Sammanfattning remissvar

Transkript

1 Bilaga 13 a Nr. 2016/002 REMISSVAR Sammanfattning remissvar Vattenva rdsplan fo r Va nern kampanjer Totalt har 17 av 74 av Vänerns vattenvårdsförbunds medlemmar svarat på remissen. Att vi ska jobba med kampanjer är tydligt, alla är positiva till detta. Det är också bra att varje kampanj löper över två år, samt att Vänerns tillgängliga stränder behandlas under hela perioden. Medlemmarna vill vara med i arbete med vattenvårdsplanen, men är osäkra på vilka resurser man har för detta arbete. Sammarbeten är viktigt för att nå framgång och det är viktigt med framförhållning för att få till bra och undersökningar och åtgärder där flera aktörer kan medverka. Det är viktig att inte glömma uppföljning av vad kampanjerna ger för resultat. Hur mår Vänern, när kampanjperioden är slut. Kommunernas roll kan gärna förtydligas. Remissvaren innehöll också fler idéer på hur kampanjerna kan genomföras, synpukter som tas med i det fortsatta arbetet. Skriften skickas på remiss till Vänerns vattenvårdsförbunds medlemmar. Medlemmarna hade möjlighet att diskutera förslagen vid Vänerdagen den 5 november Förbundet ville ha in synpunkter på följande: 1. Är kampanjer ett bra sätt att få en levande vattenvårdsplan? Om inte hur vill du istället att förbundet arbetar? 2. Har vi rätt tema/kampanjer? Saknar du något? 3. Under kampanjåret föreslår vi ett antal aktiviteter. Är dessa bra eller saknar du något? 4. Vad vill din organisation göra för aktiviteter för Vänern? Punkt 1: Samtliga som har svarat på remissen har varit ense om att kampanjer är ett bra sätt att jobba med vattenvårdsplanen. Det ger tydlighet och aktualitet åt frågorna. Det är dock viktigt att inse att arbetet inom alla de ämnesområden som utpekas är långsiktigt och inte kan slutföras inom två år. Resurser kommer att behövas för frågorna även efter att kampanjtiden är slut. Kampanjarbete måste också ha en tydlig långsiktig målsättning att bidra till förbättrad förvaltning av sjön. I vattenvårdsplanen från 2006 beskrivs sju frågor, dessa är utmärkta utgångspunkter även framöver. De kampanjer som görs bör ha som målsättning att svara på dessa frågor. Efter genomförandet av kampanjerna borde man följa upp och presentera hur arbete med att besvara dessa frågor har gått framåt, sidan 3 Vattenvårdsplan för Vänern - Mål och åtgärder, Rapport nr. 39. Vänerns vattenvårdsförbund, 2006: 1. Hur mår Vänern? 2. Vilka är de största miljöfrågorna/problemen för Vänern? 3. Hur ska miljöproblemen lösas och de nationella miljömålen nås? 4. Hur används Vänern? 5. Hur ska Vänerns växter och djur fortleva i livaskraftiga bestånd? 6. Hur ska Vänerns växter och djur fortleva i livskraftiga bestånd i framtiden? 7. Vilka åtgärder är viktiga? Punkt 2: 15 av 17 svarande tycker att urvalet av kampanjer är bra och fokuserar på de viktigaste problemen med Vänerns miljö. Om man skulle lägga till något så är det att fokusera på det som redan har blivit bättre för att ge folk känslan av att det inte är omöjligt att uppnå goda resultat. Kampanjerna är relevanta och aktuella för att åstadkomma en bättre vattenstatus i Vänern. Förslaget stämmer bra med åtgärdsprogrammet för kommande förvaltningsperiod för vatten. Flera av de föreslagna åtgärderna ligger också i linje med våra kommunala dokument. Kampanj 2 och 5 överlappar varandra till stor del och borde kunna skrivas samman. Vad som saknas i Vänern är att det krävs bättre kunskap om hur Vänern som system fungerar. De undersökningar som

2 gjordes på 1970-talet täckte in detta. Förslag på ny kampanj är: Skapa och validera en kopplad hydrografisk/biologisk/kemisk modell. Under kampanjen om Vänerns dricksvatten är det angeläget att arbeta med problematiken om läkemedelsrester i avloppsvatten. Punkt 3: 16 av 17 svarande tycker att förbundet har bra förslag på aktiviteter, men flera av de svarande har ytterligare förslag på aktiviteter, vilket är positivt. Hur man löser finansieringen av aktivisterna har också kommit upp bland remissvaren. Några skriver att det saknas en tydlig koppling till vattendirektivet och vattenmyndigheterna. Det är viktigt att den kopplingen finns med i planen. Vattenvårdsplanen bör hänvisa till den nationella dricksvattenutredningen som pågår: En trygg dricksvattenförsörjning L 2013:02. Den blir klar våren Några skriver också att det är viktigt att sammarbeta med den nystartade föreningen Vänersamarbetet, som organiserar kommuner runt Vänern. Detta kan ge ökad kraft i gemensamma frågor om Vänern. Mälaren får står som ett gott exempel på sjö och där den typen av frågor många gånger anses ha högre tyngd. För att nå dit kan ökat samarbete vara bra. Frågor om fiske och fiskevård är också viktiga och saknas här, men dessa behandlas i särskild ordning inom samförvaltningen fisk och fiske för Vänern. Vänerns dricksvatten Det är mycket bra att en övergripande riskanalys för Vänerns dricksvatten genomförs, detta kommer att vara till stor användning vid kommunens arbete med dricksvattenskyddet. Seatrack web Vänern bör kunna användas i detta arbete. Hydrografiska modeller skulle också kunna vara till hjälp under denna kampanj. Det kan finnas anleding att ta tillflöden till Vänern i beaktande i arbete med denna kampanj och andra kampanjer. Vattenvårdsförbundet, tillsynsmyndigheter och andra organisationer t.ex. Norra Vänerns intressenter har värdefull historik om Vänerns status som råvattentäkt. En historisk sammanställning av resultaten från provtagningarna vad gäller organiskt material, näringsämnen, tungmetaller och organiska miljögifter bör ingå i riskanalysen. Hur allmänheten kan skydda vårt dricksvatten, t.ex. genom att se till att ha bra avlopp, inte tömma båttoalett till sjöss och kontakta 112 vid läckage av farliga ämnen, skulle kunna lyftas fram inom denna kampanj genom exempelvis informationsblad med mera. Tillägg i Viktiga skäl : Klimatförändringar ökar risken för en större transport av partiklar som kan leda till brunfärgat vatten och spridning av parasiter, bakterier och främmande arter. Vänerns vikar Kampanjen kring Vänerns vikar bör inriktas på åtgärder för förbättrad vattenkvalitet eftersom igenväxningsproblematiken behandlas i ämnesområde 5. Och åtgärder i Vattenvårdsförbundets kampanjer bör ta avstamp i vad Vattenmyndighetens åtgärdsprogram anger. Det vore bra om skötselråd för vikarna även innehåller en lista över prioriterade områden, på liknade sätt som har gjorts för röjning av stränderna. Tanken är god att utnyttja examensarbeten och forskningsprojekt för att få mer kunskap om förhållandena i Vänern, men detta måste först och främst drivas från universiteten och högskolorna. Kommunen kan vara involverad på olika sätt men det kan bli svårt att ha en pådrivande roll i denna typ av arbete. Det föreslås att förbundet ska undersöka växtplankton i vikarna. Är det inte bättre fokusera på vart de övergödande ämnena kommer i från och föreslå åtgärder för att minska näringstillförseln. Exempelvis skulle man kunna fokusera på de vattendrag som saknar kantzoner och göra försök med återetablering av kantvegetation. Sammarbeten med lantbrukets organisationer är önskvärt i dessa frågor. Vänerns vikar behöver troligtvis en längre kampanjtid. De föreslagna aktiviteterna är bra men det bör finnas en högre ambition att nå resultat. Skötselråden för vikarna som man föreslår att vattenvårdsförbundet ska ta fram är tänkta att riktas till markägare, sommarstugeföreningar, båtklubbar och andra. Kommunen tycker att man också kan peka på att kommunerna är viktiga som aktörer för att genomföra åtgärder i vikarna. Även i arbete att starta

3 skötselprojekt bör kommunerna vara viktiga aktörer t.ex. som sammarbetspartner i ett större projekt som samordnas av vattenvårdsförbundet. Om informationsmaterial för Vänerns vikar tas fram under kampanjåret kan t.ex. information om enskilda avlopp med fördel integreras med annan information riktad till fastighetsägare samt verksamhetsutövare. Förslag på aktiviteter kan vara vattendragsvandringar. Det är viktigt att man har kännedom om olika direktiv som ska avvägas mot varandra och som man skulle kunna utreda under detta kampanjår. När det gäller Vänerns vikar finns det målsättningar i Natura 2000-habitatet Naturligt näringsrika sjöar, som många Vänervikar är klassade som. Dessa mål kan krocka med Vattendirektivets miljökvalitetsnormer, främst när det gäller övergödningsfrågor. Här vill kommunen påpeka att det är viktigt att innehållet i punkterna samordnas med det som beslutas i vattenförvaltningsplanen vilket ännu inte är gjort. Annars är de punkter som tas upp relevanta och bra. Tillägg i Viktiga skäl : Ett mildare klimat medför en längre växtsäsong och mindre förutsättningar för is vilket gör att vassens tillväxt kan öka ytterligare. Inga invasiva främmande arter till Vänern Förslaget att jobba förebyggande med information för att förhindra att arter förs in i Vänern av okunskap eller att de hinner spridas för att de upptäcks för sent är bra. Flera av medlemmarna är positiva till att hjälpa till med att sprida information och material om främmande arter till medlemmarna och andra inom avrinningsområdet. Vid framtagande av informationsbroschyr vill länsstyrelserna vara med i arbetet. Informationen skulle även kunna komplettares med att ansvarsfrågan för främmande arter beskrivs. Enligt remissen är det tänkt att arbetet med invasiva och främmande arter ska ske under perioden Eftersom det redan i dagsläget är stort fokus på detta arbete på länsstyrelser och andra myndigheter är det bra om vattenvårdsförbundet redan nu bevakar frågan. En hjälp i arbetet är webapplikationen Rappen vilken möjliggör det för allmänheten att rapportera in invasiva arter till myndigheterna. EU:s lista över främmande arter är fastställd och signalkräfta och ullhandskrabba var bl.a. med där. Det kommer finnas möjlighet att ta fram regionala listor och då måste Sverige lobba för att sjögull och zebramussla ska finnas med på den. Giftfri Vänern Bra att samverka med tillrinnande vattendrag vid provtagning. Det är dock viktigt med god framförhållning, tidig kontakt behövs vid sammarbete. Provtagningen bör särskilt inriktas mot vad som i Vattenförvaltningen benämns som prioriterade ämnen. Undersökningarna bör dock ske tidigare än 2019 så att resultaten kan användas vid den kommande förvaltningscykeln. Vid val av undersökningar av nya miljögifter som ska undersökas är även båtbottenfärder t.ex. tennorganiska föroreningar, viktiga att beakta. Innan kampanjstart är det bra om vattenvårdsförbundet stämmer av med kommunerna om vilka ämnen och utsläppskällor som bedöms som prioriterade. Nya provtagningsresultat kommer till god hjälp för kommunerna vid t.ex. saneringsprojekt. Eftersom miljöförvaltningen har tillsyn över verksamheter som hanterar kemikalier kan ett centralt initierat tillsynsprojekt bidra till förbundets målsättningar inom tema giftfri Vänern. Det bör dock klargöras att det saknas medel för att på kommunal nivå kunna hantera undersökningar av nya miljögifter. Om möjligt bör detta tas i ett nationellt samarbete som lägger upp strategier och samtidigt kan bekosta arbetet. Många av de nya miljögifter man hittar i fisk och ytvatten i Vänern som ftalater, läkemedelsrester, kosmetika m.fl. kommer från konsumtion och är beroende av hur allmänheten väljer sina inköp, hanterar sitt avfall och sin återvinning. Det skulle därför kännas aktuellt att ha någon utåtriktad aktivitet för allmänheten med information eller tips för en mer giftfri vardag under detta kampanjår. Det hade varit värdefullt att få reda på om det finns samma problematik med mikroplaster i Vänern som det finns i haven.

4 Tillägg i Vem hittar miljögifterna? : Yrkesfiskarnas riksförbund utför provtagningar av fisk i Vänern i samarbete med SLU och Livsmedelsverket. Syftet med kontrollprogrammet, förutom att eventuellt kunna häva försäljningsstoppet på sik, är att ge anvisningar för när, var och hur fiske kan bedrivas utan att riskera att gränsvärdena för saluföring överskrids. Programmet ska även kunna användas som underlag för att bedöma potentialen i riktade åtgärder för att sänka dioxininnehållet, exempelvis genom förändrade beredningsmetoder eller ett ändrat fisketryck. Vänerns tillgängliga stränder Vänerns reglering är en nationellangelägenhet och då vi inte i närtid får till en mer naturanpassad reglering för Vänern är en stor fråga är hur röjningsåtgärderna ska finansieras. Vattenvårdsförbundet, länsstyrelserna och kommunerna bör gemensamt arbeta för att hitta en sådan lösning. Det är viktigt att sammarbete med högskolor och universitet inom detta ämnesområde. Det är bra att fokusera på igenväxningsproblematiken under hela perioden. Vattenvårdsplanen behöver också belysa konfliktytan mellan behovet av annan reglering av Vänern (tidvis högre vattennivåer för biologiska värdens skull) å ena sidan kontra behov och önskemål om bostäder/anläggningar som hotas/påverkas av översvämning å andra sidan. Att kommunernas översiktsplaner hanterar de frågor som vattenvårdsplanen tar upp kan skapa genomslag i efterföljande detaljplanering och projektering. Förankring hos kommunerna sker många gånger främst genom översiktsplanering. Kampanjernas mottagare behöver inte bara vara tjänstemän utan även miljö- och byggnadsnämnders politiker och andra förtroendevalda. Kampanjer behöver även riktas till aktörer såsom Villaägarnas Riksförbund, försäkringsbolag, banker och mäklare rörande risker för översvämning och erosion vid byggnation nära vatten. Detta för att sprida kunskap om förväntade framtida problem vid etablering i dessa lägen, kombinerat med de biologiska vinsterna med att planera och bygga med hänsyn till detta. Åtgärder med att öppna upp igenväxta stränder skulle med fördel kunna spridas till fler aktörer kring Vänern. Eventuellt skulle också fler aktörer kunna gå ihop i ett större projekt och gemensamt söka projektmedel. Vattenvårdsförbundet skulle kunna ha rollen att sprida idéer på åtgärder till fler aktörer runt Vänern samt vara initiativtagare och samordnare för ett större gemensamt projekt där åtgärder genomförs på flera platser kring sjön av olika aktörer. Vattenvårdsförbundet skulle också i sin uppföljning och miljöövervakning kring sjön även kunna ta på sig en del uppföljning av åtgärder som genomförs t.ex. på kommunal nivå. Planerna att ta fram broschyrer med skötselråd för att motverka övervuxna vikar, riktade till markägare m.fl. är ett bra sätt att arbeta med frågan. Distribuering av skötselråden till lämpliga mottagare kan kommunen vara behjälplig med. Punkt 4: Samtliga svarande vill vara med och delta och bidra i de aktiviter för Vänern som rör deras organisation, men i mån av tid och resurser. Forskare har redan påbörjat undersökningar i Vänern vilka kommer öka kunskapen om sjön och bidra till lösningar av olika miljöproblem. Flera kommuner och ideella organisationer har också redan börjat flera olika typer av åtgärdsarbeten runt Vänern och vill även delta i temadagar, röjning av vass och sly, ha beredskap mot främmande invasiva arter och förmedla information om dessa där det är möjligt. Det är positivt att ha dialog, sammarbete och samordning av Vänerns vattenvårdsförbunds planerande undersökningar. För bästa resultat är det viktigt att kampanjernas upplägg anpassas till mottagaren och har ett brukarperspektiv. Vänern är central i flera av länsstyrelsens verksamhetsområden. Hur specifika aktiviteter kommer att se ut beror på vilka resurser och vilka prioriteringsområden Länsstyrelsen har under aktuell kampanjperiod. Nedan följer några exempel: - Enheten för Lantbruk kan, under kampanjen Vänerns vikar, lyfta fram vattenvårdsförbundets aktiviteter vid de aktiviteter och träffar man har med lantbrukare, exempelvis vid Greppa Näringen, samt eventuellt delta på någon aktuell aktivitet under detta kampanjår. - Plan-, bostad- och infrastrukturfunktionen har möjlighet att föra fram synpunkter till kommunerna gällande inriktning och önskemål i planarbetet. Funktionen kan inspirera kommunerna att planera tematiskt med vattenfrågor kring Vänern genom att peka på behovet av sådan planering och visa på goda exempel. Utöver detta har arbete med att kartlägga småbåtshamnar och arbete med att ta

5 fram planeringsunderlag utifrån kartläggningen genomförts, och skulle kunna presenteras under aktuellt kampanjår. - Länsstyrelsens arbete med regional miljöövervakning kan ha temaåren i åtanke när kommande undersökningar planeras och prioriteras. Länsstyrelsen kan komplettera och informera om aktuell miljöövervakning från länet under kampanjåren. Övriga synpunkter: Utöver miljömål och bevarandemål bör vattenvårdsförbundet även beakta sjöfarten i Vänern som utgör en del av det nationella transportsystemet. Sjöfartsverket konstaterar att det finns målkonflikter mellan uppsatta miljömål och bedrivande av en rationell sjöfart på Vänern. Vattenvårdsplanen är presentarad på ett väldigt överskådligt sätt, vilket underlättar för att till exempel identifiera ansvarsområden och samverkansmöjligheter. För att åstadkomma miljöförbättringar i Vänern krävs ett aktivt uppströmsarbete. Vänerns vattenvårdsförbund är en naturlig länk mellan avrinningsområdena som avvattnas till Vänern. Ett utökat sammarbete vattenvårdsförbunden emellan är önskvärt, exempelvis genom samverkansträffar, kunskapsutbyte och inspiration. Då blir vi alla lite mer medvetna och därmed lite bättre på det vi gör att bidra till en bättre vattenmiljö och uppfyllnad av MKN för vatten. Remissens disposition och struktur är tydlig och logisk. Remissens omfattning är föredömligt komprimerad vilket kommer göra den tillgänglig för en bredare publik. Ett arbete som vattenvårdsförbundet skulle kunna initiera är hur den globala uppvärmningen påverkar Vänerns vattensystem. Det vore positivt om förbundets fokus låg på att arbeta som en katalysator för att få praktiska åtgärder genomförda, det vill säga vara den sammanlänkande organisatören! Mellan länsstyrelser, kommunerna, övriga myndigheter, markägare och andra aktörer för att få fram projektmedel som kan få ambitiösa projekt genomförda som långsiktigt gör skillnad för Vänern. Genom detta skulle vi kunna få till ett storskaligt projekt för Vänern som organiseras av förbundet.