Elevhälsans roll vid autism

Transkript

1 Elevhälsans roll vid autism Elevhälsans roll Autismspecifik kompetens Grundskola/Särskola Eva Nordin-Olson Skolläkare, Mora Kommun Distriktsläkare, inriktning habiliteringsmedicin Vårdcentral Mora, Landstinget Dalarna

2 Elevhälsa Stödja elevens utveckling mot utbildningens mål Verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete Viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd

3 En samlad elevhälsa för att öka samverkan och betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet Medicinska insatser Skolläkare, skolsköterska Hälsobesök (hälsosamtal, hälsokontroller) Enklare sjukvårdsinsatser Psykologiska insatser Skolpsykolog Psykosociala insatser Skolkurator Specialpedagogska insatser Personal med specialpedagogisk kompetens

4 Skolhuvudmannen Genomföra utbildningen i enlighet med skollagen Vara vårdgivare i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen

5 Elevhälsans prioriterade områden Psykisk hälsa och ohälsa Arbetsmiljö Skolfrånvaro Levnadsvanor

6 Elevhälsans uppdrag Generellt riktat arbete Främja lärande, utveckling och hälsa Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter Bidra till att skapa miljöer som främjar detta Individuellt riktat arbete Bidra till att varje elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa Uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd

7 Hälsa Fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom (WHO 1948) Att må bra och att ha tillräckliga resurser för att klara vardagens krav och att förverkliga sina personliga mål (Nordenfeldt, L. 1991) Uppkommer då individen har en känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991) Eva Nordin-Olson 7

8 Hälsans bestämningsfaktorer Bild efter Dahlgren och Whitehead Eva Nordin-Olson 8

9 Hälsofrämjande vad som gör att människor förblir friska Hälsoförebyggande förebygga sjukdom - vad som gör människor sjuka Eva Nordin-Olson 9

10 Folkhälsomyndigheten Eva Nordin-Olson 10

11 Individ Grupp Generell

12 KASAM Känsla av sammanhang Begriplighet Upplever världen som begriplig och strukturerad, inte kaotisk och oförklarlig Hanterbarhet Upplever sig förfoga över de resurser man behöver för att klara livets påfrestningar Meningsfullhet Har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig Nödvändiga förutsättningar för att utvecklas väl och ha en god hälsa Eva Nordin-Olson 12

13 Vad gör att vi upplever världen begriplig, hanterbar och meningsfull? Egna förutsättningar Miljö, omgivningens krav. Barns uppväxtmiljö, hem, skola, fritid. Bemötande förhållningssätt Eva Nordin-Olson 13

14 Rätten till hälsa En mänsklig rättighet Eva Nordin-Olson 14

15 Dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande Starkt samband mellan misslyckande i skolan, psykisk ohälsa och socialt utanförskap Barn med funktionsnedsättningar ökad risk Skolmisslyckande Psykisk ohälsa Mobbning Socialt utanförskap

16 Reflexioner över några begrepp Skolhälsovård elevvård - elevhälsa Mödrahälsovård - barnhälsovård - elevhälsa Elever - Barn, ungdomar Alla

17 Psykisk hälsa

18 Skyddsfaktorer på individnivå o Förmåga att fungera socialt med jämnåriga och vuxna o Stabilt humör o Upplevelse av kontinuitet och sammanhang o Känsla av delaktighet o Att sammanhanget man är i är begripligt, hanterbart och meningsfullt, KASAM känsla av sammanhang o Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andra lösningar om det behövs o Goda kognitiva och allmänna begåvningsmässiga förutsättningar o Att klara de uppsatta målen i skolan o Stöd från föräldrar och andra vuxna o Fungerande samverkan/goda relationer mellan hem och skola

19 Riskfaktorer på individnivå o Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor o Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter o Bristande självkontroll med låg tolerans för frustrationer o Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner o Bristande självförtroende och negativ självuppfattning o Funktionshinder

20 Riskmiljöer Familjer med: o Missbruksproblem o Relationsproblem o Familjevåld o Ensamstående förälder o Avsaknad av socialt nätverk o Ekonomiska svårigheter o Förälder med psykisk sjukdom o Förälder med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar

21 En skola där: o Barn och unga har lite inflytande o Lärmiljö, kommunikation och pedagogiska arbetssätt inte anpassats till barn och ungas behov o Bemötande från lärare och andra vuxna inte skapar tillit, trygghet och en känsla av att vara sedd, förstådd och respekterad.

22 Hälsa vid autism Betydligt mer hälsoproblem Överdödlighet Funktionshinderrelaterade Generella problem Syndrom relaterade Livsstilsrelaterade Eva Nordin-Olson 22

23 Orsaker komplext Samhällsfaktorer, levnadsvanor, individfaktorer Bristande KASAM Bristande kompetens Bristande resurser Otillräckligt stöd och anpassning Relaterat till medicinska tillstånd, syndrom, samsjuklighet Mat, sömn, fysisk aktivitet Mm mm Eva Nordin-Olson 23

24 Neuropsykiatriska/utvecklings relaterade funktionshinder Funktionsnedsättning inte sjukdom Funktionshinder begränsning i relation till omgivningen

25 Miljörelaterat funktionshinderbegrepp Sjukdom/skada Medfödd avvikelse Funktionsnedsättning Omgivning Funktionshinder

26 Biologisk bakgrund Genetiskt arv, Kromosomskada, Komplikation under graviditet/ förlossning, Medicinsk sjukdom, Infektion, Alkohol mm Annorlunda fungerande nervsystem Strukturellt Biokemiskt (signalsubstanser) Annorlunda kognition Annorlunda perception

27 Viktiga kognitiva funktioner Theory of mind (Mentaliseringsförmåga) Förmåga att förstå att människor har egna inre liv, tankar och känslor, som ligger bakom de beteenden vi ser. En förutsättning för inlevelseförmåga. Exekutiva funktioner Förmågan att i tanken kunna planera, organisera, hålla tillbaka impulser för att behålla vald strategi, tillfälligt växla fokus och hitta tillbaka till ursprunglig plan. Nödvändig för att utveckla känsla för tid Central koherens Förmågan att se helheter och meningsfulla sammanhang. Sortera bort oviktiga detaljer. Tankestil

28 Annorlunda perception Annorlunda känslighet för Ljud Visuella intryck (ljus, färg, avstånd, storlek) Lukt Smärta Temperatur Matens smak och konsistens Bristande bortfiltrering av ovidkommande sinnesintryck Svårt med samordning av sinnesintryck Bristande kroppsuppfattning

29 Kan inte fostras bort!

30 Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar Specifika inlärningssvårigheter Allmänna inlärningssvårigheter Neuropsykiatriska funktionshinder Neurodevelopmental disorders Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar

31 Vad kan räknas till neuropsykiatriska funktionshinder??? ADD/ADHD Autism Dyslexi Språkstörning Tourettes syndrom Lindrig intellektuell funktionsnedsättning? OCD? mm ESSENCE

32 Skillnader och likheter ADHD och AST Utvecklingsrelaterade/neuropsykiatriska funktionshinder BioPsykoSocial bakgrund Förekommer ofta samtidigt Kärnproblemen olika AST mer annorlunda, genomgripande ADHD mycket vanligare

33 Kärnsymtom vid ADHD Uppmärksamhetsproblem Impulsivitet Aktivitetsreglering

34 Kärnsymtom vid autismspektrumtillstånd Kommunikation och ömsesidigt socialt samspel Begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter bristande flexibilitet och föreställningsförmåga

35 Autism och utvecklingsstörning Viktigt att känna igen Kärnproblem, inte ett tilläggsproblem Förklaras inte av utvecklingsstörningen Eva Nordin-Olson Trollhättan 2016

36 När bör vi misstänka När vanligt inte räcker Mycket mer än andra barn Går inte över När insatser och stöd inte hjälper Det är något som inte stämmer

37 Elevhälsan har en viktig roll Tidig upptäckt Kartläggning/basutredning Bedömning/observation Social anamnes/intervju Barnet Föräldrar/vårdnadshavare Psykologisk bedömning/utredning Medicinsk bedömning/utredning Utvecklingsbedömning Sammanfattande helhetsbedömning Ev remiss till specialistnivån Översätta till praktiska konsekvenser Utformning av stöd och anpassning Handleda Fortbilda Expertstöd skolledning

38 Organisationsnivå Kunskap Kartläggning Kompetens och fortbildning Fysisk, pedagogisk och social miljö tillgänglig? lokaler, skolgårdar, pedagogiska arbetssätt, kompensatoriska strategier, hjälpmedel Förutsättning för att skolans utbud matchar alla barns behov

39 Individ- och gruppnivå Stor variation! En till en stöd i egen lokal på skolan Mindre grupp med anpassning Stöd och anpassning i vanlig klass Undervisning i lokal utanför skolan Samordnade insatser skola-socialtjänst, ex samverkansskola

40 Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering

41 Problemskapande och utmanande beteenden eller situationer En form av kommunikation något är fel Stress? Kan det förstås utifrån barnets perspektiv och förutsättningar Relaterat till tilläggsproblematik, Ep? Adhd? psykiatrisk sjd? Uttryck för kroppsligt symtom Vaxpropp, öroninlammation, skavsår, huvudvärk, migrän, magont osv

42 Hälsolarm!

43 Affekt Panik Utbrott Kontroll Stressorer? Stressorer? Tid Eva Nordin-Olson 43

44 Stress Mycket vanligt Överskattning och underskattning Feltolkningar av språk och sammanhang Sensorisk överbelastning Mm mm Risk att det feltolkas som uttryck för exv adhd

45 ELOF Elever med lång oroande frånvaro

46 Problematisk frånvaro Frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Både giltig och ogiltig frånvaro Både sammanhängande och upprepad frånvaro.

47 Tidigt upptäcka och känna igen Se varningssignalerna Sällan skolk Någon som mår dåligt Tecken på ohälsa Många har autism Starkt samband mellan lärande och hälsa

48 Skolan missar tidiga signaler om skolfrånvaro Skolinspektionen november 2016 Skolan måste ta tidiga tecken på allvar Skolan måste ta reda på de verkliga orsakerna till elevens frånvaro Åtgärderna måste utgå från elevernas behov och situation Eleven måste känna sig trygg och sedd Skolan måste ta tillvara elevhälsans samlade kompetens Samverkan måste bli bättre Ofta är det vårdnadshavaren som koordinerar

49 Skolinspektionen avgörande i arbetet med lång oroande frånvaro Relationerna till elev och vårdnadshavare Upptäcka frånvaron tidigt och agera samt en Väl fungerande samverkan, med elevens behov i centrum Samarbete med interna och externa aktörer som skolan, elevhälsan, sociala myndigheter, barn- och ungdomspsykiatrin med flera.

50 Statlig utredning december 2016 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro en utredning om problematisk elevfrånvaro SOU 2016:94

51 Allt fler enkäter och andra undersökningar indikerar att mer än hälften av elever med lång och oroande frånvaro har något neuropsykiatriska funktionshinder och bland dessa förefaller autismspektrumtillstånd vanligast.

52 Ta reda på varför Bred kartläggning Psykologisk Pedagogisk Social Medicinsk/psykiatrisk Barnperspektiv!

53 Bedöm den psykiska hälsan Art? Grad? Känt funktionshinder? Misstänkta funktionsnedsättningar?

54 Hur lyckas man med det när ; Tillit till skolan och vuxna saknas När ingen förstår mig När jag bara får kritik När ingen lyssnar på mig När skolan är meningslös När jag inte vill prata med någon När utanförskapet känns mer meningsfullt och bekräftar mig???

55 Börja med att bygga en förtroendefull relation Prata inte skola först! Möt barnet/ungdomen där hon/han är Visa vilja att lyssna och förstå Var en bra lyssnare = personen känner sig lyssnad på Elevhälsan!

56 Kommunicera på det sätt som passar barnet/ungdomen Samtal med visuellt stöd, ex ritprat, stödords samtal, sociala berättelser osv Sms Mail Mm Nyfiket förhållningssätt

57 Våga gå utanför mallen Hembesök Gör andra saker med barnet/ungdomen utifrån intressen och trygga sammanhang Ovanliga lösningar Unika situationer, ingen allfara

58 Tappa inte hälsoperspektivet Är aldrig enbart ett pedagogiskt problem

59 Övergripande handlingsplan Samordning Helhetsperspektiv Skräddarsy individuella lösningar

60 PSYNK Mora Synkronisera insatser för psykisk hälsa hos barn och unga Samverkan och samordning Skola/EH, Socialtjänst, Primärvård, BUP, Habilitering o Hälsofrämjande och förebyggande o Utredning, diagnostik och behandling o Kompetensutveckling

61 ELOF Handlingsplan Mora Kommun

62 Grundsyn och utgångspunkt Barnperspektivet Barnets mående och hälsa i centrum. Först och främst etablera en god relation med barnet på barnets villkor, i nära samverkan med föräldrar, för att skapa den tillit som behövs för att, oftast i små steg, möjliggöra återgång till skolan på något sätt.

63 Inte en orsak Inte en metod Individuellt utformade handlingsplaner i varje enskilt fall. Handlingsplanen beskriver således inte en metod utan ett systematiskt arbetssätt.

64 Systematiskt arbetssätt Ny kartläggning? Fördjupad kartläggning Uppföljning Utvärdering Analys Åtgärd

65

66 Mina erfarenheter Flesta har haft något inom autismspektrat Mycket kunskap om struktur har funnits Autismspecifik kompetens ha saknats Anpassad kommunikation har saknats Aktivt socialt lärande har saknats Brist på helhetsperspektiv och samordning Uppgivna vanmäktiga vuxna Skuldbeläggande av föräldrar

67 Autism annorlunda eller ovanligare sätt att tänka, förstå tolka kommunicera hantera sinnesintryck Som att ha ett annat, ovanligt språk Eva Nordin-Olson 67

68 Autismspecifik kompetens nödvändig Grundläggande teoretisk kunskap om autismspektrumtillstånd Praktisk förståelse för vilka uttryck det kan ta sig hos olika individer Förmåga att tillämpa teoretisk kunskap och praktisk förståelse Eva Nordin-Olson 68

69 Insatser vid autism Ett annat språk Måste användas i alla sammanhang! Ett annat tänk Lära aktivt det andra lär sig intuitivt, socialt lärande Visuellt tydliggörande strategier

70 Hur ser det ut i verkligheten Kunskap saknas Kunskap om att kunskap finns saknas Urvattnad kunskap Etiska perspektiv i skymundan Många far illa Eva Nordin-Olson 70

71 Yttersta konsekvensen när kunskap saknas Tvång Begränsningsåtgärder Övergrepp Allvarlig ohälsa Slutar komma till skolan Eva Nordin-Olson 71

72 Etiska aspekter Personligheter eller funktionsnedsättningar? Vem avgör? Jag vill inte bli normaliserad, jag vill bli respekterad för den jag är och få hjälp i mina svårigheter Varför? För vem? Vem har tolkningsföreträde? Svårigheter kan vändas till styrka Barnets/ungdomens röst och delaktighet Autistisk eller person som har autism?

73 Diagnos hjälp eller stjälp? Det beror på hur den används Används slarvigt I skolan och allmänna debatten Barn med diagnoser?! I stället barn med funktionshinder, problem, sjukdomar osv Syftar på ADHD och Asperger fr a, inte allergi, hörselnedsättning, dyslexi osv Inträdesbiljett Nyckel till kunskap, samla kunskap och utbyte av erfarenheter Jämför med exv allergi och hörselnedsättning Inte allmängiltig högst individuell Inget självändamål Får inte bli stigmatiserande

74 Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda Barn med Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd, Eva Nordin-Olson Barn med funktionsnedsättningar/hinder löper ökad risk att misslyckas i skolan, utveckla psykisk ohälsa och hamna i socialt utanförskap. Ändå är det möjligt att anpassa fysisk miljö och arbetssätt så att alla elever får rätt förutsättningar att lyckas såväl socialt som kunskapsmässigt. Elevhälsa nr 3, 2014, Gothia En skola för alla och envar 014/elevhalsa_4_2014_en_skola_for_alla.pdf

75 e AUTISM Webbutbildning