Revisionsrapport. Enhetlighet och rättssäkerhet i äldreomsorgens biståndsbedömning. Revisionens granskning av. Socialnämnden i Bollnäs kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Revisionens granskning av Enhetlighet och rättssäkerhet i äldreomsorgens biståndsbedömning Socialnämnden i Bollnäs kommun 2006 januari - februari Lena Forssell Ingrid Norman (1)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Avgränsning Metod Resultatet av granskningen Nämndens övergripande styrning och uppföljning Nämndens styrning och uppföljning av biståndsbedömningen Organisationen för biståndsbedömning Våra iakttagelser och bedömning Biståndsbedömningen Arbetssätt Handläggningsprocess Överföring av beslut till verkställighet Verifiering avseende rättsäkerhet och enhetlighet Våra iakttagelser och bedömning...11 (2)

3 Sammanfattning och bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Bollnäs kommun har Komrev inom ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers genomfört en granskning om enlighet och rättssäkerhet i äldreomsorgens biståndsbedömning. Revisionsfrågan i granskningen har varit: Hur säkerställer socialnämnden att det finns en ändamålsenlig organisation samt tillräcklig intern kontroll och uppföljning av äldreomsorgens biståndsbedömningar. Nämndens styrning av verksamheten utgörs av de mål som finns uttalade och det finns ett tydligt övergripande mål: Kunden i centrum. Utöver detta finns elva effektmål. Det finns inga ytterligare konkreta mål för biståndsbedömning. Utöver mål finns styrdokument för handläggning, beslut och verkställighet som beskriver handläggningskedjan, från förhållningssätt under utredning till beslut och utförande. En handläggarpärm är under upprättande, på initiativ av biståndsbedömarna. Pärmen kommer, när den är färdig, att innehålla riktlinjer och rutiner för socialförvaltningen i allmänhet men äldreomsorgen och biståndshandläggningen i synnerhet. Det finns i nuläget inget samlat dokument för vägledning vid behovsbedömning eller någon vägledning beträffande nämndens uppfattning om vad som motsvarar skälig levnadsnivå. I samband med omorganisationen år 1997 inrättades särskilda biståndsbedömartjänster. Handläggarna är nu fem till antalet och handlägger ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL). Organisatoriskt hör biståndsbedömarna till biståndsbedömarenheten och har sedan hösten 2005 en särskild chef. Biståndsbedömarna är ansvariga för varsitt geografiskt område. Biståndsbedömarna måste i det dagliga arbetet samarbeta med övriga äldreomsorgsenheter. Biståndsbedömarna har idag inga regelbundna träffar med områdeschefer eller med hemtjänstgrupper/arbetslag. Biståndsbedömarna har alla adekvat utbildning och har lång erfarenhet. Som stöd i handläggningen finns ett databaserat verksamhetssystem som används sen drygt fem år tillbaka. Verksamhetssystemet ska användas av både biståndsbedömare och områdeschefer. För att utveckla gemensamt arbetssätt och enhetlighet i bedömning har biståndsbedömarna varje morgon ett möte på ca 15 min då de kan ta upp och diskutera tveksamheter i utredningar och bedömningar. Utöver detta har de varje vecka en diskussion om metoder samt handledning en heldag per månad sen hösten Det finns som vi nämnt ovan rutiner för hur handläggning ska gå till. Det finns också dokumenterade rutiner om hur uppföljning av beslut ska ske. Däremot saknas rutiner för hur överlämnande av beslut till verkställighet ska ske. Granskningen har omfattat 10 slumpmässigt utvalda personakter. Handläggningen har granskats utifrån ett antal uppställda kontrollmål utifrån lagstiftning (rättssäkerhet) och utifrån struktur och innehåll (enhetlighet). Vi har gjort bedömningen att handläggningen i huvudsak är rättssäker men att det finns variationer i enhetligheten. (3)

4 Efter genomförd granskning föreslår vi socialnämnden följande: Uppmuntra och möjliggör för verksamheterna att konkretisera de övergripande målen så att de blir styrande för den specifika verksamheten. Diskutera och bestäm gemensamt med ledningen hur måluppföljning ska rapporteras till nämnden. Låt upprätta riktlinjer/vägledning för bedömning av SoL-insatser till äldre- och funktionshindrade motsvarande skälig levnadsnivå. Undersök möjligheterna att ta tillvara de olika möjligheter som finns i det databaserade verksamhetssystemet, både beträffande styrning av resurser samt dokumentation. Låt utveckla rättsäkerhet och enhetlighet utifrån de iakttagelser som gjorts under granskningen. Se över hur arbetet i biståndsbedömargruppen kan organiseras samt om vissa arbetsuppgifter kan utföras på annat sätt. Låt utveckla överföringen och uppföljning av beslut mellan biståndsbedömare och utförare. 1. Bakgrund Antalet äldre ökar samtidigt som kommunernas resurser totalt sett minskar. Äldreomsorgens resurser måste därför räcka till fler. Biståndsbedömningen inom äldreomsorgen, då brukarens individuella behov av insatser bedöms, används ofta som underlag för fördelning av personalinsatser. Det är därför viktigt att bedömningarna blir väl övervägda, rättsäkert handlagda samt att de så långt möjligt blir enhetliga inom kommunen. 1.1 Uppdrag och revisionsfråga De förtroendevalda revisorerna i Bollnäs har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska biståndshandläggningen inom kommunens äldreomsorg. Revisionsfrågan i granskningen har varit: Hur säkerställer nämnden att det finns en ändamålsenlig organisation samt tillräcklig intern kontroll och uppföljning av äldreomsorgens biståndsbedömningar. I uppdraget ingår att granska: Nämndens styrning och uppföljning Organisationen beträffande biståndsbedömning Mål och riktlinjer Rättssäkerhet och enhetlighet i biståndsbedömning Avgränsning Granskningen omfattar handläggningen av biståndsbeslut inom äldreomsorgen. (4)

5 I samband med granskning av enhetlighet och rättssäkerhet i handläggning och bedömning kommer ett bestämt antal personakter att granskas inom äldreomsorgen Metod Intervjuer har hållits med biståndsbedömare och ansvarig personal inom äldreomsorgen. Vi har granskat styrande och stödjande dokument samt genomfört en stickprovsmässig personaktsgranskning. 2. Resultatet av granskningen 2.1 Nämndens övergripande styrning och uppföljning Socialnämnden har uttalat att äldre ska kunna bo kvar i sitt hem så länge de önskar. De har även uttalat att stöd i form av daglig verksamhet, hemtjänst och trygghetslarm ska finnas samt att satsningar ska göras på förebyggande verksamhet. Det finns ett tydligt uttalat övergripande mål (inriktningsmål): Kunden i centrum! I måldokumentet från år 2004 anges att hela socialtjänstens verksamhetsidé är att: Vara en kvalitetsmedveten socialtjänst som möter kundens behov i samverkan, Bemöta kunden med omtanke och respekt. Det finns elva effektmål där det första målet är en ekonomi i balans. Övriga effektmål handlar till stor del om ökad samverkan, förebyggande arbete och kvalitet på arbetet. Två av effektmålen gäller kunden direkt. Det ena gäller kundens kunskap om vem som är kontaktman/handläggare (100 % ska känna till) och det andra att kundens upplevelse om gott bemötande (85 % ska känna sig gott bemötta). De senaste åren har nämnden haft särskilda dagar då de i olika arbetsgrupper diskuterat övergripande mål utifrån olika teman. År 2004 var första gången biståndsbedömarna deltog i sen sådan målstyrningsdag. Biståndsbedömargruppen har inte deltagit i något ytterligare arbete med nämndens mål som exempelvis att konkretisera effektmålen ur ett handläggar/biståndsbedömarperspektiv eller upprättat en verksamhetsplan för handläggningen utifrån effektmålen. I nämndens styrdokument framgår inte hur målen ska följas upp. Enligt de intervjuade har det tidigare förekommit en del riktade enkätundersökningar genomförts för brukare/kunder. Sådana görs inte längre utan förvaltningen har övergått till att utföra djupintervjuer eller fokusgrupper, men endast sporadiskt Nämndens styrning och uppföljning av biståndsbedömningen Sedan år 2004 finns ett dokument för ärendehandläggning, beslut och verkställighet (antaget av nämnden ). Dokumentet beskriver handläggningskedjan, från förhållningssätt under utredning till beslut och utförande med kunden i centrum. (5)

6 Nämndens synsätt på vad som motsvarar skälig levnadsnivå för olika insatser framgår inte. Nämnden har inte angett några specifika mål om exempelvis handläggningstider. Biståndsbedömargruppen har tidigare lämnat en verksamhetsberättelse över vad som utförts under året, men gör det inte längre. De uppger att de har lite kontakt med nämnden och att de inte lämnar några återkommande rapporter utöver att de varje månad anmäler de delegationsbeslut som fattats. Chefen för biståndsbedömargruppen har inte heller avlämnat någon verksamhetsberättelse. Under den tid han varit chef för gruppen har det inte förekommit någon annan form av rapportering till nämnden som han varit delaktig i. Det finns en fastställd delegationsförteckning (Socialnämnden 231, ). Enligt förteckningen har biståndsbedömarna full delegation på samtliga beslut enligt SoL, med undantag av beslut om köp av boende i annan kommun eller hos annan vårdgivare. I de fallen är verksamhetschef delegat för beslut upp till två månader och arbetsutskottet för beslut som överstiger den tiden. Sedan en tid tillbaka har arbetsutskottet delegation på insatsen korttidsvård som överstiger 91 dagar. Det pågår en översyn av delegationsförteckningen. En handläggarpärm är under upprättande. På initiativ av biståndsbedömarna har en av dem under år 2005 börjat samla dokument, riktlinjer och rutiner, för socialförvaltningen i allmänhet och för biståndsbedömarna och äldreomsorgen i synnerhet. Innehållet i pärmen består nu både av nya resp gamla dokument. Vi har tagit del av de dokument som fanns vid granskningstillfället. Det finns en folder Hjälp oss göra verksamheten bättre!, d v s en synpunkts/klagomålsblankett. Alla synpunkter och klagomål ska dokumenteras och redovisas socialnämnden. Under år 2005 har det inte inkommit några skriftliga klagomål på biståndshandläggningen Organisationen för biståndsbedömning I samband med omorganisationen år 1997 inrättades särskilda biståndsbedömartjänster inom kommunens äldreomsorg. Biståndsbedömargruppen för äldreomsorgen består nu av fem befattningshavare. Vid tidpunkten för granskningen fanns sex biståndsbedömare, varav en befattningshavare hade en kombinerad tjänst som vikarie (0,5 pga sjukskrivning) och extraresurs. Den grupp vi granskat ansvarar för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer över 65 år, samtliga SoL-insatser samt för handläggning av trygghetslarm. De ansvarar var för sig för mellan aktuella personärenden. För handläggning av insatser till personer under 65 år samt för handläggning av LSSbeslut (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) finns två särskilda biståndsbedömare (LSS-handläggare). (6)

7 Samtliga SoL-biståndsbedömare (både för äldre och yngre kunder) hör organisatoriskt till biståndsbedömarenheten och har sedan hösten 2005 en särskild chef. Tidigare hörde de organisatoriskt till verksamhetschefen för äldreomsorgen, men eftersom det inte fanns utrymme för äldreomsorgschefen att hinna stötta biståndsbedömarna beslöts om en annan lösning. Äldreomsorgens biståndsbedömare är ansvariga för var sitt geografiskt område och handlägger behov av bistånd till de äldre som bor inom området, både i ordinärt boende och i särskilt boende. De behovsbedömer vilka insatser som ska ges till personer som fått beslut om särskilt boende, samt följer upp behovet efter viss tid. De uppger att arbetssättet innebär en ökad rättssäkerhet genom att behovet av insatser blir dokumenterat. Samtliga av äldreomsorgens biståndsbedömare blir vid behov kallade till samordnad vårdplanering till sjukhusen i Bollnäs, Hudiksvall och Gävle. Vid den samordnade vårdplaneringen deltar sällan någon från primärvården, trots att dessa har ansvaret för hemsjukvården i kommunen. Gruppen anser att de har en hög arbetsbelastning och att de har svårt att göra prioriteringar och planera sin tid. 2.2 Våra iakttagelser och bedömning Socialnämnden har antagit övergripande mål och effektmål för verksamheten. Målen är inriktade mot både ekonomi, kvalitet och produktion. Vi bedömer dem vara både aktuella och tydliga, men bedömer att några av dem inte är mätbara. Sedan målen antogs har biståndsbedömarna inte engagerats i fler måldiskussioner och har själva inte konkretiserat effektmålen till sin egen verklighet. Vi bedömer att det övergripande målet kunden i centrum behöver konkretiseras utifrån olika yrkesgruppers perspektiv, t ex ur biståndsbedömarperspektiv. Som det är nu har olika biståndsbedömare olika tolkningar (handläggningstid, omprövning, arbetssätt, struktur i utredning) och dessa kanske inte alltid stämmer överens med ledningens. Granskningen visar, enligt vår bedömning, att målen inte är tillräckligt förankrade i alla delar av organisationen. För att mål ska vara styrande måste de vara kända och integrerade i det dagliga arbetet. Vår uppfattning är även att system för uppföljning bör skapas samtidigt som nya mål upprättas och förankras. Under granskningen har vi inte tagit del av några kunduppföljningar avseende verksamhetsmålen. Granskningen visar att det finns en hel del dokumenterade riktlinjer och rutinbeskrivningar samt praxis för biståndshandläggning och bedömning. Men vi har även iakttagit att det inom gruppen är oklart vilka dokument som är aktuella och hur konsekvent de används inom äldreomsorgen. Detta ger enligt vår bedömning signaler om att det behövs en struktur för den intern kontroll där bl a styrande dokument, riktlinjer och rutinbeskrivningar regelbundet revideras. (7)

8 Det finns i nuläget inget samlat dokument för vägledning vid behovsbedömning t ex i form av riktlinjer för behovsbedömning eller någon vägledning beträffande nämndens uppfattning om vad som motsvarar skälig levnadsnivå. Sådana uttalanden kan visserligen endast användas som vägledning vid bedömning av kundens individuella behov, men underlättar för biståndsbedömarna i deras bedömningsarbete och skulle bidra till ökad enhetlighet i bedömningarna. Sedan snart tio år är organisationen delad i en myndighetsdel (biståndsbedömning) och en utförardel (områdeschefer). Enligt de intervjuade var omorganisationen positiv, men det har tagit tid att hitta de nya rollerna och att utveckla ett samarbete mellan biståndsbedömargruppen och cheferna. Enligt uppgift har organisationen nu satt sig, men nya gråzoner/knutar har uppkommit. Många områdeschefer har bytts under åren och det saknas forum för regelbundna och konstruktiva diskussioner om verksamhetsfrågor. Vår bedömning är att biståndsbedömargruppen riskerar att komma vid sidan om övriga äldreomsorgsenheter. Det ges exempel på information som inte nått fram till gruppen, information som påverkar deras arbete och där brist på information ökar deras frustration. Vi ser det som särskilt angeläget att de två nya verksamhetscheferna (för äldreomsorgen och för biståndsbedömarenheten) satsar särskilt på att utveckla samarbetet mellan områdeschefer och biståndsbedömarenhet och ser till att det finns områdesvisa forum för verksamhetsfrågor. Att utveckla det samarbetet är nödvändigt så att kunden får en kvalitativt bra insats och ett gott bemötande genom hela kedjan. Först genom en väl utvecklad intern kedja kan kunden komma i centrum. Vi föreslår nämnden: Uppmuntra och möjliggör för verksamheterna att konkretisera de övergripande målen så att de blir styrande för den specifika verksamheten. Diskutera och bestäm gemensamt med ledningen hur måluppföljning ska rapporteras till nämnden. Låt upprätta riktlinjer/vägledning för bedömning av SoL-insatser till äldre- och funktionshindrade motsvarande skälig levnadsnivå. 2.3 Biståndsbedömningen Äldreomsorgens biståndsbedömare har samtliga adekvat utbildning för sitt uppdrag, sociala omsorgslinjen. De har arbetat länge i kommunen, några har varit med sedan omorganisationen Arbetssätt Till stöd för sin handläggning och behovsbedömning har de ett antal dokumenterade rutiner och checklistor (handläggningspärmen). De har även stöd av ett databaserat verksamhetssystem, Procapita, som används sedan drygt fem år tillbaka. Det har gjorts många uppgraderingar i verksamhetssystemet sedan dess, vilket påverkar hanterandet och i viss mån gör det ologiskt vid användandet. Enligt biståndsbedömarna finns det bra sökverktyg i systemet så de exempelvis kan hämta upp samtliga aktualise- (8)

9 ringar per handläggare, använda sig av bevakningar osv. Genom verksamhetssystemet finns också möjlighet att ta fram verksamhetsstatistik. För att utveckla ett gemensamt arbetssätt och enhetlighet har de varje morgon ett möte på ca 15 min då kan de ta upp och diskutera tveksamheter i utredningar och bedömningar. De har som rutin att diskutera alla utredningar och beslut som gäller bostad med särskild service och korttidsvård. Två timmar varje vecka har de metodgrupp för diskussion om metoder, då deltar hela biståndsbedömargruppen. Sedan hösten 2005 har de handledning en heldag per månad. Vid dessa tillfällen diskuteras handläggning och bedömningar utifrån lagstiftning. Dessutom har de arbetsplatsträff tillsammans med sin chef en gång varje månad. I ett nätverk, tillsammans med andra hälsingekommuner, brukade biståndsbedömarna tidigare granska varandras utredningar genom s k kollegiegranskning, men det arbetssättet har upphört. De försöker delta i gemensamma träffar som ordnas för handläggarna i länet Handläggningsprocess Vanligtvis startas en utredning efter att ett faxmeddelande inkommit till förvaltningen, men det förekommer också att kunden eller anhörig tar direkt telefonkontakt. Vid första kontakten lämnar biståndsbedömarna information om vilka insatser som kan erbjudas. Som regel är ansökan muntlig, men det finns blanketter som kan skickas. Efter genomförd utredning och behovsbedömning fattas beslut. Beslutet och hela utredningen skickas till kunden. De har inte som rutin att skicka utredningsunderlaget och förslag till beslut till kunden för kommunikation i de fall det förväntas bli avslag. Vid avslagsbeslut skickas besvärshänvisning samt att de alltid omprövar beslut i de fall en överklagan inkommit inom tre veckor. De anser själva att de har få överklagningar och tror att det kan bero på att kunden avstår från att söka, då biståndsbedömaren förklarat villkoren för insatsen. De tror inte att det beror på att de har generösa bedömningar. I de fall avslag ges, har det som regel handlat om ansökan om bostad med särskild service. I dessa fall har villkoren för särskilt boende inte uppfyllts utan behoven har kunnat tillgodoses på annat sätt. Det finns dokumenterade rutiner om hur uppföljning av beslut ska ske. Rutinen är att uppföljning ska ske för samtliga insatser (undantag trygghetslarm) cirka tre veckor efter att beslutet verkställts. I samtliga fall ska uppföljning ske genom personligt sammanträffande (kund och anhöriga). Vanligtvis fattar biståndsbedömare beslut som formuleras Omprövning görs om förhållandena förändras. Ibland, beroende på insats, fattar de tidsbegränsade beslut. Alla i gruppen är inte positiva till att fatta tidsbegränsade beslut utan anser att det kan upplevas (9)

10 otryggt för kunden samt att det driver upp tempot för biståndsbedömarna. En av biståndsbedömarna uppger att hon inte hinner göra en omprövning innan det tidsbegränsade beslutet gått ut Överföring av beslut till verkställighet Det saknas enhetliga rutiner för överföring av beslut till verkställighet. Vid ett nytt beslut skickar biståndsbedömaren, via verksamhetssystemet, ett meddelande till ansvarig områdeschef som kan läsa och ta ut utredningen. Med utredningen som underlag ska chefen ta ut en arbetsplan för insatsen. Några av biståndsbedömarna har dessutom daglig kontakt med sin områdeschef i samband med nya beslut medan andra endast brukar skicka över beslutet. Biståndsbedömarna får inget kvitto på att insatsen verkställts. De tror dock att insatser verkställs omgående, framför allt när det handlar om omvårdnadsinsatser. Områdeschefer kan göra anteckningar i verksamhetssystemet, men det varierar mellan cheferna om och hur anteckningarna förs. Det råder lite delade meningar mellan ledning och biståndsbedömarna om hur deras utredningar används inför utförandet av insats. Meningarna går även isär beträffande om rätt insatser utförs och vad skälet skulle vara till att en eventuell differens uppstår. Från biståndsbedömarnas håll sägs att cheferna inte hinner med att informera personalen om underlag för insatser och att hemtjänstpersonalen därför måste göra sina egna bedömningar. Detta kan i sin tur leda till att andra insatser utförs. Från ledningens håll sägs att uppföljningar och omprövningar inte alltid görs i tid och att beslut och utförande därför inte är i fas med varandra. Biståndsbedömarna har inga regelbundna träffar med områdeschefer eller med hemtjänstgrupper/arbetslag. En gång i månaden samlas äldreomsorgens samtliga områdeschefer och biståndsbedömare till gemensam träff. De har dock i detta sammanhang inte diskuterat sitt samarbete Verifiering avseende rättsäkerhet och enhetlighet Granskningen har omfattat 10 slumpmässigt utvalda personakter, där vi i huvudsak har granskat den senaste utredningen (från oktober och november 2005). Handläggningen har granskats utifrån ett antal uppställda kontrollmål utifrån lagstiftning (rättssäkerhet) och utifrån struktur och innehåll (enhetlighet). I samtliga granskade personakter fanns ansökan beskriven i utredningen och i samtliga fall framgick vad kunden ansökt om. I samtliga fall fanns en dokumenterad utredning. Vid granskningstillfället fanns två olika checklistor för vad som ska ingå i en utredning vilket ledde till svårigheter att avgöra om utredningarna följde lokal checklista. I samtliga fall framgick vem/vilka som lämnat uppgifter till utredningen samt vem som fattat beslutet. Endast i tre av utredningarna fanns mål upprättat för insatsen. (10)

11 Samtliga beslut var fattade i enlighet med delegationsförteckningen, besluten täckte hela ansökan och hänvisning hade skett till rätt lagrum. Två av utredningarna ledde till tidsbegränsade beslut (beslut om korttidsvård) medan de andra besluten innehöll formuleringen om att beslutet kommer att omprövas om förhållandena förändras. 2.4 Våra iakttagelser och bedömning Vid vår granskning av biståndsbedömningen kan vi konstatera att det databaserade verksamhetssystemet inte används fullt ut. Det finns möjlighet att i systemet koppla schablontider som anger genomsnittlig tid för utförande av insats till varje insats, vilket kan vara ett stöd i resursfördelningen och för att göra jämförelser beträffande vårdtyngd. Verksamhetssystemet används inte heller för kommunikation mellan chef och biståndsbedömare om när en insats är verkställd, vilket skulle underlätta handläggningen och öka rättsäkerheten. Efter granskning av handläggningsprocessen och av personakter har vi gjort bedömningen att handläggningen i huvudsak är rättssäker. Men vid intervjuer med handläggarna framkommer att kommunicering enligt förvaltningslagen inte brukar tillämpas inför avslagsbeslut. Enligt lagstiftningen ska kommunicering av utredning och förslag till beslut alltid ske om utredning och behovsbedömning visar att ett negativt beslut kan komma att lämnas. Syftet är att den som begär insats ska kunna komplettera underlaget. I detta avseende anser vi att handläggningen behöver förändras. Under personaktsgranskningen har vi iakttagit variationer i enhetlighet, framför allt beträffande struktur och betoning i innehållet. Detta menar vi verifierar behovet av att uppdatera och sortera bland rutinbeskrivningar och checklistor. Granskningen av utredningarna visade även att biståndsbedömarna sällan upprättade mål för insatserna, vilket vi menar påverkar möjligheten att följa upp om rätt insats har satts in. Biståndsbedömarna uppger att de har svårt att hinna med sitt arbete och svårt att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Vi rekommenderar en genomgång av deras arbetssituation. Vi ifrågasätter om biståndsbedömare måste genomföra samtliga uppföljningar av beslut genom personliga besök och om alla biståndsbedömare måste åka till de olika sjukhusen för samordnad vårdplanering. Vår bedömning är att sådana arbetsuppgifter borde kunna organiseras på andra och effektivare sätt. Slutligen, utifrån granskningen av överföring av beslut till verkställighet, har vi åter iakttagit behovet av att utveckla samarbetet mellan biståndsbedömare och områdeschefer. Vi föreslår nämnden: Undersök möjligheterna att ta tillvara de olika möjligheter som finns i det databaserade verksamhetssystemet, både beträffande styrning av resurser samt dokumentation. Låt utveckla rättsäkerhet och enhetlighet utifrån de iakttagelser som gjorts under granskningen. (11)

12 Se över hur arbetet i biståndsbedömargruppen kan organiseras samt om vissa arbetsuppgifter kan utföras på annat sätt. Låt utveckla överföringen och uppföljning av beslut mellan biståndsbedömare och utförare. (12)