KARLSTADS UNIVERSITET. Kursdokument LPASP6. Examensarbete, 15 hp HT 2015

Transkript

1 Kursdokument KARLSTADS UNIVERSITET Kursdokument LPASP6 Examensarbete, 15 hp HT 2015 Kursledare: Carin Roos, Kursadministratör: Petra Wall,

2 Schema Hösten 2015 Datum Tid Lokal Innehåll Att göra 24/ Hela dagen i sal 3A524 Kursintroduktion (Carin Roos) Specialpedagogik C och Termin 6 samläser Att skriva examensarbete (CR) Fortsättn. Att skriva examensarbete (CR) Ladda upp utkast till plan för examensarbete i er respektive gruppmapp på Its senast 17/8 inför grupphandledning 26/8, 25/ Sal 3A524 Fortsättn Att skriva examensarbete (CR) God forskningssed (Annica Löfdahl) Grupp 1. 1B Grupp 2. 3D404 Grupphandledning Grupp 3. 3D410 v Självständigt arbete med examensarbetet, individuell handledning och diskussioner kring texter via Its. v. 43 Tid bokas av handledare i resp. grupp Lokal bokas av handledare i resp. grupp Halvtidsseminarier i resp. handledningsgrupp. v Självständigt arbete med examensarbetet, individuell handledning och diskussioner kring texter via Its. v. 48 Tid bokas av handledare i resp. grupp v. 50- v Lokal bokas av handledare i resp. grupp Grupphandledning kring resultatredovisning, analys och diskussion. Inför uppsatsseminarium Läs noga igenom kursdokumentet och förbered ev frågor på Krav på examensarbete inför grupphandledning Lämna in text på Its för handledning senast 20/9 samt till 11/10 inför Halvtids-seminarium v. 43 Lämna in text på Its 15/11 inför Grupphandledning v. 48 Anmälan till uppsatsseminarium på Its senast ons 7/ kl och maila din färdiga uppsats till handledaren för bedömning Inlämning av din uppsats på Its inför seminarium senast sön 11/ och samtidigt inlämning för plagieringskontroll. 21/ / Info kommer Info kommer Info kommer Uppsatsseminarier Uppsatsseminarier Uppsatsseminarier Förbered opponering på annans uppsats Lunch Inbjuden föreläsare Dialogcafé, gemensamt fika för programmets lärare, studenter och inbjudna skolledare. Ett tillfälle till samtal, frågor och information om programmet och speciallärarexamen. 29/1 Reviderad uppsats laddas upp på Its senast 29/1 v. 5-7 Slutgiltigt betyg rapporteras på Its senast 19/2 2

3 Om kursen Kursens ramar Kursen består av ett självständigt individuellt arbete där du som student tar ett stort eget ansvar för att driva ditt arbete framåt. Till din hjälp har du handledare som kan hjälpa dig att diskutera de problem som du ställs inför i arbetet och ge dig återkoppling på de texter du skriver. Du kommer också att ingå i en handledningsgrupp där du kan ge och få hjälp i diskussionerna med studiekamrater och handledare. Vår förväntan är att du som kursdeltagare är aktiv, tar del av andras frågor och bidrar med dina egna reflektioner till gruppens arbete. Undervisning, handledning och seminarier sker först vid sammanlagt tre tillfällen á en-två dagar vid Karlstads universitet under HT 2015 samt på kommunikationsplattformen It s learning. Kursen omfattar 15 hp, och går på halvfart under HT Det innebär att du förväntas ägna ca 20 timmar/vecka, åt studier i denna kurs. Kursen avslutas med opponeringsseminarier där du opponerar på en annan students examensarbete och försvarar din egen. Detta tillfälle utgör den fjärde närträffen. Välkomna! Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se Examinator: Héctor Pérez Prieto, hector.perez@kau.se Carin Roos, carin.roos@kau.se (i de fall Hector Pérez Prieto är studentens handledare) 3

4 ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE I SPECIALLÄRARPROGRAMMET Examensarbetet i speciallärarprogrammet All utbildning inom högskolan skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Centrala aspekter i en forskningsanknuten högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande och kritiskt reflekterande förhållningssätt. Detta är förmågor och attityder som de studerande förväntas utveckla och visa prov på under hela utbildningen, bland annat i självständigt genomförda skriftliga arbeten. I speciallärarprogrammet ingår ett examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Examensarbetet ligger i utbildningens senare del. För dess genomförande avsätts motsvarande 20 veckors arbete (studier på halvfart). Vad är ett examensarbete? Examensarbetet är ett forskningsorienterat arbete som ska ha en tydlig koppling till speciallärarens profession och knyta an till relevant teori och tidigare forskning. Det skall ge den studerande tillfällen att ställa frågor kring och problematisera fenomen som har relevans inom det specialpedagogiska området och vald ämnesspecialisering. Arbetet knyts med fördel till ett pågående forskningsprojekt på universitetet. Examensarbetet skall belysa ett problem som har relevans för den studerandes framtida specialläraruppdrag och relatera till teorier och begrepp som den studerande blivit förtrogen med under sin utbildning. Examensarbetet ska ha tydlig koppling till den specialisering som studenten har gått inom speciallärarprogrammet. Arbetet ska också presentera en översikt över aktuell forskning på det aktuella området som också innebär att översikten ska ha en internationell utblick. Arbetet ska resultera i en uppsats som granskas och diskuteras i ett seminarium. Examensarbetet kan ha olika karaktär. Det kan vara en empirisk undersökning av ett problem, eller tillämpningsinriktat med avsikt att utveckla, pröva och utvärdera en pedagogisk praktik. Det kan också utgöras av dokument- eller begreppsanalyser av tidigare genomförda studier eller texter. Arbetet kan ha en ämnesteoretisk specialisering med didaktisk anknytning till vald specialisering inom programmet, eller behandla andra aspekter av specialläraruppdraget, dess villkor och genomförande. Oavsett vilken karaktär examensarbetet har, ska det vara möjligt att genomföra inom ramen för kursen och det ska ha tydlig koppling till den egna valda specialiseringen, dvs språk, skriv och läs respektive utvecklingsstörning. Din studie ska inte genomföras i den egna organisationen/klassen eftersom det innebär forskningsetiska problem. Förberedelser inför examensarbetet I hela utbildningen förekommer kursinslag som på olika sätt förbereder för examensarbetet, som t.ex.: - Grundläggande samtal om vetenskaplig kunskapsbildning - Genomförande av intervju och observation som metod - Att använda vetenskaplig litteratur som grund för reflektion - Vetenskapligt skrivande i form av rapporter och reflekterande texter - Formaliafrågor för vetenskaplig text 4

5 - Seminarietillfällen då egna och andras texter granskas och diskuteras Handledning ges av lärare och forskare inom och utanför programmet med relevant bakgrund och kompetens. Handledning sker både i grupp vid närträffar, enskilt och via kommunikationsplattformen It s learning. Handledningsgruppen består av flera handledare och deras studenter. Handledningsgruppen genomför tre grupphandledningar på campus; 1) en första träff i samband med kursstart, 2) halvtidsseminarium och 3) en slutlig då opponering provas och diskuteras. Gruppen kan också genomföra egna provseminarier inför de avslutande uppsatsseminarierna om studenterna så önskar. Handledarens uppdrag är att: - diskutera problemområden och frågeställningar - diskutera val av relevant och aktuell litteratur inom forskningsområdet - diskutera teoretiska perspektiv, metodval, insamling, bearbetning och analys av data - läsa och kommentera texter samt bidra till uppsatsens inre logik och konsistens - diskutera och fatta beslut om forskningsetiska frågor - diskutera uppfyllandet av formella krav på uppsatsen - diskutera rollen som respondent vid uppsatsseminariet - diskutera rollen som opponent vid uppsatsseminariet I samband med grupphandledning ska handledaren också: - stimulera de studerande att läsa varandras texter - hålla ihop gruppen så att de studerande behåller intresse och motivation för arbetet Handledningen kommer att bli olika för olika studenter eftersom studenter är olika och hinner olika långt. Uppsatserna får därför också olika kvalité. Använd din handledningstid väl! Steg i arbetet Studenten har under närmast föreliggande kurs getts tillfälle att förbereda examensarbetet genom att skriva en preliminär plan. Denna plan utgör grund för diskussionen i handledningsgruppen vid den första närträffen då examensarbetets uppläggning och genomförande presenteras och diskuteras. Tillsammans med handledaren diskuteras, avgränsas och preciseras ämnesval, syfte, frågeställningar och planerat genomförande. Under denna första handledarkontakt diskuteras också forskningsetiska frågor. Det är viktigt att inte påbörja datainsamling (t.ex. intervjuer, observationer, enkäter) innan denna diskussion har förts, eftersom examensarbetet omfattas av forskningsetiska regler som måste följas. Med hjälp av biblioteket gör den studerande en litteratursökning för att få en bild av aktuell forskning med relevans för arbetet. Från denna sökning görs ett urval texter (artiklar, böcker) som används för att stödja resonemang i uppsatsen och för att knyta det egna arbetet till aktuell forskning. Minst 10 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter bör ingå i referenslitteraturen för att beskriva aktuellt forskningsläge. Tillsammans med handledaren och övriga i handledningsgruppen görs en tidsplan och en överenskommelse om när och hur kommunikationen mellan den studerande och handledaren skall ske. Handledaren och studenten kommer också överens om när det är meningsfullt i relation till såväl innehållsliga som formella krav att anmäla arbetet till de avslutande uppsatsseminarierna som samordnas av kursledaren. Anmälan sker av studenten på en särskild blankett och lämnas som en uppgift i Itslearning där handledaren visar sitt samtycke 5

6 genom att godkänna. Vid inlämning inför opponeringsseminariet plagiatkontrolleras uppsatsen. 6

7 Krav på ett examensarbete (Kika gärna på sidan 8 där du hittar Oppositionens genomförande. Den listan kan med fördel användas som checklista för dig själv innan du ska lämna in din egen uppsats inför uppsatsseminarierna) Formella krav Uppsatsens omfång ska vara omkring 30 sidor exklusive titelsida, innehållsförteckning, referenser och bilagor. Uppsatsens språk ska vara vårdat, sakligt, tydligt och enkelt. Uppsatsen ska ha ett ämne som har en tydlig koppling till studentens valda specialisering Uppsatsen ska ha en tydlig struktur innehållande följande delar: o En kort sammanfattning (2-300 ord) på svenska och ett abstract på eng, där syfte, frågeställningar, genomförande och resultat beskrivs o Innehållsförteckning o Inledning, där frågeställningen motiveras samt syfte och frågeställningar presenteras o Forskningsöversikt, där tidigare forskning, relevant för din problemställning, presenteras. Översikten ska innehålla både aktuella nationella och internationella studier, varav minst 10 internationella vetenskapliga (peer review granskade) forskningsartiklar ska ingå. o Teoretiska utgångspunkter o Metod och genomförande, även innefattande datahantering och analysförfarande o Etiska överväganden o Resultat, där man beskriver vad man kommit fram till, relaterar till syftet, besvarar frågeställningarna och drar slutsatser o Diskussion av arbetets metodval, resultat och kunskapsbidrag I texten skall anges referenser och andra källor som stöder påståenden och resonemang. Referenshanteringen i löpande text samt en referensförteckning i slutat av uppsatsen skall ställas upp i enlighet med den sk. APA-manualen som i en kortversion finns att tillgå via universitetsbiblioteket. Uppsatsens omslag utformas enligt särskild mall som tillhandahålls via kursens hemsida på Its. Innehållsliga krav Uppsatsen skall vara uppbyggd så att den i alla delar har relevans för det syfte och de frågeställningar som formuleras. Undersökningens syfte och frågeställningar skall vara tydligt formulerade och väl motiverade utifrån den valda specialiseringen och speciallärarens profession Med utgångspunkt i syftet ska argumentation tydligt framgå för argument för val av teoretiskt perspektiv, metod och genomförande. Teoretiska utgångspunkter ska vara tydligt beskrivna Undersökningens metod och genomförande skall vara tydligt presenterat. Det skall klart framgå hur empiriskt material har samlats in, dokumenterats och analyserats. Den studerande skall också reflektera över arbetets genomförande, problematisera och diskutera giltighet och tillförlitlighet i studien (Kan man lita på mina resultat?). Forskningsetiska ställningstaganden ska vara tydligt beskrivna. 7

8 Tidigare forskning i relation till problemområdet ska vara integrerat i arbetet och alla sakuppgifter skall vara belagda med hänvisningar till referenser (litteratur eller andra källor). Uppsatsen skall vara skriven så att den röda tråden är tydlig och synlig i alla dess olika formella delar (se ovan). I diskussionen skall den studerande diskutera och värdera resultat och slutsatser i relation till tidigare forskning, det specialpedagogiska fältet i allmänhet och speciallärarens uppdrag i synnerhet. Den studerande skall också reflektera över metoden som använts och diskutera möjliga andra tillvägagångssätt (Kunde jag ha gjort på ett annat sätt? Vad har jag inte kunnat besvara p g a den valda metoden?). Diskussionen ska avslutas med förslag till framtida forskning. (Vilka nya frågeställningar har arbetet genererat? ). Arbetet skall vara genomfört på ett sätt som är i överensstämmelse med forskningsetiska regler. Vad sker med uppsatsen då den är godkänd? Examensarbeten inom speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet skall arkiveras och katalogiseras enligt särskild instruktion i samband med uppsatsseminarierna. Instruktioner för elektronisk publicering finns på universitetsbibliotekets hemsida. Seminarium och opposition Seminariets syfte Seminariet är kärnan i vetenskapssamhällets arbetssätt. Det har vuxit fram för att möjliggöra saklig diskussion och kritik i syfte att söka och utveckla kunskap. Ett uppsatsseminarium syftar till att diskutera en vetenskapligt genomförd undersökning och hur den har dokumenterats i form av en uppsats. Uppsatsseminariet har en seminarieledare och en i förväg utsedd granskare, en opponent. Seminarieledaren leder seminariet. Opponenten förbereder frågor för diskussion. Alla deltagare skall ha läst det examensarbete som läggs fram. Det är önskvärt att alla deltar i diskussionen. I seminariet granskas och diskuteras uppsatsens innehåll och form. Dess resultat, genomförande, tillämpningsområde och relevans, i synnerhet för speciallärarens uppdrag, diskuteras. Frågor ställs, som till exempel: Är undersökningen relevant för studentens valda specialisering? Är undersökningen relevant i övrigt och resultaten intressanta? För vem? Vilken ny kunskap ger den? Kan vi lita på resultaten? Är tolkningarna i slutsatserna rimliga? Har vi blivit klokare genom uppsatsen? När det gäller struktur och formalia ställs frågor som: Finns det en röd tråd? Är sakuppgifter korrekta? Är referenser korrekt återgivna och listade? Är rubriksättning och disposition relevant och tydlig? Seminariets genomförande Seminarieledaren öppnar seminariet. Opponenten får ordet. Opponenten börjar med att låta författaren få ordet för att rätta till eventuella fel. Opponenten gör sedan en sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen tar sedan sin början utifrån de frågor som opponenten förberett. Vanligen tar man upp relevans, syfte, frågeställningar, resultat, resultatens tillförlitlighet, slutsatsernas rimlighet, forskningsetiska 8

9 överväganden och den röda tråden. Seminariet avslutas med att seminarieledaren sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor. Opponentens uppgifter I syfte att förbereda och genomföra en genomlysande diskussion av uppsatsen, skall opponenten sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten skall också sätta sig in i uppsatsens röda tråd och granska om den håller. Opponenten skall inte uppträda som domare, utan vara en diskuterare, en frågare och en kritisk och nyfiken granskare. Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda och framföras tillsammans med ett positivt alternativ ( Så här tycker jag att man kan göra ) eller med ett erkännande (..jag har inte heller någon bra lösning ) eller genom att inbjuda till jämlik diskussion ( vad tror du om att göra så här ) Oppositionens genomförande (kan användas som checklista för dig själv innan du ska lämna in din egen uppsats inför uppsatsseminarierna) 1. Börja med att fråga författaren om denne vill säga något först. Sammanfatta sedan undersökningens syfte, genomförande och huvudsakliga resultat. Beröm det som är bra och som du lärt dig något av. Fråga författaren om du har uppfattat hennes/hans undersökning rätt. 2. Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant? Speglas studentens valda specialisering i valet av ämne för studien? Vilket perspektiv medför syftet? Stämmer titeln med uppsatsens innehåll? Vad ser man och vad ser man inte i texten? Kunde man tänka sig ett annat syfte? Diskutera. 3. Håller syftet vad det lovar, har det genomförts? Är frågeställningarna lämpliga för att konkretisera syftet? Kan man tänka sig andra frågeställningar? Diskutera. 4. Är forskningsöversikten relevant och aktuell? Finns en internationell utblick? 5. Är de teoretiska utgångspunkterna relevanta? Genomsyrar dessa resten av texten? 6. Har undersökningen genomförts med relevanta metoder? Kunde man gjort på annat sätt? Diskutera. 7. Diskutera resultaten. Är de hållbara? Har författaren redovisat vad hon/han funnit på ett bra sätt? 8. Diskutera forskningsetiska aspekter av arbetet. Har aktuella regler följts vad gäller information till deltagare, hantering av material, personuppgifter, uppgifter citering? 9. Diskutera slutsatser och uppsatsens röda tråd. Är de hållbara? Är frågeställningarna besvarade och syftet genomfört? Formalia: 10. Är referenser, referenslista, figurer, tabeller och citat korrekt utformade enligt APAmanualen? 11. Diskutera disposition, rubriker, språkriktighet och språklig stil. Till sist: 12. Opponenten sammanfattar kort sin opposition och sin bedömning av uppsatsens starka och svaga sidor. 13. Lämna över ett skriftligt protokoll över det du tagit upp och över de eventuella mindre stavfel och liknande du har hittat i uppsatsen till studenten och till seminarieledaren. 9

10 Betygsättning Bedömning av examensarbeten utgår från kursplanens mål. Att genomföra ett examensarbete kräver förmåga att följa instruktioner för hur man genomför och dokumenterar en vetenskaplig undersökning inom en avgränsad tidsperiod. Men det ställer också krav på självständighet och kreativitet. Därför kan inte bedömningen göras alltför schematiskt utan grundas på en sammanvägning av uppsatsens formella och innehållsliga förtjänster. I bedömningen tas också hänsyn till försvaret av det egna arbetet. Efter seminariet föreslår seminarieledaren vilka eventuella omarbetningar eller tillägg som ska göras för att arbetet ska kunna godkännas. Seminarieledaren kan också föreslå förbättringar som uppsatsen skulle tjäna på att de genomfördes. Seminarieledaren lämnar studenten ett bedömningsprotokoll med dessa synpunkter inom ett dygn efter seminariet. Den studerande lämnar den förändrade versionen inom en vecka till seminarieledaren som lämnar ett rådgivande betygsunderlag till examinator. Examinator betygsätter den reviderade versionen. För betyget godkänt skall o punkterna under rubriken krav på ett examensarbete vara uppfyllda, både när det gäller de formella och de innehållsliga kraven, o studenten visa att han/hon vid försvaret av uppsatsen kan diskutera dess innehåll, o studenten visa att han/hon vid opponering på annan students uppsats kan sammanfatta dennes uppsats, resonera kring innehållet samt ge konstruktiv kritik (och ev förslag på förbättringar). För betyget väl godkänt skall arbetet dessutom utmärkas av o självständighet och kreativitet i val och avgränsning av problem, teoretiskt ställningstagande, genomförande och analys, o ge uttryck för ett kritiskt, problematiserande perspektiv på arbetet och dess resultat, o visa god kännedom om kunskapsfältet och tidigare forskning, o samt utgöra ett självständigt kunskapsbidrag med relevans för speciallärarens yrkesutövning. 10