Administrativa konsekvenser av MTR

Transkript

1 Administrativa konsekvenser av MTR Rapport 2004:3 Foto: Mats Pettersson

2

3 Administrativa konsekvenser av MTR Referens Anders Elfström Rikard Bunnvik

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Tidplan för införande Information Jordbrukare Informationsbroschyrer Webbinformationen Telefonfrågor Internt inklusive länsstyrelsen Andra intressenter Information om tvärvillkoren Sammanställning av kostnader för information Ansökan om gårdsstöd Kostnadsöversikt Regelverk Allmänt Föreskrifter Föreskriftsarbetet Kostnadsuppskattning Delmoment Tidsåtgång Stödsystem Gårdsstöd Varianter av gårdsstöd Gårdsbaserad modell Regionaliserad modell Hybridmodell Kopplingsalternativ Slaktbidrag för kalvar 100 % Slaktbidrag för storboskap 100 % Am & dikobidrag samt 40 % slaktbidrag Handjursbidrag 75 % Tackbidrag 50 %

6 6.3.6 Arealstöd 25 % och torkstödet Energi- & proteingrödor (2004) Stöd för energigrödor Stöd för proteingrödor Mjölkbidrag (2004) Ansökan Ankomstregistrering av ansökan IT stöd Kontrollurval Kontroller Beslut om mjölkbidrag Utbetalning av mjölkbidrag Överklagningar av utbetalningsbeslut Tidsplan Övriga stöd Stöd för stärkelsepotatis Nationellt kuvert Handläggning & beslut av gårdsstödet Stödrättigheter Handläggning av utbetalningar Överklaganden av utbetalningsbeslut Merkostnader för administration av stödsystem Stödrättigheter Gårdsmodell Varianter av stödrättigheter Initial tilldelning Nationell reserv Indragning till den nationella reserven Tidplan Regionalisering Varianter av stödrättigheter Initial tilldelning Nationell reserv Indragning till den nationella reserven Tidplan

7 7.3 Hybridmodell Varianter av stödrättigheter Initial tilldelning Nationell reserv Indragning till den nationella reserven Tidplan Överföringar av stödrättigheter Gårdsmodellen Regionalisering Hybridmodellen Anmälan om överföring Överklaganden av överföringar Tidsåtgång och resursbehov för registrering av överlåtelser Överklaganden Kostnader för stödrättighetshanteringen Ansökningsförfarande Hur påverkar de nationella valen ansökningarna? Integrerad med SAM-ansökan? maj sista ansökansdag för alla stöd Separata ansökningar olika ansökansdagar Överväganden ansökansförfarandet År År År Strukturstatistik m.m. från IAKS och CDB Ansökan till den nationella reserven Elektroniska tjänster Vilka ansökningar ska kunna ske via webben eller scannas? Gårdsstödsansökan Överföringar av stödrättigheter elektroniskt Presentation av stödrättigheter Elektroniska tjänster för lantbrukare Modulering Kontroller Kostnader vid SJV

8 11 Utbildning & kompetensbehov Jordbruksrådgivning Organisation Kort sikt (implementeringsfas) IT-system Kostnader Bilaga 1 Tidsplan Information Bilaga 2 Tidsplan Länsstyrelsen Bilaga 3 Tidsplan regelverk Bilaga 4 Tidsplan stödsystem Bilaga 5 Tidsplan Utbildning Bilaga 6 Registerfrågor Bilaga 7 Resursbehov Landsbygdsavdelningen Bilaga 8, Uppdrag från Samverkansrådet Bilaga 9, IT-utredning Tabell 1. Sammanlagda kostnader för Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna (lst) (ej IT) 7 Tabell 2 Informationskostnader vid SJV vid en gårds- eller hybridmodell Tabell 3 Informationskostnader vid SJV vid en regionalisering av gårdsstödet Tabell 4 Jordbruksverkets kostnader för regelverksarbete Tabell 5 Jordbruksverkets kostnader för administration av stödsystem exkl. stöd för potatisstärkelse Tabell 6 SJV:s kostnader för hantering av stödrättigheter Tabell 7 SJV:s kostnader för kontrollarbetet vid nuvarande ansvarsfördelning för kontroll av tvärvillkoren Tabell 8 SJV:s kostnader för kontrollarbetet vid en parallell tillsynsorganisation Tabell 9 Utbildningskostnader för SJV vid en gårds-/hybridmodell Tabell 10 Utbildningskostnader för SJV vid en regionalisering

9 1 Sammanfattning Jordbruksverket tillsatte hösten 2003 en projektgrupp för att analysera de administrativa konsekvenserna av den jordbrukspolitiska reform som EU:s ministerråd beslutade om i juni 2003 (MTR Mid Term Review). I projektgruppen har deltagit personer från Jordbruksverket och länsstyrelserna. En viktig del i reformen är att ett s.k. frikopplat stöd ska införas. Det frikopplade gårdsstödet kan utformas enligt två skilda huvudmodeller. Modellerna kan beskrivas som gårdsbaserad respektive regionalt baserad. Det kan också bli aktuellt med en kombination av dessa båda huvudmodeller, så kallad hybridmodell. Vid den gårdsbaserade modellen baseras jordbrukarens framtida stöd på den jordbruksareal och det bidragsbelopp som han beviljades i genomsnitt under en referensperiod. Vid den regionaliserade modellen fördelas medlemsstatens samtliga direktstöd ut på all jordbruksareal i landet och alla jordbrukare inom samma region tilldelas samma bidragsbelopp per hektar. Vid denna modell baseras jordbrukarens framtida stöd på den areal som bidrag söks för det första året systemet tillämpas. Hybridmodellen är en form av den regionaliserade modellen som i princip går ut på att man behåller vissa element av gårdsmodellen. Det innebär att en viss del av stödet hålls fördelas individuellt istället för att fördelas ut på all areal inom regionen. En grov tidsplan har uppskattats med utgångspunkt att reformen införs Mer detaljerade tidsplaner finns dessutom under respektive avsnitt i rapporten samt som bilagor. Klart är att det operativa arbetet med implementeringen måste starta redan i början av Förutsättningar för att de uppgjorda tidsplanerna, som redan är snäva, ska hålla är att EG:s tillämpningsförordningar beslutas vid påsk 2004 och att de nationella valen i huvudsak beslutas kort därefter. Därutöver behövs tydliga signaler redan i januari 2004 om vilka nationella val Sverige avser att göra. Om så inte blir fallet är tidsfaktorn ett problem om reformen ska införas Detta gäller framförallt om en gårdsmodell beslutas. Om en gårdsmodell eller, till viss del, en hybridmodell införs blir den stora utmaningen för stödadministrationen att initialt fördela stödrättigheter till rätt jordbrukare. Att den initiala tilldelningen av stödrättigheter blir korrekt och i möjligaste mån speglar aktuella förhållanden kommer att vara helt avgörande för administrationen under flera år framöver. Detta kräver att jordbruksföretag som slagits samman respektive delats upp under referensperioden och tiden därefter, hanteras på så sätt att nuvarande jordbrukare tilldelas rätt referensareal/referensbelopp. Om detta inte görs kommer belastningen på den nationella reserven att vara mycket stor och ett stort antal jordbrukare kommer att ha en areal som inte motsvarar antalet stödrättigheter. Uppskattningsvis kan antalet ansökningar uppgå till ca Denna bedömning är baserad på att 5-7 % av jordbruksmarken årligen byter brukare samt att ett antal jordbrukare därutöver anser sig vara i en särskild situation. Fördelningen av stödrättigheter är den fas av implementeringen som, om gårds- eller hybridmodellen, väljs är mest svårhanterlig för administrationen. En annan del som kommer att påverka administrationen är att många jordbrukare sannolikt kommer att överklaga tilldelningen av stödrättigheter. Både tilldelningen och själva stödbeslutet kommer sannolikt att överklagas. Antalet överklaganden kommer att variera beroende på vilket system som införs och hur tydliga besluten är i sin utformning. Införandet av ett nytt stödsystem ställer mycket höga krav på den information som ges om förändringarna och innebörden av dem. Jordbruksverket och andra aktörer måste arbeta intensivt med information under hela införandeprocessen. Behovet av information ökar starkt och är redan stort hos många grupper. Framförallt gäller det jordbrukarna, personalen på Jord- 5

10 bruksverket och länsstyrelserna, konsulter, intresseorganisationer och de myndigheter som ska kontrollera tvärvillkoren. Informationsarbetet är redan i gång och kommer att pågå under hela införandet av reformen. Reformen innebär en unik möjlighet att utveckla informationen och hur den tillhandahålls. Erfarenheterna sedan EU-inträdet visar att det är svårt att göra genomgripande förändringar av informationen år från år. Lantbrukarna är också angelägna om att förändringarna av materialet är så små som möjligt för att man ska kunna känna igen sig från tidigare år. Bra information om reformen och dess konsekvenser gör det möjligt för lantbrukarna att förstå vilka krav som ställs på dem, planera sin verksamhet så att de uppfyller reglerna och kan göra bra ansökningar med få felaktigheter. Genom att möjliggöra och stimulera lantbrukarna till informationssökning och ansökan via Internet minskar belastningen på länsstyrelserna och Jordbruksverket och handläggningen effektiviseras. De myndigheter som är inblandade i arbetet med stöden behöver bra information och utbildning för att förstå reglerna och vilken roll de själva spelar i arbetet. Flera av dessa myndigheter blir också involverade i att sprida information. För att uppnå önskade effekter måste informationen tillhandahållas och spridas på många sätt. Jordbruksverkets huvudsakliga kanaler för informationsspridning till lantbrukarna är via direktutskick, webben och telefonkontakter. Information kommer också att spridas indirekt via massmedierna samt av andra myndigheter och organisationer. Informationsinsatserna kommer att kräva ett stort mått av planering och samordning för att ge önskad effekt. Ytterligare en utmaning kommer att vara att ta hand om ansökningarna om gårdsstöd. Detta beror till stor del på vilket ansökningsförfarande som väljs. Alternativen är att antingen samordna ansökan om gårdsstöd med SAM ansökan eller att ha separata ansökningar. Fördelarna är många med att ha ett samordnat förfarande både ur brukarperspektiv och administrativt perspektiv. Något som måste beaktas i diskussionen om vilket ansökansförfarande som är lämpligast är att det ska vara korrekta uppgifter om stödrättigheternas antal och värde som ska förtryckas i ansökan. Det går inte att säga när dessa uppgifter kommer att vara klara eftersom de är beroende av att uppgifterna om stödrättigheterna utretts färdigt och att det finns ett färdigt IT-system för hanteringen av dem. Det är i nuläget osäkert om det kommer att vara klart förrän sent hösten 2004 och om så är fallet kommer det att påverka det preliminära utskicket som då blir ganska sent. Är inte detta arbete klart måste ansökansförfarandet för gårdsstödet antingen vara åtskiljt från SAM ansökan eller så bör ansökansdatumet för SAM ansökan flyttas. Bedömningen är att det finns många fördelar att integrera ansökan om gårdsstödet med SAM ansökan. Sammantaget går det dock inte redan nu att avgöra vilket ansökansförfarande som är lämpligast, bara vilka alternativ som finns. Det som måste utredas vidare är dels om det går att ha ett gemensamt ansökansdatum (sista datum är 15 maj) och vilka konsekvenser det kommer att ha för myndigheterna och jordbrukarna, dels om ansökningarna ska vara åtskiljda samt hur det förfarandet bäst sker. År 2006 kommer denna problematik inte att kvarstå. Utbildningsbehovet kommer att öka när ett nytt stödsystem införs. Behovet av utbildning påverkas av hur komplicerat systemet blir. Projektet har planerat för specifika utbildningsinsatser och beräknat kostnaderna för dessa. Notabelt är att det kommer att införas en del nya stöd redan under 2004 som kommer att kräva ytterligare administrativa resurser. De nya stöden omfattar främst mjölkbidrag och stöd för energigrödor. Därutöver förändras stödet till producenter av stärkelsepotatis som innebär ändringar av dagens system. 6

11 IT-kostnader redovisas i bilaga 8. Den sammanlagda kostnaden beror av vilken modell som införs. Vid gårdsmodellen bedöms de totala investeringskostnaderna uppgå till ca 41 milj. kr. Motsvarande kostnader för en regionmodell respektive hybridmodell uppskattas till 33,5 milj. kr resp. 40,6 milj. kr. I dessa kostnader ingår även de anpassningar som måste göras i övriga system. Till följd av den nya arkitekturen som infördes i samband med nuvarande miljöstödsprogram, förväntas förvaltningskostnaderna bli förhållandevis låga. De senare påverkas dock negativt om något eller några av dagens stödsystem behålls. De sammanlagda kostnaderna för Jordbruksverket och länsstyrelsen kommer initialt att bli höga. Kostnaderna för administrationen (utöver IT-investeringarna) framgår av nedanstående tabell. Jordbruksverket bedömer att kostnaderna för 2007 kommer att minska ytterligare till följd av färre överklagningar av utbetalningsbeslut. På ännu längre sikt bör kostnaderna kunna bli lägre. Detta bör i synnerhet gälla vid en gårdsmodell. På lång sikt bör Jordbruksverkets kostnader minska oavsett val av modell. Kostnadsbilden förändras dock avsevärt om det fattas beslut om att bibehålla vissa stöd. Tabell 1. Sammanlagda kostnader för Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna (lst) (ej IT) Kostnader Gårdsmodell tkr tkr tkr Netto administration SJV Netto lst Regionmodellen tkr tkr tkr Netto administration SJV Netto lst Hybridmodellen tkr tkr tkr Netto administration Netto lst

12

13 2 Inledning I juni 2003 fattades beslut om EU:s kommande jordbrukspolitik. Beslutet innebär en rad förändringar. Från att ha varit produktionsbaserade stöd blir stöden mer frikopplade från faktisk produktion. Det övergripande syftet med reformen är att göra jordbruket inom EU mer marknadsanpassat, att öka effektiviteten i inkomststödet och att jordbruket blir uthålligt genom att bl.a. föra in vissa miljökrav och krav på god jordbrukshävd. Det nya systemet ställer krav på omfattande administrativa förändringar av dagens stödsystem. Även om det finns möjligheter för medlemsstaten att behålla vissa av de nuvarande stöden, är grundtanken med det nya systemet att huvuddelen av dagens direktstöd ska sammanföras till ett gårdsstöd. Detta betyder att gårdsstödet ska införas oavsett om Sverige väljer att behålla något eller några av de stödsystem som finns idag. Gårdsstödet ska vara frikopplat från produktionskrav men är fortfarande förenat med krav om att bibehålla marken i jordbruksmässigt skick. Det framtida stödet ska vara baserat på det genomsnittliga stöd (främst djur- och arealbidrag) som betalades ut under perioden Förutom det nya gårdsstödet medför reformen en rad andra förändringar som påverkar de administrativa systemen. Jordbruksverket har under våren 2003 utrett de administrativa konsekvenserna av den jordbrukspolitiska reformen mot bakgrund av reformförslaget i januari i år. Därefter har ett antal förändringar skett vilket nödvändiggör en uppdatering av tidigare utfört arbete. Dessutom ska reformen analyseras bl.a. med avsikt att beskriva konsekvenser och kostnader för Jordbruksverket och länsstyrelserna på kort och medellång sikt (när systemet kommit i en förvaltningsfas). Vidare ska ett förslag tas fram till rationella, kundvänliga och kostnadseffektiva administrativa system och en tidplan ska skapas för när de olika momenten ska införas m.m. I detta arbete ska olika modeller för nationella alternativ beaktas. Målet för utredningen är att senast den 15 december 2003 presentera en analys av de administrativa konsekvenserna av den jordbrukspolitiska reformen. I detta arbete ska även frågor om de olika nationella valen (regionalisering, delvis koppling mm) belysas och utredas. Kostnaden för administrationen ska uppskattas, tidplan ska skapas och en beskrivning av stödsystem m.m. ska tas fram. Rapporten ska vara så utförlig att den kan ligga till grund för det kommande arbetet med att genomföra reformen. Införandet av EU:s jordbrukspolitik innebar en stor förändring för såväl myndigheter som lantbrukare. Erfarenheterna är att många problem dyker upp när stora förändringar görs (gäller såväl introduktionen av nya system som vid förändringar - t.ex. när det nya miljöprogrammet infördes). Det är nödvändigt att ta fasta på tidigare erfarenheter så att inkörningsproblemen kan minimeras. Det är därför viktigt att vidta ev. åtgärder i god tid och att beakta detta redan vid planeringen. Utgångspunkterna för implmenteringen bör därför vara: Smidigt införande - lantbrukarna ges bra och tydlig information i tid - lantbrukarna får korrekta beslut i tid (t.ex. beslut om stödrättigheter) detta medför också att antalet överklagningar kan begränsas. - enkelt ansökningsförfarande (t.ex. förprintning av korrekt information) - bra datasystem som produktionssätts i tid 9

14 Rationella system Det är viktigt att man eftersträvar ett så rationellt system som möjligt och att detta beaktas också i planeringen. Exempel på åtgärder att uppnå en rationell hantering: - väl genomtänkta och utarbetade verksamhetsprocesser - väl utvecklad kvalitetskontroll - registerbaserade överföring av stödrättigheter - registerbaserad automatisk ansökan - stor andel ansökningar/ärenden hanteras via internet Som utgångspunkt för kostnadsuppskattningarna har en timkostnad om 450 kronor och en årsarbetstid om timmar använts. I timkostnaden ingår OH-pålägg förutom resor och motsvarar en månadslön på drygt kr. Efter färdigställandet av denna rapport har regeringskansliets departementspromemoria offentliggjorts och överlämnats till jordbruksministern. Innehållet i denna har inte beaktats i den här rapporten. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ansvarsfördelningen mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna bevaras. Regionalt ska ansökan om utbetalning tas emot, utredas och beslutas. Jordbruksverket ska fortsättningsvis, som idag, sköta utbetalningarna. Jordbruksverket bör dessutom handlägga tilldelningen av stödrättigheter och hanteringen av den nationella reserven. Om Sverige väljer att behålla något eller några av dagens stödsystem, ska den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Jordbruksverket och länsstyrelsen bibehållas. Arbetet med att framställa denna rapport har utförts i projektform med deltagare från Jordbruksverket och länsstyrelsen. Organisationen har varit enligt följande: Projektledare: Projektsekreterare: Styrgrupp : Anders Elfström (stödavdelningen SJV) Rikard Bunnvik (stödavdelningen SJV) LD-gruppen samt Camilla Sjölund (LRF) som adjungeras Projektgrupp : Lars Hansson (slaktbidragsenheten SJV) Torbjörn Klint (djurbidragsenheten SJV) Anna Törnblad (mjölkkvotsenheten SJV) Åsa Schentz (mjölkkvotsenheten SJV) Anna Elmervik (utvecklingsenheten SJV) Gunilla Kock (arealstödseneheten SJV) Håkan Stridh (lst C) Gert Andersson (lst N) Jan Lundegrén (lst O) Johan Henningsson (kontrollenheten SJV) Annelie Stomberg (stödutbetalningsenheten SJV) 10

15 3 Tidplan för införande I detta avsnitt redovisas en övergripande tidplan för ett införande av reformen. Detaljerade tidplaner redovisas i bilagorna 1-5 samt under respektive huvudmoment i rapporten. Förutsättningar för att den uppgjorda planen ska hålla om reformen ska införas 2005, är bl.a. att tillämpningsförordningar beslutas senast vid påsk 2004 och att det nationella regelverket beslutas kort därefter. Det mest kritiska momentet för att hinna införa systemet till 2005 är utvecklingen av diverse IT-system samt fördelning av stödrättigheter. Det är därför av stor betydelse att statsmakterna tidigt fattar beslut om vilken modell som ska införas i Sverige. Mest kritiskt för administrationens del är om ett sent beslut fattas om att implementera en gårdsmodell. Om reformen ska införas 2005 är det dessutom viktigt att tydliga signaler om de nationella valen kan ges till Jordbruksverket och länsstyrelserna redan i början av Tidplan, införande Utredning av de administrativa konsekvenserna av jordbruksreformen. Klar 15 dec Informationshanteringen påbörjas Tillämpningsförordning för bidrag som införs 2004 Planera projektorganisation Planera upphandling Information till mjölkproducenter om mjölkbidraget 2004 Januari Rapport från arbetsgruppen inom regeringskansliet om de nationella valen Information till årets SAM utskick Nationella regler om mjölkbidraget m.m. (ev.förordningsändring och föreskrifter) Februari Uppdatering av uppgifter i systemen påbörjas Projektstart IT-utveckling Länsstyrelsekonferens Ökad efterfrågan information Manuell framtagning av referensbelopp och referensareal Mars Tillämpningsförordning för gårdsstödet och tvärvillkoren Manuell framtagning av uppgifter potatisstärkelse, torkat foder och utsäde Ansökningsmaterial för mjölkbidraget tas fram och skickas till mjölkproducenter ska innehålla uppgift om kvoten 11

16 April Framtagning av ansökansmaterial inför SAM 2005 påbörjas Nationellt regelverk förordning och föreskrifter för gårdsstödet och tvärvillkoren Information till jordbrukarna under förutsättning att regelverket är färdigt Byggnation av system för hantering av stödrättigheter och gårdsstödet påbörjas Påbörja uppdatering av handläggarstöd Maj Juni Juli Augusti Redovisning till jordbrukarna av preliminära stöduppgifter och individuell information om stödrättigheter m.m. Information till näringen, länsstyrelserna och övriga berörda Utbildning av berörda, internt och externt Förberedelse av tilldelning av stödrättigheter Fastställa vilka som ska ha mjölkbidrag September-december IT-system för stödrättigheter klart Utskick av informationsmaterial, blanketter m.m. Handläggning av reaktioner på utskick av preliminära stöduppgifter, exempelvis sammanslagningar, uppdelningar, överföringar m.m. Handläggning av force majeure och exceptionella händelser under referensperioden Fysiska kontroller av mjölkkvotsinnehavare 2005 Januari Tvärvillkoren börjar gälla Utskick av ansökanshandlingar för gårdsstödet (följer med SAM-ansökan) Ansökan till den nationella reserven (följer med SAM ansökan) Broschyr för det samlade gårdsstödet 12

17 Februari Utbildning av personal o IT o Kontroll o Lst. o M.fl. Mars SAM-ansökan ska komma in Ansökan nationella reserven ska komma in Handläggning av ansökan påbörjas Överföring av stödrättigheter med mark Utbetalning av mjölkbidrag April Påminnelse till de som inte lämnat ansökan om gårdsstöd Framtagning av ansökansmaterial inför 2006 påbörjas Maj 15 maj sista dag att komma in med ansökan om anslutning till gårdsstödssystemet Juni Beslut tilldelning av stödrättigheter Beslut tilldelning från den nationella reserven Överklagningar av tilldelning kommer in September-november Indragning av stödrättigheter Ytterligare tilldelning från den nationella reserven December Första möjliga tidpunkt för utbetalning av gårdsstöd Under tiden från och med att det bestämts när och hur Sverige väljer (de nationella valen) att införa reformen, kommer det att vara en stor efterfrågan om information. Telefonpanelen och hemsidan kommer att kunna ge den mest aktuella informationen. Dessutom kommer det att krävas utbildningsinsatser till länsstyrelserna, konsulterna och till jordbrukarna. Vid en regionalisering flyttas många aktiviteter in på Då behöver Jordbruksverket inte ta fram något om hur det såg ut referensåren utan då är det enda av intresse hur det ser ut Informationsbehovet kommer dock att vara stort även i det fallet. 13

18

19 4 Information När ett nytt stödsystem införs ökar behovet av information till olika målgrupper - framförallt till jordbrukarna, personalen på Jordbruksverket och länsstyrelserna, konsulter, intresseorganisationer och de myndigheter som ska kontrollera tvärvillkoren. Viktigt är att informera tidigt och tydligt för att minska antalet frågor till Jordbruksverket och länsstyrelsen från enskilda personer. Detta minskar antalet felaktigheter i ansökningarna och antalet överklagningar på grund av missförstånd. Det minskar också osäkerheten om hur det nya systemet kommer att påverka olika grupper. Arbetet med att införa jordbruksreformen kommer också att påverka bilden av myndigheterna. Införandet av ett nytt stödsystem ställer mycket höga krav på den information som ges om förändringarna och innebörden av dem. Jordbruksverket och andra aktörer måste arbeta intensivt med information under hela införandeprocessen. Behovet av information ökar starkt och är redan stort hos många grupper. Framför allt gäller det jordbrukarna, personalen på Jordbruksverket och länsstyrelserna, konsulter, intresseorganisationer och de myndigheter som ska kontrollera tvärvillkoren. Informationsarbetet är redan i gång och kommer att pågå genom hela införandet av reformen. Reformen innebär en unik möjlighet att utveckla informationen och hur den tillhandahålls. Erfarenheterna sedan EU-inträdet visar att det är svårt att göra genomgripande förändringar av informationen år från år. 4.1 Jordbrukare Jordbrukarna måste känna till förutsättningarna för sin verksamhet för att kunna planera sin framtid. Det är därför viktigt att jordbrukarna får information i god tid innan införandet. Erfarenheterna från inträdet i EU år 1995 visar att det tar tid för informationen att få genomslagskraft. Jordbruksverkets kanaler för att nå ut direkt till brukarna är via informationsbroschyrer, webbplatsen och telefonkontakter. En stor informationsinsats kommer också att krävas från länsstyrelserna. Information kommer också att spridas indirekt via massmedia, andra organisationer och myndigheter etc Informationsbroschyrer Följande informationsbroschyrer bör skickas ut till jordbrukarna: Februari broschyr som syftar till att ge en allmän kännedom om jordbruksreformen. April 2004 broschyr om mjölkbidraget skickas till alla producenter med mjölkkvot. Våren broschyr om hur systemet kommer att se ut efter att de nationella valen har gjorts. Denna information kommer att vara på en mer detaljerad nivå. Hösten broschyr om reglerna kring tilldelning av stödrättigheter och tvärvillkoren. Beroende på vilken modell Sverige väljer att tillämpa kommer brukarna eventuellt också att få preliminär information om referensbelopp och hur många stödrättigheter som de kan komma att tilldelas. (Denna kommer inte att bli aktuell om Sverige väljer regionmodellen.) Februari 2005 broschyr om alla regler i det nya stödsystemet. 15

20 Broschyren om mjölkbidraget beräknas ta ca 80 timmar att skriva och ca 60 timmar med remisser och layout. Om en ansökan kommer att krävas uppskattar Jordbruksverket att det tar ca 60 timmar att arbeta fram en blankett och ca 40 timmar för remissarbete och layout. Samtliga broschyrer om gårdsstödet uppskattar Jordbruksverket tar ca 200 timmar att skriva, inklusive inläsning. Utöver detta behövs ytterligare ca 160 timmar (fördelat på fyra veckor) för interna och externa remisser och layout. I början av 2004 kommer det dessutom att pågå ett arbete med att revidera policyn för informationen om jordbrukarstöden. Med hjälp av ett enklare språk, annat upplägg och ny layout ska informationen bli bättre och mer lättförståelig utifrån brukarens perspektiv. Om ansökansförfarandet ska vara skiljt från SAM-ansökan kommer arbetet med en ny blankett att tillkomma. Om ansökan ska göras i SAM-blanketten måste blanketten omarbetas. Anvisningarna till blanketten behöver också ses över. Om några av de gamla stöden finns kvar kommer det krävas ytterligare arbete med skriftlig information. Efter att systemet har införts bör det räcka med en broschyr om gårdsstödet per år som skickas ut i februari tillsammans med den övriga SAM-informationen. Om Sverige väljer att behålla en del av de gamla stöden ökar behovet av information eftersom brukarna både behöver information om gårdsstödet och de gamla stöden Webbinformationen Jordbruksverkets webbplats kommer att vara en av de viktigaste kanalerna för information med anledning av reformen. Där ska aktuell information ständigt finnas tillgänglig och möjligheten att skapa interaktiva tjänster för lantbrukarna bör övervägas för att svara upp mot det stora informationsbehov som finns. Det är t.ex. tänkbart att skapa tjänster som gör det möjligt för lantbrukaren att söka den information som är relevant för brukarens egen gård och egna förhållanden, eller att kunna göra enkla preliminära beräkningar för att planera sin verksamhet och göra bra ansökningar. Under 2004 uppskattas att 1 person ska arbeta i genomsnitt ca 8 timmar per vecka med att hålla informationen om gårdsstödet och mjölkbidraget uppdaterad. Denna tid innehåller också den tid som går åt för att web-informatörerna ska hålla sig uppdaterade. Större uppdateringar av informationen på webben kommer att krävas under följande perioder: Januari/februari 2004 ca 80 timmar i samband med SAM-utskicket. Våren ca 120 timmar med att lägga ut information om de nationella val som Sverige har gjort. Ytterligare 40 timmar tillkommer för information om mjölkbidraget. Hösten ca 160 timmar med detaljerad information om stödrättigheter, tvärvillkor m.m. (Vid regionmodellen - ca 80 timmar.) Januari/februari 2005 ca 120 timmar i samband med SAM-utskicket. Under 2005 beräknas i genomsnitt att 8 timmar per vecka kommer att krävas med informationen om gårdsstödet och mjölkbidraget på webben. Under vissa perioder kommer det att krävas mer tid. Om några av de gamla stöden finns kvar kommer det krävas ytterligare arbete med webbinformationen. 16

21 4.1.3 Telefonfrågor Organisationen för att hantera telefonförfrågningar vid SJV har bedömts behöva variera mellan 5 30 personer beroende på informationsbehovet vid olika tidpunkter. Om Sverige väljer gårdsmodellen eller den s.k. hybridmodellen uppskattar Jordbruksverket att personerna i telefonpanelen kommer att lägga ca timmar under I den uppskattningen ingår också tid för att hålla sig uppdaterad på området. Under den mest intensiva tiden kommer fler personer att behövas i telefonpanelen. Vid gårdsmodellen eller hybridmodellen kommer den mest intensiva tiden under 2004 att inträffa i februari, maj/juni och november/december. Under 2005 uppskattar Jordbruksverket att tidsåtgången för att svara på frågor ökar i omfattning till ca timmar. Behovet kommer att minska när systemet varit igång 1-2 år. 4.2 Internt inklusive länsstyrelsen Den interna informationen kommer att spridas via Magasinet, Ladan, sjv.se (intranät på Jordbruksverket, länsstyrelsen respektive Jordbruksverkets hemsida) samt muntlig information på avdelningsinformationer, enhetsmöten och liknande. Den tid som detta kommer att kräva är svår att uppskatta eftersom det kommer att skötas av många olika personer i olika sammanhang. 4.3 Andra intressenter Behovet av information till branschorganisationer, konsulter, andra myndigheter och andra intressenter kommer att öka under åren 2004 och När systemet har varit igång ett tag kommer informationsbehovet att minska. Denna målgrupp kommer framförallt att få information via Jordbruksverkets webbplats. Jordbruksverket kommer också att sprida information i samband med ordinarie branschmöten och andra informationsträffar. Denna tid är också svår att uppskatta i och med att mycket sker i samband med det ordinarie arbetet Information om tvärvillkoren Vilken modell som kommer att väljas för kontroll av tvärvillkoren är ännu oklart. Modellen påverkar också behovet av informationsinsatser. De myndigheter som berörs är Naturvårdverket, Skogsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, Livsmedelsverket, länsstyrelserna, kommunerna, Kemikalieinspektionen och Djurskyddsmyndigheten. Information till kommunerna Under 2004 bör kommunerna få skriftlig information och möjlighet att delta på en informationsträff. Dessa träffar kan förslagsvis genomföras på 10 olika orter där 3 personer från Jordbruksverket med olika kunskap bör finnas på plats. En representant från länsstyrelsen bör också närvara. Information till länsstyrelsen Utöver den interna informationen (se ovan) och utbildningen (se nedan) bör länsstyrelserna få information om tvärvillkoren på den ordinarie kontrollansvarigkonferensen. Information till Livsmedelsverket - Under 2004 bör ett skriftligt informationsmaterial skickas till Livsmedelsverket. Information till Djurskyddsmyndigheten - Under 2004 bör ett skriftligt informationsmaterial skickas till Djurskyddsmyndigheten. Det kommer också att behövas en eller flera informationsträffar såväl 2004 som

22 Information till Kemikalieinspektionen - Under 2004 bör ett skriftligt informationsmaterial skickas till Kemikalieinspektionen. Information till Naturvårdsverket och Skogsvårdsstyrelsen Under 2004 bör en informationsträff anordnas. Dessa myndigheter bör också få ett skriftligt informationsmaterial. 4.4 Sammanställning av kostnader för information Ansökan om gårdsstöd Ansökanshandlingarna bedöms inte skilja sig åt beroende av modell för gårdsstödet och kostnaden för ansökanshandlingarna är därför densamma oavsett modell och år. Det som är avgörande är om ansökan skiljs från SAM ansökan. För 2006 kan ansökan integreras med SAM ansökan och kostnaderna för gårdsstödet blir därmed samma som för SAM ansökan. Om ansökan om gårdsstöd ska vara skild från SAM ansökan innebär det två ansökansförfaranden. Två ansökningar ska tas fram, distribueras till jordbrukarna, skickas till myndigheten och handläggas. Uppgifterna som ska vara med i ansökan om gårdsstöd är snarlika med dem som finns i dagens SAM ansökan. Kostnaden i det fallet blir dels kostnaden för ordinarie SAM ansökan och kostnaden och hanteringen för ytterligare en ansökan. Produktionen av SAM ansökan beräknas 2004 ta ca timmar inklusive kartor. Det motsvarar en kostnad på kr. Externa kostnader för tryckning och porto beräknas till kr. Detta är kostnader som finns oavsett ansökansmodell och oavsett gårdsstödet. Om ansökan inte integreras med SAM ansökan kommer det att tillkomma kostnader att ta fram blankett, tryckning och distribution vilket beräknas kosta ca kr. År 2006 kommer kostnaden för ansökan att ingå i kostnaden för SAM ansökan. Den stora skillnaden mellan en gemensam och en åtskiljd ansökan är hanteringskostnaden. Den kostnaden tas upp i delen om länsstyrelsernas kostnader. Jordbrukarnas kostnader för att fylla i ytterligare en ansökan har inte beaktats här. 18

23 4.4.2 Kostnadsöversikt Tabell 2 Informationskostnader vid SJV vid en gårds- eller hybridmodell Gårds-/Hybridmodellen Kostnad Aktivitet tkr timmar tkr timmar tkr timmar Skriftlig information Tryck- och portokostnad Webbinformation Revidering av policy för information om jordbrukarstöden 67, Telefonfrågor Intern information, inkl. länsstyrelsen Information till andra intressenter Information om tvärvillkor till andra myndigheter Ansökan om gårdsstöd 938 Ansökningshandlingar utöver normalt SAM-arbete 283, Blankett för mjölkbidraget Tips och hjälp i SAM-Internet 50 22, ,5 50 Summa , ,

24 Tabell 3 Informationskostnader vid SJV vid en regionalisering av gårdsstödet Regionmodellen Kostnad Aktivitet tkr timmar tkr timmar tkr timmar Skriftlig information Tryck- och portokostnad Webbinformation Revidering av policy för information om jordbrukarstöden 67, Telefonfrågor Intern information, inkl. länsstyrelsen Information till andra intressenter Information om tvärvillkor till andra myndigheter Ansökningshandlingar utöver normalt SAM-arbete 283, Blankett för mjölkbidraget Tips och hjälp i SAM-Internet 22, , ,5 50 Summa 3 160, , , Detta är en mycket grov kostnadsuppskattning. Den innehåller inte: Tid som kommer att läggas ner av handläggare som granskar texter. Tidsuppskattningen innefattar endast skrivande personal. Tid som kommer att läggas ner av enheter så som Upphandlingsenheten, Text och layout och Publikationsservice m.fl. Tid som länsstyrelsen arbetar med information. 20

25 5 Regelverk 5.1 Allmänt Gårdsstödsystemet införs genom en ny EG-förordning, förordning (EG) nr 1782/ I förordningens avdelning V, från artikel 144, framgår vilka följdändringar och övergångsbestämmelser som gäller EG:s regelverk. Med anledning av dessa ändringar blir det nödvändigt att genomföra omfattande följdändringar även i de nationella bestämmelserna på området. På nationell nivå kommer förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter behöva ändras eller ersättas. I den förordningen framgår bl.a. de olika myndigheternas ansvarsområden vid tillämpning av EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Jordbruksverket kommer att behöva föreskriva om tillämpningen av det nya gårdsstödsystemet och om de nya bidrag som införs 2004, sannolikt kommer det att behövas flera nya föreskrifter för detta. Dessutom måste flera av de nuvarande föreskrifterna upphävas eller ändras. Främst påverkas SJVFS 2003:1 om arealersättning och SJVFS 1999:127 om djurbidrag men även mer administrativa föreskrifter påverkas, som SJVFS 1999:24 (GAR), SJVFS 2003:46 om återbetalning av stöd och SJVFS 2002:93 om inkommen ansökan. Redaktionella ändringar såsom ändrade hänvisningar måste också föras in i flera andra föreskrifter. Det kan även bli aktuellt med särskilda övergångsbestämmelser när det gamla bidragssystemet upphör och det nya bidragssystemet införs. 5.2 Föreskrifter Det nya bidragssystemet är en så genomgripande förändring att det blir ändrade förutsättningar för alla delar i det nuvarande direktstödssystemet. Nya bidrag införs redan 2004 men den stora förändringen, införandet av gårdsstödsystemet, inträffar tidigast För de förändringar som inträffar 2004, mjölkbidraget och stöd för energi- och proteingrödor m.m., är det möjligt att föra in bestämmelser om det nya mjölkbidraget i mjölkkvotsföreskriften, SJVFS 2000:18, eller eventuellt i djurbidragsföreskriften, SJVFS 1999:127. Bestämmelser om bidrag för energi- och proteingrödor samt potatisstärkelse m.m. bör kunna föras in i arealföreskriften, SJVFS 2003:1. För de förändringar som inträffar tidigast år 2005, tvärvillkor och gårdsstöd, förefaller det vara lämpligast att bestämmelserna kommer i nya föreskrifter. Vad gäller tvärvillkoren består de i huvudsak av olika EG-direktiv som är av relevans för jordbruksverksamhet. Efterlevnadsnivån ska vara den som har implementerats genom den nationella lagstiftningen. I det fall Sverige väljer att införa en indikatorbaserad kontroll av de föreskrivna verksamhetskraven, kommer kostnader att uppstå vid föreskrivande av sådana indikatorer. Denna kostnad har inte uppskattats. Utöver dessa direktiv och den nationella lagstiftningen finns det krav på att all jordbruksmark ska hållas vid god jordbrukshävd, ett begrepp som inte finns definierat idag. Sannolikt måste definitionen av god jordbrukshävd föreskrivas då ett avsteg från god jordbrukshävd kan få omfattande ekonomiska konsekvenser för den enskilde producenten. 1 Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/

26 För gårdsstödet kan det bli aktuellt med en eller flera nya föreskrifter. När gårdsstödet införs finns det särskilda anmälningsbestämmelser som bara är tillämpliga under det första årets ansökningsomgång, samtidigt finns det vissa bestämmelser som ska fortsätta gälla även kommande år. Det bör undersökas om det är lämpligt och möjligt att föreskriva om detta i skilda föreskrifter. Om något av de nuvarande direktstöden kopplas är det troligtvis lämpligast att bestämmelser om det eller de bidragen finns kvar i sin nuvarande föreskrift, med erforderliga ändringar. 5.3 Föreskriftsarbetet Målet ska vara att följa Jordbruksverkets riktlinjer rörande föreskriftsarbete. Enligt dessa riktlinjer påbörjas föreskriftsarbetet senast sex månader innan föreskriften ska träda ikraft. Det är dock tveksamt om riktlinjerna går att följa vid implementeringen av gårdsstödet då detta ska införas den 1 januar Det innebär att tillämpningsförordningar, svensk lag och svenska förordningar ska vara beslutade senast den 1 juli 2004 vilket får anses vara en för optimistisk tidplan. För bestämmelserna om mjölkstöd och stöd för odling av energi- och proteingrödor, stärkelsepotatis m.m, vilka träder ikraft den 1 januari 2004, är det inte möjligt att följa riktlinjerna. Arbetet bör dock startas snarast i den mån det går att få förhandsinformation om kommande tillämpnings- och nationella förordningar. Arbetet med nya föreskrifter och ändringar i de befintliga föreskrifterna bör samordnas. Kompetensen rörande de olika berörda områdena finns idag spritt på olika avdelningar och enheter, dels på Jordbruksverket och dels på länsstyrelserna. Arbetet bör samordnas för att regelverket ska bli homogent trots att det är uppdelat på olika sakområden. 5.4 Kostnadsuppskattning Eftersom införandet av gårdsstödet är en så genomgripande förändring av bidragskonstruktionen kommer det att krävas ett omfattande föreskriftsarbete på Jordbruksverket. I det samlade regelverksarbetet kommer resursbehovet att vara störst initialt (2004) när gårdsstödet ska föreskrivas och dagens direktstödsystem ska fasas ut. Därefter inträder en förvaltningsfas (2005) med ett betydligt lägre resursbehov som avtar efterhand som initiala problem korrigeras (2006 och framåt). I förvaltningsfasen är det troligt att resursbehovet motsvarar det behov som finns idag för förvaltning av de enskilda direktstöden, detta mot bakgrund av att nya direktstöd ska införas och något djurbidrag troligen kopplas (bibehålls helt eller delvis) Delmoment Det samlade regelverksarbetet består av ett antal delmoment. De huvudsakliga delmomenten är: Införande av gårdsstödet, föreskrifter om ansökningsförfarande m.m. Införande av tvärvillkor, fastställande av god jordbrukshävd m.m. Utfasning av dagens direktstödsystem, övergångsbestämmelser, ändringar och upphävande m.m. Följdändringar i närliggande föreskrifter som är direkt berörda av gårdsstödet. Kommittéarbete. 22

27 Utöver dessa huvudmoment tillkommer flera mindre delmoment: Införandet av de nya direktstöden, föreskrifter om mjölkbidrag, stöd för energigrödor, stöd för proteingrödor, stöd för stärkelsepotatis och torkstöd. Eventuell koppling av bidrag, bibehållande av något av dagens bidrag. Följdändringar i närliggande föreskrifter som inte är direkt berörda av gårdsstödet Tidsåtgång På detta stadium kan det endast göras en grov uppskattning av tidsåtgången för föreskriftsarbetet eftersom flera viktiga förutsättningar inte har beslutats än. Om det enligt EG:s tillämpningsförordningar kommer att krävas ett traditionellt eller mycket formaliserat ansökningsförfarande ökar behovet av detaljerade föreskrifter och därmed även tidsåtgången. De nationella valen om regionalisering eller gårdsmodell och koppling av bidrag har också betydelse för tidsåtgången. Regionalisering och koppling av bidrag förefaller öka behovet av detaljerade föreskrifter Initiala behov De moment som förefaller bli mest resurskrävande initialt är införandet av gårdsstödet med ansökningsförfarande och dyl. samt införandet och fastställandet av tvärvillkor och kontroll av efterlevnaden. Tillämpningsförordningar ska komma i slutet av mars och föreskriftsarbetet bör kunna inledas parallellt med ett nationellt förordningsarbete. Vid sex månaders föreskriftsprocess, i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer, bör arbetet med tvärvillkoren inledas senast i juli 2004 då tvärvillkoren gäller från och med den 1 januari Även om gårdsstödet ska införas 2005 kan föreskriftsarbetet inledas något senare eftersom ansökan om deltagande i gårdsstödsystemet ska vara inne senast den 15 maj. Det finns dock mycket som talar för att det är lämpligt att inleda föreskriftsarbetet tidigare, bl.a. för att ansökningar till den nationella reserven ska kunna handläggas i god tid före sista ansökningsdag till gårdsstödsystemet. Valet mellan gårds-, hybrid- eller den regionaliserade modellen är av viss betydelse för resursåtgången då hybrid- och den regionaliserade modellen troligtvis kräver fylligare föreskrifter rörande länsstyrelsernas administration. Därefter får utfasningen av dagens direktstöd med eventuella övergångsbestämmelser och dyl., samt följdändringar i närliggande föreskrifter såsom återkravsföreskriften, anses vara de näst mest resurskrävande momenten initialt. Föreskriftsarbetet för att fasa ut de direktstöd som ersätts av gårdsstödet bör även det inledas senast i juli 2004, eventuellt tidigare om det är övergångsbestämmelser som borde vara kända i god tid. Arbetet med att ändra i närliggande föreskrifter bör kunna ske inom ramen för den vanliga förvaltningen av dessa föreskrifter för att minimera resursbehovet. Införandet av de nya direktstöden och en eventuell koppling av något av dagens bidrag ger ett ökat resursbehov jämfört med den normala förvaltningen av dagens föreskrifter, men det ökar inte resursbehovet dramatiskt. Däremot innebär givetvis kopplingen av ett bidrag att ett resursbehov uppstår som inte hade uppstått vid frikoppling. Föreskriftsarbetet för ett kopplat stöd bör inledas senast i juli För de nya direktstöden går det inte att följa Jordbruksverkets riktlinje om en sexmånaders föreskriftsprocess eftersom dessa införs redan Visst föreskriftsarbete är redan inlett för dessa bidrag. Deltagande i kommittéarbete kräver alltid resurser men i detta initiala skede finns det ett särskilt stort behov. Föreskriftsarbetet kan komma igång tidigare samtidigt som resursbehovet 23

28 vid föreskriftsarbetet minskar om det finns en god kännedom om bestämmelserna och det pågående arbetet Behov vid förvaltning Resursbehovet för förvaltning av det nya regelverket antas vara något högre än förvaltning av dagens regelverk initialt, det kommer sannolikt att upptäckas brister i regelverket i inledningsskedet. Efterhand som initiala brister åtgärdas bör ett mer samlat regelverk kräva mindre resurser att förvalta än dagens regelverk Översiktlig sammanställning över uppskattad tidsåtgång Utgångspunkten för uppskattningen av tidsåtgången tas i vad som krävdes för regelverkarbetet i projektet Ny miljö, timmar, exklusive externa deltagares medverkan. Det projektet anses vara något mer resurskrävande eftersom det där fanns större nationella valmöjligheter och därmed behövde mer föreskrivas. För gårdsstödet och vad som införs i samband med det finns eller kommer det att finnas förhållandevis detaljerade tillämpningsförordningar och nationella förordningar vilket minskar behovet av och tidsåtgången för föreskrifter. I nedanstående tidsuppskattning har utgångspunkten varit att det blir gårdsmodellen som införs, de andra alternativen har bara redovisats som om-fall. Externa deltagares medverkan har inte räknats in. 24

29 Tabell 4 Jordbruksverkets kostnader för regelverksarbete Tidsåtgång regelverksarbete Tkr/timmar 2 Tkr/timmar Tkr/timmar Tkr/timmar tkr tim tkr tim tkr tim tkr Tim Gårdstöd - Gårdsmodell Tvärvillkor God jordbrukshävd m.m Energi-, protein-, stärkelsepotatisstöd Mjölkbidrag Dagens direktstöd Avveckling Närliggande föreskrifter - Följdändringar Kommittéarbete, yttranden m.m Summa Merkostnader Gårdsstöd regionalisering/ hybridmodell Djurbidrag Koppling kr/h 3 Gårdsstödsföreskrift. 4 Införande i arealföreskrift 5 Införande i mjölkkvot- eller djurbidragsföreskrift. Kopplat år Areal- och djurbidragsföreskrift. 7 GAR-, återkravs- och ansökansföreskrift m.m. 25

30

31 6 Stödsystem 6.1 Gårdsstöd Jordbruksreformen innebär att merparten av dagens direktstöd upphör och sammanförs i ett gårdsstöd. För att få gårdsstödet krävs att jordbrukaren har stödrättigheter som i grundalternativet (gårdsmodellen) beräknas mot bakgrund av de direktstöd som jordbrukaren mottog under referensperioden Stödrättigheterna fördelas individuellt med olika värde till jordbrukaren. Som beskrivs utförligare nedan kan en medlemsstat göra avsteg från grundalternativet genom att regionalisera stödet. Vid en regionaliserad modell delas det nationella taket mellan regionerna som sedan fördelas på all jordbruksmark inom regionen. Stödet ges då med lika belopp per hektar i en region. Stödet blir på företagsnivå inte beroende av beviljade ersättningar under referensperioden utan istället det individuella arealinnehav när systemet införs. En variant av regionalisering är den s.k. hybridmodellen som kan innehålla vissa inslag av gårdsmodellen. I regeringskansliets arbetsgrupp har en modell diskuterats där arealstödet regionaliseras fullt ut med samma belopp per hektar jordbruksmark i regionen. Bidragsvärdet på stödrättigheterna för nötkötts- och mjölkproducenter ökas med det individuella beloppet av djurbidragsdelen under referensperioden (samt värdet av mjölkbidraget när detta frikopplas). Eftersom dessa producenter i huvudsak redan har areal (i huvudsak foderareal som legat till grund för djurbidragen) innebär omfördelningen av arealstödet att sektorn överkompenseras om djur- och mjölkbidragsbeloppet lämnas fullt ut som ett tillägg på de regionaliserade stödrättigheterna. Därför är det troligt att djur- och mjölkbidraget måste reduceras om en sådan modell väljs. Det nya stödet frikopplas från produktionen och ges som ett inkomststöd vilket innebär att det inte finns krav att jordbrukaren företar någon produktion (växtodling, djuruppfödning etc.) för att få stödet. För Sveriges del omfattas gårdsstödet av dagens arealersättning, generella djurbidrag samt ersättning för torkat foder, stärkelsepotatis och ev. utsäde. Ett ytterligare syfte med reformen är att göra stöden "grönare". För att jordbrukarna ska beviljas gårdsstödet krävs därför att de sköter sin mark och uppfyller vissa miljökrav, krav på djurskydd, smittskydd, folkhälsa m.m. så kallade tvärvillkor. Varje medlemsstat har tilldelats ett nationellt takbelopp. För Sveriges del uppgår det till 612 miljoner euro årligen 2005 och Från och med bidragsåret 2007 uppgår takbeloppet till 729 miljoner euro. Redan 2004 kommer dessutom stöd för energigrödor och proteingrödor samt ett mjölkbidrag att införas. 6.2 Varianter av gårdsstöd Det frikopplade gårdsstödet kan utformas enligt två skilda huvudmodeller. Modellerna kan beskrivas som gårdsbaserad respektive regionalt baserad. Det kan också bli aktuellt med en kombination av dessa båda huvudmodeller, så kallad hybridmodell. Vid den gårdsbaserade modellen baseras jordbrukarens framtida stöd på den jordbruksareal och det bidragsbelopp som han beviljades i genomsnitt under en referensperiod. Vid den regionaliserade modellen fördelas medlemsstatens samtliga direktstöd ut på all jordbruksareal i landet och alla hektar inom samma region tilldelas samma bidragsbelopp. Vid denna modell baseras jordbrukarens framtida stöd på den areal som bidrag söks för det första året systemet 27