Handla via internet Av Ewa Laczo Lärare Staffan Romberger KTH 17 maj 2002

Transkript

1 Handla via internet Av Ewa Laczo Lärare Staffan Romberger KTH 17 maj 2002

2 Handla via internt 2 Innehållsförteckning Introduktion 1 Disposition Fördelar Nackdelar 2 Förebyggande åtgärder Om problem uppstår 3 Elektroniska betalningar Direktbetalning 4 Digitala plånböcker Smarta kort Digitala pengar Säkerhet 5 Elektroniska ID-kort 6 Söktjänster Intelligenta agenter 7 Handel med aktier och fonder Andra tjänster 8 Integritet Är näthandeln positiv eller negativ för miljön? 9 Sammanfattning Källförteckning 10 Tips om webbsidor 11

3 Handla via internt 3 Handla via internet Introduktion Handel på nätet är idag relativt vanligt och man tror att den här typen av handel kommer att tillta. Men det är många som känner stor osäkerhet inför att handla på nätet och kanske till och med avstår på grund av detta. Delvis kan detta bero på att man inte vet vilka säkerhetssystem som faktiskt finns. Syftet med uppsatsen är att väcka eller fördjupa intresset för näthandel. Ett mål är också att läsaren ska få mer kunskap om olika tjänster som finns på nätet. Disposition Jag kommer att börja uppsatsen med att förklara fördelar och nackdelar med näthandel. Sedan följer ett av uppsatsens huvudämnen; vad kan man göra i förebyggande syfte för att undvika problem vid näthandel? Givetvis kommer jag även att ge förslag på åtgärder man kan vidta om problem uppstår. Därefter kommer jag att gå igenom ett par olika betalningssystem samt vilka metoder det finns för företags och privatpersoners säkerhet. Ett annat område som utvecklats är söktjänster. Man har tagit fram en del relativt avancerade metoder vilket redovisas. Internethandel är ett område som utvecklas snabbt, speciellt i fråga om vissa marknader som exempelvis handeln med aktier och fonder. Jag kommer att berätta om fördelar med att använda mäklare på nätet. Jag kommenterar även en del tjänster som liknar auktioner samt annonser för privatpersoner i dagspress. Jag avslutar med aspekter som rör personers integritet och konsekvenser för miljön. Uppsatsen vänder sig i första hand till konsumenter. Fördelar Varför ska man handla på nätet? Det finns en rad fördelar. Man slipper stress och man behöver inte ta hänsyn till butikernas öppettider. Det är lätt att nå en internationell marknad. Eftersom det går snabbt att besöka olika nätbutiker kan man enklare jämföra deras service och priser. I framtiden tror man att varutransporterna för näthandel kommer att effektiviseras. Detta kommer att öka konkurrensen. I slutet av 1990-talet kunde exempelvis leverantörer av tyska dagligvaror transportera dessa till vilken svensk stad som helst på en eller två dagar (Fredholm 1999: 25). Priserna är ofta lägre än i vanliga butiker eftersom de traditionella mellanhänderna försvinner och personalkostnaderna blir lägre. Handelns Utredningsinstitut har kommit fram till att priserna ofta är ca 10 % lägre på nätet, men räknar man med fraktkostnader blir resultaten annorlunda. För att det ska löna sig måste man köpa flera varor åt gången. Fraktkostnaden är ofta densamma oavsett om man beställer ett fåtal eller tio böcker. Vissa nätbutiker bjuder på fraktkostnaden om man handlar för mer än 500 kr (Hennes nr 5/2001: 33 34). Även om vissa mellanhänder försvinner (vilket sänker priserna) har det dykt upp nya, informationsmäklare. Deras roll är att hjälpa kunderna att hitta de varor de söker. De flesta leverantörer säljer inte direkt till kunderna utan använder informationsmäklare, exempelvis Postens Torget och Telias Passagen. Om man öppnar deras hem-

4 Handla via internt 4 sidor kan man söka efter varor. Varorna måste dessutom transporteras, ända hem till kunden om den så önskar. Marknaden för transport ökar med andra ord. Nackdelar Det är oftast svårt att kontrollera varans kvalité när man handlar på nätet. Innan man handlar bör man därför alltid ta reda på vilka regler som gäller för bytesrätt. Man kan inte tala med en expedit och därmed få veta om varan finns i lager eller om den är slut. Om företaget snabbt svarar på e-post kan man emellertid få besked på detta sätt. En orsak till att många avstår från att handla på nätet är att de är rädda för att bli lurade. I Sverige finns ett väl utbyggt konsumentskydd som blir satt ur spel när man handlar med internationella företag. För att komma tillrätta med detta måste det finnas ett starkt mellanstatligt samarbete samt ökad kompetens för IT-brott inom polisväsendet (Fredholm 1999: 36). Leverans- och expeditionsavgifter kan medföra att en vara köpt på nätet blir dyrare än motsvarande vara från en konventionell butik. Man tror att priserna kommer att pressas om handeln blir mer utbredd. En förutsättning för att konsumenter ska finna det intressant att handla på nätet är att det går snabbt. Det måste finnas en tidsvinst jämfört med att ta sig till en butik och handla varan på det konventionella sättet. (Fredholm 1999: 44). Förebyggande åtgärder Innan man handlar på nätet bör man vara underrättad om vilka regler som gäller. Konsumentverket har (tillsammans med övriga nordiska länders konsumentombudsmän) givit ut en skrift som handlar om den tvingande konsumentköplagen. På Internet kan man också hitta information om företag anmälda för bedrägeri. Konsumentverkets tidning Råd och Rön ger ut Svarta listan, vilket är en lista över företag som inte har följt Allmänna Reklamationsnämndens beslut. Nätversionen av denna lista hittas på Man kan också kontakta Allmänna Reklamationsnämnden direkt och få uppgifter om butiken har blivit anmäld. De svenska konsumentköplagarna gäller när man handlar från svenska företag. I annat fall gäller reglerna i det land man har handlat ifrån. Därför bör man kontrollera vilka regler som gäller innan man handlar, till exempel om man har returrätt. Innan man handlar kan man skicka en fråga via e-post. Om svaret dröjer flera dagar kan det vara ett tecken på att man bör vända sig till ett annat företag. När man handlar över nätet bör man spara skärmdumpar av meddelanden som man har skickat och mottagit, speciellt orderbekräftelsen. Vid tvister om vilket pris som gällde vid det aktuella köpet kan kopian av meddelanden gälla som bevis. Stockholms tingsrätt ansåg i ett ärende (som gällde tvist om ett advokatarvode) att skärmdumpen räckte som bevis (se ). Denna webbplats har information om vilka lagar och regler som gäller. Man kan även få hjälp om man har blivit lurad. Internetombudsmannen är en ideell förening som ska bevaka enskildas och kollektivs intressen gällande näthandel.

5 Handla via internt 5 Om problem uppstår Konsumentverket har deltagit i en internationell undersökning av nätbutiker i 17 länder. Man gjorde 150 beställningar. Undersökningen visade att det finns mycket som kan gå fel, exempelvis kom åtta procent av varorna aldrig fram. Endast hälften av butikerna hade en policy för returer. Om man råkar ut för en oseriös butik ska man i första hand vända dig till butiken och klaga. Eftersom det inte bara är leverantörens skyldighet att rätta till fel utan också dess rättighet att få en chans till det, måste man börja med det. Man förlorar dessutom sin lagliga rätt till korrigering om man inte reklamerar det man är missnöjd med. I andra hand kontaktar man konsumentvägledningen. Om det inte går att komma överens med säljaren anmäler man fallet till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN). Eftersom det tar ett halvår för ARN att pröva ett ärende kan man i stället välja att häva köpet skriftligen. Om butiken ändå inte betalar kan man vända sig till kronofogden (Hermundstad 1999: 63 68). Banker friskriver sig oftast ansvar om en betalning inte fungerar, vilket betyder att förseningsavgifter och dylikt betalas av köparen. Vid klagomål på en bank kan man vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden eller Konsumenternas Bankbyrå. Elektroniska betalningar Handel via Internet har begränsats av att det inte funnits något betalningssätt som gemene man har förtroende för. Men när det gäller Internethandel är det sällsynt att någon obehörig person snappar upp ett kontokortsnummer och använder det i eget syfte. Om någon ändå missbrukat kontonumret ligger ansvaret i första hand hos den kommersiella aktören som tagit betalt av konsumenter utan att använda krypterade förbindelser (dvs. krypterat kreditnumret). Enligt Hermundstad blir fallet annorlunda om försäljaren har bevis för att en vara beställts och betalats med ditt kontokort. Då står kontokortsföretaget för kostnaden. Även om konsumenten är ansvarsbefriad bör man givetvis undvika att något liknande händer. Vill man skicka krypterad information ska man se till så att det finns ett hänglås i webbläsarens nederkant, om så är fallet är informationen krypterad (Hermundstad 1999: 87). Den betalningsmetod som verkar mest tillförlitlig är Säkra Elektroniska Betalningar (SET). En beskrivning av den metoden kan laddas ner från nätet av den som vill bygga en tillämpning, se Visa och Mastercard står bakom SET som är en digital motsvarighet till plastkort. De identifierar ett konto, ej en individ. Varken säljaren eller någon annan kan läsa det krypterade kreditkortsnumret. Detta nummer skickar säljaren till sin bank för kontroll av köparen. Ibland kontaktar denna bank köparens bank för att säkerställa att betalningen kan utföras. För den som handlar är det också viktigt att företagets namn och adress identifieras genom SET (Norberg, 1999: 5 8). Eftersom denna standard ägs av bankerna har metoden fått mer förtroende än andra betalningssätt. Men metoden har inte fått så stor framgång beroende på att konsumenter inte vill betala tillkommande avgifter för SET. Företagen som säljer varor tycker också att administrationskostnader är alltför höga. Dessa kostnader kan minska om metoden får större spridning. Denna version av SET är begränsad till användning via köparens dator och nycklarna för att sköta krypteringen lagras på hårddisken. I en ny version av denna metod lagras nycklarna på ett smart kort. Det innebär att betalningen kan ske överallt där kortläsare finns, som tillsats eller i en PC. Korten kommer också att kunna användas som elektroniska plånböcker vilka kan användas generellt för betalningar (Fredholm 1999: 56 58).

6 Handla via internt 6 Direktbetalning Vid direktbetalning dras pengar från köparens konto genom dennes Internetbank. Ett samarbete mellan handelsplatsen och kundens bank är en förutsättning för direktbetalning. I praktiken klickar kunden på logotypen för sin bank (som finns på den aktuella webbsidan). Kunden loggar sedan in i sin nätbank på vanligt vis och godkänner en överföring av varans värde till nätbutikens konto. Banken har förvisso gjort en bedömning av företaget innan det godkänts för direktbetalningar, men det går inte i god för företaget. Konsekvensen blir att kunden inte har samma skydd som vid användning av SET. Digitala plånböcker En metod som liknar direktbetalningar är digitala plånböcker, de fungerar som en slags plånbok för kontokortsnummer. Plånboken förvaras på datorns skrivbord och öppnas med ett lösenord. När man betalar drar man ikonen för något av kontokorten till webbläsaren. Fördelen med denna metod är att man slipper hålla reda på kontokortsnummer. Informationen i plånboken krypteras när den skickas till försäljaren. Affären måste ansöka om tillhörighet till systemet, annars går det inte att använda denna metod. Smarta kort En typ av smarta kort är Cash-kortet, som fungerar som en elektronisk plånbok. Det laddas i speciella automater och är inte knutet till något konto. Ett mikrochip lagrar information om hur mycket pengar som finns på kortet. Ett stort antal butiker är anslutna till Cash och i framtiden kan man också använda det på nätet. För att detta ska fungera måste datorn utrustas med en kortläsare. Eventuellt kommer kortet att kunna laddas med pengar via bankernas hemsidor. Betalningen går till på så sätt att det smarta kortet skickar elektroniska pengar till en server som innehåller en terminal. Denna skickar pengarna till säljaren (som måste vara ansluten till systemet). Detta innebär att säljaren inte behöver någon information om kunden. Köparen förblir anonym, vilket inte är fallet om man betalar med ett vanligt kontokort över nätet. I det senare fallet kan banken se varifrån man har handlat. Om man har handlat via en dator på arbetet kan även arbetsgivaren ta reda på denna information. Cash-kortet är avsett för mindre betalningar, eftersom maxbeloppet som kortet kan laddas med är 1500 kronor (Hermundstad 1999: 99). Detta har en viktig funktion vid handel på nätet, eftersom man i framtiden kanske kommer att kunna köpa t.ex. en artikel eller några sidor ur en bok på nätet. Digitala pengar Det finns olika system som alla ingår under begreppet digitala pengar. Man sätter in pengar på ett konto, dessa omvandlas till någon av de elektroniska valutorna. Pengarna består av komplicerade sifferserier som är unika genom sitt serienummer. Man kan betala med digitala pengar i alla butiker som anslutit sig till systemet. Det positiva med denna metod är att säkerheten är mycket hög. Köparen förblir dessutom alltid anonym inför säljaren. Den kanske mest kända typen av digitala pengar i Sverige är e-cash, men det finns inget standardsystem. I USA är systemet med digitala pengar mer känt än i Sverige (Hermundstad 1999: ). Man kan också betala vid leveransen, betala via faktura eller faxa kreditkortsnumret till företaget (Fredholm 1999: 58). Ett annat alternativ är att betala via postförskott, dvs. när man hämtar varorna på posten.

7 Handla via internt 7 Säkerhet När man handlar på nätet är säkerheten givetvis väldigt viktig. Informationen som sänds från avsändare till mottagare ska skyddas mot all form av förvanskning. Detta kallas också punkt till punkt-säkerhet. De olika system som jag i korthet kommer att beröra används i första hand av företag. Eventuellt kommer flera av dessa att användas av privatpersoner. Näthandel mellan företag använder sig ofta av Electronic Data Interchange (EDI). Detta betyder att olika system kan utbyta information automatiskt, med ingen eller minimal mänsklig handling. Det mottagande systemet bearbetar informationen automatiskt. Ett standardiserat format (vanligtvis Edifact) brukar användas i dessa system. Edifact, som kommer från FN och ISO 1, definierar elektroniska dokument samt gör att kommunikationen fungerar oavsett datortyp, operativsystem etc. Denna standard kan liknas vid ett språk som gör att olika system förstår varandra enligt Fredholm (1999: 63 65). Vid EDI-överföring kan man använda kvittenser för att säkerställa att meddelandet är mottaget och att det inte är förvanskat. Om det är något som inte stämmer med den meddelandedefinition som parterna kommit överens om rapporteras detta till avsändaren. Ett baskrav för säkerhet vid näthandel mellan företag är loggning av meddelanden. Man kan genom denna funktion spara information om alla händelser som sker i samband med överföring av meddelanden. Andra uppgifter som kan sparas är tid, datum för överföringen, meddelandetyp och uppgifter om avsändare och mottagare. Av legala skäl kan man vilja spåra hur ett ärende har behandlats. Därför kan meddelanden arkiveras. Både kvittenser och loggning kan vara högintressant för personer som handlar via nätet. Det finns en viss risk att någon förändrar information om kontonummer osv. Den följande säkerhetsmodellen tar upp ett antal möjliga hotbilder som företag bör skydda sig emot: Förvanskningsskydd Man kan skydda sig mot förvanskning genom att använda elektroniska sigill. det går ut på att avsändare och mottagare gör en beräkning av meddelandet med hjälp av samma beräkningsalgoritm. Äkthetsbevis Man kan bevisa genom en digital signatur att avsändaren har den identiteten som den uppger sig ha. Då är alltså avsändaren äkta. Signaturen baseras på innehållet i meddelandet och avsändarens hemliga nyckel. Skydd mot förnekande av ursprung Den som skickar ett meddelande ska inte vid ett senare tillfälle kunna neka till att den har skickat det. Har man beställt varor innebär det att man inte ska kunna smita från betalningen, om man skulle ångra sig. Man kan identifiera avsändaren (person eller företag) med ett smart kort eller med loggning. 1 ISO: International Standards Organisation, dvs. internationella standardiseringsorganisationen (Fredholm 1999: 245).

8 Handla via internt 8 Skydd mot förnekande av mottagning Ett företag som ej levererat en beställd vara ska inte kunna neka till att en order har tagits emot. En digital signatur knyter även här en mottagare till meddelandet. Sekvensskydd Målet med detta skydd är att meddelandet inte ska kunna försenas, dubbleras, elimineras, kopieras samt att inget läggs till meddelandet. Därför ska varje meddelande ha ett unikt sändningsnummer vilket skapas av affärssystem och EDI-system. Datum och tid för överföringen är också relevant. Mottagaren kan också skicka bekräftelsemeddelanden. Den här metoden skulle kunna medföra att en betalningsorder som av misstag skickas två gånger till en bank betalas ut endast en gång till mottagaren. Insynsskydd För att förhindra att meddelandet läses av obehöriga måste meddelandet krypteras före sändning. Förutsatt att mottagaren känner till algoritmen kan denne dekryptera och läsa meddelandet. Elektroniska ID-kort En förutsättning för handel på nätet är att parterna kan identifiera sig med hjälp av en standardiserad, känd lösning. Elektroniska kort är en säker metod där identifieringen görs med ett smart kort och den information som finns lagrad på kortet. Kortet är ett plastkort innehållande en mikrodator (CPU-krets) och ett minne. Med detta kort skapar användaren en digital signatur motsvarande den konventionella namnunderskriften och garanterar därmed sin identitet vid t.ex. överförande av känsliga uppgifter. Symmetrisk kryptering innebär att kortinnehavaren har två nycklar, en privat, som används till att dekryptera och för att skapa digitala signaturer och hålls hemlig för andra. Den andra nyckeln är offentlig och kan göras tillgänglig för andra t.ex. på hemsidan. Ett exempel: A sänder meddelande till B. Då måste A kryptera meddelandet med Bs offentliga nyckel. Därefter kan endast B dekryptera meddelandet med sin privata nyckel. Denna metod kan skydda mot förvanskning av olika slag. Det elektroniska ID-kortet ska dessutom kunna användas för inloggning till system, utanordna betalningar, passagekontroll på arbetsplatser, för att komma in i bostadshus, för kontant- eller kreditbetalningar och för att ladda ned pengar från Internet (Fredholm 1999: ). Söktjänster För att söka en viss vara på nätet kan man använda söktjänster. Dessa söker i databaser där information om webbsidors innehåll lagras. Här förklaras mycket kortfattat hur dessa fungerar. Det finns olika typer av söktjänster som är lämpliga för olika typer av information: Sökmaskiner En slags robotar indexerar webbsidor och lägger in länkar till dessa på en databas. När man söker information söker man i databasen. Exempel på sökmaskiner är AltaVista och Infoseek. Portaler och ämnesindex delar upp informationen i olika ämnen. Informationen väljs ut enligt krav som varierar för olika portaler och ämnesindex. Yahoo är ett exempel på ett ämnesindex och Tjohoo är ett exempel på en portal. En portal är förutom en informationsbank dessutom en handelsplats med reklam och länkar till nätbutiker. Syftet med att handla via portaler är att de är uppdelade i olika kategorier, vilket gör att det är lättare att hitta om man söker en viss typ av butiker. Adresser till en rad olika sökmaskiner, portaler och ämnesindex finns som bilaga.

9 Handla via internt 9 Intelligenta agenter Intelligenta agenter är program som letar efter information som man har bett om. Man väljer via listor vad agenterna ska söka efter. Agenterna registrerar vilken typ av information som man läser och blir med tiden säkrare på att ta fram rätt information för en viss person. Agenterna söker också på synonymer till sökordet. De drar också slutsatser om en webbsidas innehåll är relevant. Det kan ju vara så att texten innehåller sökordet fast det inte tillhör webbsidans huvudämne. Dessa söktjänster kan vara specialiserade på t.ex. CD-skivor, dataprodukter m.m. Intelligenta agenter kan underlätta på många andra sätt. De kan till exempel leta efter lägsta priset på en viss vara. Genom att använda olika intelligenta agenter kan man jämföra resultatet av sökningarna och därmed komma fram till vilken vara som kan ha god kvalité. Det finns också agenter som hjälper till att sälja produkter och pruta på varor som hittas. Man kan välja hur lång tid en agent ska söka efter en vara, t.ex. flera dagar eller ett helt år. Agenterna kan även jämföra andra faktorer som kan påverka köpet, t.ex. leveranstider och köpvillkor. All information som man har sökt efter visas antingen på skärmen eller sänds via e-post. Intelligenta agenter finns idag och man tror att de kommer att användas mer i framtiden än i nuläget. Ett scenario är följande: En agent programmeras att sälja en stereoanläggning av bestämt märke och produktionsår. Den skickas ut på nätet för att leta efter en agent som vill köpa en stereo av det märket. Agenterna träffas och förhandlar om priset. Dessa agenter finns både i form av program som kan laddas ned från nätet och tjänster som kan användas direkt från en webbplats (Hermundstad 1999: ). Handel med aktier och fonder Det finns en rad produkter som säljs på nätet. Man kan exempelvis skicka blommor via Blommogram, köpa möbler, försäkringar och handla från Systembolaget. Men vissa tjänster har varit mer framgångsrika än andra. Till dessa hör handeln med aktier och fonder. En av anledningarna till att aktiehandel blivit framgångsrik är att man sparar mycket pengar på att sköta detta via nätet. Jämfört med en mäklares avgifter för att handla med aktier kan kostnaderna sänkas med nästan 70 %. Inom detta ämne finns en rad användbara hemsidor. Ett exempel på en sådan är vilken man kan med fördel använda vid större affärer. Vid summor upp till är det ett fast pris på 99 kronor (1999). Eftersom Avanza är den första fondkommissionären som är specialiserad på näthandel finns det inga»traditionella» avgifter, vilket sänker priserna. Vad det gäller handel med fonder finns det bra bevakningstjänster som ger råd om hur fonderna har gått och annan information. På kan man lämna information om de fonder man har andelar i. Har man angivit exakt när man har köpt och sålt andelar kan man få en bra redovisning över hur dessa utvecklas. Man kan också skapa en»bevakningsportfölj» med fonder som har väckt ens intresse men som man inte har andelar i. Man kan också begära att få e-post med dagskurser. I framtiden kommer man också att kunna varnas vid börsras eller liknande. Tilläggstjänsterna kommer att vara avgiftsbelagda, men det finns många tjänster på denna hemsida som är gratis (Hermundstad 1999: 233).

10 Handla via internt 10 En annan heldigital aktiebörs är Digital Stock Market. Den bygger på ett medlemskap som man får betala för. Där kan man handla med andra aktieinnehavare utan mellanhänder. År 1999 kunde handel endast ske med aktier noterade på Nasdaq-börsen, men så småningom ska även aktier från små bolag kunna köpas hävdar Ström (1999: ). Digital Stock Market drivs av Wit Capital och kan nås på Det sägs vara nästan nödvändigt att använda ett analysprogram vid aktiehandel. Vikingen Börs får beröm av Hermundstad. Detta program kan hittas på (Hermundstad 1999: ). Mäklare kan inte pressa priserna hur mycket som helst, därför måste de hitta andra sätt att hävda sig. Detta gäller både konventionella mäklare samt de som finns på Internet. Därför tillhandahåller fler och fler mäklarfirmor realtidskurser, affärsnyheter, handel i optioner eller i räntebärande papper. En del lägger också ut sina analyser på nätet där man kan ta del av dem helt gratis eller mot en låg avgift. Ett exempel på hur man kan konkurrera ger Amerikanska E*trade. Detta företag vill bli en destination för alla typer av tjänster, med andra ord en portal. För att vara konkurrenskraftig gör man största delen av informationen på nätet tillgänglig även för dem som inte är kunder. Man kommer också att sälja annonser och erbjuda banktjänster. Från och med år 2001 kan kunder teckna huslån och försäkringar. Andra tjänster Det finns en rad tjänster på nätet som motsvarar auktioner, annonser för privatpersoner i dagspress och andra tjänster som kan göra näthandeln mer attraktiv. I detta kapitel tar jag upp några exempel på dessa tjänster. Det finns både amerikanska och svenska webbtjänster för auktioner. De fungerar ungefär som konventionella auktioner och man kan handla det mesta, enkla produkter, dyrare kapital- och lyxvaror, tjänster som t.ex. resor m.m. Det finns även auktioner som riktar sig till företagskunder där man kan lägga bud på hela partier av varor. På en virtuell auktion visas utgångsbud, antal enheter till försäljning och auktionsperiod. Detta kan variera mellan olika auktioner. Man bör tänka på att det finns risk för bedrägeri vid auktioner eftersom säljaren och köparen är anonyma. Med andra ord kan det vara säljaren själv som försöker driva upp priset vid en budgivning. Man kan heller inte kontrollera kvaliteten på varorna. Konsumenter kan gå samman om att göra gemensamma köp, vilket kallas virtual communities. Konsumenterna kanske hittar varandra på nätet och är förmodligen okända för varandra både före och efter köpet. Det gemensamma intresset är att de vill köpa en stereoanläggning, en bil eller något annat. Eftersom de går samman får de volymrabatt. Vissa företag erbjuder annonsplatser, så kallade consumer to consumer, där privatpersoner kan annonsera. I gengäld får företaget tänkbara kunder till sin egen webbplats. Försäljning på nätet mellan privatpersoner förväntas bli alltmer utbredd. Integritet Varuförsäljare vill ha reda på kundernas köpvanor för att kunna skräddarsy varuerbjudanden till en speciell kund. I regel är det informationsmäklarens roll att samla information om konsumenterna. De kan lätt registrera vilka varor man handlar eftersom identiteten går att spåra via kreditkortsnumret. Vid köptillfället kan det hända att man blir ombedd att fylla i ett frågeformulär med bl.a. användarnamn och e-postadress. Dessa frågor kan upplevas som integritetskränkande. Dessutom kan man få en rad erbjudanden som man inte vill ha.

11 Handla via internt 11 Är näthandeln positiv eller negativ för miljön? Fredholm (1999: 36) diskuterar på följande sätt om näthandelns konsekvenser för miljön:» [ ] Det leder onekligen till fler yrkesmässiga och längre transporter, å andra sidan minskar det privatbilismen. Det finns forskare som menar att utbredd elektronisk handel är positivt för miljön. [ ] En förutsättning är att nätsäljarna samarbetar med logistikföretag och studerar varuflödet från fabrik till konsument så att leveranser kan samordnas och optimeras.» Det är svårt att säga hur transporterna kommer att utvecklas. Ström (1999: 189) tror att antalet försändelser kraftigt kommer att öka, samtidigt som de blir mindre i omfång. Eftersom man beräknar att den privata Internethandeln kommer att öka blir det många leveranser till bostäder. Detta kan betyda att leveranserna sker med små budbilar istället för med långtradare. Ur miljösynpunkt måste man samordna leveranserna (Ström 1999: 189). Eftersom miljödebatten är så aktuell kan det bli ett konkurrensmedel att använda miljövänliga drivmedel och samordna transporter på ett effektivt sätt. Sammanfattning Internethandel tenderar att bli allt vanligare. Detta beror delvis på att det är bekvämt och snabbt. Man har tagit fram en rad metoder som ska underlätta näthandel, speciellt med tanke på betalningssystem, söktjänster och intelligenta agenter. Om man vill handla på nätet bör man dock hålla sig underrättad om de regler som gäller, t.ex. konsumentlagstiftningen. En del som skulle kunna tänka sig att handla på nätet kanske ändå är tveksamma på grund av att de tycker säkerheten är för dålig. Man har vidtagit vissa åtgärder för att göra elektronisk informationsöverföring säkrare, standarden Edifact är ett exempel. Denna standards huvudmål är att skydda dokument. Enligt Fredholm används den mest av företag. Inom vissa områden har näthandeln fått väldigt stor genomslagskraft. Detta gäller exempelvis handeln med fonder och aktier. Mäklarna på nätet har kraftigt reducerat kostnaderna, därav en förklaring till framgången. Man kan konstatera att det händer mycket för att utveckla näthandeln och göra den mer attraktiv. Eftersom det oftast är enkelt och snabbt att handla på nätet kan det vara speciellt intressant för exempelvis barnfamiljer och funktionshindrade.

12 Handla via internt 12 Källförteckning FREDHOLM, P Elektroniska affärer. Studentlitteratur. HERMUNDSTAD, H. & ÖSTLUND, A Shoppa på nätet. Bonnier Icon. NORBERG, J Under huven på SET. STRÖM, P Vinna eller försvinna i IT-åldern. Internetsamhällets nya affärslogik. Liber Ekonomi. Övriga källor Hennes nr 5/

13 Handla via internt 13 Tips om webbsidor Dessa webbsidor kan man använda om man behöver råd inför handel på nätet. Allmänna reklamationsnämnden National Information Center ger råd inför handel på nätet. Du kan också rapportera bedrägeri. Konsumentverket Via Scambusters webbplats kan man prenumerera på ett gratis nyhetsbrev om Internetbedrägerier. Brevet kommer till din e-postlåda. Betalningssystem Allmänt om betalningssystem Kryptering av e-post Digitala pengar Sökmaskiner Ämnesindex Information som finns i ämnesindex kan vara mer tillförlitlig än den som finns i sökmaskiner. Anledningen till detta är att en webbsida måste anmälas manuellt för att finnas med i ett ämnesindex, medan sökmaskinerna indexerar informationen automatiskt. Britannica Internet Guide

14 Handla via internt 14 Galaxy Infoseek LookSmart Shoppingtjänster Dessa tjänster letar efter billigaste priset på många produkter. Letar efter billigaste CD-skivan, boken etc. Svensk oberoende guide som jämför olika butiker. Intelligenta agenter Via denna tjänst kan man skriva in maxpris på en produkt. Agenten letar sedan endast efter produkter under detta pris. Market Maker Firefly Roboshopper Webbplats för aktiesparare E*trade