Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun. Remissupplaga
|
|
- Lisbeth Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun Remissupplaga
2 2 Förslaget till Mark- och bostadsförsörjningsprogram har utarbetats av stadbyggnadsenheten. Arbetet inleddes med ett Bostadsseminarium efter sommaren Deltagare var ledande politiker från KS och berörda nämnder tillsammans med tjänstemän. Representanter för hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer och det lokala näringslivet representerade av banker, mäklare, husförsäljare, fastighetsägare, byggare m.fl. I det efterföljande arbetet har en särskild Expertgrupp välvilligt ställt upp med sina kunskaper och erfarenheter och kommit med värdefulla synpunkter. Deltagarna har varit från Fastighetsägarföreningen, Hyresgästföreningen, Bostadsstiftelsen Platen, HSB Östergötland, Handels- banken, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Under arbetets gång har dessutom tjänstemän från socialförvaltningen och bildningsförvaltningen deltagit.
3 3 Innehåll 1. Inledning Syfte Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen Nuläge och framtida utveckling Bostadsbestånd och byggande Befolkningsutveckling Arbetstillfällen Pendling Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden Bostadsförmedling Skolor och förskolor Ombyggnadsbehov för bostäder Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Motala Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m Bostäder i de mindre tätorterna och på landsbygden Boende för grupper med särskilda behov Hinder för bostadsbyggandet Vad kan vi påverka lokalt? Bostadspolitiska mål och ambitioner Befolkningsmål och mål för nybyggnad Plan- planeringsberedskap Markförsörjning och markberedskap Det allmännyttiga bostadsföretagets roll Marknadsföring av kommunens planer och möjliga bostadsbyggnadsprojekt Hållbart bostadsbyggande Bostadsbyggande för olika grupper Bilaga: Projektlista
4 4 Förord Motala kommun har en positiv utveckling. Staten tillsammans med kommunen har de senaste åren gjort stora satsningar på infrastrukturen. Nytt dubbelspår har byggts till Mjölby. Detta har gett kommunen avsevärt förbättrade kommunikationer och idag går pendeltågen varje havtimma. Kommunen har byggt om och anpassat Motala central till den nya trafiksituationen där pendeltågen möter lokaltrafiken. Motalabron och den nya sträckningen av RV 50 till Mjölby och E4:an invigdes hösten Förutom de förbättrade kommunikationer detta gett har stora miljöförbättringar vunnits genom att den tunga trafiken inte längre behöver gå genom staden. Kommunen bygger nu om den tidigare genomfarten till stadsgata och nya bostadprojekt längs denna är på gång. Ombyggnaden av centrum har påbörjats men de stora satsningarna för att förbättra och göra centrum ännu attraktivare för motalaborna och besökare med bl.a. ombyggnad av Stora Torget och Stadsparken kommer de närmaste åren. Genom de infrastruktursatsningar som gjorts förstärks kommunens roll som en del i Östgötaregionen och i den starka arbetsmarknad som denna utgör. In- och utpendlingen till kommunen är redan betydande och kommer med stor säkerhet att få än större betydelse i framtiden. Samtidigt ökar antalet arbetstillfällen i kommunen och nya företag startas. Kommunen har aldrig tidigare haft så många företag som idag. Befolkningen ökar främst till följd av en betydande inflyttning. Totalt har vi blivit nästan 800 flera invånare sedan Detta innebär också att behovet av nya bostäder är stort. Efterfrågan på småhustomter för egna småhus är stor och detsamma gäller lägenheter med hyres- och bostadsrätt. Priserna på småhus och bostadsrätter är stigande. Ett par bostadsprojekt har eller kommer att påbörjas under 2015 och kommunen planerar för nya bostäder på flera platser de kommande åren. Bl.a. pågår planering av sjönära bostäder för att tillvarata kommunens unika bostadslägen intill Vättern och befästa Motalas ställning som Östergötlands sjöstad. Du är välkommen att vara med och utveckla framtidens Motala. Camilla Egbert Kommunstyrelsens ordförande
5 5 Sammanfattning Regeringen och riksdagen har i de bostadspolitiska målen fastlagt att bostaden är en social rättighet. Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Bostäderna skall erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. För att säkerställa att dessa mål uppnås är kommunerna skyldiga att planera för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna/programmen skall minst uppdateras varje mandatperiod. Motala kommun har under flera år haft ett relativt lågt byggande. Folkmängden har varierat mellan invånare och det har under samma tid rått balans på bostadsmarknaden. Från 2013 skedde ett trendbrott och kommunens befolkning började öka. Under 2013 och 2014 och fram till idag (juni 2015) har antalet invånare ökat med nära 800 personer. Ökningen drivs framförallt av inflyttning till kommunen. Kommunen har gått från att tidigare ha balans på bostadsmarknaden till att idag ha stor brist på i stort sett alla typer av lägenheter. Priserna på villor och bostadsrätter stiger och detsamma gäller efterfrågan på småhustomter. Målsättningen för nyproduktion i detta program utgår från befolkningsmålet i Stadsvision Motala 2030 då kommunen skall ha minst invånare. För att nå målet behövs ca nya lägenheter vilket motsvarar 80 st/år. Med tanke på den nuvarande bristsituationen sätts målet i detta program till minst 100 lgh/år under tiden Byggande föreslås huvudsakligen ske i Motala och Borensberg men kommunen skall även se över och vid behov förbättra sin tomtberedskap i de mindre orterna som idag har relativt god service men där befolkningsunderlaget behöver stärkas, ex. genom nybyggnad. Planerad nybyggnad (antal lgh) År Flerbostadshus Småhus Totalt
6 6 Målsättningen är att ha ett varierat byggande med avseende på hustyper och upplåtelseformer. Kommunen får ett kraftigt ökat antal äldre de närmaste åren varför det är viktigt att kunna erbjuda dem ett varierat utbud av bekväma och tillgängliga lägenheter och boendeformer. Det finns även andra grupper på bostadsmarknaden som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Detta gäller ex. ungdomar och migranter som troligen har begränsade ekonomiska möjligheter att efterfråga lägenheter i nyproduktion. För deras boendesituation är det viktigt att det finns en fungerande boendemarknad där en rörlighet i bostadsbeståndet gör det möjligt för dem att hitta lämpliga bostäder. I en situation med stor inflyttning av migranter är det också viktigt att segregationsfrågor ägnas uppmärksamhet. I kommunen finns ett stort antal lägenheter, ca st, som tillhör det s.k. Miljonprogrammet uppförda på 1960 och 1970-talet och som idag har stora renoveringsbehov. Endast en liten del av dessa har hittills renoverats vilket innebär att renoveringen av återstoden de närmaste åren kommer att kräva stora insatser. Illustration: Tyréns
7 7 1. Inledning Bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet spelar en central roll i samhällsutvecklingen. Människor skall ha möjlighet att bo i bra och sunda bostäder och kunna välja sitt boende. Dessutom spelar bostadsbyggandet en viktig roll när det gäller att ge gestaltning och form åt städer och samhällen och därigenom skapa miljöer där människor möts och trivs. För att samhället skall utvecklas väl krävs att bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen håller jämna steg och bostadsbyggandet har allt mera blivit en viktig tillväxtfaktor i kommunerna. Bostadsbyggandets betydelse för samhällsutvecklingen förstärks också av att staten via lagstiftningen värnar om att kommunerna skall ha en genomtänkt och framtidsinriktad planering. 1.1 Syfte Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP) är kommunens program för mark- och planberedskap avseende bostadsförsörjning. I programmet tydliggör kommunen sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen. Dessa är av stor betydelse för såväl ekonomisk som befolkningsmässig tillväxt liksom för invånarnas välfärd och trivsel. Bostadsförsörjning handlar inte bara om nya bostäder utan också om det befintliga beståndet, som utgör det stora utbudet av bostäder. Vid byggnation av nya bostäder ökar rörligheten på bostadsmarknaden och bostadsbeståndet i sin helhet. Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen enligt lag I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Vidare skall bostäderna erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens ansvar för bostadsplaneringen är reglerad i Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen har nyligen ändrats och den nya lagen gäller från 1 januari Enligt denna ska varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Programmet är ett verktyg för att trygga markbehoven för framtida bebyggelse så att kommunens övergripande mål för bostadsförsörjningen uppfylls. Programmet berör även kortfattat planering för skola, vård och äldreomsorg.
8 8 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen skall minst innehålla uppgifter om: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå de uppsatta målen hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna under mandatperioden ska nya riktlinjer antas. Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i huvudsak i tre ytterligare ramlagar: Kommunallagen som bl.a. ger kommunen rätt till att skapa och driva bostadsföretag. Plan- och bygglagen som ger kommunen rätt och ansvar för att styra markanvändningen genom planmonopolet och därigenom ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Kommunens egna planerings- och visionsdokument Kommunens översiktsplan anger, såsom framgår av namnet, markanvändningen på en övergripande nivå, t.ex. var bostäder, industri och andra verksamheter skall lokaliseras. Planen omfattar hela kommunens yta. Den nuvarande översiktsplanen upprättades 2006 och har aktualitetsförklarats Kommunfullmäktige har uttalat att planen, pga. ändrade förutsättningar, i sin nuvarande form har ett begränsat värde som strategiskt styrinstrument och behöver omarbetas. En fördjupning av översiktplanen kan upprättas för en ort eller för delar av en ort och anger den planerade utvecklingen mera i detalj med framtida bostadsområden, verksamhetsområden, områden för idrott och fritid osv. En viktig del är också att planen i stora drag anger hur trafikförsörjningen är tänkt att ske. En ny fördjupad översiktsplan med tillhörande handlingsplan för Borensberg har tagits fram och beslutats under Såväl kommunöversikten som den fördjupade översiktsplanen är vägledande dokument som saknar juridisk rättsverkan gentemot kommuninnevånarna. Stadsvision Motala 2030 antogs av kommunen i slutet av Ett av 5 olika visionsteman som tas upp är Bo och leva. Visionen pekar på att Motala har unika värden med sitt sjönära läge och stora möjligheter att ytterligare utveckla attraktiva för att inte säga unika boendemiljöer. Nya invånare ska lockas att bo i Motala samtidigt som möjligheterna för de som redan bor här skall utvecklas ytterligare. Som mål anges att Motala kommun år 2030 ska ha minst
9 invånare. Samtidigt som vi vill bli flera pekar stadsvisionen på att vi ska öka valmöjligheterna för de som redan bor här genom att bredda bostadsutbudet. Motala Centrum 2025 är ett visionsdokument för stadskärnan som tagits fram gemensamt av Fastighetsägarna, AB Göta kanalbolag, Tillväxt Motala, Centrumföreningen och Motala kommun. Dokumentet beskriver hur parterna gemensamt vill utveckla Motala centrum fram till Att ha en attraktiv och levande stadskärna är av vital betydelse för att kommunen skall attrahera nya invånare. I visionen pekas på att det finns flera nybyggnadsmöjligheter i centrum både för boende och verksamheter. Detta innebär i sin tur att färre blir beroende av bilen i det dagliga livet. En satsning på nya bostäder i centrum är därför också en satsning på en hållbar och miljövänlig stad samtidigt som underlaget handel och annan service stärks. Illustration: Johans Ahlström
10 10 2. Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen God bebyggd miljö Miljöpolitiken sätter mål för en hälsosam och god livsmiljö. Att vi och kommande generationer ska kunna njuta av en hälsosam och god livsmiljö är miljöpolitikens huvudsakliga syfte. Riksdagen har antagit 16 olika miljömål som skall uppnås till Det mål som framförallt berör bostadsbyggande och bostadsplanering är God bebyggd miljö. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås. De 10 preciseringar som regeringen fastställt är: Hållbar bebyggelsestruktur Hållbar samhällsplanering Infrastruktur Kollektivtrafik, gång och cykel Natur och grönområden Kulturvärden i bebyggd miljö God vardagsmiljö Hälsa och säkerhet Hushållning med energi och naturresurser Hållbar avfallshantering Frågorna om hållbarhet är många i samhällsplaneringen. Några som särskilt kan nämnas är följande. Ekologisk hållbarhet De boende ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsooch säkerhetsrisker. Detta skall beaktas vid planering av bostadsområden och vid val av byggnadsmaterial mm. Planeringen ska ske så att en ekologisk livsföring underlättas. Exempelvis ska det finnas goda möjligheter till cykel och kollektivtrafik. Värdefulla grönområden skall värnas. En bra grönstruktur är viktig för den biologiska mångfalden och har stor betydelse för invånarnas rekreation och hälsa. Ekonomisk hållbarhet Nya bostadsområden ska planeras så att utbyggd infrastruktur i form av vägar, cykelvägar, kollektivtrafik, ledningssystem för vatten och avlopp samt energiförsörjning m.m. tas till vara i största möjliga utsträckning. Vidare ska möjligheterna att utnyttja befintliga skolor och förskolor beaktas och planeringen ska även syfta till att stärka elevunderlaget där detta behövs. Energiförbrukningen ska minimeras vid såväl nybyggnad som ombyggnad och val av miljövänliga och hållbara byggnadsmaterial ska uppmuntras. Sett över en byggnads livscykel svarar byggnadsskedet för % av kostnaden medan det långa förvaltningsskedet står för % av kostnaden.
11 11 Social hållbarhet Vid planeringen ska en väl balanserad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer eftersträvas så att ett integrerat boende och samhälle erhålls. Planeringen och utformningen av bebyggelsen ska ta hänsyn till befintlig miljö så att krav på kvalitet ställs och de estetiska och historiska värdena bevaras. Bostadsområdena ska planeras så att människor känner sig trygga i sin miljö. Vid planering/byggande ska såväl jämställdhetsperspektivet som barn- och ungdomsperspektivet beaktas. De boendes inflytande över den egna bostaden och det egna bostadsområdet ska uppmuntras och stödjas. Tillgängligheten till den egna bostaden och den yttre miljön ska beaktas vid såväl ny- som ombyggnad. Ekonomiska faktorer ska inte hindra komplettering med ny bebyggelse i de mindre orterna med omland. Detta har stor betydelse för den sociala hållbarheten genom att underlaget för kommersiell och offentlig service såsom livsmedelsbutiker och skola stärks. Kommunen har ett bra utgångsläge och goda naturliga förutsättningar när det gäller att uppnå hållbarhet på olika områden. Detta gäller ex. tillgång på grönområden och tätortsnära natur för rekreation, närheten till vatten och badstränder. Vidare finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Bl.a. därför har Motala kommun av Cykelfrämjandet utsetts till Årets Cykelfrämjarkommun Kommunen föregår med gott exempel då de egna fordonen körs på förnyelsebart bränsle, biogas och biodiesel. Även den lokala och regionala kollektivtrafiken körs på förnyelsebart bränsle. Kommunen föregår också med gott exempel när det gäller nybyggnad av kommunala lokaler. Den senaste förskolan som nu byggs på Bråstorp byggs för att klara passivhuskraven och Svanens miljökrav vilka bl.a tar sikte på materialval, ljusinsläpp, sopsortering mm. Nästa förskola som planeras projekteras för att klara kraven för Miljöbyggnad Silver. Segregation Segregation motverkas i planeringen och byggandet av bostadsområden genom en varierad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer som attraherar olika grupper av invånare. Motala har tre större bostadsområden sedan miljonprogrammets dagar som rymmer ensartad bebyggelse (flerbostadshus) och där alla bostäderna upplåts med hyresrätt. De tre områdena är Charlottenborg, Motala Väster och Ekön. I dagens situation där Motala, i likhet med flertalet andra kommuner i landet, tar emot ett stort antal migranter får många av dessa bostäder i de nämnda områdena. Därför bör segregationsfrågorna ägnas särskild uppmärksamhet. På längre sikt kan en del åtgärder göras i den fysiska planeringen genom att dessa områden, där det är möjligt, kompletteras med andra hustyper och upplåtelseformer. Både på kort och längre sikt måste dock andra åtgärder till för att de nya invånarna skall integreras i det lokala samhället. Förutom skola, förskola och fritidsverksamhet har
12 12 ex föreningslivet en mycket viktig roll i integrationen genom att uppmuntra till deltagande i deras verksamhet. Det kan vara idrottsföreningar, musik- och kulturföreningar, bildningsförbund m.fl. som bidrar till att skapa naturliga mötesplatser mellan människor. För att skapa sysselsättning kan sociala företag stödjas osv. Fotograf: Boel Eklund
13 13 3. Nuläge och framtida utveckling 3.1 Bostadsbestånd och byggande I Motala kommun fanns lägenheter i småhus och flerbostadshus. Med en folkmängd på ca invånare vid samma tidpunkt innebär det att det i genomsnitt bor knappt 2,1 personer i varje lägenhet. Mer än hälften (52 %) av alla lägenheter i Motala kommun finns i småhus vilket torde vara ganska typiskt för mindre kommuner och mindre städer. Mera än 90 % av dessa är s.k. egnahem dvs. att de ägs och bebos av samma person. Återstående knappt 10 % av småhusbeståndet är småhus med bostadsrätt och hyresrätt. Upplåtelseformer Motala kommun Bostadsrätt 10% Byggandet i kommunen har de senaste åren legat runt 20 småhus/år samt att det 2011 byggdes ett 25-tal lägenheter med bostadsrätt. Totalt har från lägenheter färdigställts varav 95 i flerbostadshus och 295 i småhus. Det har i stort sett rått balans på bostadsmarknaden fram till 2013/ Antal invånare i Motala kommun Äganderätt 49% Hyresrätt 41% Samtidigt som vi har fått en stor omstrukturering av näringslivet har även boendekonsumenternas preferenser förändrats. Om man går 20 år eller mera tillbaka i tiden var det mycket tydligt att det var tillgången på arbetstillfällen (ofta inom tillverkningsindustrin) som styrde bostadsefterfrågan. Man bosatte sig oftast på den ort där man kunde få arbete. Av de lägenheterna i flerbostadshus var nära 84 % upplåtna med hyresrätt. Sett över hela bostadsbeståndet var andelen bostadsrätt mindre än 10 % vilket får anses lågt. Genom kraftigt förbättrade kommunikationer med förkortade restider och genom att det är relativt billigt att resa inom större
14 14 regioner har ett annat mönster vuxit fram. Kopplingen bostadsortarbete är mindre tydlig. Man väljer i högre grad sin bostadsort utifrån vad denna har att erbjuda ifråga om goda bostäder och bostadsmiljöer, barnomsorg, skolor, kultur, kommersiellt utbud, möjligheter att utöva sport och ett rikt fritidsliv mm. Naturligtvis är det för alla kommuner fortfarande mycket viktigt att ha ett väl utvecklat och varierat näringsliv. Idag skapas nya arbetstillfällen inte minst inom servicesektorn. Kan en kommun attrahera nya invånare att flytta in skapas nya arbetstillfällen och utvecklingen gynnas. också att näringslivet var mycket konjunkturkänsligt med stora svängningar i sysselsättningen som följd. Från 1970-talet fram till i princip nu har en omvandlingsprocess pågått där de stora företagen succesivt försvunnit från orten och med dem många arbetstillfällen. Idag har kommunen fått ett mera diversifierat näringsliv som inte är lika konjunkturkänsligt och antalet arbetstillfällen ökar. Den positiva trenden förstärks också av att nyföretagandet ökar. Kommunen har idag ca registrerade företag. 3.2 Befolkningsutveckling Motala kommuns folkmängd har under flera år legat runt invånare eller strax därunder. Sedan 2013 har ett trendbrott skett och befolkningen har under 2013 och 2014 ökat med 320 respektive 369 invånare huvudsakligen beroende på ett positivt flyttnetto. Ökningen har fortsatt under 2015 och folkmängden uppgår i juni 2015 till invånare. Ser man på kommunens enskilda orter och samhällen kan man konstatera att Motala och Borensbergs befolkning ökat med ca 5 % vardera från Tendensen för de mindre orterna är att de, med undantag för Klockrike, under samma tid minskar Antal förvärvsarbetande Förvärvsarbetande 3.3 Arbetstillfällen Motala har traditionellt varit en stad där näringslivet dominerats av ett fåtal större företag inom tillvekningsindustrin. Detta innebar
15 Pendling Antalet arbetsresor har utvecklats kraftigt från år 2000 och framåt. År 2000 pendlade totalt personer varje dag ut från kommunen till andra arbetsplatser. År 2013 var motsvarande siffra 6005 stycken. Utpendlingen har ökat i stort sett varje år under perioden. Förklaringen står sannolikt att finna i det faktum att Motala kommun under samma period förlorat ett stort antal arbetstillfällen som ännu inte kunnat ersättas och även i förändrade beteendemönster när det gäller bosättningsort i förhållande till arbetsplats. Kommunen gör i dagsläget stora ansträngningar genom marknadsföring mm för att dra nytta av sina fördelar som attraktiv bostadsort. Detta i kombination med att vi tillhör en stark arbetsmarknadsregion i utveckling kommer sannolikt att innebära att pendlingen fortsätter att öka även fast vi har en positiv utveckling när det gäller företagandet i kommunen In och utpendling Utpendling Inpendling Inpendlingen har under samma period minskat med ca 10 % vilket får ses som en relativt måttlig minskning med tanke på den de stora förändringar som skett på arbetsmarknaden under samma period pendlade varje dag personer in till arbetsplatser i kommunen. Utpendlingen är utan jämförelse störst till Linköping medan inpendlingen är relativt jämt fördelad mellan Linköping, Mjölby och Vadstena. 3.5 Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden Oavsett vad vi har för preferenser är bostaden av vital betydelse för alla människor. Vi går alla igenom olika skeden i livet där de krav vi ställer på vårt boende är mycket varierande. Första bostaden för ungdomar är ofta en mindre och gärna inte alltför dyr hyresrätt. Nästa steg kan vara en större lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt allteftersom den ekonomiska förmågan ökar och familjeförhållandena ändras. En bostadsrätt kan vara ett bra sätt att spara på till ett eget småhus. När vi blir äldre blir en bekväm och tillgänglig lägenhet intressant och vi kan också få behov av vårdboende. Vi har även grupper som genom livet har behov av särskilt anpassade bostäder. Det är alltså av största vikt att vi kan erbjuda ett varierat utbud av bostäder som passar olika grupper. Ungdomar är en grupp som ofta har problem på bostadsmarknaden och tvingas bo hemma hos föräldrarna längre än som är önskvärt. Nyckeln för att ungdomar skall kunna få möjlighet att skaffa ett eget boende är ofta att de kan få arbete och en egen försörjning. Motala har en hög ungdomsarbetslöshet varför det finns skäl att anta att en
16 16 del ungdomar har problem på bostadsmarknaden. Migranter Kommunen har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot 120 personer/år. För dessa har kommunen åtagit sig ansvaret att ordna bostäder vilket i huvudsak sker genom samarbete med Bostadsstiftelsen Platen. Utöver dessa kommer i nuläget ett okänt antal migranter genom oorganiserad invandring, ex anknytningsboende och spontaninvandrade som ibland benämns egenboende. Det har de senaste 1-2 åren blivit allt svårare att ordna bostäder till de som kommer till kommunen genom avtalet med Migrationsverket. Troligtvis finns det i nuläget många migranter som är inneboende hos släktingar och vänner. Vi vet också att det finns andra ekonomiskt svagare grupper som har problem på bostadsmarknaden. Ofta nämns ensamstående föräldrar och äldre med låga pensioner. Nyproducerade lägenheter är dyra och innebär sannolikt ingen direkt hjälp för ovannämnda grupper även om de har möjlighet att få bostadsbidrag. Ökad nyproduktion innebär att s.k. flyttningskedjor skapas i bostadsbeståndet. Bostäder frigörs, inte sällan i flera led, och skapar rörlighet i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Enligt socialförvaltningen är situationen idag tillfredsställande när det gäller tillgång till platser på vårdboenden medan det finns en viss brist på LSS-boende. 3.6 Bostadsförmedling Kommunen drev tidigare en bostadsförmedling som dock avskaffades under 1990-talet. Sedan dess har Bostadsstiftelsen Platen en bostadsförmedling som förmedlar stiftelsens egna lägenheter och hanterar frågor om förtur för vissa grupper mm. Dessutom har Tillväxt Motala en bostadslots som hjälper nyckelpersoner som rekryteras till kommunen inom ex näringslivet och sjukvården med kontakter till bostadsförvaltare. Under arbetet med mark- och bostadsprogrammet har frågan om en bostadsförmedling som skulle omfatta flera fastighetsägare eller någon gemensam digital bostadsportal diskuterats med de privata fastighetsägarna. Det kan dock konstateras att intresset för en sådan lösning i nuläget är begränsat. Det finns även grupper vilkas boende kommunen genom lag är ansvarig för. Det gäller ex personer som omfattas av Lagen om särskilt stöd, LSS, och äldre personer i behov av vårdboende mm.
17 Skolor och förskolor Det finns 21 kommunala grundskolor och 37 kommunala förskolor i kommunen. Dessutom finns det ytterligare ett par fristående grundskolor och 7 stycken fristående förskolor. Flertalet skolbyggnader för den kommunala för- och grundskolan och även för de fristående förskolorna ägs av kommunen. Bildningsförvaltningen har tillsammans med fastighetsenheten genomfört en lokalrevision där man tittat på kapaciteten i de nuvarande skolorna och kommande behov mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som kan förväntas utifrån kommunens nuvarande befolkning och befolkningsmål. I utredningen ingår även en bedömning av lokalernas tekniska status och hur ändamålsenliga dessa är. I utredningen konstateras att det totalt finns viss överkapacitet på lokaler för skolans räkning, men för ett par skolor i Borensberg överskrids redan idag maxkapaciteten. Detta räknar man dock med att klara genom justeringar av skolornas upptagningsområden. Inom förskolan beräknar man att ytterligare 12 nya permanenta avdelningar behöver tillkomma inom område Centrum och dessutom skall ett par tillfälliga byggnader permanentas. Trots att behovet av nya lokaler är relativt begränsat behövs stora investeringar i framförallt grundskolans lokaler eftersom den tekniska statusen enligt utredningen i många fall är bristfällig. Illustration: Cad & Konstruktion 3.8 Ombyggnadsbehov för bostäder Motala hade en stark utveckling under talet med stora industriföretag som efterfrågade arbetskraft. Detta innebar att ett stort antal bostäder byggdes under denna tid både i form av småhus och flerbostadshus. Flerbostadshusen tillhör det s.k. Miljonprogrammet. Av kommunens totalt ca lägenheter i flerbostadshus tillhör ca lägenheter miljonprogrammet. Den absoluta huvuddelen av
18 18 dessa, drygt lägenheter ägs av Bostadsstiftelsen Platen. En annan större ägare av lägenheter som byggdes under denna tid är Vasaparken Fastighets AB som tagit över de fastigheter som ursprungligen byggdes av Lundbergs på Motala Väster. De fastigheter som är uppförda före mitten av 1950-talet byggdes om i stor skala under 1980-talet då staten lämnade såväl lån som frikostiga subventioner till ombyggnaden. Däremot har de fastigheter som ingår i miljonprogrammet idag stora renoveringsbehov som innebär ett tungt åtagande inte minst för många kommunala bostadbolag. Bostadsstiftelsen Platen har inlett en försiktig renovering av sina fastigheter med ca lägenheter/år. Ett 90-tal lägenheter har renoverats i Borensberg och ca 120 stycken på Ekön. Där pågår för tillfället renovering av ytterligare 50 lägenheter. Dessutom renoveras ett 100-tal badrum/år. För att klara renoveringsbehovet behöver renoveringstakten ökas avsevärt och kommer ändå pågå under en lång följd av år.
19 19 4. Bostadsmarknaden Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. Vi har en stark urbaniseringstrend där befolkningen i storstadsområden samt i de större kommunerna och kommuner som ligger inom eller i nära anslutning till starka regioner ökar befolkningsmässigt. Det omvända gäller för mindre kommuner i synnerhet om de ligger i glesbygdsregioner. Detta avspeglar sig naturligtvis även på bostadsefterfrågan där storstadsområdena under flera år haft en närmast skenande utveckling ifråga om bostadspriser. Orsakerna till detta är flera men viktigast är kanske att byggandet har varit lågt i kombination med urbaniseringstrenden. Detta trots att undersökningar visar att det i storstadsområdena finns stor mängd planlagd och outnyttjad tomtmark. En annan starkt bidragande orsak till prisuppgången är det historiskt låga ränteläget som rått under flera år. Riksbanken och finansinspektionen oroar sig nu över hushållens höga skuldsättning. Tidigare har ett lånetak införts och ökade amorteringskrav diskuteras. Detta kan säkert vara motiverat för de heta regionerna men kan vara en hämsko för byggandet i de något svagare regionerna/kommunerna som ändå har ett bostadsbehov. 4.2 Bostadsmarknaden i Motala Motala kan sägas ligga i kanten av en stark arbetsmarknadsregion med Linköping-Norrköping som nav. Genom de infrastruktursatsningar som nu är genomförda har Motala tydligare än förut integrerats i regionen. Byggandet i kommunen har som tidigaren nämnts varit lågt under en följd av år och folkmängden har i princip varit oförändrad under senaste 10-årsperioden fram till Därefter har situationen förändrats på ett avgörande sätt och vi har idag ett stort behov av att bygga nya bostäder. När man diskuterar bostadsmarknaden kan man skilja mellan bostadsbehov och bostadsefterfrågan. Det förstnämnda begreppet omfattar alla hushåll som av familje- och sociala skäl mm har behov av en ny bostad men där en del kanske främst av ekonomiska orsaker inte har möjlighet att efterfråga den lägenhet man behöver och i synnerhet inte i nyproduktion. I en marknadsanpassad bostadsmarknad styrs efterfrågan på nyproduktion av hushåll som har förmåga och är beredda att betala för vad nyproduktion kostar oavsett upplåtelseform. Genom att flera har möjlighet och är beredda att betala för lägenheter i nyproduktion så skapas flyttkedjor i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Undersökningar visar att en ny lägenhet/ett nytt småhus genererar omflyttningar i 3-4 led. Ju dyrare och mera attraktiv bostad som produceras desto längre flyttkedja. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll skall kunna välja boende och att det skall finnas så stort antal lediga lägenheter i beståndet att omflyttningar möjliggörs.
20 Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Bostadsstiftelsen Platen har en mycket dominerande ställning på hyreshusmarknaden. Stiftelsen ägde enligt bokslutet lägenheter vilket motsvarar ca 70 % av hyreslägenheterna i kommunen. Detta innebär också att bostadsstiftelsen har ett särskilt ansvar att tillsammans med kommunen verka för att det finns en fungerande bostadsmarknad. Enligt uppgift finns det i dagsläget ca sökande till bostad hos bostadsstiftelsen. Det stora flertalet av dessa är självfallet bostadssökande som önskar byta bostad men det indikerar ändå en bristsituation och att bostadsmarknaden är ansträngd. För detta talar även att antalet sökande som byter bostad sjunker var flyttningsfrekvensen 20 % och är nu enligt uppgift nere runt 15 %. Man har svårigheter att hitta den bostad man söker. knappt 1,7 miljoner kronor. Statistiken baserar sig på 248 försäljningar under tiden maj 2014 t.o.m. april Efterfrågan är fortsatt stark och det är i dagsläget inte ovanligt att hus säljs innan de annonserats. Kommunen erbjuder småhustomter i flera olika områden framförallt i Motala tätort men även i Borensberg. Försäljningen har tidigare legat på ca 10 tomter/år och ungefär lika många hus har byggts på tomter som sålts privat. Från halvårsskiftet 2014 har ett stigande intresse för att bygga eget hus i kommunen kunnat noteras. Under 2015 beräknas ett 20-tal kommunala tomter komma att säljas. Kommunen har även tecknat avtal med två stycken försäljare av gruppbyggda småhus. Inom kommunens tomtområde på Södra Freberga är det första huset uppfört och för nästa område i Hyddmarken pågår planläggning. Andelen bostadsrätter är som tidigare nämnts jämförelsevis låg i kommunen. Bostadsrätten har inte haft någon stark tradition i kommunen och priserna har varit förhållandevis låga. En förändring kan dock märkas under de senaste 1-2 åren. Enligt statistik från mäklarna har snittpriset i kr/kvm ökat med ca 35 % mellan 2013 och 2014 och var då kr. För objekt i attraktiva lägen och beroende på årsavgift mm ligger de högsta köpeskillingarna runt kr/kvm. 4.4 Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m. Efterfrågan på begagnade småhus är stigande. Enligt Svensk Mäklarstatistik AB ligger medelvärdet för köpeskillingarna nu på Bostadsrätter Motala
Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun
1 Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun 2 Förslaget till Mark- och bostadsförsörjningsprogram har utarbetats av stadbyggnadsenheten. Arbetet inleddes med ett Bostadsseminarium efter sommaren
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merProgram för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer
Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS
Läs merBostadsförsörjningsplan
Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merHYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program
HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN
Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merBostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige
Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att
Läs merNy bostadspolitik för ett växande Skellefteå
Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning i Torsås
Riktlinjer för bostadsförsörjning i Torsås 2 3 Innehåll Riktlinjer, målsättning och handlingsplan 2018-2025... 4 Inledning... 4 Kommunens övergripande målsättning... 5 Bostadsmarknadsanalys... 6 Målsättning
Läs merMål för riktlinjer för bostadsförsörjning
Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Handläggare Julia Karlsson, Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsen Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Mål för riktlinjer
Läs merRiktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018
Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med
Läs merVision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Läs merBo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se
Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas
Läs merMarkaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram
Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat
Läs merÅtgärder för en enklare byggprocess
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs mer2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag
Läs merBostadsförsörjning i Västerås
Bostadsförsörjning i Västerås program med riktlinjer 2014-2017 Antagen av kommunfullmäktige 4 september 2014 Detta är en populärutgåva av Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen i Västerås 2014-2017
Läs merAlla har rätt till en bra bostad!
Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det
Läs merSTK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merSom en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.
FÖRORD Kommunfullmäktiges beredning för samhällsbyggnadsfrågor, samhällsbyggnadsberedningen, har tagit initiativ till att arbeta fram politiska viljeinriktningar för bostadsförsörjningen. Fram till avregleringen
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030
T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens
Läs merHandbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Marie Sand
Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen Marie Sand 2016-01-28 Webbaserad handbok Innehåll Varför är det viktigt att arbeta med bostadsförsörjningen? Vad säger lagen? Processen Vad bör
Läs mer6. Mark och bostäder. november 2004
november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete
Läs merBostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012
Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget
Läs merBostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016
Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5
Läs merInspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun
Datum Diarienummer Kommunkansliet Inspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun Inledning Fagersta ligger i norra Västmanland, omgiven av kommunerna Norberg, kinnskatteberg, medjebacken, ala och
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Läs merBoverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand
Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning Marie Sand 2017-05-02 Målet för bostadspolitiken Målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Bodens kommun
Bostadsförsörjningsprogram för Bodens kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning 2015-2025 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10- 19 140 I detta dokument redovisas mål och riktlinjer för Bodens kommuns
Läs merRiktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun
Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling
Läs merBygg för unga och studenter
Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter
Läs merBostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen
Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022 VANSBRO KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2017-05-29, KF 45 KS 2012/788 År 2001 trädde lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar i kraft. Enligt
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se
Läs merPlanering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?
Läs merUtmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL
Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012
Läs merBoende och byggande i Göteborg 2019
Boende och byggande i Göteborg 219 Fakta om befolkning, boende samt planering och byggande av bostäder i Göteborg Fastighetskontoret 1 Utgiven av: Fastighetskontoret, september 219 Skriften finns att hämta
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merUtmaningar på bostadsmarknaden
) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder
Läs mer2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.
SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder
Läs merUtbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun
Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2014-08-26 2 BEDÖMNING AV FRAMTIDA BOSTADSBEHOV Till det bostadsprogram som beslutades 2011 för perioden 2012-2014 hör en Utbyggnadsplan
Läs merMarkpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun
Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...
Läs merVision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merÅtgärder för en effektivare byggprocess
Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande ÅRSRAPPORT 2018 1 Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 2018 11 bygglov varav 20 bygglov varav 36 bygglov
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merSocialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018
1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara
Läs merEn god bostad till en rimlig kostnad
Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se
Läs merFörslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012
Kommunfullmäktige 2007-03-26 57 104 Kommunstyrelsen 2007-03-12 71 144 2007-02-19 17 36 Stadsbyggnadskontoret 06.960 21 marsks19 Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering,
Läs merInledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...
Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2
Läs merPM om seniorbostäder och trygghetsbostäder
Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion
1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer
Läs merPLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning
Läs merEn bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande
En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet
Läs merÅtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014
splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under
Läs merHYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN
HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör
Läs mer2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona
ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Charlene Nilsson Samhällsplanerare 040-675 38 94 Charlene.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-11-16 Dnr 1604024 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Åstorps kommun 265 80 Åstorp
Läs merBOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN
BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera
Läs merMarkanvisning avseende detaljplan för del av Ullstämma 5:8 med flera, etapp 1.
Tjänsteskrivelse 1 (5) Plankontoret Bill Eriksson 2017-10-02 Dnr SBN 2017-714 Samhällsbyggnadsnämnden Markanvisning avseende detaljplan för del av Ullstämma 5:8 med flera, etapp 1. Förslag till beslut
Läs merPrognos: bostadsbyggandet minskar i år
Promemoria Datum 2018-04-12 Diarienummer 1972/2018 Hans-Åke Palmgren Prognos: bostadsbyggandet minskar i år Den snabba ökningen av bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017. Under året påbörjades
Läs merUtvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet
Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott
Läs merBEFOLKNING I FRAMTIDEN
BEFOLKNING I FRAMTIDEN 52 Översiktsplan Tomelilla kommun - Granskningshandling År 2015 sammanställdes en befolkningsprognos för Tomelilla kommun. Prognosen baseras på bland annat befolkningsutveckling
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott
Läs mer4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg
4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merYttrande över samrådsförslaget till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad
1 (3) Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslaget till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad 2017 2020 Ärendebeskrivning Stockholms läns
Läs mer5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Läs merFramtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merFaktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser
Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr
Läs merMotion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-24 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Emma-Lina Johansson om
Läs merSEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande
SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2018 1 Tertial 1 Tertial 1 Tertial 1 2016 2017 2018 Bygglovansökningar 27 bygglov varav 22 berör småhus 5 flerbostadshus 28
Läs merBOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck
BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på
Läs merFem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs mer