Ny organisation för att motverka segregation och skapa förutsättningar för trygghet och fler i jobb

Transkript

1 Kommunstyrelsen (7) Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:344 Mattias Berglund Kommunstyrelsen Ny organisation för att motverka segregation och skapa förutsättningar för trygghet och fler i jobb Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samrådsorgan Trygga Eskilstuna upphör den 31 december Instruktionen för Trygga Eskilstuna, antagen 5 maj 2015, 94, upphör att gälla från den 31 december Ett nytt brottsförebyggande råd inrättas 4. Kommundirektören får i uppdrag att leda arbetet med att motverka segregation, skapa förutsättningar för trygghet och fler i jobb. Kommundirektören ska för detta uppdrag sätta samman en tjänstemannaorganisation med start den 1 januari 2019 Sammanfattning Eskilstuna är en av trettiotvå kommuner med möjlighet att söka ett långsiktigt statsbidrag mot segregation. Som ett led i förberedelserna fick kommundirektören i uppdrag att utarbeta ett förslag på en samlad organisering av frågor som rör segregation, brottsförebyggande arbete och långsiktigt socialt arbete. Syftet var att ersätta Trygga Eskilstuna med en organisation som samlar fler angränsande frågor, möjliggör en bättre helhetssyn för förtroendevalda, underlättar styrning och har tydligare koppling till nämndernas ordinarie verksamhet. Förslaget till ny organisering har utarbetats parallellt med uppdraget att förbereda en ansökan om statsbidrag mot segregation. Nu finns behov av att besluta om grundstrukturen för arbetet och att samla frågor med koppling för en gemensam styrning och att ersätta Trygga Eskilstuna. Förslaget är att samla ansvaret för flera angränsande frågor under kommunstyrelsen och ha kontinuerlig rapportering i kommunstyrelsens arbetsutskott samt att ett brottsförebyggande råd utses under kommunstyrelsen. Kommundirektören får ansvar för att organisera och leda arbetet. Samverkan med externa aktörer blir fortsatt viktigt. Ärendebeskrivning Regeringen har aviserat en satsning på att motverka segregation i trettiotvå kommuner som valts utifrån att kommunerna har flera bostadsområden som kraftigt avviker från rikssnittet vad gäller:

2 Eskilstuna kommun (7) Arbetslöshet Sysselsättningsgrad Utbildningsnivå Valdeltagande Regeringens långsiktiga strategi handlar i huvudsak om socioekonomisk segregation. Arbetet kräver sektorsövergripande och kunskapsbaserade arbetssätt, långsiktighet, tidiga och förebyggande insatser samt insatser på flera nivåer. Statsbidraget mot segregation sträcker sig till 2027 och Eskilstuna är en av de kommuner som har möjlighet att söka medel. För Eskilstuna finns det preliminärt möjlighet att söka upp till 11,3 miljoner 2018 (ansökan för 2018 är inskickad), 36 miljoner 2019 och sedan 60 miljoner årligen mellan 2020 och ansvarar Tillväxtverket för statsbidraget och från 1 januari 2019 övergår ansvaret till Delegationen mot segregation (DELMOS). Eskilstunas första ansökan avser Utveckling och komplettering sker inför utökning av satsningen inför Som ett led i förberedelserna inför en kommande ansökan fick kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag på en samlad organisation av frågor som rör segregation, brottsförebyggande arbete och långsiktigt socialt arbete. Syftet var att ersätta Trygga Eskilstuna med en organisation som samlar fler angränsande frågor, möjliggör en bättre helhetssyn för förtroendevalda, underlättar styrning och har tydligare koppling till nämndernas ordinarie verksamhet. Under vår och sommar 2018 har det funnits en styrgrupp och en arbetsgrupp som förberett Eskilstuna kommuns ansökan av statsbidraget. Styrgruppen har bestått av kommundirektör, utvecklingsdirektör, kommunstrateg samt förvaltningschefer från arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Uppdraget att förbereda inför ansökan av statsbidraget gavs till en arbetsgrupp bestående av en kommunstrateg från kommunledningskontoret samt områdeschefer. Uppdraget innebar att övergripande beskriva Eskilstunas socioekonomiska utmaningar, göra en sammanställning över insatser som görs idag samt ta fram en gemensam målsättning på kort respektive lång sikt för arbetet. Målsättningar som styrgruppen sedan beslutade om var att på kort sikt utveckla verksamheters förutsättningar, samordning, mandat och ansvar. På lång sikt att samordna och utveckla arbetet i bostadsområden med målet att: Öka anställningsbarhet och sysselsättning Fokusera på tidiga insatser och stärka skolans kompensatoriska uppdrag Både den kortsiktiga och den långsiktiga målsättningen stämmer väl överens med regeringens inriktning för arbetet och den förordning som styr fördelning av statsbidraget (SFS 2018:151).

3 Eskilstuna kommun (7) Förslaget till ny organisation av frågorna har utarbetats under våren parallellt med uppdraget att förbereda inför ansökan och har samordnats av kommunstrateg på kommunledningskontoret, Välfärd. Eskilstunas ansökan om statsbidrag mot segregation för 2018 har lämnats till Tillväxtverket och nu finns det behov av att besluta om grundstrukturen för arbetet och att samla frågor med koppling för en gemensam styrning. I och med inrättandet av ett brottsförebyggande råd upphör Trygga Eskilstunas politiska styrgrupp. Frågor med gemensamma beröringspunkter Eskilstunas brottsförebyggande arbete har skett inom ramen för det brottsförebyggande rådet som har funnits sedan 2000 och 2010 bytte rådet namn till Trygga Eskilstuna. Arbetet har utvecklats under åren och Trygga Eskilstuna har varit det samrådsorgan där samverkan mellan Eskilstuna kommun och polismyndigheten skett. Samarbetet har sedan 2007 reglerats i en samverkansöverenskommelse. Den senaste överenskommelsen antogs i februari 2016 och gäller till och med 2019 (KSKF/2015:569). Arbetet med att ta fram en ny samverkansöverenskommelse inleds under 2019 och beräknas börja gälla från Eskilstuna har sedan 2017 en utsedd samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism och en plan för arbetet som beslutats i kommunfullmäktige. Kommunens säkerhets- och beredskapsorganisation har utvecklats med säkerhetschef och krisberedskapssamordnare. Behovet av ytterligare förstärkning av krisberedskapen med en säkerhetsstrateg lyfts i Årsplan Säkerhets- och beredskapsarbete behöver tydligare kopplas till brottsförebyggande arbetet, arbete mot våldsbejakande extremism och arbetet i stadsdelar för att utvecklas. Trygghetsarbete har många beröringspunkter med arbete mot segregation. Trygghet och otrygghet påverkas av en mängd olika faktorer men det finns tydliga samband mellan sämre socioekonomiska förutsättningar och högre upplevd otrygghet. Kommande Plan för Trygghet och inkludering (KSKF/2018:225) kommer bli viktig för styrning av arbetet utifrån statsbidraget mot segregation genom planens långsiktiga fokus på främjande och förebyggande trygghetsarbete. Arbetet ställer höga krav på samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter, invånare, civilsamhälle, näringsliv och polis. Planen har en lång tidshorisont, förslaget är vilket skapar gemensamma utgångspunkter och grund för samverkan. Planen följs upp inom ramen för ordinarie uppföljning. Beslut beräknas fattas i Kommunfullmäktige i november och blir en viktig utgångspunkt i arbetet i Eskilstunas stadsdelar och för vidareutveckling av områdesbaserade arbetssätt. Många frågor som Eskilstuna kommun behöver hantera blir mer komplexa. Förenklat kan sägas att omvärlden består av "delar" människor, organisationer och institutioner som interagerar med varandra och påverkar hela systemets utveckling. Det innebär att det är svårt att förutsäga eller analysera sig fram till resultat av beslut och utvecklingsinsatser utifrån historiska erfarenheter. Det ställer helt andra krav på helhetssyn och flexibilitet samt på tydlighet och mandat i frågor med gemensamma beröringspunkter som tidigare kunnat hanteras inom delvis separata spår.

4 Eskilstuna kommun (7) Behov av samlad styrning och ledning Det pågår ett arbete kring en av Eskilstunas utmaningar, arbetslösheten. Arbetet inom det som kallas Fler i jobb har varit framgångsrikt och ser ut att nå målsättningen med att sänka arbetslösheten till 10 procent eller lägre senast Projektledaren är anställd på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen men har ett koncernövergripande uppdrag genom en styrgrupp direkt under kommundirektören och återrapportering till kommunstyrelsen. Utvärderingen, På rätt väg, av de organisationsförändringar som genomfördes 2015 visade på positiva effekter av omorganiseringen för att få fler i arbete men att det fortfarande finns utmaningar i att utveckla arbetet med social hållbarhet och frågor som segregation och förebyggande barn- och ungdomsarbete. För styrning och ledning av arbetet har det enligt utvärderingen varit gynnsamt för Fler i jobb som haft stor dragkraft i och med att arbetet leds av kommundirektören. Arbetet med social hållbarhet var enligt utvärderingen mer splittrad. Ett behov som identifierades var tydliga koncernövergripande ställningstaganden kring övergripande frågor som ryms under den sociala hållbarhetsdimensionen (KSKF/2018:165). Ett naturligt nästa steg i utvecklingen av Eskilstuna är att samla flera angränsande frågor för att det sociala hållbarhetsarbetet ska kunna utvecklas i samma positiva riktning som arbetet med Fler i jobb. Det behövs forum för den typ av koncernövergripande ställningstaganden som saknas enligt utvärderingen för att kunna styras långsiktigt och samordnat. Utöver långsiktigt förebyggande arbete finns också ett behov av att samordna frågor som kräver en organisation som kan agera snabbt vid kriser, utveckling av brottsförebyggande arbete, våldsbejakande extremism och strategiska säkerhetsfrågor. Eskilstuna kommun har på senare år behövt hantera oroligheter i olika stadsdelar. Metoden utifrån det så kallade stabsarbetet har varit ändamålsenligt och bidragit till att förbättra situationen men behöver utvecklas. Att koppla styrning av kris och beredskapsarbetet till det långsiktiga arbetet mot segregation, långsiktigt brottsförebyggande och socialt arbetet stärker helhetssyn och lägger grunden för en än mer effektiv säkerhets- och beredskapsorganisation med starkare mandat. Det krävs för att möta stärkta nationella krav på kommunernas säkerhets- och beredskapsarbete. Förslag till ny organisation för att motverka segregation, skapa förutsättningar för trygghet och fler i jobb Samlat ansvar under kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och följer arbetet med frågor som är viktiga för Eskilstuna kommuns utveckling och kommunstyrelsens arbetsutskott får kontinuerlig rapportering av arbetet med att motverka segregation, brottsförebyggande arbete samt strategiska kris- och säkerhetsfrågor likt det som redan sker kopplat till Fler i jobb. För att underlätta koppling och fördjupning för förtroendevalda inom frågor med gemensamma beröringspunkter föreslås kommunstyrelsen utse ett brottsförebyggande råd med:

5 Eskilstuna kommun (7) Kommunstyrelsens ordförande Kommunalråd Nämndordföranden från: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Representation från nuvarande barn- och utbildningsnämnden får utses efter årsskiftet då en nämnd blivit tre: förskole-, grundskole- samt gymnasienämnd. Det brottsförebyggande rådet träffas förslagsvis kvartalsvis och rådet ansvarar för det brottsförebyggande arbete som tidigare hanterades av Trygga Eskilstunas politiska styrgrupp. För att säkerställa helhetssyn, samordning och långsiktigt fokus föreslås det brottsförebyggande rådet även ges fördjupade rapporter om arbetet med statsbidraget mot segregation, fler jobb och strategiskt säkerhetsarbete. Rådet säkerställer att samtliga nämndordföranden med viktiga ansvarsområden för arbetet hålls kontinuerligt uppdaterade. I samband med beslut om ny organisation bör beslut fattas om att instruktionen för Trygga Eskilstuna upphör (KSKF/2015:240) från den 31 december Fokus på fem stadsdelar Förslaget är att Eskilstunas fokuserar långsiktigt på de prioriterade stadsdelarna ur årsplan 2018: Årby Lagersberg/Råbergstorp Fröslunda/Brunnsbacken Skiftinge Nyfors I och med att satsningen sträcker sig fram till 2027 kan stadsdelar i fokus komma att förändras. Styrning och ledning Arbetet inom förvaltningar och bolag föreslås likt Fler i jobb ledas av kommundirektören i en styrgrupp med ansvar att styra mot långsiktiga mål, undanröja hinder, förankra i koncernledningsgruppen samt säkerställa samordning och samverkan mellan processutvecklingsgrupper. Styrgruppen ersätter en tidigare styrgrupp för social uthållighet som också hanterade frågor med koppling till Trygga Eskilstuna. För att samordna och utveckla det operativa arbetet föreslås en ledningsgrupp i arbetet utifrån statsbidraget mot segregation tillsättas som består av utsedda områdeschefer från de förvaltningar och bolag som finns i styrgruppen samt säkerhetschef (KLK). Trygghetskoordinator (KFF) och kommunstrateg (KLK) kopplas som

6 Eskilstuna kommun (7) tjänstemannastöd till ledningsgruppens arbete. Samtliga förvaltningar bör ha en utsedd kontaktperson som kan adjungeras vid behov. En kommunikatör kopplas till ledningsgruppens arbete. Ledningsgruppen föreslås även fungera som styrgrupp för mindre utvecklingsprojekt inom ramen för det kommande segregationsarbetet. Uppbyggnad av operativ organisering och former för samverkan ute i stadsdelar är ett av Eskilstuna kommuns mål för arbetet med statsbidraget mot segregation. Ledningsgruppen ansvarar för driva arbetet som ska vara i drift i samtliga prioriterade stadsdelar till 2020 när statsbidraget mot segregation är fullt utbyggt. Alla nivåer av den nya organisationen ansvarar även för att samverka med externa aktörer utifrån det egna ansvarsområdet och lokala behov. Finansiering Arbetet i brottsförebyggande råd, styrgrupp samt ledningsgrupp finansieras via ram av deltagande förvaltningar och bolag. Tjänstemannastöd finansieras av kommunledningskontoret. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Segregation är en av Eskilstunas absolut största utmaningar och hinder för en hållbar utveckling samt att nå Vision Växande befolkningsgrupper av både unga och äldre ställer krav på att fler som kan arbetar och på en fungerande arbetsmarknad. Det krävs för att kunna upprätthålla kvalitén i välfärden när färre måste försörja fler. Uppväxtvillkor påverkar flickors och pojkar, kvinnor och mäns förutsättningar att tillgodogöra sig en utbildning och lägga grunden för en god hälsa. Konsekvenserna av ett segregerat samhälle blir att vissa flickor och pojkar växer upp med grundförutsättningar som riskerar att påverka en framtida etablering på arbetsmarknaden. När skillnader i förutsättningar normaliseras skapas en situation som riskerar att öka det framtida behovet av välfärdstjänster, även hos delar av den arbetsföra befolkningen. På längre sikt riskerar det att påverka den kommunala förmågan att tillhandahålla en god välfärd. Barnombudsmannen konstaterar i sin årsrapport för 2018 att flickor och pojkar från områden med sämre socioekonomiska förutsättningar känner sig utestängda från stora delar av samhället. Arbete med att bryta segregation måste hela tiden genomföras med vetskap om att inkludering inte sker automatiskt för många flickor och pojkar. För att vara framgångsrikt måste arbetet ha ett barnoch ungdomsperspektiv i allmänhet men särskilt beakta perspektiv från de flickor och pojkar som inte deltar i traditionella fritidsaktiviteter exempelvis föreningsidrott. Ett effektivt arbete med inkludering kräver att kommunen i arbetet kontinuerligt lyssnar till flickor och pojkar i stadsdelar och beaktar deras åsikter. Ett samlat ansvar för frågor med gemensamma beröringspunkter under kommunstyrelsen bidrar till helhetssyn, gemensamt ansvar och strategiskt

7 Eskilstuna kommun (7) arbete. Det är en förutsättning för att arbeta långsiktigt mot segregationens faktiska orsaker och inte endast bemöta dess konsekvenser. Det kräver särskilt en medvetenhet om människors livsvillkor i allmänhet men särskilt om förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar i synnerhet. Jämställdhetsintegrering är en förutsättning i arbetet för att minska segregation. En utveckling av områdesarbete för att bryta segregation kräver långsiktighet, flexibilitet, innovation och organisatoriskt lärande. Det kräver att den operativa delen av organisationen som ska genomföra och utveckla arbetet ges utrymme att växa fram och förändras vid behov under processens gång. Förslaget får konsekvenser för en effektiv organisation genom att endast etablera strukturen som ska styra, leda och fördela medel. Förslaget binder inte upp det operativa arbetet inledningsvis för att inte riskera att vara innovationshämmande genom en låst organisationsstruktur. Långsiktigt fokus på tidiga insatser och förebyggande arbete bidrar till minskade kostnader för kommunen på både medel- och lång sikt samt bidrar till kommunens förmåga att möta den demografiska utmaningen med växande grupper av yngre och äldre. En förutsättning för verksamhetsutveckling och samverkan i Eskilstunas stadsdelar är ett visst mått av frihet och mandat hos medarbetare. En effektiv organisation i arbetet mot segregation måste säkerställa att alla insatser fyller ett syfte och matchar mot ett identifierat behov. Annars finns risk för ineffektivitet med ad-hoc lösningar som endast bemöter effekter av segregation och som inte passar en långsiktig planering. En förutsättning för en sådan utveckling är att experimenterande kan ske under ordnade former. En viktig fråga blir hur verksamheter kan skapa förutsättningar för innovation inom ramarna för den löpande verksamheten. Eskilstuna kommuns fortsatta arbete med tillitsbaserad styrning och ledning blir viktigt i arbetet i stadsdelar. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Marita Skog Utvecklingsdirektör Beslutet skickas till: