Internprissättningens utformning och betydelse i tjänsteföretag

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp Internationella civilekonomprogrammet Vårterminen 2018 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--18/ SE Internprissättningens utformning och betydelse i tjänsteföretag Hanna Rosén Victoria Sandart Handledare: Jörgen Dahlgren Linköpings universitet SE Linköping, Sverige ,

2

3 Förord Vi vill rikta ett stort tack till de personer som har tagit sig tid att delta i denna studie samt till deras respektive företag. Tack vare er har vi uppnått studiens syfte och därmed bidragit till forskningen gällande internprissättning i tjänsteföretag. Tack så hjärtligt! Hanna Rosén och Victoria Sandart

4

5 Sammanfattning Titel: Internprissättningens utformning och betydelse i tjänsteföretag Problemformulering: År 2002 genomfördes en kvantitativ studie om hur svenska börsnoterade bolag arbetar med internprissättning. Studien visade att det finns skillnader i hur tillverkande företag och tjänsteföretag arbetar med internprissättning. Resultatet av undersökningen belyste att det finns ett behov av mer djupgående kunskap gällande internprissättning i tjänsteföretag och dess följder. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som beaktas vid utformningen av ett internprissättningssystem i tjänsteföretag samt vilka följder tillämpningen av ett internprissättningssystem medför i tjänsteföretag. Forskningsfrågor: Vilka faktorer ligger bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag? Vilka är följderna av valt internprissättningssystem i tjänsteföretag? Forskningsbidrag: Tidigare studier har ej kunnat förklara tjänsteföretags val av internprissättningssystem eller vad tillämpningen av ett internprissättningssystem medför i ett tjänsteföretag. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, inom ramen för ekonomistyrning. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att ett flertal faktorer beaktas vid utformning av internprissättningssystem i tjänsteföretag. Vilken organisationsstruktur ett tjänsteföretag har ligger till grund för huruvida det finns ett behov av att styra den interna handeln genom internprissättning. Hur frekvent den interna handeln sker bör vidare beaktas vid val av internprissättningssystem då det påverkar vilken prismodell som är mest lämplig. Då tjänster har en låg standardiseringsgrad måste det valda internprissättningssystemet även ta hänsyn till att tjänster är svåra att värdera. Den kompetens som finns inom en organisation gällande utformningen av interna system är ytterligare en faktor som bör beaktas vid val av internprissättningssystem. Resultatet av denna studie påvisar att tillämpningen av internprissättning och de valda prismodellerna medför ett flertal positiva och negativa följder i ett tjänsteföretag.

6

7 Abstract Title: The Design and Significance of Transfer Pricing in Service Companies Problem definition: A quantitative study in 2002 indicated that there are differences in how manufacturing companies and service companies design their transfer pricing systems. According to the study there is a need for more profound knowledge about transfer pricing systems in service companies as well as the impact of the systems. Purpose: The aim of this study is to analyse which factors service companies take into account when designing a transfer pricing system and to analyse what impact a transfer pricing system has in a service company. Research questions: What are the underlying factors behind the choice of transfer pricing system in service companies? What is the impact of the chosen transfer pricing system in service companies? Research contribution: Previous research cannot explain the choice of transfer pricing systems in service companies or the consecutions of the systems. The aim of this study is to respond to these unanswered questions, within the field of management controlling. Conclusion: The result of this study indicates that service companies take several factors into account when designing a transfer pricing system. Whether or not there is a need for a transfer pricing system in a service company is decided by the organisational structure. The frequency of transactions within the organisation is another factor that must be considered when designing the system, since it affects which model that should be used for transfer pricing. The low degree of standardisation of services should also be taken into account when it comes to transfer pricing. Moreover, this study finds that the capacity within the organisation for designing internal systems also should affect the choice of transfer pricing system. Finally, the result of this study shows that the appliance of a transfer pricing system as well as the chosen model induce several positive and negative consecutions in a service company.

8

9 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Forskningsfrågor Forskningsbidrag Metod Val av forskningsstrategi Val av studiedesign Tillvägagångssätt för datainsamling Sekundärdata Primärdata Urval Intervjuteknik Etiska överväganden Kvalitetskriterier Analysmetod Generaliseringsdiskussion Referensram Tjänsteföretag Tjänster Ekonomistyrning Organisationsstruktur Ekonomiska ansvarsenheter Intäktsenheter Kostnadsenheter Resultatenheter Investeringsenheter Definition av internprissättning Internprissättningens syften Autonomiskapande... 27

10 3.6.2 Instrument för rättvis bedömning Underlag för beslutfattande Ökad affärsmässighet Internprissättningens syften enligt kvantitativa studier Prismodeller Kostnadsbaserade priser Marknadsbaserade priser Förhandlingsbaserade priser Kombinationsmodeller Andra internprissättningsmodeller Val av internprissättningsmodell enligt kvantitativa studier Följder av internprissättning Positiva följder Negativa följder Empiri Respondenterna Ekonomiska ansvarsenheter Internprissättning Förekomsten av intern handel Tjänster som köps och säljs internt Intern kontra extern handel Prismodell Val av prismodell Marknadsbaserad prismodell Tariffmodell Mål med internprissättningssystemet Mål Mätbara indikatorer Måluppfyllelse Följder av internprissättningssystemet Positiva följder Negativa följder Sammanfattande tabell... 57

11 5. Analys Faktorer bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag Organisationsstruktur Frekvens av intern handel Interna prestationers standardiseringsgrad Kompetens för att utforma interna system Följder av valt internprissättningssystem i tjänsteföretag Positiva följder av tillämpning av internprissättning Negativa följder av tillämpning av internprissättning Positiva följder av vald prismodell Negativa följder av vald prismodell Slutsats Vilka faktorer ligger bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag? Vilka är följderna av valt internprissättningssystem i tjänsteföretag? Följder av tillämpning av internprissättning Följder av vald prismodell Förslag på vidare forskning Referenslista Bilagor Intervjuguide...

12

13 1. Inledning 1.1 Bakgrund I samband med att en organisation växer ökar dess komplexitet och det kan bli nödvändigt att gå från en centraliserad till en decentraliserad organisationsstruktur (Mintzberg 1983, s ). I en decentraliserad organisation delegeras beslutsrätten till enhetschefer. En decentraliserad organisation kan ha en divisionaliserad struktur, vilket innebär att organisationen är indelad i autonoma enheter (Mintzberg 1983, s ). För en enhetschef som blir tilldelad beslutsrätt innebär det i regel även ett ekonomiskt ansvar. Vid delegering av beslutsrätt kan problem med målkongruens inom en organisation uppstå (Merchant & Van der Stede 2017, s. 261). Målkongruens uppstår då samtliga medarbetare i en organisation eftersträvar samma mål (Merchant & Van der Stede 2017, s.8). För att hantera risken att en eller flera enheter inte arbetar utifrån vad som är mest lönsamt för hela organisationen är det viktigt för en organisation att arbeta med ekonomiska styrmedel. Ett av de styrmedel som kan användas för att säkerställa målkongruens i en organisation är internprissättning (Merchant & Van der Stede 2017, s.261). Interna priser kan definieras som priser på interna prestationer, det vill säga varor/tjänster som handlas inom en organisation. Då priserna endast är ämnade för att användas internt finns det en stor frihet för ledningen att utforma ett internprissättningssystem som är en del av organisationens ekonomiska styrningssystem (Olve & Samuelson 2008, s.329). År 2002 genomfördes en studie om hur svenska börsnoterade bolag arbetar med internprissättning. Resultatet av studien visade att det finns skillnader i hur tillverkande företag och tjänsteföretag använder internprissättning som ett ekonomiskt styrmedel. Enligt studiens resultat använder majoriteten av de tillverkande företagen främst marknadsvärdes- och självkostnadsbaserade prismodeller vid internprissättning. En övervägande del av de undersökta tjänsteföretagen använder istället fri förhandling, där enhetscheferna utan riktlinjer får förhandla fram ett internt pris (Lantz, Ceder & Larsson 2002). Att majoriteten av de undersökta tjänsteföretagen använder fri förhandling vid internprissättningen skulle kunna innebära att den ekonomiska styrningen inom tjänstesektorn i Sverige har potentiella effektiviseringsmöjligheter. Det är därför motiverat att studera vilka faktorer som ligger bakom tjänsteföretags internprissättningssystem samt vad dessa system får för följder. 1

14 1.2 Problemformulering Enligt en global undersökning av internprissättning genomförd av EY år 2007 anser 96 procent av de undersökta moderbolagen i Sverige att interna priser är en kritisk framgångsfaktor för bolaget, vilket visar på att många bolag anser att internprissättning är ett viktigt ekonomiskt styrmedel. Även Bergstrand menar att internprissättning kan ha en betydande påverkan på den ekonomiska styrningen av en organisation. Internprissättning kan enligt Bergstrand medföra ett flertal förbättringar av en organisation, såsom förenkling av beslutsfattande samt ökad kostnadsmedvetenhet. Det finns dock även ett antal risker och svårigheter kopplat till internprissättning, såsom suboptimering. Suboptimering uppstår om en enhetschef arbetar utifrån vad som är mest lönsamt för dennes enhet istället för vad som är mest lönsamt för organisationen som helhet (Bergstrand 1997, s.65). Möjligheterna, men även riskerna och svårigheterna, påvisar att det är motiverat för en organisation att arbeta med sitt internprissättningssystem. Varför majoriteten av tjänsteföretag använder fri förhandling vid internprissättning kunde inte Lantz, Ceder och Larssons undersökning ge svar på. Enligt studien krävs det en mer djupgående undersökning av tjänsteföretag i Sverige för att kunna besvara den frågan (Lantz, Ceder & Larsson 2002). Sedan undersökningen genomfördes år 2002 har dock ingen studie fyllt denna kunskapslucka gällande internprissättning i tjänsteföretag. Det finns ingen studie som besvarar varför tjänsteföretag arbetar med internprissättning på ett annat sätt än vad tillverkande företag gör. Vidare finns det även ingen studie som undersöker vad användningen av internprissättningen medför i ett tjänsteföretag, då de nuvarande teorierna om följder av internprissättning utgår från tillverkande företag. Att tjänsteföretag, enligt Lantz, Ceder och Larssons studie, i stor utsträckning använder fri förhandling skulle kunna innebära att internprissättningssystemen i en majoritet av tjänsteföretagen har förbättringspotential. Det är möjligt att internprissättningen skulle kunna ske mer effektivt om tjänsteföretagen istället använde andra prismodeller än fri förhandling. Med hjälp av nuvarande forskning som finns gällande internprissättningen inom tjänstesektorn är det dock inte möjligt att besvara sådana frågor. Det är därför motiverat att studera vilka faktorer som ligger bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag. Vidare är det även motiverat att studera vilka följder som 2

15 internprissättningen medför i tjänsteföretag, då dessa eventuellt inte är samma som de följder som uppstår i tillverkande företag. 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som beaktas vid utformningen av ett internprissättningssystem i tjänsteföretag samt vilka följder tillämpningen av ett internprissättningssystem medför i tjänsteföretag. 1.4 Forskningsfrågor Studiens syfte har brutits ned i följande två forskningsfrågor. Ø Vilka faktorer ligger bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag? Ø Vilka är följderna av valt internprissättningssystem i tjänsteföretag? 1.5 Forskningsbidrag Tillämpning av internprissättningssystem i tjänsteföretag är ett relativt outforskat område. Tidigare studier inom området har främst fokuserat på val av prismodell i tjänsteföretag, ej på att förklara varför detta val har gjorts eller på vad tillämpningen av ett internprissättningssystem får för följder i tjänsteföretag. Syftet med denna studie är att fylla den kunskapslucka som finns gällande bakomliggande faktorer vid val av internprissättningssystem i tjänsteföretag samt att besvara vad tillämpningen av ett internprissättningssystem medför i tjänsteföretag. Studien avser därmed att bidra till forskningen inom internprissättning i tjänsteföretag samt att besvara hur studiens resultat förhåller sig till tidigare forskning inom internprissättning i tjänsteföretag, inom ramen för ekonomistyrning. 3

16 4

17 2. Metod 2.1 Val av forskningsstrategi Då syftet med denna studie är att ge en mer djupgående förståelse för faktorerna bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag samt vilka följder systemet medför har en kvalitativ undersökningsmetod valts. Enligt Bryman och Bell karaktäriserar en kvalitativ forskningsmetod av att den är interaktiv, det vill säga att den bygger på ett samspel mellan forskare och respondenter. Vidare betonar en kvalitativ undersökning ord istället för kvantifieringar. Bryman och Bell påpekar att en kvalitativ undersökningsmetod således tenderar att bli subjektiv. Därutöver syftar en kvalitativ forskningsmetod till att lämna en öppen avslutning för vidare forskning (Bryman & Bell 2011, s ). En kvalitativ forskningsmetod studerar specifika kvaliteter och karaktärsdrag hos de valda objekten. Då det är en begränsad mängd data är det utmanande att generalisera studien till andra objekt (Rienecker & Jörgensen 2014, s.193). Alternativet till denna intensiva undersökning är en bredare och mer extensiv kvantitativ undersökning. Kritiker till kvantitativa metoder menar att naturvetenskapliga modeller inte är lämpliga att användas vid studier av den sociala världen (Bryman & Bell 2011, s ). Då uppsatsens syfte är att få en djupgående förståelse för tjänsteföretags internprissättningssystem är inte en kvantitativ eller kombination av kvantitativ och kvalitativ studie lämplig. Vidare saknas uppfattning om registerpopulationen tjänsteföretag, vilket innebär att en kvantitativ undersökning inte är genomförbar. 2.2 Val av studiedesign Vid utformning av en kvalitativ undersökning är det viktigt att bestämma vilken studiedesign som ska användas. En möjlig studiedesign är fallstudie, som enligt Yin kan definieras som en undersökning av ett eller flera fall med målet att beskriva eller förklara de undersökta fallen. En fallstudie är lämplig för insamling av kvalitativ data (Yin 2018, s.26). Då denna studie är en kvalitativ undersökning som undersöker bakomliggande faktorer samt följder av valt internprissättningssystem har en fallstudie valts som studiedesign. I denna studie studeras fallet internprissättning i tjänsteföretag, fallet är således ej de organisationer eller individer som har valt att delta i denna studie. Denna studie undersöker tjänsteföretagens arbete med internprissättning, inte någon 5

18 enskild individs arbete med internprissättning. Studien är således en enfallstudie, och de organisationer som deltog i undersökningen är studiens objekt, inte dess fall. 2.3 Tillvägagångssätt för datainsamling För att kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor har både primär- och sekundärdata samlats in. Primärdata är det råmaterial som samlas in för att vara uppsatsens empiri, primärdata är således uppsatsens objekt som ska analyseras. För att tolka råmaterialet används teorier, begrepp och modeller ur tidigare forskning vilket benämns som sekundärdata (Rienecker & Jörgensen 2011, s ). Denna studies primärdata har samlats in genom intervjuer. Studiens sekundärdata har hämtats ur litteratur, vetenskapliga artiklar samt akademiska studier. Nedan redogörs insamlingen av primäroch sekundärdata mer ingående Sekundärdata All användning av teorier i uppsatsen bör vara sekundär till uppsatsens problemformulering, empiri samt analys. För att kunna söka efter relevanta teorier är det således viktigt att först formulera det problem som uppsatsen ska besvara, och därefter söka efter teorier, begrepp samt modeller som kan användas för att besvara forskningsfrågorna (Rienecker & Jörgensen 2011, s.283). Sökningen efter sekundärdata påbörjades därför först efter att problemformuleringen, syftet samt forskningsfrågorna var fastställda. Vid sökning efter sekundärdata har flera sökmotorer nyttjats, de sökmotorer som har används är Scopus, Libris, Google Scholar samt Uppsatser.se. Med hjälp av sökmotorerna har vetenskapliga artiklar, böcker samt studier funnits. Därutöver har även review artiklar använts, vilka diskuterar tidigare genomförda undersökningar och teorier, för att få en god översikt av forskningsområdet. Med målet att få en så djup förståelse av forskningsområdet internprissättning har teorier från alla årtionden och från såväl nationella som internationella forskare studerats. Andrahandsreferenser har i stor utsträckning undvikits, då dessa kan innehålla feltolkningar av tidigare verk. För att få en bättre förståelse av vad internprissättning är och varför det används har även litteratur som berör ekonomistyrning studerats. Därutöver kommer även många av de teorier, begrepp och modeller som har använts i denna uppsats från litteratur som primärt berör ekonomistyrning. De sökord som har använts för att samla in sekundärdata är: internprissättning/transfer pricing, 6

19 internprissättning av tjänster/transfer pricing of services, internprissättning i tjänsteföretag/transfer pricing in service companies, ekonomistyrning/management controlling, ekonomistyrning i tjänsteföretag/service management, tjänster/services, varor/goods, tjänsteföretag/service companies samt tillverkande företag/manufacturing companies Primärdata För att samla in primärdata har intervjuer med medarbetare inom stora konsultbolag genomförts. Valet att endast studera stora organisationer grundades dels i att en decentraliserad struktur är vanligare i stora organisationer, och dels i att större organisationer oftast är mer komplexa och således har ett mer omfattande behov av fungerande styrmedel. I denna studie har konsultbolag valts som exempel på tjänsteföretag. Valet att endast studera organisationer i en bransch inom tjänstesektorn gjordes i syfte att undvika branschspecifika faktorer. Om de undersökta organisationerna hade tillhört olika branscher inom tjänstesektorn är det möjligt att branschspecifika faktorer hade påverkat jämförbarheten mellan de undersökta fallen. Enligt Bursell och Neuraths artikel finns det stora aktörer inom konsultbranschen (2010). Då det finns stora organisationer inom konsultbranschen, ansågs det vara en lämplig bransch att använda som empiriskt fokus. Vidare har konsultbranschen även valts då dessa bolags verksamhet endast innefattar tjänster och inga varor. Enligt Czerniawska har många bolag inom konsultbranschen en hierarkisk struktur (2007). Att många konsultbolag har en hierarkisk struktur innebär att det finns ett behov av interna priser för olika nivåer av kompetenser inom många konsultbolag. Behovet av interna priser på olika kompetenser kan i sin tur leda till ett behov av ett mer komplext internprissättningssystem. Slutligen är konsultbranschen en personalintensiv bransch (Czerniawska 2007). Att organisationerna är personalintensiva kan öka internprissättningens komplexitet då interna priser kan medföra personalrelaterade följder såsom ökad kostnadsmedvetenhet och motivation, men även suboptimering samt konflikter (Bergstrand 1997, s.79-81). 2.4 Urval Valet att genomföra en fallstudie innebar att det inte var möjligt att inkludera samtliga konsultbolag i denna undersökning, utan det behövdes göras urval. För att kunna 7

20 genomföra en fallstudie krävdes först ett urval av vilka stora konsultbolag som skulle kontaktas. I en fallstudie där det finns flera möjliga objekt att studera än antal objekt som kommer att vara en del av undersökning, bör de objekt som antas ge bäst information för att kunna besvara forskningsfrågorna väljas. Valet av vilka objekt som ska studeras bör därmed kopplas till uppsatsens forskningsfrågor. Därutöver bör även urvalet vid en kvalitativ undersökning göras med målet att samla in information från individer med olika bakgrunder och synpunkter, för att undvika att studien blir vinklad (Yin 2018, s.26). För att kunna genomföra denna fallstudie kontaktades sammanlagt 14 konsultbolag, varav fyra av dem valde att delta i undersökningen. De konsultbolag som kontaktades valdes med grund i deras storlek, kriteriet var att organisationen skulle ha minst medarbetare samt ett flertal affärsområden. De fyra konsultbolag som valde att delta i denna studie var BDO, EY, Grant Thornton och PwC. Samtliga av de fyra konsultbolag som valde att delta är primärt verksamma inom revision, studiens empiriska insamling blev därmed avgränsad till revisionsbolag. I vardera av de fyra organisationerna intervjuades två individer. Genom att intervjua två individer per undersökt organisation minskade risken för att studien skulle bli vinklad till en individs synpunkter. De individer som kontaktades i de 14 konsultbolagen var personer med en högre position i bolaget, vilket har sin grund i att personer högre upp i hierarkin ansågs ha en bättre insyn i hur bolaget arbetar med internprissättning samt eventuellt även kan påverka arbete med internprissättning. En sådan metod är en så kallad ändamålsenlig urvalsmetod i vilken forskare redan har viss kunskap om individerna och målmedvetet kan välja de som anses kan bidra med mest kunskap (Denscombe 2007, s.17). Kontakt togs primärt via mail men viss uppföljning skedde även via telefon. Vissa av dem som kontaktades som inte själva kunde bistå med en intervju gav rekommendationer om vem som de ansåg mest utförligt kunde besvara frågor kring internprissättning, i dessa fall kontaktades den person som rekommenderades. Därmed användes även ett så kallat snöbollsurval, i vilket urvalet sker till följd av referenser. Ett snöbollsurval kan dock leda till att studien blir vinklad, då respondenter har en tendens att rekommendera personer med liknande synpunkter (Denscombe 2007, s.17). Av de respondenter som kontaktades till följd av rekommendationer, var det ingen som hade blivit rekommenderad av någon som redan deltog i studien. Risken att snöbollsurval leder till subjektivitet, då respondenter i regel 8

21 rekommenderar personer med liknande åsikter, var därmed inget som påverkade denna studie. Enligt Denscombe är det vanligt att en studies urval även till viss del baseras på vad som är mest bekvämt för forskaren (2007, s.18). I denna studie har även ett geografiskt bekvämlighetsurval gjorts, då studiens tidsram var begränsad. Samtliga respondenter som har intervjuats arbetar för respektive organisations verksamhet i Sverige. Den empiriska datainsamlingen var därmed avgränsad till tjänstesektorn i Sverige, vilket kan medför att studiens resultat endast kan generaliseras till den svenska tjänstesektorn. Vidare har internprissättningen i tjänsteföretag ej studerats ur ett internationellt perspektiv. Vid internationell internhandel bör internprissättningssystemet utformas utifrån armlängdsprincipen (Skatteverket 2018). Att internationell internhandel ej är en del av denna studie har sin grund i att denna studie undersöker internprissättning utifrån ekonomistyrning och inte utifrån regelverk. 2.5 Intervjuteknik Då insamling av primärdata skedde genom intervjuer var det viktigt att bestämma vilken intervjuteknik som skulle användas. Enligt Denscombe finns det tre olika typer av intervjuer: strukturerad intervju, semi-strukturerad intervju samt ostrukturerad intervju. En semi-strukturerad eller en ostrukturerad intervju kan vara fördelaktigt vid komplexa forskningsområden då de möjliggör chansen att upptäcka något nytt inom området (Denscombe 2007, s ). Då internprissättning är ett komplext forskningsområde, som både kräver insyn i ansvarsfördelningen samt internprissättningen, valdes semi-strukturerade intervjuer. I en semi-strukturerad intervju har intervjuaren förberett en lista av frågor, men är flexibel i vilken ordning frågorna ställs samt ger utrymme för den intervjuade att ta upp andra ämnen inom forskningsområdet. Det är även möjligt för intervjuaren att ställa frågor som inte finns med på listan men som anknyter till något som den intervjuade har sagt (Denscombe 2007, s ). I denna studie hade intervjuaren en god uppfattning om vilka frågor som skulle ställas samt i vilken ordning. Samma utgångspunkt av frågor och ordning användes för samtliga intervjuer. Den lista med intervjufrågor som förberedes hade sin utgångspunkt i uppsatsens forskningsfrågor. Den intervjuade hade dock möjlighet att ta upp ämnen som frågorna inte berörde, inom ramen för internprissättning samt ansvarsfördelning. 9

22 Enligt Denscombe kan intervjuer genomföras individuellt eller i grupp (2007, s ). I denna studie genomfördes intervjuerna individuellt, vilket enligt Denscombe är ett vanligt val vid semi-strukturerade intervjuer då de till viss del innebär att den intervjuade får ge sina åsikter samt insikter. Fördelarna med individuella intervjuer jämfört med gruppintervjuer är att de är lättare att arrangera, de åsikter som framkommer är enkla att koppla till rätt person, de är relativt enkla att kontrollera samt att de är lättare att transkribera. Nackdelen är dock att det ytterligare begränsar antalet individer som kan delta i undersökningen (Denscombe 2007, s.177). Då de intervjuade i denna undersökning berättade om respektive bolags internprissättningssystem, vilket är en komplex fråga, ansågs individuella intervjuer var mer lämpliga. Vidare erbjöds även de personer som intervjuades valet att vara anonyma, vilket inte vore möjligt vid en gruppintervju då individen inte vore anonym inför de övriga deltagande individerna i gruppintervjuer. Under majoriteten av intervjuerna spelades ljudet in och det inspelade materialet transkriberades efter att intervjuerna var genomförda. En av de som intervjuades ville inte bli inspelad, därför togs endast anteckningar under den intervjun. 2.6 Etiska överväganden I syfte att säkerställa att undersökningen genomgående har haft ett etiskt tillvägagångssätt har hänsyn tagits till de fyra kritiska aspekterna som presenteras av Bryman och Bell: att deltagarna tar illa vid sig, brist på samtycke och information, integritetskränkning samt bedrägeri (2011, s.128). Den första aspekten berör att individerna som väljs ut inte ska komma till skada genom exempelvis stress eller negativ påverkan på deras karriär till följd av deras deltagande i studien. En lösning för att undvika att skada uppstår är att erbjuda individen anonymitet (Bryman & Bell 2011, s ). I syfte att undvika att deltagarna i denna studie tog illa vid sig har respondenterna fått information om att uppsatsen kommer att publiceras samt att de kunde välja att vara anonyma. Två av respondenterna i denna studie valde att vara anonyma. I syfte att undvika stress eller skador har dock samtliga respondenter anonymiserats i denna studie. För att undvika brist på samtycke och information bör deltagare i studien få tillräcklig information för att göra ett informativt val gällande huruvida de vill delta i studie eller inte (Bryman & Bell 2011, s ). För att undvika brist på samtycke och information, fick deltagarna information om studien 10

23 innan de hade valt att delta. I de fall där de som kontaktades ej ansåg att de hade fått tillräcklig information om studien skickades ytterligare förklaringar. Vidare skickades intervjufrågorna ut minst två dagar innan respektive intervju till respondenterna, som då hade möjlighet att ställa frågor. Integritetskränkning kan uppstå om studiens frågor berör information som deltagarna anser är privat. I de fall att frågor upplevs vara privata kan deltagare i regel avstå från att besvara dem (Bryman & Bell 2011, s.136). Då denna studie ämnar undvika integritetskränkning berörde intervjufrågorna endast ansvarsfördelning samt internprissättning. Vidare var det även möjligt för de intervjuade att avstå från att svara på frågor om de ansåg att de var för privata. Slutligen bör även bedrägeri undvikas, vilket uppstår när forskning förskönas eller framställs som något annat (Bryman & Bell 2011, s ). För att undvika bedrägeri erbjöds de intervjuade möjligheten att revidera det insamlade materialet, så att feltolkningar kunde undvikas. Studiens empiri utgår tydligt från de transkriberade intervjuerna, samt från anteckningar från den intervju som ej spelades in, vilket vidare styrker att det inte förekom bedrägeri i denna studie. Det finns dock en risk att den information som har samlats in under intervjuerna har blivit förskönad av de intervjuade. 2.7 Kvalitetskriterier Vid utformningen av denna studie har hänsyn tagits till de kvalitetskriterier som beskrivs av Guba och Lincoln, i syfte att stärka undersökningens kvalitet. Enligt Guba och Lincoln är det sedvanligt att bedöma en kvalitativ undersöknings kvalitet utifrån fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt tillförlitlighet (1989, s ). Det första kriteriet, trovärdighet, används för att bedöma om studiens resultat är sanningsenligt. Då resultatet i en kvalitativ undersökning beror på respondenternas svar och forskarens tolkning av dem, är det möjligt att resultatet innefattar subjektivitet. Guba och Lincoln menar att det kan vara svårt för en forskare att avgöra huruvida respondenternas svar innefattar subjektivitet. Det finns dock ett flertal metoder som kan användas vid utformningen av en studie, för att undvika att resultatet påverkas av subjektivitet. En studies trovärdighet kan styrkas av att dess insamlade data verifieras av de personer som har deltagit i studien (Guba & Lincoln 1989, s ). I denna studie 11

24 har därför de intervjuade fått erbjudande om återkoppling gällande det material som samlades in under respektive intervju. Av de åtta respondenter som deltog var det fyra som önskade få ett utkast av materialet. Genom att tillåta respondenterna att korrigera ett utkast var de möjligt att undvika feltolkningar av deras svar. Det material som samlades in av resterande fyra respondenter har dock ej verifierats av dem. En studies kvalitet bedöms även utifrån hur överförbart dess resultat är till det objekt som studien undersöker. I en kvalitativ studie bör forskaren noggrant beskriva vid vilken tidpunkt, vid vilken plats samt i vilket sammanhang studien har utförts. Utifrån det tillvägagångssätt som forskaren anger är det sedan upp till läsaren att avgöra huruvida studiens resultat är överförbart till dennes situation (Guba & Lincoln 1989, s ). I metodavsnittet av denna studie framgår det hur urvalet av respondenter har gjorts samt vilka begränsningar som urvalet innebär. Vidare framgår det, i empiriavsnittet, vid vilken tidpunkt som intervjuerna genomfördes. Vid vilken plats som intervjuerna har genomförts framgår dock inte, då det skulle inskränka på respondenternas möjlighet att vara anonyma. Kriteriet pålitlighet används för att bedöma huruvida studiens resultat är stabilt över tid. En studie är pålitlig om den kan upprepas vid en annan tidpunkt med samma resultat. En förutsättning för att studien ska kunna upprepas är att forskaren har dokumenterat studiens process samt vilka metoder som har använts (Guba & Lincoln 1989, s.242). I syfte att möjliggöra att studien kan upprepas och därmed uppnå pålitlighet har undersökningens tillvägagångssätt noggrant dokumenterats. I metodavsnittet beskrivs val av forskningsstrategi, val av studiedesign, tillvägagångssättet för datainsamling, urval, intervjutekniken, de anpassningar som har gjorts på studien ur etiska- och kvalitetsperspektiv samt analysmetod. Därutöver finns även en lista av intervjufrågorna som bilaga. En möjlig kritisk faktor för pålitligheten av denna studie är att insamlingen av empirisk data skedde vid en tidpunkt. Det är möjligt att upprepning av undersökningen vid en annan tidpunkt skulle resultera i ett annat resultat. Då det inte var möjligt, ur ett tidsperspektiv, att undersöka fallen vid olika tillfällen har inga åtgärder gjorts för att undvika denna faktor. Det sista kvalitetskriteriet, tillförlitlighet, används för att bedöma om studiens data, tolkningar samt resultat är objektiva. För att uppnå trovärdighet är det viktigt att det 12

25 tydligt framgår vem som är källan till studiens primär- och sekundärdata (Guba & Lincoln 1989, s ). Att empirin som har använts i denna studie är respondenternas svar och inte tolkningar av dem påvisas genom användningen av citat. De citat som har använts styrker därmed studiens tillförlitlighet. Vidare ökar studiens tillförlitlighet av att sju av åtta intervjuer har spelats in samt transkriberats. Det är därmed möjligt att verifiera att empirin överensstämmer med det som respondenterna faktiskt svarade. En av intervjuerna spelades inte in då respondenten önskade det. Under denna intervju togs dock anteckningar, vilka kan styrka att det material som används från intervjun är samma som respondenten svarade. Då intervjun inte spelades in var det inte möjligt att använda citat från den intervjun. Gällande tillförlitlighet till sekundärdata framgår källorna dels löpande i texten och dels i referenslistan. 2.8 Analysmetod Som startpunkt för att kunna analysera en studies insamlade data kan forskaren göra noteringar under/efter intervjun (Yin 2018, s ). I denna studie påbörjades analysmetoden redan under/efter intervjuerna då noteringar och kommentarer till det insamlade materialet gjordes. Ett annat tillvägagångssätt för att påbörja analysen av insamlad data är att dela in materialet efter olika teman, därefter kan även de olika kategorierna brytas ned i underkategorier (Yin 2018, s ). Utifrån de teman som framgick från noteringar och kommentarer, men även utifrån intervjuguiden, delades den insamlade materialet in i olika teman. Enligt Alvehus är det viktigt att inte bestämma tematiseringen i ett alltför tidigt stadium. Det kan vara fördelaktigt för analysen att vända och vrida på materialet för att se olika möjliga tematiseringar. Det är även viktigt att se sambandet mellan kategorierna, och att fundera över om en kategori kan ses som en underkategori till en annan (Alvehus 2013, s.111). För att undvika en felaktig tematisering har olika tematiseringar prövats. För den tematisering som slutligen valdes har sambanden mellan kategorierna kartlagts. Vidare delades kategorierna även in i underkategorier. Efter att kategorier och underkategorier var fastställda reviderades det insamlade materialet utifrån dessa kategorier. För att kunna få en överblick av studiens insamlade data kan forskaren göra en visuell presentation av materialet (Yin 2018, s ). I syfte att skapa en god överblick över det insamlade materialet gjordes en visuell tankekarta för varje kategori, med dess underkategorier (Yin 2018, s ). Som ett 13

26 steg i analysmetoden måste en forskare reducera det insamlade materialet, så att endast det som är intressant för att uppnå studiens syfte är en del av analysen (Alvehus 2013, s.111). Efter att det insamlade materialet hade delats in i kategorier och underkategorier fanns det insamlat material som ej hade delats in. Då materialet ej kunde delas in utifrån den valda tematiseringen ansågs det ej ha relevans för att uppnå studiens syfte. Vidare reducerades även det material som hade delats in utifrån tematiseringen, i de fall att materialet ej ansågs bidra med relevant information. Efter sortering och nedbrytning av data bör en analysstrategi väljas, en möjlig analysstrategi är att utgå från teori. En sådan analysstrategi följer den teoretiska utgångspunkten som studien har grundats i, vilket reflekteras i forskningsfrågorna. Teorin är ett hjälpmedel för att organisera analysen, att beskriva relevanta kontexter och att slutligen granska och förklara olika förhållanden (Yin 2018, s ). I denna studie har två analysmodeller skapats utifrån den teoretiska referensramen. Studiens analys har sin utgångspunkt i de två analysmodellerna, och är även strukturerad utifrån dem. Enligt Alvehus är det viktigt att i ett tidigt stadium fastställa hur analysen ska underbygga de slutsatser som studien leder fram till (Alvehus 2013, s.111). Att det är viktigt att påvisa hur analysen bygger upp slutsatsen har varit en utgångspunkt för argumentationen i analysen, men även för analysens struktur. 2.9 Generaliseringsdiskussion Enligt Alvehus finns två olika typer av generaliseringar, så kallade empiriska och teoretiska generaliseringar. I den förstnämnda hanteras frågor gällande studiens urval och hur representativ den insamlade empirin är. En sådan generalisering utgår från ett begränsat antal objekt som studerats inom samma grupp för att kunna dra slutsatser om gruppen. Vid en teoretisk generalisering utgår generaliseringen från studiens framarbetade teori för att visa hur den kan användas för att få en ökad förståelse inom ett ämne. Utifrån en teoretisk generalisering skapas en förståelse av andra fall genom utvecklingen av begrepp (Alvehus 2013, s ). I denna studie generaliseras resultatet med utgångspunkt i den teoretiska generaliseringen, då studien avser att öka förståelsen för hur tjänsteföretag arbetar med internprissättning och inte att dra slutsatser om internprissättning i konsultbranschen. Yin skiljer på analytisk och statistisk generalisering. I den förstnämnda är det viktigt att inte generalisera utifrån studiens fall eller objekt utan utifrån studiens fallstudie (Yin 2018, s.37-38). I denna 14

27 generaliseringsdiskussion beskrivs därmed den kunskap som studiens fallstudie kan bidra med, och inte den kunskap som studiens objekt kan bidra med. Studien avser bidra med ny kunskap gällande internprissättning inom tjänstesektorn, inom ramen för ekonomistyrning. Målet med studien är därmed att resultatet, eller delar av det, ska kunna generaliseras till tjänstesektorn. Att den empiriska undersökningen var geografiskt begränsad kan innebära att denna studies resultat endast kan generaliseras till den svenska tjänstesektorn. Då studien endast undersökte stora organisationer är det vidare troligt att resultatet endast går att generalisera till stora tjänsteföretag. Därutöver undersöktes endast organisationer vilka erbjuder professionella tjänster, vilket kan innebära att resultatet ej går att generalisera till tjänsteföretag vilka erbjuder masstjänster. Avsikten med studien är därmed att resultatet ska kunna generaliseras till stora tjänsteföretag som erbjuder professionella tjänster. 15

28 16

29 3. Referensram 3.1 Tjänsteföretag Då syftet med denna studie är att undersöka bakomliggande faktorer samt följder av valt internprissättningssystem i tjänsteföretag är det motiverat att beskriva både tjänsteföretag och tjänster. Då det finns många olika typer av företag inom tjänstesektorn menar Axelsson att det är utmanande att finna tydliga likheter och skillnader mellan tjänsteföretag. En del företag fokuserar på komplexa problemlösningar och andra på enkla vardagliga problem. Det som tjänsteföretag har gemensamt är att de ständigt är i kontakt med kunden, att de under en specifik period svarar för en viss funktion och att verksamheterna ofta är heterogena (Axelsson 1998, s.52-54). Tjänsteföretag kan karaktäriseras av att de främsta tillgångar som brukas är arbetskraft och att majoriteten av de kostnader som uppstår är löneutbetalningar. Då tillgångarna till största del består av arbetskraft finns det ett stort behov av strategisk planering. För att bemöta behovet av strategiskt planering kan deltidsanställningar erbjudas, krav på högre utbildning ställas, eller investeringar i maskiner, vilka erbjuder liknande tjänster, göras. Risken med den sistnämnda är att kundnöjdheten möjligtvis kan försämras då den personliga kontakten värderas högt vid köp av tjänster. En utmaning som tjänsteföretag har är att säkerställa tjänstens kvalitet. Då kunden är med i tillverkningsprocessen bedöms kvaliteten under hela processen (Grönroos 2000, s.30-31). I denna studie har konsultbolag valts som empiriskt fokus, därför följer en kort beskrivning av vad konsultbolag är. Ett konsultbolag karaktäriseras av att bolagets tillgångar till stor del består av individer, som arbetar med kunduppdrag för olika typer av kunder. Efterfrågan på konsultbolagens tjänster grundas i att konsulterna har kunskap och erfarenhet som kunderna inte själva besitter. Vidare anses konsultbolag vara objektiva, eftersom konsulterna inte har något egenintresse i de organisationer som de arbetar för. Objektiviteten kan leda till att konsulter ofta ifrågasätter organisationers tillvägagångssätt. För att konsultbolag ska vara framgångsrika är det viktigt att konsulter blir tillfälligt integrerade i det bolag som de arbetar för, vilket de kan uppnå genom att arbeta tillsammans med organisationens egna medarbetare (Czerniawska 2007). 17

30 Då Lantz, Ceder och Larssons undersökning år 2002 visade att det finns skillnader i hur tillverkande företag och tjänsteföretag arbetar med internprissättning är det även motiverat att beskriva tillverkande företag. Genom att beskriva tillverkande företag kan skillnader mellan de två grupperna analyseras, vilka eventuellt ligger till grund för att deras internprissättningssystem skiljer sig. I ett tillverkande företag har enhetscheferna ansvar över de olika aktiviteter som uppstår under produktionskedjan. Tillverkningen innehåller aktiviteter såsom montering av olika delar, utformning av produktionsledet samt styrning av hur olika moment ska genomföras. Produktionen täcker även in de aktiviteter som sker innan och efter tillverkningen. Innan tillverkningen har påbörjats måste aktiviteter, såsom formgivning av en produkt samt forskning och utveckling, genomföras. När produktionen är färdig ska aktiviteter såsom prissättning, volym, logistik och marknadsföring fastställas och utformas. Ur ett historiskt perspektiv utförs alla dessa typer av produktionsaktiviteter av ett och samma företag på ett specifikt ställe. Idag är det dock mer förekommande att olika produktionsaktiviteter sker på olika ställen runt om i världen, ofta via outsourcing till andra företag (Bernard & Fort 2015) Tjänster Inom tjänstesektorn förekommer olika typer av tjänster. Tjänster är ett omfattande begrepp som definieras olika beroende på vilken typ av organisation som undersöks. Grönroos beskriver fyra grundläggande aspekter som definierar en tjänst. Den första grundläggande principen är att tjänster är immateriella, det går inte att ta på en tjänst. Att tjänster är immateriella beror på att en tjänst alltid är en process, vilket är den andra grundprincipen. Den tredje principen är att produktionen och konsumtionen uppstår samtidigt, därmed går det inte att lagra en tjänst. Den fjärde, och sista egenskapen av tjänster är att konsumenter är med i produktionen av tjänsten. Konsumenten är dels med som produktionsresurs och dels som förbrukare (Grönroos 2000, s.48-49). Till skillnad från tjänster kan varor definieras som materiella. Varor produceras utifrån råmaterial, och det externa priset sätts i regel utifrån produktionskostnaden samt hur mycket produkten differentierar sig. Varor säljs i stor mån till anonyma kunder, det vill säga att det inte finns någon direkt kontakt mellan producenten och kunden, vilket inte är vanligt för tjänster. Därutöver skiljer sig varor och tjänster även i att varor går att lagra (Pine & Gilmore 2011, s.10-12). 18

31 Tjänster kan delas in i tre olika kategorier: professionella tjänster, masstjänster och tjänstebutiker (Silvestro 1999). När en tjänst definieras som professionell är kunden med i skapandeprocessen av tjänsten, och tjänsteleverantören måste ta hänsyn till kundens preferenser. För att främja långsiktiga relationer är det viktigt att kontinuerligt anpassa sig till det kunden efterfrågar (Murdick et al se Silvestro 1999). Då en professionell tjänst karaktäriseras av att den är komplex, kan det vara svårt för kunden att direkt byta tjänsteleverantör då kostnaderna för ett sådant byte kan bli höga. Professionella tjänster är således ofta långsiktiga då kunden är bunden till den specifika leverantören (Brignall, Fitzgerald, Johnsson & Silvestro 1991). Professionella tjänster är kompetensbaserade då den kund som efterfrågar en professionell tjänst inte själv har den kunskap som krävs för att genomföra arbetet. Det är därmed svårt för kunden att avgöra om tjänsten gynnar organisationen då denne själv inte kunskapsmässigt vet om tjänsteleverantören uppnår de kvalitetsmått som efterfrågas (Haywood- Farmer & Nollett 1985). De resurser som används vid professionella tjänster är i regel dyra, vilket återspeglas i tjänsternas priser. Att dyrare resurser används vid professionella tjänster kan innebära att tjänsterna har hög kvalitet, men inte nödvändigtvis. En anledning till varför professionella tjänster är dyra för organisationer att köpa in, är för att de betalar för kunskap, erfarenhet och kreativitet (Haywood- Farmer & Nollett 1985). Dessa kompetenser används sedan för den specifika organisationen och tjänsten blir således skräddarsydd. Följaktligen är det svårt att reproducera en professionell tjänst (Voss, Armistead, Johnsson & Morris 1985, s.11). Masstjänster karaktäriseras av att de är reproducerbara (Voss et al. 1985, s.11). Precis som vid professionella tjänster deltar kunden även i tillverkningen av masstjänster. Skillnaden mellan de två tjänsterna är att tjänstens karaktär och detaljer har bestämts innan produktion vid masstjänster, och dessa ändras inte under processens gång (Murdick, Render & Russell 1990 se Silvestro 1999). Vid utformning av en masstjänst tas inte hänsyn till den enskilda kunden, utan tjänsten vill nå bredare kundsegment genom standardiserade egenskaper. Dock kan en sådan tjänst vara någorlunda flexibel men endast under en kort tidsperiod (Brignall et al. 1991). Vidare skiljer sig relationen mellan kund och säljare åt gällande professionella och masstjänster. Vid den förstnämnda gynnas både köpare och säljare av en långsiktig process då tjänstens komplexitet kräver tid och engagemang. Vid en masstjänst är relationen mer standardiserad och ofta har kunden ingen direkt kontakt med en specifik tjänsteman. 19

32 Resultatet av en sådan relation är att kunden inte är lika beroende av tjänsteleverantören samt att kostnaden för att tillfredsställa den specifika kunden är lägre hos tjänsteleverantören. Det finns dock möjliga negativa effekter av en mer standardiserad relation, såsom lägre kundlojalitet (Silvestro 1999). En tjänstebutik är en blandning mellan professionella- och masstjänster (Brignall et al. 1991). 3.2 Ekonomistyrning Innan internprissättning kan beskrivas är det viktigt att förstå hur behovet av att sätta ett internt pris uppstår. Då internprissättning är ett styrmedel som bör utformas som en del av den ekonomiska styrningen bör ekonomistyrning först förklaras. Hur hårt den centrala ledningen vill styra en organisation ligger till grund för vilken organisationsstruktur som de kommer att välja. I de fall att den centrala ledningen väljer en decentraliserad organisationsstruktur och delegerar beslutsrätten till autonoma enheter kan ledningen styra enhetschefernas arbete genom att tilldela dem ekonomiskt ansvar (Olve & Samuelson 2008, s.144). I organisationer i vilka de autonoma enheterna handlar med varandra kan den centrala ledningen styra den interna handeln genom att tillämpa internprissättning (Olve & Samuelson 2008, s.333). Att ekonomistyrning påverkar organisationsstruktur, ekonomisk ansvarsfördelning och internprissättning illustreras i nedanstående figur. Ekonomistyrning Organisationsstruktur Ekonomiska ansvarsenheter Internprissättning Figur 1, egen illustration. 20

33 Alla organisationer har ekonomiska mål, även de organisationer som endast eftersträvar break-even, det vill säga ett nollresultat. För att möjliggöra att målen uppnås är det avgörande att ha en fungerande ekonomistyrning. Inom de flesta organisationer finns det personal, vilka kan ha egna individuella mål. För att uppnå kongruens mellan de anställdas och organisationens mål är det lika viktigt för ledningen att förstå hur de anställda arbetar, som att de anställda förstår vad som förväntas av dem. Vidare måste medarbetarna besitta den kunskap och erfarenhet som krävs för att uppnå de ekonomiska målen. För att säkerställa en framgångsrik ekonomistyrning är det viktigt att utforma styrningsstrategier, dessa ska fungera som riktlinjer för hur organisationen ska arbeta. Den största utmaningen är inte att utforma strategierna, utan utmaningen är att tillämpa strategierna i praktiken, i hela organisationen. Vid en icke-fungerande ekonomistyrning kan konsekvenserna bli omfattande, exempel på negativa effekter är försämrat resultat och konflikter (Merchant & Van der Stede 2017, s.11-14). Enligt Kandampully är många tjänsteföretag idag verksamma på dynamiska marknader, där kundens livsstil ständigt förändras och konkurrensen bland företagen ökar, vilket leder till att det är en utmaning för många tjänsteföretag att överleva. Efterfrågan på tjänster har ökat markant varpå kunder enkelt kan söka information samt få service via internet (Kandampully 2012). I Bursell och Neuraths artikel Bryt de storas makt diskuteras en omreglering av hela EU:s revisionsmarknad. Den franska EUkommissionären Barnier ansvarar över EU:s inre marknad. Enligt artikeln menar Barnier att de så kallade Big Four (EY, Deloitte, KPMG och PwC) verkar på en oligopolmarknad. Vidare menar Barnier att dessa bolag har 70 procent av EU:s marknad samt att de reviderar 99 procent av bolagen på Londonbörsen. Enligt artikeln är Barnier kritisk till att Big Four frekvent säljer både revision och konsulttjänster till en och samma kund, varpå denne menar att det kan uppstå intressekonflikter. Det övergripande målet är, enligt artikeln, att skapa mer konkurrens på EU:s inre marknad (Bursell & Neurath 2010). 3.3 Organisationsstruktur Då strukturen i en organisation påverkar huruvida det finns ett behov av internprissättning bör även organisationsstrukturer diskuteras. Maktfördelning och beslutsfattande tenderar att vara utmanande frågor för många organisationer. Hur organisationer är strukturerade beror till stor del av vem/vilka medarbetare som har 21