Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin"

Transkript

1 Rättsmedicin Rättspsykiatri Rättskemi Rättsgenetik Rättsmedicinalverket Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin i en internationell jämförelse Lennart Rammer RMV-rapport 2011:2

2 Lennart Rammer är professor emeritus i rättsmedicin vid Linköpings universitet, rättsläkare och tidigare chef för Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning i Linköping. Efter läkarutbildning i Uppsala började han 1966 som rättsläkarassistent vid Statens rättsläkarstation i Uppsala disputerade han på en avhandling om intravasal koagulation i njuren vid akut njurinsufficiens till trädde han som chef vid den då nystartade Statens rätts läkarstation i Linköping, sedermera rättsmedicinska avdelningen, där han var verksamhetschef under 32 år fram till pensio ne ringen Under hela denna tid var han ansvarig för undervisningen i rättsmedicin vid läkarutbildningen i Linköping fick han kandidat Korks vandringspris som bästa lärare. Forskningen har fr.a. bedrivits inom området intravasal koagulation i njuren men även berört andra rätts medicinska frågor. Under ca 20 år var han vetenskapligt råd vid Socialstyrelsen och ledamot av Socialstyrelsens rättsliga råd.

3 Rättsmedicinalverket Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin i en internationell jämförelse Lennart Rammer RMV-rapport 2011:2

4 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin i en internationell jämförelse Lennart Rammer Rättsmedicinalverket Vasagatan 52, 3tr Stockholm Internet: RMV-rapport 2011:2 ISSN Copyright Rättsmedicinalverket Form & grafiskt original: Forma Viva, Linköping Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke April 2011

5 INNEHÅLL 1. Sammanfattning....7 II. INLEDNING...19 Förklaring av termer 19 Historik 20 Rättsmedicinalverket 20 Rättsmedicin 22 Utredningsuppdraget 22 Frågeställningar 23 III. Material och metoder...24 Registeruppgifter 24 Studiebesök i Sverige 24 Studiebesök i andra länder 24 Vetenskapliga kongresser 24 Intervjuer 25 Internet 25 IV. Struktur Upptagningsområden 26 Personal Läkare, ålder och kön 28 Läkare, specialkompetenser 28 Läkare som har slutat Universitetsanknytning inom rättsmedicin 33 Universitetsanknytning inom Rättsmedicinalverket i övrigt 33 Rättsmedicin Avdelningsledning 35 Ledningsgrupper 38 Rättsmedicinska utredare 39 Lokaler 41 Apparatur histopatologi 43 Apparatur övrigt 44 IT-system 45 Ekonomi 46 Tidskrifter 48 V. Rättsmedicinska undersökningar av avlidna...49 Rättsmedicinska undersökningar av avlidna Rättsmedicinska obduktioner Läkarnas beredskap mars Platsundersökning 52 Obduktionsrutiner 53 Histopatologi 55 Färgningsmetoder 56 Immunohistokemiska färgningsmetoder 57 Rättskemisk undersökning 59 Identifiering 62 Rättsodontologi 62 DNA-undersökning 64 Röntgenundersökning och andra ID-metoder 65 Hepatit, HIV 65 Neuropatologi 67 Fotografering 70 CT- undersökning 72 Klinisk obduktion Vävnadsdonation 76 Balsamering, inplastning 78 Visning för anhöriga 79 Rapporter 80 Handläggningstider 82 Domstolsförhandling 85 Antal obduktioner per läkare 86 Arbetstidsstudie för chefer och läkare, mars

6 Innehåll VI. Dödsfallsutredning inom rättsväsendet...89 Polisanmälan av dödsfall 89 Exempel på upptäckta våldsbrott 91 Homicid Obduktionsfrekvens Möjlig klinisk obduktion 95 Beslut om rättsmedicinsk undersökning 96 Val av undersökningsform 97 Möjlig rättsmedicinsk likbesiktning 99 Tid före den rättsmedicinska undersökningen 99 Bakgrundsinformation 101 Transport av avlidna 102 Identifiering 107 Dödsfall genom felbehandling 108 Information till de närstående 110 Förebyggande åtgärder 111 Samråd med andra myndigheter 111 VII. Rättsintyg Antal rättsintygsläkare Antal rättsintyg inom Rättsmedicinalverket Antal rättsintyg inom Rättsmedicinalverket Antal rättsintyg inom och utanför Rättsmedicinalverket 117 Antal rättsintyg per läkare vid de rättsmedicinska avdelningarna 119 Handläggningstider 119 Kroppsundersökning eller yttrande 120 Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll 122 VIII. Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring 124 Ackreditering 126 Lokala kvalitetssystem 128 Extern kvalitetsgranskning 128 Intern kvalitetskontroll 129 Central forskningsadministration 132 Forskning och utveckling vid de rättsmedicinska avdelningarna 133 Fördelning av Rättsmedicinalverkets FoU-medel 154 Forskningsaktivitet 155 Seminarier, fallgenomgångar 161 Internationell erfarenhet av rättsmedicin 162 Undervisning 164 ST-utbildning 165 IX. Studiebesök Retsmedicinsk institut, Köpenhamn 167 Rättsmedicinska institutet, Helsingfors 170 Rettsmedisinsk institutt, Oslo 173 Institut für Rechtsmedizin, Hamburg 175 Netherlands forensic institute, den Haag 178 Institut de médecine légale, Lyon 180 Institute de médecine légale, Lausanne 182 Institut für Rechtsmedizin, Zürich 184 Institut für Rechtsmedizin, München 186 Medical Examiner s Department, Miami 188 Victorian Institute of Forensic Medicine, Melbourne 190

7 Innehåll X. Rättsmedicin i andra länder Sverige 193 Österrike 204 Danmark 194 Ungern 205 Finland 195 Polen 206 Norge 196 Ryssland 207 Tyskland 197 Italien 208 Nederländerna 199 Japan 209 Frankrike 200 USA 210 England och Wales 201 Australien 211 Skottland 202 Jämförelse av den rättsmedicinska Schweiz 203 verksamheten i Sverige med andra länder 212 XI. Lagstiftning i Sverige och de övriga nordiska länderna ang. dödsfall (utom Island) Sverige 224 Finland 231 Danmark 227 Sammanställning av lagstiftningen Norge 229 i de nordiska länderna 233 XII. Förslag till ny ordning vid dödsfallsutredning XIII. Referenser XIV. Intervjuade personer XV. Vetenskapliga publikationer...248

8 English version of summary: click english/publications.

9 1. Sammanfattning Bakgrund Rättsmedicinalverket är en statlig myndighet under Justitiedepartementet bildad Enligt sin instruktion ansvarar verket för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsgenetisk och rättsmedicinsk verksamhet. Vidare svarar verket särskilt för internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde samt utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. I regleringsbrevet anges som ett återrapporteringskrav vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna. Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Rättsmedicinalverkets generaldirektör med syfte att belysa hur verket inom det rättsmedicinska området svarar upp mot dessa krav. Mer specifikt har utgångspunkten varit att studera kvalitén på verksamheten inom svensk rättsmedicin avseende struktur, process och resultat, kvalitetsarbetet inom svensk rättsmedicin i form av kvalitetssäkring, kvalitetskontroll, kvalitetsgranskning, kvalitetsutveckling och forskning, samt hur kvalitén och kvalitetsarbetet inom svensk rättsmedicin förhåller sig i en internationell jämförelse. Nyckeltal för olika delar av den rättsmedicinska verksamheten har hämtats från verkets ärendehanteringssystem. Intervjuer har hållits med alla verksamhetschefer, medicinska chefer, ett antal specialistläkare, underläkare under specialistutbildning och läkare som har slutat vid verket samt med företrädare för rättskemi, rättsgenetik, sjukvården, universitet och andra statliga myndigheter. Studiebesök har gjorts på de sex rättsmedicinska avdelningarna i landet och vid ett antal ledande rättsmedicinska institut i Norden, Europa, USA och Australien. Information har också inhämtats vid internationella vetenskapliga kongresser, från vetenskapliga rapporter och från Internet. Struktur Landet är indelat i sex rättsläkardistrikt med rättsmedicinska avdelningar i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där utförs rättsmedicinska undersökningar av avlidna, fr.a. obduktioner, och av levande personer för utfärdande av rättsintyg på uppdrag av polis, åklagare och domstolar. Under flera årtionden har en besvärande underbemanning med rättsläkare funnits inom svensk rättsmedicin. Den huvudsakliga orsaken är att ett stort antal läkare har slutat. Under de senaste 10 åren har 34 läkare lämnat rättsmedicinen varav 19 specialister och 15 läkare under utbildning vilket motsvarar ca 10 procent årligen av läkargruppen. Detta är det absolut största problemet inom svensk rättsmedicin och innebär en i längden ohållbar situation. Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket 7

10 Sammanfattning Problemet har sin huvudsakliga orsak i att arbetet upplevs som ensidigt och betungande och ger litet utrymme för professionell utveckling och personlig stimulans. Det ligger ett stort ansvar på verksamhetscheferna vid avdelningarna att organisera arbetet så att dessa aspekter kan beaktas. Verket har gjort upp en ambitiös personalplaneringsplan med ett 10-årsperspektiv för att långsiktigt råda bot på läkarbristen och satsar kraftfullt på nyanställning samt specialist- och fortutbildning av läkare. Målet är att det år 2018 ska finnas 71 rättsläkare inom rättsmedicinen. Tillskapande av en stimulerande intellektuell miljö på avdelningarna med seminarier, falldiskussioner och utvecklingsprojekt samt karriärplanering med subspecialisering är förmodligen avgörande för att på sikt behålla en större andel av läkarna. Universitetsanknytning finns vid fyra av de sex rättsmedicinska avdelningarna i form av professur i rättsmedicin i Umeå och Uppsala och lektorat i Stockholm och Lund. Under en period på 1990-talet var alla sex avdelningscheferna professor och specialist i rättsmedicin. Förändringen återspeglar en ökande konkurrens om tjänsteutrymme på universiteten och en minskad forskning och forskarutbildning inom rättsmedicinen. Verket bör därför satsa på att finansiera adjungerade universitetstjänster inom rättsmedicin på samma sätt som man gjort inom rättskemi, rättsgenetik och rättspsykiatri. Verksamhetscheferna har varierande utbildning och bakgrund. Tre av dem är läkare, varav en är disputerad, och tre är inte läkare. Av de senare tre har två utbildning som biomedicinsk analytiker och en som jurist. På de tre avdelningar där verksamhetschefen inte är läkare finns en specialistläkare förordnad som medicinsk chef. Två avdelningar saknar biträdande verksamhetschef. En mer enhetlig och kompetensinriktad lösning på chefsfrågan är önskvärd. Vid varje avdelning bör avdelningsledningen bestå av två personer, en verksamhetschef och en biträdande och ställföreträdande verksamhetschef som tillsammans bör ha god chefskompetens, administrativ kompetens, medicinsk kompetens och forskningskompetens. Huvudalternativet bör vara att verksamhetschefen är specialistläkare i rättsmedicin. En ny personalkategori som Rättsmedicinalverket infört är rättsmedicinska utredare. De har en bakgrund som sjuksköterska eller motsvarande, utreder genom samtal med anhöriga medicinsk och social bakgrund inför rättsmedicinska obduktioner och lämnar efter förfrågan information om undersökningsresultaten till de anhöriga. Detta är en angelägen yrkesroll att behålla och utveckla. De rättsmedicinska avdelningarna har i stort bra lokaler som är väl avpassade för sitt ändamål. Avdelningen i Göteborg har dock för små utrymmen fr.a. avseende bårhus och obduktionsavdelning och kommer att få nya lokaler under Under 2011 har tillbyggnad av lokalerna vid avdelningen i Stockholm påbörjats. Även andra avdelningar kan på sikt behöva tillbyggnad för att inrymma arbetsrum åt ett ökat antal rättsläkare. 8 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket

11 Sammanfattning Avdelningarna är också väl utrustade avseende histopatologisk och annan apparatur. Några avdelningar är i färd med att uppdatera äldre utrustning. Samtliga avdelningar bör utrustas med tjänstebil. Ett av verkets starkaste områden är IT-systemet. Kort tid efter verkets tillkomst infördes ärendehanteringssystemet Rättsbase för registrering och uppföljning av rättsmedicinska undersökningar. Systemet används såväl för diarieföring som för utskrift av rättsmedicinska rapporter och diagnossättning och är också kopplat till systemet Toxbase för de rättskemiska analyserna. IT-verksamheten går nu in i en ny generation genom införande av Portalen som är ett modulbaserat ärendehanteringssystem byggt i programspråket JAVA och ett ledningssystem för verkets IT-verksamhet, LEDOK. Verkets IT-system har uppmärksammats internationellt och har sålts till Rettsmedisinsk Institutt i Oslo. Organisationen med en statlig myndighet för rättsmedicinen i Sverige har möjliggjort tillskapandet av ett enhetligt IT-system för uppföljning av den rättsmedicinska och rättskemiska verksamheten i landet vilket är unikt ur internationell synpunkt. Rättsmedicinska undersökningar av avlidna Antalet rättsmedicinska obduktioner har varit konstant omkring fall per år alltsedan verkets tillkomst och införande av ny begravningslag Av dessa utgör ca 200 fall utvidgade rättsmedicinska obduktioner där dödsfallet har eller misstänks ha orsakats av ett våldsbrott. Ett tjugotal fall per år utförs som rättsmedicinsk likbesiktning, dvs. med enbart en yttre undersökning och provtagning för rättskemisk undersökning. I ca 50 fall per år, oftast vid misstänkta våldsbrott, gör rättsläkaren tillsammans med polisens kriminaltekniker en undersökning av den avlidne på fyndplatsen. Dessa undersökningar liksom utförande av brådskande kroppsundersökningar på levande personer motiverar att läkarna vid varje avdelning har beredskap utanför ordinarie arbetstid. Obduktionsverksamheten är den kvantitativt största arbetsuppgiften i de rättsmedicinska avdelningarnas arbete, och kvalitén på arbetet är på samtliga avdelningar generellt av god kvalitet. De rättsmedicinska obduktionerna utförs alltid som fullständiga obduktioner med en noggrann yttre undersökning, undersökning av alla inre organ, omfattande provtagning för specialundersökningar och protokollföring. Avdelningarna utför mikroskopisk undersökning i mellan 60 och 90 procent, i genomsnitt på 75 procent av fallen. De har en likartad nivå på rutiner och utrustning och använder i huvudsak samma färgningsmetoder. Kvalitén på verksamheten är god. Rättstoxikologisk undersökning är den andra huvudtypen av specialundersökning vid rättsmedicinsk obduktion. Så gott som samtliga fall undersöks med bestämning av alkohol och läkemedel, på över 95 procent av fallen vid samliga avdelningar, och ofta analyseras även eventuell förekomst av narkotika och andra substanser. Analyserna utförs Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket 9

12 Sammanfattning vid avdelningen för rättsgenetik och rättskemi i Linköping. Verksamheten är av hög kvalitet, såväl avseende provtagning, provhantering, analyser som svarsrutiner. Den rättskemiska avdelningen har ett i en internationell jämförelse unikt material av analysresultat från rättsmedicinska obduktionsfall i landet avseende normala, toxiska och dödliga koncentrationer. Rättstoxikologin är den kanske starkaste delen av svensk rättsmedicin. Angelägna utvecklingsområden är analyser av biokemiska kroppsegna markörer för sjukdomsdiagnostik och av nya läkemedel och missbrukspreparat. En annan angelägen satsning är kemironder, möjligen genom videokonferens, mellan rättsläkare och rättstoxikologer för regelbunden diskussion av rättskemiska analysresultat. Vid ca 350 dödsfall årligen utförs undersökning för att fastställa identiteten. Den vanligaste metoden är rättsodontologisk undersökning som utförs i ca 70 procent av fallen. Sådan undersökning utförs av rättsodontologer vid de rättsmedicinska avdelningarna. En heltidsanställd rättsodontolog i Stockholm har samordningsansvar för landet och ansvarar också för den odontologiska delen av Rikspolisstyrelsens försvinnanderegister. Undersökningsmetoden är fr.a. jämförande tandröntgenundersökning. Här förordas en tydligare dokumentation av undersökningsfynden, t.ex. genom redovisning av röntgenbilderna. DNA-undersökning utförs vid avdelningen för rättsgenetik och rättskemi i Linköping och används i ca 25 procent av identifieringsfallen. I enstaka fall används för identifieringen röntgenundersökning av andra delar av kroppen eller påvisande av implantat i kroppen såsom pacemaker eller ledprotes. Neuropatologisk undersökning med särskild undersökning av hjärnan av neuropatolog är en viktig typ av specialundersökning. Verket har en rättsläkare särskilt utbildad i neuropatologi som genomför dessa undersökningar. Ett 20-tal fall per år undersöks på detta sätt, men antalet fall borde med tanke på behovet vara mångdubbelt större. Det är angeläget att rutiner och anvisningar tillskapas för reglering av när en neuropatologisk undersökning ska utföras. Verket bör tillse att fler rättsläkare blir utbildade i att utföra neuropatologiska undersökningar. Fotografering är en viktig form av dokumentation vid rättsmedicinska undersökningar av avlidna och levande personer. Verket har ett datasystem för registrering, lagring och hantering av digitala bilder, och alla avdelningar har god kamera utrustning. Fotograferingen utförs av rättsmedicinska assistenter eller rättsläkare och ibland av polisens tekniker som är närvarande vid undersökningen. Tyvärr finns det brister i den tekniska och estetiska kvalitén på bilderna. Vid rättsmedicinska institut i andra länder finns ofta professionell fotograf som tar bilder vid undersökningarna. Läkarna och de rättsmedicinska assistenterna bör få bättre utbildning i fotografering, t.ex. vid fotoavdelning på närliggande sjukhus. Vid samtliga obduktioner och undersökningar av levande personer bör alla relevanta fynd fotograferas. 10 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket

13 Sammanfattning En ny metod inom den rättsmedicinska obduktionsverksamheten är datortomografi, CT undersökning. Tredimensionella röntgenbilder tas av hela kroppen och granskas före obduktionen. Genom samarbete med radiologisk avdelning vid närliggande universitetssjukhus har sådana undersökningar under de senaste åren utförts vid alla sex rättsmedicinska avdelningar. De typer av fall som undersökts är fr.a. utvidgade rättsmedicinska obduktioner vid misstänkta våldsbrott, dödsfall hos barn, brandoffer, trafikolyckor och drunkningar. Ingen avdelning har dock ännu inskaffat CT utrustning. Rättsmedicinalverket tillsatte 2009 en arbetsgrupp för att utreda behovet av och förutsättningarna för en sådan verksamhet i landet. Gruppen har förordat att CT apparatur successivt anskaffas vid alla avdelningarna med början i Stockholm och Uppsala. Generaldirektören har nyligen beslutat att den första CT apparaturen ska inskaffas till avdelningen i Uppsala. Detta är ett angeläget utvecklingsområde som bör prioriteras. Det är dock viktigt att parallellt med anskaffning av kvalificerad apparatur också tillgodose den professionella kompetensen genom att rekrytera röntgentekniker, diagnostiska röntgenologer och en projektledare av verkets hela CT verksamhet. Utöver rättsmedicinska undersökningar av avlidna och levande personer får verket enligt sin instruktion mot ersättning även utföra andra uppdrag inom sitt område om verksamheten i övrigt tillåter detta, t.ex. kliniska obduktioner och tagande av vävnad för vävnadsdonation. Sådana aktiviteter utförs i begränsad omfattning vid några av avdelningarna. I de rättsmedicinska rapporterna är innehållet och bedömningarna det viktigaste, men utformningen och språkbruket är också av betydelse för att läsaren ska förstå innebörden av rapporten. På 1990 talet beslutades om en enhetlig utformning av rättsmedicinska rapporter, men den genomgång som nu gjorts av rättsmedicinska rapporter visar att det fortfarande råder stor variation i utformning och språkbruk mellan avdelningarna och mellan olika läkare vid samma avdelning. Handläggningstiden från utförande av en rättsmedicinsk obduktion till expediering av ärendet ligger i genomsnitt på ca två månader med viss spridning mellan avdelningarna. Detta innebär oacceptabelt långa handläggningstider. Den förklaring som ges är bristen på rättsläkare, men handläggningstiden är i första hand en fråga om organisation av arbetet och prioritering av olika arbetsinsatser. Verket bör besluta om tidsgränser för handläggning av undersökningsärenden och vidta sådana organisatoriska åtgärder att dessa kan hållas. Även tiden från dödsfallet till genomförd obduktion är för lång beroende på långsam handläggning hos polisen och dålig bårhuskapacitet vid någon avdelning. Rättsläkare kallas vid viktiga ärenden som sakkunnig eller vittne till domstolsförhandlingar. Formerna för detta är mycket varierande och till synes godtyckliga och försvårar läkarens uppträdande i rätten. Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket 11

14 Sammanfattning Dödsfallsutredning inom rättsväsendet Syftet med att utföra rättsmedicinska undersökningar av avlidna är att upptäcka, utreda och utesluta brott som orsak till dödsfall. En undersökning har visat att åtta procent av alla våldsbrott med dödlig utgång i landet avslöjas först vid en rättsmedicinsk obduktion vilket motsvarar upp till tio fall per år. Samhällets åtgärder för att tillgodose detta syfte är att polis och rättsläkare utreder de onaturliga dödsfallen, dvs. dödsfall som har orsakats av skada eller förgiftning. Dödsorsaksstatistik från Socialstyrelsen visar emellertid att enbart ca 55 procent av dödsfallen genom skada eller förgiftning blir föremål för en rättsmedicinsk undersökning. Detta medför en betydande risk för att dödsfall till följd av våldsbrott passerar oupptäckta. Rättsmedicinalverket bör ta upp frågan om läkares anmälan av dödsfall till polisen med Socialstyrelsen. Å andra sidan utförs en hel del rättsmedicinska obduktioner som rätteligen borde ha handlagts slutligt inom sjukvården, antingen med klinisk obduktion eller utan obduktion. Dessa fall borde ha återvisats till anmälande läkare efter samråd mellan polis och rättsläkare. Andra fall som korrekt anmälts till polisen kunde ha avslutats med en rättsmedicinsk likbesiktning eftersom en sådan undersökning varit tillräcklig för att få frågeställningar om dödsorsak och dödssätt besvarade. Om rättsläkaren efter en sådan undersökning skulle anse att alla frågeställningar inte har kunnat besvaras kan en rättsmedicinsk obduktion utföras. En genomgång av ett antal rättsmedicinska undersökningar av avliden ger vid handen att uppskattningsvis 5 10 procent av fallen skulle ha kunnat återvisas till sjukvården och ca 20 procent ha kunnat avslutas med en rättsmedicinsk likbesiktning. Transport av avlidna från en dödsplats/fyndplats till en rättsmedicinsk avdelning och tillbaka arrangeras och bekostas av polisen. Uppdraget lämnas efter upphandling till olika transportfirmor och begravningsbyråer. Det finns ett antal problem i samband med dessa transporter, fr.a. ur säkerhetssynpunkt, varför förslag har uppkommit att Rättsmedicinalverket skulle ta över ansvaret för transporterna. Emellertid kan det vid långa transportavstånd vara svårt att organisera hämtningarna på fyndplatsen genom körning från de rättsmedicinska avdelningarna och att få full kostnadstäckning. Huvudalternativet bör därför vara att polisen även fortsättningsvis ansvarar för verksamheten. Rutinerna ur säkerhetssynpunkt bör utformas efter diskussion med Rikspolisstyrelsen. Identifiering av avlidna vid masskatastrofer är reglerade i instruktion för IDkommissionen och i internationella regler. När det gäller identifiering av enstaka dödsfall inom landet saknas specifika regler, och polisen avgör i det enskilda fallet om en avliden kan anses vara identifierad med tillräcklig säkerhet. Exempel finns dock på fall där en avliden som uppvisat kraftiga förruttnelseförändringar blivit identifierad med 12 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket

15 Sammanfattning hjälp av tillhörigheter eller genom likhet med ett fotografi. Regler bör uppsättas så att vid tveksamhet om identiteten denna alltid fastställs med säker metod såsom jämförande tandundersökning, DNA-undersökning eller fingeravtryck. Frågan bör tas upp med Rikspolisstyrelsen. Vid misstanke om fel och försummelse inom hälso- och sjukvården som orsak till ett dödsfall ska fallet anmälas dels till Socialstyrelsen enligt Lex Maria, dels till polisen. Ofta underlåts dock polisanmälan, och antalet rättsmedicinska obduktioner av detta slag uppgår enbart till ett tjugotal fall per år medan antalet dödsfall anmälda till Socialstyrelsen uppgår till långt över 100. Frågan har tillsammans utretts av Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen under 1990-talet men inga åtgärder har vidtagits. Frågan bör därför på nytt tas upp med Socialstyrelsen. Rättsintyg År 2006 infördes en ny lag och en ny ordning om rättsintyg. Rättsmedicinalverket fick huvudansvaret för verksamheten med rättsintyg och kontrakterade ett 50-tal rättsintygsläkare som tillsammans med rättsläkarna på de rättsmedicinska avdelningarna skulle utfärda rättsintygen. En uppföljning av rättsintygsreformen visade att den nya ordningen hade lett till en viss förbättring av kvalitén på rättsintygen men att ett antal problem kvarstod fr.a. ur kvalitetssynpunkt. Antalet rättsintyg är fortfarande anmärkningsvärt lågt, ca per år i jämförelse med ca polisanmälda fall av vålds- och sexualbrott. En viktig förklaring är att polisen betalar en avgift för rättsintygen. Huvuddelen av rättsintygen grundas på ett yttrande över patientjournaler från sjukvården och inte på en rättsmedicinsk kroppsundersökning. Många gånger begär polisen enbart en kopia på patientjournalen i stället för ett rättsintyg utan kostnad för polisen. Lagen om rättsintyg behandlar enbart frågor om intyget, inte om den undersökning som ska ligga till grund för intyget. Det saknas också föreskrifter eller allmänna råd om när och hur rättsintyg ska begäras inom polisoch åklagarväsendet. Frågorna bör diskuteras med Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren. Kvalitén på de rättsintyg som utfärdas av rättsintygsläkarna behöver förbättras. Grundutbildningen som idag är två dagar behöver utökas, handledning bör ske genom att läkarna kommer till den rättsmedicinska avdelningen för individuell genomgång av fall, ärendena behöver kvalitetskontrolleras av rättsläkare före expediering och sekreterarhjälp bör ställas till förfogande. En fråga som på sikt bör övervägas är om huvuddelen av verksamheten med rättsintyg bör läggas över på rättsläkare. Undantag där rättsintygsläkare av praktiska skäl bör finnas kvar är orter med långa resavstånd till en rättsmedicinsk avdelning. Som framgått finns det ett antal områden avseende såväl dödsfallsutredning inom Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket 13

16 Sammanfattning rättsväsendet som verksamhet med rättsintyg där överläggningar med Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och Socialstyrelsen är angelägna. Ur effektivitetssynpunkt bör dessa ske i projektform under kortare perioder och inte genom regelbundna årliga sammankomster. Kvalitetssäkring Arbete med kvalitetssäkring inom svensk rättsmedicin inleddes tidigt. Redan när verket var helt nytt tillkom Rättsmedicinalverkets föreskrifter och allmänna råd om rättsmedicinska undersökningar av avlidna (SOSFS 1991:24), senare reviderade (SOSFS 1997:26). Inför en nordisk konferens om kvalitetssäkring inom rättsmedicin i Göteborg 1993 utfärdades Underlag för nationella riktlinjer inom rättsmedicin och rättskemi vid dödsorsaksutredningar. Denna upphöjdes i interna riktlinjer 1994 till professionellt stöd vid utförande av rättsmedicinska obduktioner, den s.k. processbeskrivningen. År 2003 inleddes arbete med modernisering och precisering av dessa riktlinjer, och år 2007 omarbetades detta underlag till en metodmanual. Denna har efter viss tveksamhet om införande under 2009 kommit att utgöra ett underlag i Rättsmedicinalverkets nystartade kvalitetsprojekt för rättsmedicin. Förutom dessa dokument finns inom verket ett antal interna riktlinjer som reglerar delar av den rättsmedicinska undersökningsverksamheten. Dessa riktlinjer är dock inte heltäckande, tillkom för tämligen lång tid sedan och är under revidering. Under 1998 utsågs en kvalitetsutvecklingsgrupp bestående av verksamhetscheferna under ledning av en senior rättsläkare att svara för kvalitetsarbetet inom rättsmedicinen. År 2001 omorganiserades denna grupp till ett rättsmedicinskt kvalitets- och utvecklingsråd med olika personalgrupper representerade. I början av 2009 utsågs en av verksamhetscheferna som kvalitetssamordnare och sammankallande i en projektgrupp Kvalitet inom rättsmedicin. Detta projekt har till syfte att leda fram till ackreditering av rättsmedicinska undersökningar av avlidna och levande personer. Representanter från olika personalgrupper vid avdelningarna samverkar i arbetsgrupper. Rättsläkarna är dock inte särskilt representerade vilket är en stor brist som bör beaktas och åtgärdas. Verksam hetscheferna och de medicinska cheferna ingår som en referensgrupp och svarar för den medicinska delen av projektet. Arbetet med kvalitetssäkring inom rättsmedicinen med införande av ett kvalitetsledningssystem och planerad ackreditering genom SWEDAC är positivt och av betydelse för att garantera en hög och jämn kvalitet på undersökningsverksamheten. När projektet är avslutat bör en specialistläkare i rättsmedicin utses att vara teknisk ledare och kvalitetsansvarig för den rättsmedicinska undersökningsverksamheten. Extern granskning av kvalitetsledningssystemet kommer i händelse av en ackreditering att göras av SWEDAC. Extern granskning av de utförda rättsmedicinska undersökningarna och rapporterna har vid några tillfällen utförts av representanter för Social 14 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket

17 Sammanfattning styrelsen och inom verket med växelvis granskning mellan avdelningarna. Det är önskvärt att det inom ramen för det rättsmedicinska kvalitetsprojektet införs ett system med extern kvalitetsgranskning av handläggning, utförande, bedömning och dokumentation av enskilda rättsmedicinska ärenden. Denna bör utföras av en extern specialistläkare, t.ex. från ett annat nordiskt land eller av en tidigare verksam specialist inom svensk rättsmedicin. Utöver de metodbeskrivningar som beskrivs inom ramen för ackrediteringen bör verket också reglera val av undersökningsmetoder vid olika typer av rättsmedicinska undersökningsfall. Intern kvalitetskontroll genomförs för närvarande enligt Riktlinjer för intern kvalitetssäkring vid de rättsmedicinska avdelningarna, Nr Utvidgad rättsmedicinsk obduktion ska utföras av två läkare, en undersökningsläkare och en kontrollerande läkare. Övriga rättsmedicinska obduktioner utförs av en läkare, och där kontrolleras utlåtandet i rapporten av en annan läkare. Inom verket övervägs f.n. att efter samråd med Rikspolis styrelsen avskaffa förrättningsformen utvidgad rättsmedicinsk obduktion efter som den inte är reglerad i obduktionslagen. Om så sker är det viktigt att tvåläkarförfarandet vid dödsfall till följd av kända och misstänkta våldsbrott bibehålls i enlighet med en rekommendation från Europakommissionen. Systemet med två läkare bör tilllämpas mer flexibelt även vid andra typer av svårbedömda ärenden, så att efter beslut av medicinsk chef i det enskilda ärendet två läkare utför undersökningen. Rättsmedicinalverket stödjer i enlighet med sin instruktion forskning av betydelse för verksamheten genom att utdela särskilda projektmedel, upprätta samarbetsavtal med universitet, finansiera tjänster som professor och lektor och medge att medarbetare utför forskningsarbete på arbetstid. Projektmedel söks och utdelas varje år i en storleksordning av ca 1 miljon SEK för verkets fyra verksamhetsgrenar. På central nivå administreras forskningsverksamheten av en forskningschef. Forskningsaktiviteten vid de rättsmedicinska avdelningarna är totalt sett tämligen god sett i relation till verksamhetens begränsade storlek och omfattande arbetsuppgifter i övrigt. Några få aktiva forskargrupper finns inom svensk rättsmedicin. Bekymmersamt är emellertid att några avdelningar praktiskt taget helt saknar forskning, att forskningsaktiviteten är i avtagande och att med några få undantag inga läkare inom rättsmedicinen är registrerade som forskarstuderande. Verket har dock en ambitiös forskningspolicy. Viktigt är att forskningen vid avdelningarna organiseras tydligare i forskargrupper med sammanhållna projekt ledda av projektledare och handledare. Anknytning till universitet på alla sex verksamhetsorterna är angelägen för att få till stånd registrering av forskarstuderande och att långsiktigt höja kvalitén på forskningen av betydelse för den rättsmedicinska rutinverksamheten. Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket 15

18 Sammanfattning Internationell jämförelse Inom ramen för föreliggande projekt har studiebesök gjorts vid ett 10-tal ledande rättsmedicinska institut i Europa och tidigare också vid institut i USA och Australien. Syftet har varit att ta till vara goda idéer inom organisation och verksamhet och att jämföra kvalitet och kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin med andra länder. Generellt kan sägas att kvalitén på den rättsmedicinska verksamheten i Sverige står sig väl vid en internationell jämförelse. Starka områden är kärnverksamheten i form av rättsmedicinska obduktioner och undersökningar av levande personer, histopatologisk verksamhet och fr.a. rättstoxikologi där verkets centrala laboratorium är internationellt ledande. Även nationella satsningar inom specialistutbildning och IT-system är starka områden. Pågående projekt inom CT-diagnostik och ackreditering är lovande och kan på sikt medföra att svensk rättsmedicin når upp till i nivå med de internationellt ledande instituten. Problemområden är läkarnas arbetssituation och behållande av utbildade rättsläkare, kvalitén på de rättsintyg som utfärdas av kontrakterade rättsintygsläkare och forskningsaktiviteten på vissa avdelningar. Särskild uppmärksamhet har i projektet ägnats åt lagstiftningen i de nordiska länderna avseende handläggningen av dödsfall. Lagstiftningen är sammanhållen och tydlig i Danmark och Finland medan den är mer otydlig och splittrad på flera lagar i Sverige och Norge. Den danska Sundhetsloven har en indelning i tre nivåer med 1) liksyn som utförs av läkare vid samtliga dödsfall, 2) rättsmedicinsk liksyn som utförs av ämbetsläkare eller rättsläkare vid samtliga polisanmälda dödsfall och 3) rättsmedicinsk obduktion som utförs av rättsläkare vid särskilda dödsfall. Lag om utredande av dödsorsak i Finland skiljer på medicinsk utredning av dödsorsak och rättsmedicinsk utredning av dödsorsak med specialundersökningarna medicinsk obduktion och rättsmedicinsk obduktion. Ny ordning vid dödsfallsutredning inom rättsväsendet Det finns anledning att förbättra det svenska systemet för dödsfallsutredning inom rättsväsendet för att garantera att alla dödsfall till följd av våldsbrott blir upptäckta. Detta bör ske genom att samtliga dödsfall genom skada eller förgiftning blir anmälda till polisen för utredning och rättsmedicinsk undersökning. Idag blir enbart ca 55 procent av dessa fall föremål för rättsmedicinsk undersökning. Därigenom riskerar varje år flera dödsfall genom våldsbrott att passera oupptäckta. Goda exempel på organisatoriska lösningar på denna fråga är det danska systemet med retslaegeligt ligsyn, det amerikanska medical examiner -systemet och fr.a. systemet med preliminary examination i delstaten Victoria i Australien. 16 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket

19 Sammanfattning För att tillgodose det syftet bör följande förändringar av rutinerna genomföras: Sjukvården gör polisanmälan av samtliga dödsfall orsakade av skada eller förgiftning. Polisen beslutar om rättsmedicinsk undersökning av samtliga dödsfall som är korrekt anmälda. Rättsläkare vid Rättsmedicinalverket beslutar om undersökningen ska göras i form av rättsmedicinsk likbesiktning eller obduktion. Sjukhusvårdade dödsfall med god medicinsk dokumentation efter olyckshändelser med känt händelseförlopp bör kunna avslutas utan ytterligare undersökning efter samråd mellan rättsläkare och polis. Dessa förändringar kan genomföras inom ramen för gällande lagstiftning. Sjukvårdens anmälan om dödsfall till polisen kan förbättras genom en tydligare utformning av blanketten för dödsbevis och genom revision av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall (1996:29). Polismyndighetens beslut om rättsmedicinsk undersökning kan stramas upp genom konsekvent tillämpning av reglerna i Rikspolisstyrelsens allmänna råd om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan (RPSFS 2000:14, FAP 414-1). Val av rättsmedicinsk undersökningsform kan göras av läkare inom Rättsmedicinalverket eftersom den frågan inte är reglerad i lagen (1995:8332) om obduktion. Med sådana förändringar av rutinerna kan man räkna med att antalet rättsmedicinska undersökningar kommer att öka något från dagens ca fall till kanske ca fall per år. Antalet rättsmedicinska obduktioner kommer att minska något från ca fall till kanske fall per år. Samtidigt tillkommer ca fall av rättsmedicinsk likbesiktning, en undersökningsform som i stort sett inte används för närvarande. Ca fall kan avslutas gemensamt av rättsläkare och polismyndighet genom information från patientjournalen. Detta gäller i första hand olycksfall, till exempel fallolyckor, med klarlagt händelseförlopp som avlider efter viss tids vård på sjukhus. Dessa siffror får uppfattas som grova uppskattningar. Kontakt med Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen bör tas för att införa dessa förändringar av rutinerna vid dödsfall inom rättsväsendet. Om det skulle visa sig att förändringarna inte är möjliga att genomföra eller inte får önskat genomslag kan man överväga lagändring. I en skrivelse från Rättsmedicinalverket till Justitiedepartementet 2003 föreslog verket en ändring i 4 kap. 4 begravningslagen med följande lydelse: Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket 17

20 Sammanfattning Polismyndigheten skall underrätta skattemyndigheten om dödsfallet och efter (den utredning som kan behövas) polisutredning och en rättsmedicinsk undersökning lämna dödsbeviset till Skattemyndigheten tillsammans med tillstånd till gravsättning eller kremering. Med en sådan ändring garanteras att rättsmedicinsk undersökning i någon form, likbesiktning eller obduktion, utförs vid samtliga polisanmälda dödsfall. Avslutningsvis bör framhållas att det finns ett behov av en logisk och sammanhållen ny Lag om dödsfallsutredning. En sådan skulle innehålla reglerna i begravningslagen om dödsbevis, dödsorsaksintyg och polisanmälan och i obduktionslagen om klinisk obduktion, rättsmedicinsk likbesiktning och rättsmedicinsk obduktion. De regler för polisanmälan som idag finns i Socialstyrelsens föreskrifter borde lyftas upp till lagnivå. En önskvärd disposition vore ett avsnitt om klinisk dödsfallsutredning som består av klinisk likbesiktning och klinisk obduktion och ett avsnitt om rättsmedicinsk dödsfallsutredning som består av rättsmedicinsk likbesiktning och rättsmedicinsk obduktion. Dispositionen skulle då likna den som tillämpas i den danska och finska lagstiftningen. 18 Kvalitetsarbete inom svensk rättsmedicin Rättsmedicinalverket

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Uppföljning av rättsintygsreformen

Uppföljning av rättsintygsreformen Uppföljning av rättsintygsreformen Rättsmedicinalverket www.rmv.se Form och originalproduktion: Forma Viva, Linköping Tryck: CT Impress, 2007 Uppföljning av rättsintygsreformen Rättsmedicinalverket oktober

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS

BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS BRISTER I HANDLÄGGNINGEN AV DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS För långa handläggningstider för insändande av dödsbevis och dödsorsaksintyg; förbiseende att göra polisanmälan vid onaturliga dödsfall; bristande journalföring

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill driva

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Mödradödligheträttsmedicinsk

Mödradödligheträttsmedicinsk Mödradödligheträttsmedicinsk utredning SFOG-veckan 2015 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare och doktorand rättsmedicin, Uppsala "jag har, vad jag känner till, inget jäv/intressekonflikter att deklarera Definition

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

www.rmv.se Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Efter döden 2015-03-12 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala Hjärndödsbegreppet Dödstecken/likfenomen Dödstidsbedömning Naturlig eller onaturlig död Olika dödssätt Undersökning

Läs mer

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus INNEHÅLL CHECKLISTA FÖR LÄKARE VID DÖDSFALL...1 CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD...2 JOUR - KVÄLLAR OCH HELGER...2 SÄKERHET...2 VEM KONSTATERAR DÖDSFALL?...2

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING]

RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] Ert dnr: [ex K21345-05] Till polismyndigheten i [ex Östergötlands län] Polisområde [ex Vadstena] [adress] [gatuadress] RÄTTSINTYG KROPPSUNDERSÖKNING [om gärningsman KROPPSBESIKTNING] FORMALIA [2006-01-01]

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Rättsmedicinalverket Årsredovisning 2010 dnr X11-90010 2011-02-22 1 (60)

Rättsmedicinalverket Årsredovisning 2010 dnr X11-90010 2011-02-22 1 (60) 2011-02-22 1 (60) 2011-02-22 2 (60) Innehåll Generaldirektören har ordet 3 Resultatredovisning 5 Rättspsykiatri 5 Rättsmedicin 18 Rättskemi 27 Rättsgenetik 32 Övrig återrapportering och redovisning 36

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2009 Rättsmedicinalverket Vasagatan 52, 1 tr 111 20 STOCKHOLM Tel: 08-441 76 00 E-post: rmv@rmv.se Internet: www.rmv.

ÅRSREDOVISNING 2009 Rättsmedicinalverket Vasagatan 52, 1 tr 111 20 STOCKHOLM Tel: 08-441 76 00 E-post: rmv@rmv.se Internet: www.rmv. Rättsmedicinalverket Rättsmedicin Rättsp sy kiatri Rättskemi Rättsgenetik ÅRSREDOVISNING Rättsmedicinalverket Vasagatan 52, 1 tr 111 20 STOCKHOLM Tel: 08-441 76 00 E-post: rmv@rmv.se Internet: www.rmv.se

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer