Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun. Remissupplaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun. Remissupplaga 2015-06-16"

Transkript

1 1 Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun Remissupplaga

2 2 Förslaget till Mark- och bostadsförsörjningsprogram har utarbetats av stadbyggnadsenheten. Arbetet inleddes med ett Bostadsseminarium efter sommaren Deltagare var ledande politiker från KS och berörda nämnder tillsammans med tjänstemän. Representanter för hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer och det lokala näringslivet representerade av banker, mäklare, husförsäljare, fastighetsägare, byggare m.fl. I det efterföljande arbetet har en särskild Expertgrupp välvilligt ställt upp med sina kunskaper och erfarenheter och kommit med värdefulla synpunkter. Deltagarna har varit från Fastighetsägarföreningen, Hyresgästföreningen, Bostadsstiftelsen Platen, HSB Östergötland, Handels- banken, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Under arbetets gång har dessutom tjänstemän från socialförvaltningen och bildningsförvaltningen deltagit.

3 3 Innehåll 1. Inledning Syfte Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen Nuläge och framtida utveckling Bostadsbestånd och byggande Befolkningsutveckling Arbetstillfällen Pendling Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden Bostadsförmedling Skolor och förskolor Ombyggnadsbehov för bostäder Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Motala Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m Bostäder i de mindre tätorterna och på landsbygden Boende för grupper med särskilda behov Hinder för bostadsbyggandet Vad kan vi påverka lokalt? Bostadspolitiska mål och ambitioner Befolkningsmål och mål för nybyggnad Plan- planeringsberedskap Markförsörjning och markberedskap Det allmännyttiga bostadsföretagets roll Marknadsföring av kommunens planer och möjliga bostadsbyggnadsprojekt Hållbart bostadsbyggande Bostadsbyggande för olika grupper Bilaga: Projektlista

4 4 Förord Motala kommun har en positiv utveckling. Staten tillsammans med kommunen har de senaste åren gjort stora satsningar på infrastrukturen. Nytt dubbelspår har byggts till Mjölby. Detta har gett kommunen avsevärt förbättrade kommunikationer och idag går pendeltågen varje havtimma. Kommunen har byggt om och anpassat Motala central till den nya trafiksituationen där pendeltågen möter lokaltrafiken. Motalabron och den nya sträckningen av RV 50 till Mjölby och E4:an invigdes hösten Förutom de förbättrade kommunikationer detta gett har stora miljöförbättringar vunnits genom att den tunga trafiken inte längre behöver gå genom staden. Kommunen bygger nu om den tidigare genomfarten till stadsgata och nya bostadprojekt längs denna är på gång. Ombyggnaden av centrum har påbörjats men de stora satsningarna för att förbättra och göra centrum ännu attraktivare för motalaborna och besökare med bl.a. ombyggnad av Stora Torget och Stadsparken kommer de närmaste åren. Genom de infrastruktursatsningar som gjorts förstärks kommunens roll som en del i Östgötaregionen och i den starka arbetsmarknad som denna utgör. In- och utpendlingen till kommunen är redan betydande och kommer med stor säkerhet att få än större betydelse i framtiden. Samtidigt ökar antalet arbetstillfällen i kommunen och nya företag startas. Kommunen har aldrig tidigare haft så många företag som idag. Befolkningen ökar främst till följd av en betydande inflyttning. Totalt har vi blivit nästan 800 flera invånare sedan Detta innebär också att behovet av nya bostäder är stort. Efterfrågan på småhustomter för egna småhus är stor och detsamma gäller lägenheter med hyres- och bostadsrätt. Priserna på småhus och bostadsrätter är stigande. Ett par bostadsprojekt har eller kommer att påbörjas under 2015 och kommunen planerar för nya bostäder på flera platser de kommande åren. Bl.a. pågår planering av sjönära bostäder för att tillvarata kommunens unika bostadslägen intill Vättern och befästa Motalas ställning som Östergötlands sjöstad. Du är välkommen att vara med och utveckla framtidens Motala. Camilla Egbert Kommunstyrelsens ordförande

5 5 Sammanfattning Regeringen och riksdagen har i de bostadspolitiska målen fastlagt att bostaden är en social rättighet. Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Bostäderna skall erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. För att säkerställa att dessa mål uppnås är kommunerna skyldiga att planera för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna/programmen skall minst uppdateras varje mandatperiod. Motala kommun har under flera år haft ett relativt lågt byggande. Folkmängden har varierat mellan invånare och det har under samma tid rått balans på bostadsmarknaden. Från 2013 skedde ett trendbrott och kommunens befolkning började öka. Under 2013 och 2014 och fram till idag (juni 2015) har antalet invånare ökat med nära 800 personer. Ökningen drivs framförallt av inflyttning till kommunen. Kommunen har gått från att tidigare ha balans på bostadsmarknaden till att idag ha stor brist på i stort sett alla typer av lägenheter. Priserna på villor och bostadsrätter stiger och detsamma gäller efterfrågan på småhustomter. Målsättningen för nyproduktion i detta program utgår från befolkningsmålet i Stadsvision Motala 2030 då kommunen skall ha minst invånare. För att nå målet behövs ca nya lägenheter vilket motsvarar 80 st/år. Med tanke på den nuvarande bristsituationen sätts målet i detta program till minst 100 lgh/år under tiden Byggande föreslås huvudsakligen ske i Motala och Borensberg men kommunen skall även se över och vid behov förbättra sin tomtberedskap i de mindre orterna som idag har relativt god service men där befolkningsunderlaget behöver stärkas, ex. genom nybyggnad. Planerad nybyggnad (antal lgh) År Flerbostadshus Småhus Totalt

6 6 Målsättningen är att ha ett varierat byggande med avseende på hustyper och upplåtelseformer. Kommunen får ett kraftigt ökat antal äldre de närmaste åren varför det är viktigt att kunna erbjuda dem ett varierat utbud av bekväma och tillgängliga lägenheter och boendeformer. Det finns även andra grupper på bostadsmarknaden som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Detta gäller ex. ungdomar och migranter som troligen har begränsade ekonomiska möjligheter att efterfråga lägenheter i nyproduktion. För deras boendesituation är det viktigt att det finns en fungerande boendemarknad där en rörlighet i bostadsbeståndet gör det möjligt för dem att hitta lämpliga bostäder. I en situation med stor inflyttning av migranter är det också viktigt att segregationsfrågor ägnas uppmärksamhet. I kommunen finns ett stort antal lägenheter, ca st, som tillhör det s.k. Miljonprogrammet uppförda på 1960 och 1970-talet och som idag har stora renoveringsbehov. Endast en liten del av dessa har hittills renoverats vilket innebär att renoveringen av återstoden de närmaste åren kommer att kräva stora insatser. Illustration: Tyréns

7 7 1. Inledning Bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet spelar en central roll i samhällsutvecklingen. Människor skall ha möjlighet att bo i bra och sunda bostäder och kunna välja sitt boende. Dessutom spelar bostadsbyggandet en viktig roll när det gäller att ge gestaltning och form åt städer och samhällen och därigenom skapa miljöer där människor möts och trivs. För att samhället skall utvecklas väl krävs att bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen håller jämna steg och bostadsbyggandet har allt mera blivit en viktig tillväxtfaktor i kommunerna. Bostadsbyggandets betydelse för samhällsutvecklingen förstärks också av att staten via lagstiftningen värnar om att kommunerna skall ha en genomtänkt och framtidsinriktad planering. 1.1 Syfte Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP) är kommunens program för mark- och planberedskap avseende bostadsförsörjning. I programmet tydliggör kommunen sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen. Dessa är av stor betydelse för såväl ekonomisk som befolkningsmässig tillväxt liksom för invånarnas välfärd och trivsel. Bostadsförsörjning handlar inte bara om nya bostäder utan också om det befintliga beståndet, som utgör det stora utbudet av bostäder. Vid byggnation av nya bostäder ökar rörligheten på bostadsmarknaden och bostadsbeståndet i sin helhet. Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen enligt lag I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Vidare skall bostäderna erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens ansvar för bostadsplaneringen är reglerad i Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen har nyligen ändrats och den nya lagen gäller från 1 januari Enligt denna ska varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Programmet är ett verktyg för att trygga markbehoven för framtida bebyggelse så att kommunens övergripande mål för bostadsförsörjningen uppfylls. Programmet berör även kortfattat planering för skola, vård och äldreomsorg.

8 8 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen skall minst innehålla uppgifter om: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå de uppsatta målen hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna under mandatperioden ska nya riktlinjer antas. Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i huvudsak i tre ytterligare ramlagar: Kommunallagen som bl.a. ger kommunen rätt till att skapa och driva bostadsföretag. Plan- och bygglagen som ger kommunen rätt och ansvar för att styra markanvändningen genom planmonopolet och därigenom ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Kommunens egna planerings- och visionsdokument Kommunens översiktsplan anger, såsom framgår av namnet, markanvändningen på en övergripande nivå, t.ex. var bostäder, industri och andra verksamheter skall lokaliseras. Planen omfattar hela kommunens yta. Den nuvarande översiktsplanen upprättades 2006 och har aktualitetsförklarats Kommunfullmäktige har uttalat att planen, pga. ändrade förutsättningar, i sin nuvarande form har ett begränsat värde som strategiskt styrinstrument och behöver omarbetas. En fördjupning av översiktplanen kan upprättas för en ort eller för delar av en ort och anger den planerade utvecklingen mera i detalj med framtida bostadsområden, verksamhetsområden, områden för idrott och fritid osv. En viktig del är också att planen i stora drag anger hur trafikförsörjningen är tänkt att ske. En ny fördjupad översiktsplan med tillhörande handlingsplan för Borensberg har tagits fram och beslutats under Såväl kommunöversikten som den fördjupade översiktsplanen är vägledande dokument som saknar juridisk rättsverkan gentemot kommuninnevånarna. Stadsvision Motala 2030 antogs av kommunen i slutet av Ett av 5 olika visionsteman som tas upp är Bo och leva. Visionen pekar på att Motala har unika värden med sitt sjönära läge och stora möjligheter att ytterligare utveckla attraktiva för att inte säga unika boendemiljöer. Nya invånare ska lockas att bo i Motala samtidigt som möjligheterna för de som redan bor här skall utvecklas ytterligare. Som mål anges att Motala kommun år 2030 ska ha minst

9 invånare. Samtidigt som vi vill bli flera pekar stadsvisionen på att vi ska öka valmöjligheterna för de som redan bor här genom att bredda bostadsutbudet. Motala Centrum 2025 är ett visionsdokument för stadskärnan som tagits fram gemensamt av Fastighetsägarna, AB Göta kanalbolag, Tillväxt Motala, Centrumföreningen och Motala kommun. Dokumentet beskriver hur parterna gemensamt vill utveckla Motala centrum fram till Att ha en attraktiv och levande stadskärna är av vital betydelse för att kommunen skall attrahera nya invånare. I visionen pekas på att det finns flera nybyggnadsmöjligheter i centrum både för boende och verksamheter. Detta innebär i sin tur att färre blir beroende av bilen i det dagliga livet. En satsning på nya bostäder i centrum är därför också en satsning på en hållbar och miljövänlig stad samtidigt som underlaget handel och annan service stärks. Illustration: Johans Ahlström

10 10 2. Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen God bebyggd miljö Miljöpolitiken sätter mål för en hälsosam och god livsmiljö. Att vi och kommande generationer ska kunna njuta av en hälsosam och god livsmiljö är miljöpolitikens huvudsakliga syfte. Riksdagen har antagit 16 olika miljömål som skall uppnås till Det mål som framförallt berör bostadsbyggande och bostadsplanering är God bebyggd miljö. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås. De 10 preciseringar som regeringen fastställt är: Hållbar bebyggelsestruktur Hållbar samhällsplanering Infrastruktur Kollektivtrafik, gång och cykel Natur och grönområden Kulturvärden i bebyggd miljö God vardagsmiljö Hälsa och säkerhet Hushållning med energi och naturresurser Hållbar avfallshantering Frågorna om hållbarhet är många i samhällsplaneringen. Några som särskilt kan nämnas är följande. Ekologisk hållbarhet De boende ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsooch säkerhetsrisker. Detta skall beaktas vid planering av bostadsområden och vid val av byggnadsmaterial mm. Planeringen ska ske så att en ekologisk livsföring underlättas. Exempelvis ska det finnas goda möjligheter till cykel och kollektivtrafik. Värdefulla grönområden skall värnas. En bra grönstruktur är viktig för den biologiska mångfalden och har stor betydelse för invånarnas rekreation och hälsa. Ekonomisk hållbarhet Nya bostadsområden ska planeras så att utbyggd infrastruktur i form av vägar, cykelvägar, kollektivtrafik, ledningssystem för vatten och avlopp samt energiförsörjning m.m. tas till vara i största möjliga utsträckning. Vidare ska möjligheterna att utnyttja befintliga skolor och förskolor beaktas och planeringen ska även syfta till att stärka elevunderlaget där detta behövs. Energiförbrukningen ska minimeras vid såväl nybyggnad som ombyggnad och val av miljövänliga och hållbara byggnadsmaterial ska uppmuntras. Sett över en byggnads livscykel svarar byggnadsskedet för % av kostnaden medan det långa förvaltningsskedet står för % av kostnaden.

11 11 Social hållbarhet Vid planeringen ska en väl balanserad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer eftersträvas så att ett integrerat boende och samhälle erhålls. Planeringen och utformningen av bebyggelsen ska ta hänsyn till befintlig miljö så att krav på kvalitet ställs och de estetiska och historiska värdena bevaras. Bostadsområdena ska planeras så att människor känner sig trygga i sin miljö. Vid planering/byggande ska såväl jämställdhetsperspektivet som barn- och ungdomsperspektivet beaktas. De boendes inflytande över den egna bostaden och det egna bostadsområdet ska uppmuntras och stödjas. Tillgängligheten till den egna bostaden och den yttre miljön ska beaktas vid såväl ny- som ombyggnad. Ekonomiska faktorer ska inte hindra komplettering med ny bebyggelse i de mindre orterna med omland. Detta har stor betydelse för den sociala hållbarheten genom att underlaget för kommersiell och offentlig service såsom livsmedelsbutiker och skola stärks. Kommunen har ett bra utgångsläge och goda naturliga förutsättningar när det gäller att uppnå hållbarhet på olika områden. Detta gäller ex. tillgång på grönområden och tätortsnära natur för rekreation, närheten till vatten och badstränder. Vidare finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Bl.a. därför har Motala kommun av Cykelfrämjandet utsetts till Årets Cykelfrämjarkommun Kommunen föregår med gott exempel då de egna fordonen körs på förnyelsebart bränsle, biogas och biodiesel. Även den lokala och regionala kollektivtrafiken körs på förnyelsebart bränsle. Kommunen föregår också med gott exempel när det gäller nybyggnad av kommunala lokaler. Den senaste förskolan som nu byggs på Bråstorp byggs för att klara passivhuskraven och Svanens miljökrav vilka bl.a tar sikte på materialval, ljusinsläpp, sopsortering mm. Nästa förskola som planeras projekteras för att klara kraven för Miljöbyggnad Silver. Segregation Segregation motverkas i planeringen och byggandet av bostadsområden genom en varierad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer som attraherar olika grupper av invånare. Motala har tre större bostadsområden sedan miljonprogrammets dagar som rymmer ensartad bebyggelse (flerbostadshus) och där alla bostäderna upplåts med hyresrätt. De tre områdena är Charlottenborg, Motala Väster och Ekön. I dagens situation där Motala, i likhet med flertalet andra kommuner i landet, tar emot ett stort antal migranter får många av dessa bostäder i de nämnda områdena. Därför bör segregationsfrågorna ägnas särskild uppmärksamhet. På längre sikt kan en del åtgärder göras i den fysiska planeringen genom att dessa områden, där det är möjligt, kompletteras med andra hustyper och upplåtelseformer. Både på kort och längre sikt måste dock andra åtgärder till för att de nya invånarna skall integreras i det lokala samhället. Förutom skola, förskola och fritidsverksamhet har

12 12 ex föreningslivet en mycket viktig roll i integrationen genom att uppmuntra till deltagande i deras verksamhet. Det kan vara idrottsföreningar, musik- och kulturföreningar, bildningsförbund m.fl. som bidrar till att skapa naturliga mötesplatser mellan människor. För att skapa sysselsättning kan sociala företag stödjas osv. Fotograf: Boel Eklund

13 13 3. Nuläge och framtida utveckling 3.1 Bostadsbestånd och byggande I Motala kommun fanns lägenheter i småhus och flerbostadshus. Med en folkmängd på ca invånare vid samma tidpunkt innebär det att det i genomsnitt bor knappt 2,1 personer i varje lägenhet. Mer än hälften (52 %) av alla lägenheter i Motala kommun finns i småhus vilket torde vara ganska typiskt för mindre kommuner och mindre städer. Mera än 90 % av dessa är s.k. egnahem dvs. att de ägs och bebos av samma person. Återstående knappt 10 % av småhusbeståndet är småhus med bostadsrätt och hyresrätt. Upplåtelseformer Motala kommun Bostadsrätt 10% Byggandet i kommunen har de senaste åren legat runt 20 småhus/år samt att det 2011 byggdes ett 25-tal lägenheter med bostadsrätt. Totalt har från lägenheter färdigställts varav 95 i flerbostadshus och 295 i småhus. Det har i stort sett rått balans på bostadsmarknaden fram till 2013/ Antal invånare i Motala kommun Äganderätt 49% Hyresrätt 41% Samtidigt som vi har fått en stor omstrukturering av näringslivet har även boendekonsumenternas preferenser förändrats. Om man går 20 år eller mera tillbaka i tiden var det mycket tydligt att det var tillgången på arbetstillfällen (ofta inom tillverkningsindustrin) som styrde bostadsefterfrågan. Man bosatte sig oftast på den ort där man kunde få arbete. Av de lägenheterna i flerbostadshus var nära 84 % upplåtna med hyresrätt. Sett över hela bostadsbeståndet var andelen bostadsrätt mindre än 10 % vilket får anses lågt. Genom kraftigt förbättrade kommunikationer med förkortade restider och genom att det är relativt billigt att resa inom större

14 14 regioner har ett annat mönster vuxit fram. Kopplingen bostadsortarbete är mindre tydlig. Man väljer i högre grad sin bostadsort utifrån vad denna har att erbjuda ifråga om goda bostäder och bostadsmiljöer, barnomsorg, skolor, kultur, kommersiellt utbud, möjligheter att utöva sport och ett rikt fritidsliv mm. Naturligtvis är det för alla kommuner fortfarande mycket viktigt att ha ett väl utvecklat och varierat näringsliv. Idag skapas nya arbetstillfällen inte minst inom servicesektorn. Kan en kommun attrahera nya invånare att flytta in skapas nya arbetstillfällen och utvecklingen gynnas. också att näringslivet var mycket konjunkturkänsligt med stora svängningar i sysselsättningen som följd. Från 1970-talet fram till i princip nu har en omvandlingsprocess pågått där de stora företagen succesivt försvunnit från orten och med dem många arbetstillfällen. Idag har kommunen fått ett mera diversifierat näringsliv som inte är lika konjunkturkänsligt och antalet arbetstillfällen ökar. Den positiva trenden förstärks också av att nyföretagandet ökar. Kommunen har idag ca registrerade företag. 3.2 Befolkningsutveckling Motala kommuns folkmängd har under flera år legat runt invånare eller strax därunder. Sedan 2013 har ett trendbrott skett och befolkningen har under 2013 och 2014 ökat med 320 respektive 369 invånare huvudsakligen beroende på ett positivt flyttnetto. Ökningen har fortsatt under 2015 och folkmängden uppgår i juni 2015 till invånare. Ser man på kommunens enskilda orter och samhällen kan man konstatera att Motala och Borensbergs befolkning ökat med ca 5 % vardera från Tendensen för de mindre orterna är att de, med undantag för Klockrike, under samma tid minskar Antal förvärvsarbetande Förvärvsarbetande 3.3 Arbetstillfällen Motala har traditionellt varit en stad där näringslivet dominerats av ett fåtal större företag inom tillvekningsindustrin. Detta innebar

15 Pendling Antalet arbetsresor har utvecklats kraftigt från år 2000 och framåt. År 2000 pendlade totalt personer varje dag ut från kommunen till andra arbetsplatser. År 2013 var motsvarande siffra 6005 stycken. Utpendlingen har ökat i stort sett varje år under perioden. Förklaringen står sannolikt att finna i det faktum att Motala kommun under samma period förlorat ett stort antal arbetstillfällen som ännu inte kunnat ersättas och även i förändrade beteendemönster när det gäller bosättningsort i förhållande till arbetsplats. Kommunen gör i dagsläget stora ansträngningar genom marknadsföring mm för att dra nytta av sina fördelar som attraktiv bostadsort. Detta i kombination med att vi tillhör en stark arbetsmarknadsregion i utveckling kommer sannolikt att innebära att pendlingen fortsätter att öka även fast vi har en positiv utveckling när det gäller företagandet i kommunen In och utpendling Utpendling Inpendling Inpendlingen har under samma period minskat med ca 10 % vilket får ses som en relativt måttlig minskning med tanke på den de stora förändringar som skett på arbetsmarknaden under samma period pendlade varje dag personer in till arbetsplatser i kommunen. Utpendlingen är utan jämförelse störst till Linköping medan inpendlingen är relativt jämt fördelad mellan Linköping, Mjölby och Vadstena. 3.5 Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden Oavsett vad vi har för preferenser är bostaden av vital betydelse för alla människor. Vi går alla igenom olika skeden i livet där de krav vi ställer på vårt boende är mycket varierande. Första bostaden för ungdomar är ofta en mindre och gärna inte alltför dyr hyresrätt. Nästa steg kan vara en större lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt allteftersom den ekonomiska förmågan ökar och familjeförhållandena ändras. En bostadsrätt kan vara ett bra sätt att spara på till ett eget småhus. När vi blir äldre blir en bekväm och tillgänglig lägenhet intressant och vi kan också få behov av vårdboende. Vi har även grupper som genom livet har behov av särskilt anpassade bostäder. Det är alltså av största vikt att vi kan erbjuda ett varierat utbud av bostäder som passar olika grupper. Ungdomar är en grupp som ofta har problem på bostadsmarknaden och tvingas bo hemma hos föräldrarna längre än som är önskvärt. Nyckeln för att ungdomar skall kunna få möjlighet att skaffa ett eget boende är ofta att de kan få arbete och en egen försörjning. Motala har en hög ungdomsarbetslöshet varför det finns skäl att anta att en

16 16 del ungdomar har problem på bostadsmarknaden. Migranter Kommunen har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot 120 personer/år. För dessa har kommunen åtagit sig ansvaret att ordna bostäder vilket i huvudsak sker genom samarbete med Bostadsstiftelsen Platen. Utöver dessa kommer i nuläget ett okänt antal migranter genom oorganiserad invandring, ex anknytningsboende och spontaninvandrade som ibland benämns egenboende. Det har de senaste 1-2 åren blivit allt svårare att ordna bostäder till de som kommer till kommunen genom avtalet med Migrationsverket. Troligtvis finns det i nuläget många migranter som är inneboende hos släktingar och vänner. Vi vet också att det finns andra ekonomiskt svagare grupper som har problem på bostadsmarknaden. Ofta nämns ensamstående föräldrar och äldre med låga pensioner. Nyproducerade lägenheter är dyra och innebär sannolikt ingen direkt hjälp för ovannämnda grupper även om de har möjlighet att få bostadsbidrag. Ökad nyproduktion innebär att s.k. flyttningskedjor skapas i bostadsbeståndet. Bostäder frigörs, inte sällan i flera led, och skapar rörlighet i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Enligt socialförvaltningen är situationen idag tillfredsställande när det gäller tillgång till platser på vårdboenden medan det finns en viss brist på LSS-boende. 3.6 Bostadsförmedling Kommunen drev tidigare en bostadsförmedling som dock avskaffades under 1990-talet. Sedan dess har Bostadsstiftelsen Platen en bostadsförmedling som förmedlar stiftelsens egna lägenheter och hanterar frågor om förtur för vissa grupper mm. Dessutom har Tillväxt Motala en bostadslots som hjälper nyckelpersoner som rekryteras till kommunen inom ex näringslivet och sjukvården med kontakter till bostadsförvaltare. Under arbetet med mark- och bostadsprogrammet har frågan om en bostadsförmedling som skulle omfatta flera fastighetsägare eller någon gemensam digital bostadsportal diskuterats med de privata fastighetsägarna. Det kan dock konstateras att intresset för en sådan lösning i nuläget är begränsat. Det finns även grupper vilkas boende kommunen genom lag är ansvarig för. Det gäller ex personer som omfattas av Lagen om särskilt stöd, LSS, och äldre personer i behov av vårdboende mm.

17 Skolor och förskolor Det finns 21 kommunala grundskolor och 37 kommunala förskolor i kommunen. Dessutom finns det ytterligare ett par fristående grundskolor och 7 stycken fristående förskolor. Flertalet skolbyggnader för den kommunala för- och grundskolan och även för de fristående förskolorna ägs av kommunen. Bildningsförvaltningen har tillsammans med fastighetsenheten genomfört en lokalrevision där man tittat på kapaciteten i de nuvarande skolorna och kommande behov mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som kan förväntas utifrån kommunens nuvarande befolkning och befolkningsmål. I utredningen ingår även en bedömning av lokalernas tekniska status och hur ändamålsenliga dessa är. I utredningen konstateras att det totalt finns viss överkapacitet på lokaler för skolans räkning, men för ett par skolor i Borensberg överskrids redan idag maxkapaciteten. Detta räknar man dock med att klara genom justeringar av skolornas upptagningsområden. Inom förskolan beräknar man att ytterligare 12 nya permanenta avdelningar behöver tillkomma inom område Centrum och dessutom skall ett par tillfälliga byggnader permanentas. Trots att behovet av nya lokaler är relativt begränsat behövs stora investeringar i framförallt grundskolans lokaler eftersom den tekniska statusen enligt utredningen i många fall är bristfällig. Illustration: Cad & Konstruktion 3.8 Ombyggnadsbehov för bostäder Motala hade en stark utveckling under talet med stora industriföretag som efterfrågade arbetskraft. Detta innebar att ett stort antal bostäder byggdes under denna tid både i form av småhus och flerbostadshus. Flerbostadshusen tillhör det s.k. Miljonprogrammet. Av kommunens totalt ca lägenheter i flerbostadshus tillhör ca lägenheter miljonprogrammet. Den absoluta huvuddelen av

18 18 dessa, drygt lägenheter ägs av Bostadsstiftelsen Platen. En annan större ägare av lägenheter som byggdes under denna tid är Vasaparken Fastighets AB som tagit över de fastigheter som ursprungligen byggdes av Lundbergs på Motala Väster. De fastigheter som är uppförda före mitten av 1950-talet byggdes om i stor skala under 1980-talet då staten lämnade såväl lån som frikostiga subventioner till ombyggnaden. Däremot har de fastigheter som ingår i miljonprogrammet idag stora renoveringsbehov som innebär ett tungt åtagande inte minst för många kommunala bostadbolag. Bostadsstiftelsen Platen har inlett en försiktig renovering av sina fastigheter med ca lägenheter/år. Ett 90-tal lägenheter har renoverats i Borensberg och ca 120 stycken på Ekön. Där pågår för tillfället renovering av ytterligare 50 lägenheter. Dessutom renoveras ett 100-tal badrum/år. För att klara renoveringsbehovet behöver renoveringstakten ökas avsevärt och kommer ändå pågå under en lång följd av år.

19 19 4. Bostadsmarknaden Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. Vi har en stark urbaniseringstrend där befolkningen i storstadsområden samt i de större kommunerna och kommuner som ligger inom eller i nära anslutning till starka regioner ökar befolkningsmässigt. Det omvända gäller för mindre kommuner i synnerhet om de ligger i glesbygdsregioner. Detta avspeglar sig naturligtvis även på bostadsefterfrågan där storstadsområdena under flera år haft en närmast skenande utveckling ifråga om bostadspriser. Orsakerna till detta är flera men viktigast är kanske att byggandet har varit lågt i kombination med urbaniseringstrenden. Detta trots att undersökningar visar att det i storstadsområdena finns stor mängd planlagd och outnyttjad tomtmark. En annan starkt bidragande orsak till prisuppgången är det historiskt låga ränteläget som rått under flera år. Riksbanken och finansinspektionen oroar sig nu över hushållens höga skuldsättning. Tidigare har ett lånetak införts och ökade amorteringskrav diskuteras. Detta kan säkert vara motiverat för de heta regionerna men kan vara en hämsko för byggandet i de något svagare regionerna/kommunerna som ändå har ett bostadsbehov. 4.2 Bostadsmarknaden i Motala Motala kan sägas ligga i kanten av en stark arbetsmarknadsregion med Linköping-Norrköping som nav. Genom de infrastruktursatsningar som nu är genomförda har Motala tydligare än förut integrerats i regionen. Byggandet i kommunen har som tidigaren nämnts varit lågt under en följd av år och folkmängden har i princip varit oförändrad under senaste 10-årsperioden fram till Därefter har situationen förändrats på ett avgörande sätt och vi har idag ett stort behov av att bygga nya bostäder. När man diskuterar bostadsmarknaden kan man skilja mellan bostadsbehov och bostadsefterfrågan. Det förstnämnda begreppet omfattar alla hushåll som av familje- och sociala skäl mm har behov av en ny bostad men där en del kanske främst av ekonomiska orsaker inte har möjlighet att efterfråga den lägenhet man behöver och i synnerhet inte i nyproduktion. I en marknadsanpassad bostadsmarknad styrs efterfrågan på nyproduktion av hushåll som har förmåga och är beredda att betala för vad nyproduktion kostar oavsett upplåtelseform. Genom att flera har möjlighet och är beredda att betala för lägenheter i nyproduktion så skapas flyttkedjor i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Undersökningar visar att en ny lägenhet/ett nytt småhus genererar omflyttningar i 3-4 led. Ju dyrare och mera attraktiv bostad som produceras desto längre flyttkedja. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll skall kunna välja boende och att det skall finnas så stort antal lediga lägenheter i beståndet att omflyttningar möjliggörs.

20 Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Bostadsstiftelsen Platen har en mycket dominerande ställning på hyreshusmarknaden. Stiftelsen ägde enligt bokslutet lägenheter vilket motsvarar ca 70 % av hyreslägenheterna i kommunen. Detta innebär också att bostadsstiftelsen har ett särskilt ansvar att tillsammans med kommunen verka för att det finns en fungerande bostadsmarknad. Enligt uppgift finns det i dagsläget ca sökande till bostad hos bostadsstiftelsen. Det stora flertalet av dessa är självfallet bostadssökande som önskar byta bostad men det indikerar ändå en bristsituation och att bostadsmarknaden är ansträngd. För detta talar även att antalet sökande som byter bostad sjunker var flyttningsfrekvensen 20 % och är nu enligt uppgift nere runt 15 %. Man har svårigheter att hitta den bostad man söker. knappt 1,7 miljoner kronor. Statistiken baserar sig på 248 försäljningar under tiden maj 2014 t.o.m. april Efterfrågan är fortsatt stark och det är i dagsläget inte ovanligt att hus säljs innan de annonserats. Kommunen erbjuder småhustomter i flera olika områden framförallt i Motala tätort men även i Borensberg. Försäljningen har tidigare legat på ca 10 tomter/år och ungefär lika många hus har byggts på tomter som sålts privat. Från halvårsskiftet 2014 har ett stigande intresse för att bygga eget hus i kommunen kunnat noteras. Under 2015 beräknas ett 20-tal kommunala tomter komma att säljas. Kommunen har även tecknat avtal med två stycken försäljare av gruppbyggda småhus. Inom kommunens tomtområde på Södra Freberga är det första huset uppfört och för nästa område i Hyddmarken pågår planläggning. Andelen bostadsrätter är som tidigare nämnts jämförelsevis låg i kommunen. Bostadsrätten har inte haft någon stark tradition i kommunen och priserna har varit förhållandevis låga. En förändring kan dock märkas under de senaste 1-2 åren. Enligt statistik från mäklarna har snittpriset i kr/kvm ökat med ca 35 % mellan 2013 och 2014 och var då kr. För objekt i attraktiva lägen och beroende på årsavgift mm ligger de högsta köpeskillingarna runt kr/kvm. 4.4 Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m. Efterfrågan på begagnade småhus är stigande. Enligt Svensk Mäklarstatistik AB ligger medelvärdet för köpeskillingarna nu på Bostadsrätter Motala

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-05-04 KS 2014/581 1 (8) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 42 2949 mats.astrand@trelleborg.se Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 BU D G ET O C H PL AN ER 20 15 2 01 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 9 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-03-10 66 Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUPPENS UPPDRAG...3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING...3 ARBETSGRUPPSMÖTEN...4 ARBETSPROCESS...4 VÅRT RAMVERK...4 AKTIVITETER...4 NULÄGE...5 SLUTSATSER/SAMMANFATTANDE

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Till Regionplane- och trafikkontoret

Till Regionplane- och trafikkontoret 2008-11-26 1(5). Till Regionplane- och trafikkontoret Yttrande över förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet, NHB, arbetar med boendefrågor.

Läs mer