga tendenser till multikollinearitet enligt tolerans- 71

72 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. och VIF-värdena. Faktorn (extern kontroll) påvisar således att det finns samband mellan revisors- eller intressenttillhörighets uppfattning om huruvida lagar och regleringar innebär högre revisionskvalité. Bank och SKV påvisar starkt signifikant skillnad (0,001; 0,000) i Modell 1. Vi kan utläsa av beta att anställda inom bank (0,138) och SKV (0,167) tycker att faktorn extern kontroll är viktigare än vad revisorerna anser. Kontrollvariablerna kön och ålder påvisar också starkt signifikant skillnad (0,001; 0,002). Beta för kontrollvariabeln kön (-0,136) och ålder (-0,134) visar att faktorn lagar och regleringar är av större vikt för yngre kvinnliga respondenter. För att se om det finns skillnader mellan andra respondentgrupper har faktorn testats med andra kombinationer. Testen har dock inte funnit andra signifikanta skillnader mellan grupperna. Den sammanlagda analysen för multipel linjär regression kan påvisa starka skillnader mellan revisor eller intressenters syn om huruvida lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. Med detta resonemang förkastas inte Hypotes 6. 72

73 Kapitel 5 Analys Skog, P. & Theodorsson, E. 5.5 Sammanställning av hypotesprövning I tabell 5.13 nedan redovisas samliga hypoteser och hur de klarat sig i bivariata- och det multipla linjära regressions- testet. Vidare presenteras vilka hypoteser som förkastats eller inte förkastats. Tabell 5.13 Sammanställning av hypotesprövning. Hypoteser Det finns ett samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattningen om huruvida: Bivariat analys Multipel linjär regression Resultat 1 användandet av större revisionsbyråer leder till högre revisionskvalité. Förkastas Förkastas Förkastas 2 revisorns oberoende leder till högre revisionskvalité. Förkastas inte 3 revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. Förkastas 4 god kommunikation leder till högre revisionskvalité. Förkastas inte Förkastas inte Förkastas inte Förkastas inte Förkastas inte Förkastas inte Förkastas inte 5 revisorernas arbetssätt leder till högre revisionskvalité. Förkastas Förkastas Förkastas 6 lagar och regleringar leder till högre revisionskvalité. Förkastas inte Förkastas inte Förkastas inte 73

74 Kapitel 6 Slutsats & diskussion Skog, P. & Theodorsson, E. 6. Slutsats & diskussion I detta avslutande kapitel presenteras våra slutsatser för undersökningen. Slutligen ges reflektioner och förslag på vidare forskning Slutsats Syftet med vår uppsats är att förklara hög revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. Utifrån tidigare forskning och teorier har vårt empiriska material analyserats och bearbetats statistiskt. De slutsatser som dras antas gälla för hela undersökningens population, med visst förbehåll för respondenter från bank, SKV och RN. Generaliseringar görs med försiktighet då svaranden från RN är få och den totala populationen i bank och SKV inte är fastställd. Det som styrker trovärdigheten för undersökningen och de generaliseringar som gjorts är att undersökningen har en hög svarsfrekvens. Flertalet försök till att fastslå vad revisionskvalité är har gjorts och det finns således mycket forskning kring detta (se t.ex. DeAngelo, 1981; Elitzur & Falk, 1996; Al- Ajmi, 2009). Det vår uppsats tillför forskningen är att vi har studerat både revisorers och revisionens intressenters syn på revisionskvalité och försökt upptäcka skillnader. Vår förhoppning är att undersökningens resultat bidrar till ökad förståelse för revisionskvaliténs problematik då det råder skillnad i uppfattningarna av vad hög revisionskvalité är (IAASB, 2011; Francis, 2004). Firth et al (2012) studier konstaterar att en tidsbegränsad avtalsperiod genom lagstadgad rotation skulle öka oberoendet och ha positiv effekt på revisionskvalité. Vårt resultat visar att det råder signifikanta skillnader mellan revisorerna och anställda på SKV och RN om i vilken utsträckning variablerna som mäter oberoendet leder till högre revisionskvalité. SKV förhåller sig mer positivt till att rotation av revisor leder till högre revisionskvalité än övriga respondentgrupper. En tänkbar förklaring till SKV:s inställning är att revisorsrotation skulle kunna innebära att SKV i större grad kan förlita sig på att revisorn är oberoende. Utifrån medelvärdet kan vi konstatera att revisorerna, RN och bankanställda har negativ inställning 74

75 Kapitel 6 Slutsats & diskussion Skog, P. & Theodorsson, E. (SKV något positivare) till rotation vilket kan bero på att de anser att revisionskvalitén riskeras eftersom en längre avtalsperiod kan ge revisorn en bättre insikt i bolaget (Chen et al, 2005). Dessutom resonerar vi om samtliga respondenters ringa inställning kan bero på att rotationen inte skulle gälla merparten av Sveriges företag, utan för 50/25/50- företag och de som gäller under IFRS reglering. RN och SKV förhåller sig mindre positivt till att variablerna revisorn tillhandahåller rådgivningstjänster och en nära relationen till klienten leder till högre revisionskvalité än bankanställda och revisorerna. En tänkbar förklaring till RN:s och SKV:s inställning är att revisorns objektivitet och i förlängningen att oberoendet riskeras och att gränsdragningen för hur nära en relation får vara är svår att göra (Collier & Gregory, 1996). Vårt resultat visar att det råder signifikanta skillnader mellan revisorerna, bankanställda och SKV om i vilken utsträckning variabeln och faktorn som mäter revisorns egenskaper leder till högre revisionskvalité. Revisorerna förhåller sig mer positiva till att variabeln revisorn har lång arbetserfarenhet leder till högre revisionskvalité än SKV. Revisorernas inställning till att revisorn har lång arbetserfarenhet kan vara ett tecken på att lång utbildning och hårt arbete krävs för att bli en bra revisor. SKV:s mindre positiva inställning kan vara ett tecken på att revisorn inte nödvändigtvis är bra för den har arbetat längre. Vidare visar vårt resultat att revisorerna förhåller sig mer positiva till faktorn professionalism än bankanställda och SKV. Revisorernas positivare inställning kan bero på att de praktiskt upplever att utbildning och erfarenhet skapar förutsättningar för kompetenta och objektiva bedömningar. Viss reservation får tas eftersom revisorerna ger ett indirekt omdöme av sig själv. Revisorsprofessionen (IAASB, 2011) verkar mena att revisorns egenskaper påverkar revisionskvalitén och vårt resultat indikerar att egenskaperna påverkar positivt och är av stor betydelse för revisionskvalitén. När medelvärdena jämförs konstaterar vi att samtliga respondentgrupper betygsatt dessa egenskaper högst. Vidare visar vårt resultat att det råder signifikanta skillnader mellan revisorerna och övriga respondenter om i vilken utsträckning variablerna och faktorn som mäter kommunikation leder till högre revisionskvalité. Revisorerna förhåller sig mer positiva till att variabeln revisorsbesök på reviderade bolag leder till högre revisionskvalité än anställda på bank och SKV. Vidare förhåller revisorerna sig mer positiva till att faktorn kommunikation med klient 75

76 Kapitel 6 Slutsats & diskussion Skog, P. & Theodorsson, E. leder till högre revisionskvalité än anställda på bank och RN. En tänkbar förklaring till revisorns inställning om ovanstående variabel och faktor är att besöken är nödvändiga för att revisorn ska kunna utföra en väl genomförd och korrekt revision. Dessutom skulle också en god kommunikation kunna leda till att revisorn får mer information vilken då kan avhjälpa eventuella brister i bokföringen vilket skulle påverka kvalitén positivt (Shockley & Holt, 1983; Eichenseher & Shields, 1983). Intressenternas inställning till ovanstående variabler kan indikera deras medvetenhet om risken för att revisorns oberoende försvagas och när revisorn gör besök bör de vara välmotiverade och kommunikationen högst professionell. Det råder signifikanta skillnader mellan revisorerna och anställda inom bank och SKV om i vilken utsträckning faktorn som mäter lagar och reglering leder till högre revisionskvalité. Extern kontroll genom lagar, standarder och normer har i tidigare forskning ansetts ha positiv påverkan på revisionskvalitén då man både har tillfrågat revisorer och intressenter (Eichenseher & Shields, 1983; Carcello et al, 1992). Vårt resultat visar att anställda på bank och SKV förhåller sig mer positiva till att extern kontroll genom lagar och reglering leder till en högre revisionskvalité i större utsträckning än revisorerna och RN. Bankanställda och SKV:s inställning till extern kontroll kan vara ett tecken på att de i större utsträckning förlitar sig på att regleringen fungerar eftersom bank och SKV inte har samma insyn i företagens räkenskaper och då fungerar den externa kontrollen som en hjälp vid granskning av företagen vid skatteuträkning eller kreditärenden. Vår undersökning visar också att det inte råder signifikanta skillnader mellan revisorerna och intressenterna om i vilken utsträckning kategorierna som mäter revisorns arbetssätt samt storlek leder till högre revisionskvalité. Med viss försiktighet har vi konstaterat att resultatet påvisar att det inte finns samband mellan revisors- eller intressenttillhörighet och uppfattning om huruvida kategorierna leder till högre revisionskvalité. När vi tittar närmare på kategorin storlek och analyserar medelvärden har vi funnit att samtliga respondentgrupper är eniga om att en större revisionsbyrå inte nödvändigtvis innebär en högre revisionskvalité eftersom samtliga medelvärden är låga. Vi resonerar att oavsett storlek på revisionsbyrån kan det finnas kompetens och enda skillnaden är att en mindre revisionsbyrå möjligen i större utsträckning utvecklar en bransch expertis för att vara konkurrenskraftig. Detta indikerar också 76

77 Kapitel 6 Slutsats & diskussion Skog, P. & Theodorsson, E. medelvärdena, revisorns erforderliga resurser och branschkunnande, som båda erhållit höga medelvärden från samtliga respondentgrupper. När vi tittar närmare på kategorin revisorns arbetssätt kan utrönas att medelvärdena för respektive respondentgrupp är låga och kan ge en indikation på att faktorn revisorns ansträngning inte i lika stor utsträckning leder till revisionskvalité. Vi resonerar att då revisorns arbetsbörda varierar från uppdrag till uppdrag och att det blir svårt att jämföra ansträngningen. Dock har faktorn struktur och ansvar fått höga medelvärden från alla respondenter, som indikerar betydelsen av att revisorn har en tydlig struktur på sitt arbete vilket leder till att revisorn i större utsträckning upptäcker och rapporterar felaktigheter. Dessutom anser respondenterna att det är viktigt att revisorn är ansvarsskyldig om den skulle uppträda med oaktsamhet eller rent av regelvidrigt. Sammanfattningsvis har vi i vår undersökning funnit indikationer för att det finns skillnader mellan revisorer och revisionens intressenter om vad som leder till hög revisionskvalité. Vi har påvisat skillnader i uppfattningen huruvida revisorns oberoende, revisorns egenskaper, en god kommunikation och extern kontroll leder till hög revisionskvalité. Med försiktighet försöker vi förklarar hög revisionskvalité utifrån revisorn och revisionens intressenters perspektiv genom titta på vilka kvalitetsvariabler som erhållit de högsta medelvärdena. Eftersom variablerna med högst medelvärden återkommer för varje respondentgrupp kan vi resonera att respondenterna är eniga om vilka variabler som bäst leder till hög revisionskvalité vilka är: en god dialog finns mellan revisor och klient, att revisorn har en strukturerad arbetsmetod, revisorns etiska värderingar och tankesätt, revisionsteamet har hög kompetens och revisorn är objektiv i sin granskning Reflektioner och fortsatt forskning I vår uppsats har vi använt en kvantitativ ansats med en enkätundersökning. Vi är medvetna om att vi på grund av det valet inte kunnat utföra djupare analyser av det empiriska materialet. Om djupare analyser hade varit undersökningens mål hade intervjuer eller observationer varit lämpligare insamlingsmetoder. Den kvantitativa ansatsen användes för att vi ville skapa oss en bredare bild av vårt problemområde. 77

78 Kapitel 6 Slutsats & diskussion Skog, P. & Theodorsson, E. Som förslag till framtida studier kan vara att kombinera vår valda enkätmetod med en förstudie i form av djupintervjuer. Det skulle leda till en djupare förståelse vid utformningen av nya samt befintliga kvalitetsvariabler. På så vis skulle undersökningens variabler bli mer representativa för respektive respondentgrupp. Resultatet hade då blivit både djupare och bredare på grund av kombinationen teori och intervjuer. Ett annat förslag skulle vara att fördjupa sig i huruvida rådgivningstjänster i framtiden kommer att påverka revisionskvalitén då dessa ökar markant nu när revisionsplikten är avskaffad. Speciellt skulle frågan utforskas bland anställda på RN som inte förhåller sig positivt till att revisorn erbjuder rådgivningstjänster samt att revisorn är tillgänglig och hjälpsam mot klienten enligt vår studie. 78

79 Källförteckning Al-Ajmi, J. (2009). Audit firm, corporate governance, and audit quality: Evidence from Bahrain. Advances in Accounting, incorporating Advances in Internal Accounting. Vol 25, s Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB Blackwell, D.W. & Noland, T.R. & Winters, D.B. (1998). The value of auditor assurance: Evidence from loan pricing. Journal of Accounting Research. Vol. 36, s Bergström, D. (2012). FAR slåss för ändrad revision. [Elektronisk] Tillgänglig: < L> ( ). Bjuvberg, J. (2006). Redovisningens betydelse för beskattningen. Stockholm: MercurIUS Förlag AB. Carcello, J. & Hermanson, R. & McGrath, N. (1992). Audit quality attributes: The perceptions of audit partners, preparers and financial statement users. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 11, s Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber AB. Cassel, F. (1996). Den reviderade revisorsrollen. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag AB Catanach, Jr. A. & Walker, P. (1999). The International Debate Over Mandatory Auditor Rotation: A Conceptual Research Framework. Journal of Accounting, Auditing & Taxation. Vol. 8, s Chen, K.Y. & Randal, E.J. & Jo-Lan, L. (2005). Auditor independence, audit quality and auditor-client negotiation outcomes: some evidence from Taiwan. Journal of Contemporary Accounting & Economics. Vol. 1, s Christensen, L. & Engdahl, N. & Grääs, C. & Haglund, L. (2001). Marknadsundersökning - En handbok, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Collier, P. & Gregory, A. (1996). Audit committee effectiveness and the audit fee. European Accoutning Review. Vol. 5, s Chung, H. & Kallapur, S. (2003). Client Importance, Nonaudit Services, and Abnormal Accruals. The Accounting Review. Vol. 78, s

80 Dagens Industri (2010). Företag jublar åt slopad revisor. [Elektronisk] Tillgänglig: < ( ). Dahmström, Karin. (2000). Från datainsamling till rapport- att göra en statistisk undersökning, 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics. Vol 3, s Deakins, D. & Hussain, G. (1994). Financial information, the banker and the small business: A comment. British Accounting Review. Vol 26, s Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory, 2:a upplagan. London: McGraw-Hill Education Ltd. DeFond, M.L. & Raghunandan, K. & Subramanyam, K.R. (2002). Do non-audit services fees impair auditor independence? Evidence from going concern audit opinions. Journal of accounting research. Vol. 40, s DeFond, M.L. & Francis, J.R. (2005). Audit research after Sarbanes-Oxley. Auditing: A Journal of practice & theory. Vol. 24, s Deis, D. R. & Giroux, G. A. (1992). Determinants of audit quality in the public sector. The Accounting Review. Vol. 67, s Deis, D. R. & Giroux, G. A. (1996). The effect of auditor changes on audit fees, audit hours, and audit quality. Journal of Accounting and Public Policy. Vol. 15, s Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 multivariat analys. Lund: Studentlitteratur AB. Djurfeldt, G. & Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB Donaldson, T. & Preston, L. E. (1995). The Stakeholder Theory of the Corporation: Concepts, Evidence and Implications. Academy of Management Review. Vol. 20, s Dye, R. A. (1993). Auditing Standards, Legal Liability, and Auditor Wealth. Journal of Political Economy. Vol. 101, s

81 Eichenseher, J. W. & Shields, D. (1983). The Correlates of CPA-Firm Change for Publicly- Held Corporations. Auditing: A journal of practice. Vol. 2 s Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Elitzur, R. & Falk, H. (1996). Planned Audit Quality. Journal of Accounting and Public Policy. Vol. 15, s FAR (2004). FARs revisionsbok Stockholm: FAR FÖRLAG FAR (2012). FARs samlingsvolym Revision. Stockholm: FAR FÖRLAG FAR SRS (2006). FAR SRS Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR FÖRLAG Firth, M. & Rui, O. M. & Wu, X. (2012). How do various forms of auditor rotation affect audit quality? Evidence from China. The International Journal of Accounting. Vol.47, s Francis, J. R. & Wilson, E. R. (1988). Auditor Changes: A Joint Test of Theories Relating to Agency Costs and Auditor Differentiation. The Accounting Review. Vol. 63, s Francis, J. R. & Krishnan, J. (1999). Accounting Accruals and Auditor Reporting Conservatism. Contemporary Accounting Research. Vol. 16, s Francis, J. R. (2004). What do we know about audit quality?. The British Accounting Review. Vol 36, s Frankel, R. M. & Johnson, M. F. & Nelson, K. K. (2002). The relation between auditors fees for nonaudit services and earnings management. The accounting review. Vol. 77, s FRC (2006). Discussion Paper Promoting audit quality. [Elektronisk]. Tillgänglig: < 20paper%20web%20optimised1.pdf> ( ). Förordning (2007:1077) med instruktion för Revisorsnämnden Gordon, L. A. & Hamer, A. (1983). GASB s Survival Potential: An agency Perspective. Public Budgeting & Finance. Vol. 3, s Hair, Jr. J. F. & Black, W. C. & Babin, B. J. & Anderson, R. E. & Tatham, R. L. (2006). Multivariate Data Analysis, 6:e upplagan. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Prentice Hall 81

82 IAASB (2011). Audit Quality An IAASB perspective. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). ICAEW (2005). Agency theory and the role of audit. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). ICAEW (2006). Fundamentals Audit purpose. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). ICAEW (2007). Fundamentals Third parties. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). ISA 200, International Standard on Auditing. ISA 200-Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing. Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). Theory of firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics. Vol. 3, s Jeong, S. W. & Rho, J. (2004). Big Six auditors and audit quality: The Korean evidence. The International Journal of Accounting. Vol. 39, Kam-Wah, Lai. (2009). Does audit quality matter more for firms with high investment opportunities?. Journal of Accounting and Public Policy. Vol. 28, s Knechel, R.W. & Vanstraelen, A. (2007). The relationship between auditor tenure and audit quality implied by going concern opinions. Auditing: Journal of practice & theory. Vol. 26, s Kaplan, S. E. & O Donnell, F. O. & Arel, B. M. (2008). The Influence of Auditor Experience on the Persuasiveness of Information Provided by Management. Auditing: A journal of practice & theory. Vol. 27, s Kelly, T. & Margheim, L. & Pattison, D. (1999). Survey on the differential effects of time deadline pressure versus time budget pressure on auditor behavior. Journal of applied business research. Vol. 15, s

83 Khalil, F. & Lawarrée, J. (1995). Collusive Auditors. The American Economic Review. Vol. 85, s Koh, H. & Woo, E. (1998). The expectation gap in auditing. Managerial Auditing Journal. Vol. 13, s Lennox, C. (2005). Audit quality and executive officers affiliations with CPA firms. Journal of Accounting and Economics. Vol. 39, s Lodin, S-O. & Lindencrona, G. & Meltz, P. & Silfverberg, C. & Simon-Almendal, T. (2011). Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt del 2, 13:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Mansi, S. A. & Maxwell, W. F. & Miller, D. P. (2004). Does auditor quality and tenure matter to investors? Evidence from the bond market. Journal of Accounting Research. Vol. 42, s Marton, J. & Lumsden, M. & Lundqvist, P. & Pettersson, A. & Rimmel, G. (2010). IFRS I teori och praktik. Stockholm: Bonnier Utbildning. McEnroe, J. E. & Martens, S. C. (2001). Auditors and Investors Perceptions of the Expectation Gap. American Accounting Association. Vol. 15, s Otley, D. T. & Pierce, B. J. (1996). The Operation of Control Systems in Large Audit Firms. Auditing: A Journal of Practice. Vol. 15, s Palmrose, Z-V. (1988). An Analysis of Auditor Litigation and Audit Service Quality. The Accounting Review. Vol. 63, s Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. PCAOB (2012). About the PCAOB. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ) Raghunandan, K. (2003). Nonaudit Services and Shareholder Ratification of Auditors. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 22, s Reynolds, K.J. & Francis, J.R. (2001). Does size matter? The influence of large clients on office-level auditor reporting decisions. Journal of Accounting and Economics. Vol. 30, s Revisionslag (1999:1079) 83

84 Revisorsnämnden. (2012a). Revisorsnämnden. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). Revisorsnämnden. (2012b). Godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). Saunders, M. & Lewis, P. & Thornhill, A. (2007). Research methods for business students, 4:e upplagan. Harlow: Pearson Education Limited. Shockley, R. A. & Holt, R. N. (1983). A Behavioral Investigation of Supplier Differentiation in the Market for Audit Services. Journal of Accounting Research. Vol. 21, s Skatteverket (2005). Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning. [Elektronisk]. Tillgänglig: < ( ). Skatteverket (2012). Om redovisning. [Elektronisk]. Tillgänglig: < b10334ebe8bc html> ( ) Smith, D. (2006). Redovisningens språk, 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB Stewart, J. & Munro, L. (2007). The impact of audit committee existence and audit committee meeting frequency on the external audit: perceptions of Australian auditors. International Journal of Auditing. Vol. 11, s Tackett, J. & Wolf, F. & Claypool, G. (2004). Sarbanes Oxley and audit failure: A critical examination. Managerial Auditing Journal. Vol 19, s Tagesson, T. & Dahlgren, M. & Gamlén, M. & Håkansson, M. (2005). Swedish financial managers attitudes towards the implementation of IASB s standards The relationship between attitudes towards harmonization and internationalization of the corporation. Financial Reporting, Regulation and Governance, 4:2. Taxeringslag (1990:324) Thiruvadi, S. & Huang, H. (2011). Audit committee gender differences and earnings management. International Journal. Vol. 26, s Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntansgap och dilemman. Diss. Mittuniversitetet Sundsvall. Sundsvall: Universitetstryckeriet. 84

85 Bilaga 1. Enkät Högskolan Kristianstad Ekonomiprogrammet revisor/controller Peter Skog & Emily Theodorsson Undersökning av revisionskvalité Revisionskvalité Nedan finner Ni ett antal faktorer som påverkar revisionskvalitén och med Er hjälp vill vi få en bättre förståelse för vilka faktorer Ni anser leder till HÖG revisionskvalité. 1. Inledande frågor 1.1 Kön Kvinna Man 1.2 Ålder (öppen fråga) 1.3 Verksamhet Bank Revisionsbyrå Revisorsnämnden Skatteverket 2. I hur stor utsträckning leder följande faktorer till Hög revisionskvalité? Samma skala används för samtliga frågor och nedan ges en förklaring av skalan. 1 = Faktorn leder inte alls till hög revisionskvalité. 7 = Faktorn leder i mycket stor utsträckning till hög revisionskvalité. Faktorerna: 2.1: Rotation av revisor 2.2 Revisionsbyrån har ett gott rykte 2.3 Revisorns etiska värderingar och tankesätt 2.4 Extern kontroll genom statlig reglering 2.5 En god dialog mellan revisor och klient 2.6 Revisorn har en strukturerad arbetsmetod 2.7 Revisionen är trovärdig 2.8 Revisorn arbetar på en stor revisionsbyrå 2.9 Revisorn har lång arbetserfarenhet 2.10 Revisorsbesök på reviderade bolag 85

86 Forts. Bilaga Extern kontroll av normgivare T.ex. FAR 2.12 Revisorn tillhandahåller rådgivningstjänster 2.13 Revisorn har erforderliga resurser tillgängliga T.ex. bred kunskapsbas inom byrån och tekniska hjälpmedel 2.14 Revisionsteamet har hög kompetens 2.15 Revisionsbyrån är tillgänglig för klienten 2.16 Revisorns antal nedlagda arbetstimmar per uppdrag 2.17 Revisorn är objektiv i sin granskning 2.18 Revisorn är hjälpsam mot klienten 2.19 Extern kontroll av tillsynsmyndighet T.ex. Revisorsnämnden 2.20 Revisorn har en nära relation med klienten 2.21 Revisorn har branschkunnande 2.22 Revisorn och intressenterna har en enad syn på revisionskvalité Intressenterna: Bank, Revisorsnämnden och Skatteverket Revisorn upptäcker felaktigheter 2.24 Revisionsarvodet är högt 2.25 Revisorn rapporterar upptäckta felaktigheter 2.26 Revisorns ansvarsskyldighet T.ex. vid undertecknande av revisionsberättelsen 2.27 Totalt antal granskade verifikationer per uppdrag 3. Vid intresse att få ta del av studieresultatet, 3.1 vänligen uppge Er e-postadress nedan (öppen fråga) Nu är enkäten klar. Slutför den genom att klicka på submit. Tack för Er medverkan! 86

87 Bilaga 2. Följebrev Hej! Vi undersöker hur hög revisionskvalité kan förklaras utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv. Med Er hjälp vill vi få en bättre förståelse för vilka variabler Ni anser viktiga när Ni beskriver hög revisionskvalité. Vi vill därför inbjuda Er att representera er yrkesgrupp i vår studie och hoppas att Ni vill medverka i en enkätundersökning. Enkäten väntas ta 7-8 minuter att svara på och består av olika variabler som bedöms utifrån hur dessa leder till hög revisionskvalité. Resultatet av vår studie kommer sammanställas på så sätt att eventuella skillnader och likheter lyfts fram och därmed bidra till en inblick i olika intressenters syn på revisionskvalité och vilka variabler som är avgörande för en upplevd hög revisionskvalité. Studien kommer slutligen att mynna ut i en kandidatuppsats för revisor/controller programmet på Kristianstad Högskola under handledning av doktorand Pernilla Broberg. Som tack för Ert deltagande kommer Ni att få möjlighet att ta del av studieresultatet, vilket vi hoppas kan vara av intresse för Er! Era svar behandlas konfidentiellt. Svar senast onsdagen 16 maj. Med vänliga hälsningar Peter Skog & Emily Theodorsson Följ länk för att komma till enkät: XXXXXXXXXXXXX Ekonomprogrammet - revisor/controller, Kristianstad Högskola Kontakt: Namn efternamn: xxx xxxxxx, namn@hkr.se Namn efternamn: xxx xxxxxx, namn@hkr.se 87