Kartåsen 1:1. Projekterings-PM/Geoteknik. Lidköpings kommun Planerat Avloppsreningsverk, Etapp1 - Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Mats Falck

Transkript

1 BOHUSGEO AB Kartåsen 1:1 Lidköpings kommun Planerat Avloppsreningsverk, Etapp1 - Detaljplan Projekterings-PM/Geoteknik Uppdragsansvarig: Mats Falck Handläggare: Mats Falck Granskning: Per-Gunnar Larsson Uppdrag: Datum: Revision: Bohusgeo AB Bastiongatan Uddevalla Tel. vxl Webb Orgnr

2 Innehåll 1 Uppdrag Syfte Underlag Styrande dokument Befintlig och planerad byggnation Befintliga förhållanden Mark, vegetation och topografi Geotekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Sättningar Allmänt Nivåsättning av reningsverksplan och ny tillfartsväg Grundläggning, schakter, mm Dimensionering i brottgränstillstånd Byggnader, bassänger, kulvertar, mm Schakter Ledningar, infiltration, dränering Släntstabilitet Markradon Föroreningar Kompletterande undersökningar vid projektering Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3:1-3:3 Planskiss av nytt reningsverk Layoutförslag för nytt reningsverk Sammanställning av hållfasthetsparametrar, valt härlett värde Bilaga 4:1-4:2 Lerans konsolideringsegenskaper, punkt 148 Bilaga 5 Portrycksfördelning, punkt 148 k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx Ritningar G501 G502 G503 Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 2 (10) Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik Plan, tolkat djup (m) till underkant siltig finsand Plan, tolkat djup (m) till underkant lera Plan, tolkat djup (m) till sonderingsstopp

3 1 Uppdrag På uppdrag av Lidköpings kommun har vi utfört en geoteknisk undersökning, dels för detaljplanen, dels för förprojektering/kostnadskalkyl för det planerade nya avloppsreningsverket inom fastigheten Kartåsen 1:1 i Lidköpings kommun. Uppdraget har utförts med Samhällsbyggnad, Plan och Teknisk Service, Vatten och avlopp som beställare. Detaljplanegränsen är i detta skede ej fastställd. 2 Syfte Undersökningen syftar till att ge underlag för detaljplanen samt att erhålla underlag för bedömning av grundläggningsförutsättningarna. Undersökningen och utredning bedöms utgöra ett tillräckligt underlag för detaljplan och viss förprojektering, men bedöms ej ge ett helt komplett underlag för dimensionering vid projekteringen. 3 Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för projektet. Resultaten finns redovisade i en MUR/GEO Situationsplan med layout för reningsverket samt anslutande ny tillfartsväg, erhållen av SWECO. Skissidé för placering av nytt Arv, koncept 1, , upprättad av SWECO (bifogas som Bilaga 1). Layoutförslag för nytt Arv, koncept 1, , upprättad av SWECO (bifogas som Bilaga 2). k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx 4 Styrande dokument Utredningen har utförts i enlighet med tillämpliga delar i dokument förtecknade i Tabell 1. Tabell 1 Styrdokument Typ av utredning Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik Styrande dokument SS-EN , SS-EN Alla utredningar IEG Rapport 2:2008, rev 3 IEG Rapport 4:2008, rev 1 Slänter och bankar IEG Rapport 6:2008, rev 1 Pålar IEG Rapport 8:2008, rev 3 Pålkommissionens rapporter Plattor IEG Rapport 7:2008 Stödkonstruktioner IEG Rapport 2:2009, rev 1 Förankringar IEG Rapport 7:2010, rev (10)

4 5 Befintlig och planerad byggnation Området för reningsverket är i dag obebyggt. Inom och i anslutning till området finns ett antal diken. På ett avstånd 100 à 200 m söder om reningsverksområdet finns hårdgjorda ytor som tillhör en före detta militärflygplats. Den planerade reningsverksanläggningen sträcker sig över en yta med planmåtten ca 200 x 200 m och utgörs av 3-4 cirkulära bassänger, byggnader, kulvertar, mm, se utdrag från layout upprättad av SWECO i bilaga 1 och 2. Delar av anläggningen, bassänger, filter, mm kommer innebära djupa schakter på mellan ca 3 m och ca 6 m. Merparten av byggnader och bassänger, mm kommer enligt uppgift utföras med tung stomme av betong. Öster om reningsverket planeras en ny tillfartsväg med längd ca 470 m. Vägen ansluter till befintliga lokalvägar. 6 Befintliga förhållanden 6.1 Mark, vegetation och topografi Det undersökta området vid reningsverket är ca 200 x 200 m och utgörs av skogsmark som i norr avgränsas av en kraftverksgata. Ställvis finns mindre sänkor och marken är vattensjuk (kärrkaraktär). Markytans nivå varierar mellan ca och ca i den norra delen och mellan ca +.0 och ca +.5 i den södra delen av området. Det undersökta området vid planerad ny tillfartsväg är ca 470 m och utgörs i huvudsak av skogsmark. Inom områdets östra del finns grusade och asfalterade lokalvägar i anslutning till väglinjen. Markytans nivå varierar i huvudsak mellan ca och ca Geotekniska förhållanden k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx Delen vid reningsverket Det totala sonderingsdjupet varierar i regel mellan ca 15 och ca 20 m, se ritning G503. Inom områdets sydvästra del uppgår dock djupet till 24 m. Jordlagren utgörs från markytan räknat i huvudsak utgöras av: vegetationsjordlager siltig finsand (fast ytlager) lera friktionsjord vilande på berg Vegetationsjordlagret utgörs omväxlande av humushaltig silt, humusjord och torv. Tjockleken varierar enligt provningarna mellan ca 0.2 och 0.4 m. Vattenkvoten varierar mellan ca 50 och ca 280 %. Det fasta ytlagret utgörs av siltig finsand. Djupet från markytan till underkant lagret varierar mellan ca 1.2 och ca 2.0 m, se ritning G501. Vattenkvoten har i huvudsak uppmätts till mellan ca 18 och ca 30 %. Den siltiga jorden är mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 4 (10) Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik

5 k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx Friktionsvinkeln (φ) har utvärderats till mellan ca 31 och ca 39, enligt SGI info3, från de uppmätt spetstrycken från CPT-sonderingarna, se bilaga 3:3. Lera finns i huvudsak till mellan ca 14 och ca 20 m djup under markytan, se ritning G502. Ställvis har silt/sand skikt påträffats i leran övre del. Leran är siltig och vattenkvoten har i huvudsak uppmätts till mellan ca 50 och ca 75 %. Konflytgränsen har uppmätts till mellan ca 30 och ca 50 %. Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök och CPTsonderingar och på laboratorium genom konförsök. Dessutom har en empirisk utvärdering med ledning av utförda CRS-försök utförts. En sammanställning av skjuvhållfastheterna redovisas i bilaga 3:1-3:2. Den, med hänsyn till konflytgränsen och OCR, korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till mellan ca 12 och ca 28 kpa närmast under det fasta ytlagret och ökar till mellan ca 40 och ca 60 kpa på 18 m djup. Undersökningarna visar att det lokalt finns ett 1 à 2 m tjockt skikt direkt under finsandlagret där leran har lägre skjuvhållfasthet. En trendlinje för valt härlett värde framgår av bilaga 3:1. Lerans sensitivitet varierar mellan ca 45 och ca 150. Leran bedöms i huvudsak vara kvick. För att undersöka lerans sättningsegenskaper har kompressionsförsök typ CRS utförts. I bilaga 4 redovisas lerans konsolideringsförhållanden i punkt 148. Leran bedöms kunna påföras viss belastning utan risk för långtidssättningar. Undersökningarna visar dock att det lokalt finns ett 1 à 2 m tjockt skikt direkt under finsandlagret där leran kan vara mer sättningsbenägen och sannolikt inte kan påföras någon belastning utan risk för långtidssättningar. Kompressionsmodulen M L har utvärderats till mellan ca 350 och ca 1700 kpa. För grundläggning, dimensionering mm, se rubrik Sättningar och grundläggning, schakter, mm. I Lidköping kan lerans egenskaper av erfarenhet variera mycket både i plan och djupled. Kompletterande undersökningar av framförallt sättningsegenskaperna erfordras under projekteringen för att säkerställa och optimera dimensioneringen. Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. Trycksonderingarna har trängt ned mellan ca 0.2 och ca 1.5 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden, i regel har stopp mot sten, block eller berg erhållits. Bergnivån har bestämts genom jord-bergsondering i punkt 116 och 148, vilka visade att friktionsjordslaget var ca 1 m tjockt, se ritning G Delen vid ny tillfartsväg Undersökningarna för vägen har punktserie 200, se MUR/Geo. Det totala sonderingsdjupet varierar i regel mellan ca 17 och ca 24 m. Jordlagren utgörs från markytan räknat i huvudsak utgöras av: vegetationsjordlager siltig finsand (fast ytlager) lera friktionsjord vilande på berg Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik (10)

6 Vegetationsjordlagret utgörs omväxlande av humushaltig silt och humusjord. Tjockleken varierar enligt provningarna mellan ca 0.1 och ca 0.3 m. Vattenkvoten varierar mellan ca 10 och ca 170 %. Det fasta ytlagret utgörs av siltig finsand. Djupet från markytan till underkant lagret varierar mellan ca 1.5 och ca 2.5 m. Vattenkvoten har i huvudsak uppmätts till mellan ca 18 och ca 25 %. Den siltiga jorden är mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Lera finns i huvudsak till mellan ca 17 och ca 23 m djup under markytan. Leran är siltig och vattenkvoten har inom jordprofilens övre del uppmätts till mellan ca 55 och ca 75 %. Konflytgränsen har uppmätts till mellan ca 35 och ca 50 %. Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök och CPT-sonderingar. En sammanställning av skjuvhållfastheterna redovisas i bilaga 3. Den, med hänsyn till konflytgränsen och OCR, korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till mellan ca 15 och ca 22 kpa närmast under det fasta ytlagret och ökar till mellan ca 45 och ca 50 kpa på 22 m djup. En trendlinje för valt härlett värde framgår av bilaga 3:2. Sensitiviteten har ej uppmätts, men leran bedöms var högsensitiv till kvick. Leran sättningsegenskaper har ej undersökts. I punkt 217 är den uppmätta skjuvhållfastheten lokalt lägre vilket kan antyda att leran kan vara mer sättningsbenägen. För grundläggning, dimensionering mm, se rubrik Sättningar och grundläggning, schakter, mm. k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx 6.3 Geohydrologiska förhållanden Grundvatten- och portrycksnivån i leran respektive i friktionsjorden under leran har uppmätts i punkt 148 med logger i 3 spetsar under perioden 10:e september till 1:e november. De uppmätta trycknivåerna redovisas i MUR/Geo. Under mätperioden har nederbörden varit ringa och grundvattennivån bedöms generellt i Lidköping vara låg. De uppmätta värdena bedöms därför vara representativa för låga nivåer. Mätningarna fortgår med ett intervall på 2 ggr/månad. Den övre grundvattennivån (0-portrycksnivån) är enligt mätningarna belägen mellan ca 1.5 och ca 2 m under markytan. Portrycket har en ökning mot djupet med ca 9 kpa/m, dvs mindre än en hydrostatisk fördelning (10 kpa/m). I samband med nederbördsrika perioder bedöms grundvattennivån i den siltiga finsanden, tillfälligt kunna stiga till markytans nivå och i samband med torrperioder kunna sjunka till ca 2.5 m under markytan. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 6 (10) Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik

7 7 Sättningar 7.1 Allmänt Kompressionsmodulerna för spänningar över förkonsolideringstrycket (M L ) varierar i regel mellan ca 350 kpa och ca 1700 kpa. De kompressionsförsök som utförts tyder på att leran i provtagningspunkten tål ytterligare belastning på mellan ca 40 och ca 60 kpa utan att långtidssättningar utbildas, se bilaga 4:1. Erfarenheten visar dock att spridningen i lerans konsolideringsegenskaper kan vara mycket stor i Lidköping, exempelvis andra delar av Kartåsen, Majåker och Askeslätt. k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx 7.2 Nivåsättning av reningsverksplan och ny tillfartsväg Eftersom området är relativt plant, med små nivåskillnader, bör nivåsättningen av marken vid reningsverket kunna utföras så att uppfyllnader i huvudsak kan undvikas eller stark begränsas. Med ledning av kompressionsförsöken, skjuvhållfastheter och vattenkvoter bedöms huvuddelen av leran vid området för reningsverket kunna påföras en last av maximalt 25 kpa utan att skadliga långtidssättningar uppstår. Detta motsvarar en tung fyllning av 1 à 1.2 m. I bedömningen antas en lägsta grundvattennivå på 2.5 m djup under markytan och med hydrostatiskt tryckfördelning mot djupet inom lerans övre del, se bilaga 4:2. Undersökningarna visar dock att det lokalt finns ett 1 à 2 m tjockt skikt direkt under finsandlagret där leran kan vara mer sättningsbenägen och sannolikt inte kan påföras någon belastning utan risk för långtidssättningar. Vid undersökningarna för tillfartsvägen noterades en lägre skjuvhållfasthet i punkt 217, vilket kan indikera att leran lokalt kan vara mer sättningsbenägen. Normalt brukar vissa sättningar accepteras för vägar. Vi bedömer att fyllningen för vägbanken bör begränsas till maximalt ca 1 m över nuvarande markyta. Alternativ utförs kompletterande provtagning i punkt 217 och ödometerförsök för att klarlägga lerans sättningsegenskaper. För dimensionering av överbyggnad, dränering och eventuell tjälisolering skall beaktas att den siltiga finsanden är mycket tjällyftande och starkt flytbenäget. 8 Grundläggning, schakter, mm 8.1 Dimensionering i brottgränstillstånd Dimensionering av geokonstruktioner ska utföras enligt Eurocode, IEG dokument och metodstandard för respektive konstruktion. De viktigaste styrdokumenten redovisas under rubrik 4. För schakter och stödkonstruktioner bedöms geoteknisk kategori GK2 och säkerhetsklass SK3 gälla. För pålgrundläggning, förankringar (stag) och eventuell plattgrundläggning bedöms geoteknisk kategori GK2 och säkerhetsklass SK2 gälla. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik (10)

8 Härledda hållfasthetsvärden vid förprojektering bedöms kunna väljas enligt bilaga 3. Dimensionerande jordlagerparametrar väljs enligt IEG dokumenten för respektive konstruktion. För detaljprojekteringen erfordras kompletterande undersökningar som anpassas till respektive konstruktion. k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx 8.2 Byggnader, bassänger, kulvertar, mm De planerade byggnaderna avses i flertalet fall utföras omväxlande i 1-2 plan. Vissa byggnader inrymmer även källare och nedschaktade bassänger som delvis är sammanbyggda med kulvertar. Sammantaget kan detta ge mycket ojämn belastning på underliggande lera som försvårar en plattgrundläggning. Enligt uppgift kommer byggnaderna utföras med stomme av betong. Krav på sättningsfrihet gäller sannolikt för samtliga byggnader som inrymmer bassänger. Vår bedömning är att belastningen från byggnaderna och anläggarna delvis kommer överstiga den belastning som kan påföras leran med hänsyn till risk för sättningar. Vår rekommendation är därför, att dessa grundläggs med spetsbärande pålar och att golven görs fribärande. Observera, att pålarna kan tränga ned djupare än vad sonderingarna visar i ritning G503. För att undersöka pålningsdjupen bör jord-bergsondering utföras. Bassänger bedöms bli lastkompenserade på grund av den urschaktning som görs. För bassängerna bör speciellt schaktbottnens hävning detaljstuderas samt risken för upplyftning. Sannolikt kommer stagförankring i berg eller en kombination med pålar/stag att erfordras för att säkra upplyftning vid tömning av bassängerna. Friliggande enkla byggnader och anläggningar kan möjligen plattgrundläggas. I samband med detaljprojekteringen, när byggnadernas utformning blivit mer bestämd, bör dock en bedömning göras om plattgrundläggning kan vara möjlig för mindre känsliga byggnader. Kompletterande provtagning och bestämning av lerans sättningsegenskaper bör i så fall övervägas för varje byggnad. För att möjliggöra plattgrundläggning bör den planerade nivåsättningen hållas nere eller så behöver tillskottslaster kompenseras med lättfyllning. Tillskottslasterna på leran behöver detaljstuderas vid projekteringen. Om uppfyllnader görs, måste det beaktas att det troligen inom delar av området, direkt under det fasta ytlagret, finns ett lager med sättningsbenägen lera som kan orsaka skadliga sättningar på ledningar, speciellt vid anslutningar till byggnader, bassänger, kulvertar, mm. Om uppfyllnader planeras måste detta detaljstuderas. 8.3 Schakter Allmänt Vid schaktningsarbeten ska speciellt beaktas att den siltiga finsanden är mycket flytbenägen. Leran är mycket siltig, lättstörd och högsensitiv till kvick, vilket innebär att den förlorar sin skjuvhållfasthet och blir flytande vid störning. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 8 (10) Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik

9 Vid schakt under grundvattennivån, i samband med nederbörd eller vid riklig vattentillrinning kan nedan angivna rekommendationer för släntlutning behöva utföras flackare eller med erosionsskydd. Om arbetena utförs vid kall väderlek ska schaktbotten tjälskyddas Schaktdjup 1-2 m Vid enkla schakter med kort varaktighet för exempelvis va-ledningar eller vägar bedöms en släntlutning av 2:1 erfordras vid ett max schaktdjup av 2 m. För schakter som står öppna under längre tid för exempelvis grundläggning bedöms en släntlutning av 1:1 erfordras vid ett max schaktdjup av 1.5 m Schaktdjup 2-6 m För schakter med djup större än 2 m skall dimensionering utföras. För de djupaste schakterna, för exempelvis bassängerna har överslagsberäkningar visat att förstärkning av slänterna med KC-pelare eller spont tillsammans med avlastningsschakter erfordras. För att inte störa schaktbotten kommer förstärkning med geotextil och bergkross krävas. Grundvatten och portryckssänkning kommer krävas i arbetsstadiet tillsammans med portrycksmätning och övervakning av arbetet. Speciell ska risken för bottenupptryckning vid skikt i anslutning till schaktbotten studeras. k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx 9 Ledningar, infiltration, dränering För att inte skapa marksättningar till följd av grundvattensänkning skall dagvatten från tak och hårdgjorda ytor infiltreras och ledningar och ledningsschakter utföras täta. Detta innebär strömningsavskärande fyllningar och/eller återfyllning med silt/finsand samt att eventuell ledningsbädd utförs med material som har liten permeabilitet, exempelvis stenmjöl. Den siliga finsanden är kraftigt kapillärsugande varför det är av stor vikt, att dräneringen och det kapillärbrytande skiktet utförs korrekt så att kapillärsugning upp till grundkonstruktionen förhindras. Silten inom Lidköpingsområdet är vanligen rik på järnföreningar som kan fällas ut i dräneringsledningarna. Dräneringsledningarna bör därför anläggas dränkta för att minska utfällningen av järnföreningar och utformas så att spolning och rengöring kan ske. 10 Släntstabilitet För detaljplaneläggning gäller att släntstabiliteten är tillfredsställande under nuvarande förhållanden och den planerade anläggningen bedöms kunna utföras med tillfredsställande stabilitet i permanentstadiet. Omfattande dimensionering/beräkning av arbetsstadiets olika schakter och eventuella stödkonstruktioner bedöms erfordras, se rubrik schakter. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik (10)

10 11 Markradon Markradonhalten har uppmätts till 1 och 3 kbq/m 3. Med ledning av de uppmätta nivåerna och att jordlagren utgörs av siltig finsand på lera kan marken klassas enligt BFR R85:1988 till lågradonmark. Inga byggnadstekniska åtgärder bedöms därför erfordras ur radonskyddssynpunkt. 12 Föroreningar Undersökning av markföroreningar har ej utförts i detta uppdrag. En undersökning av förorenad mark bör övervägas, framförallt inom partier som ansluter till befintliga vägar. 13 Kompletterande undersökningar vid projektering För att erhålla ett tillräckligt underlag för att kunna optimera schakterna och dimensioneringen av geokonstruktioner i samband med detaljprojekteringen bedöms kompletterande undersökningar erfordras. Kompletterande undersökningar av lerans sättningsegenskaper, skjuvhållfasthet och skikt i anslutning till schakter, djup till berg och grundvattenmätningar föreslås utföras. Omfattningen bör bestämmas i samråd mellan konstruktör/projektör och geotekniker. k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\kartåsen1-1-geopm docx/mf mall: proj-pm dotx Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 10 (10) Kartåsen 1:1 Projekterings- PM/Geoteknik

11

12 Bilaga 2

13 Bilaga 3: kpa Cu= 13 kpa Lokalt lägre värden Nivå +54 till Cu= x Z (Z=0 vid +54) Gäller nivå +54 till +45 CPT:107 Korrigerande Korrigerande Konf lyt gräns OCR VB : CPT:111A VB : CPT:116 VB : CPT:127 VB : CPT:129 VB : CPT:130A VB : CPT:138 VB : CPT:140A CPT:142 VB : CPT:148 VB : KV : EJ Korr. EMP:148 EJ Korr. EJ Korr. CPT:163 VB : CPT:166 VB : CPT: Cu= x Z (Z=0 vid +45.0) Gäller +45 till k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\underlag\bilaga 3 hållfasthet.docx Nivå Bohusgeo AB K: \ 2016\ 16034_Kart åsen 1-1 AR-Verk\ Teknik\ Ut redning\ Paramet rar\ Tau-ala-ARV&VÄG.Tau :34:53 Figur 1. Sammanställning av korrigerad skjuvhållfasthet vid planerat avloppsreningsverk. Valt härlett värde Uppdrag Uppdr.nr Datum Rev.datum Kartåsen 1: Datum:

14 Bilaga 3: kpa Cu= x Z (Z=0 vid +54) Gäller nivå +54 till +45 Korrigerande Korrigerande Konf lytgräns OCR VB : VB : CPT:209 CPT:217 VB : CPT: Cu= x Z (Z=0 vid +45.0) Gäller +45 till k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\underlag\bilaga 3 hållfasthet.docx Figur 2. Sammanställning av korrigerad skjuvhållfasthet för del vid ny tillfartsväg Valt härlett värde Uppdrag Uppdr.nr Datum Rev.datum Kartåsen 1: Datum:

15 Bilaga 3:3 Kartåsen 1:1 Sammanställning av Friktionsvinkel Friktionsvinkel φ φ= 34º Nivå (+) A Vald-Fi 52.0 k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\underlag\bilaga 3 hållfasthet.docx Figur 3. Sammanställning av utvärderade friktionsvinklar vid planerat avloppsreningsverk Valt härlett värde Uppdrag Uppdr.nr Datum Rev.datum Kartåsen 1: Datum:

16 Bilaga 4:1 Kartåsen 1:1, Ar-verk 148, M y= 55.6 Uppdragsnummer: Porvat t net s densit et är t / m3 Port ryck mät t a mellan och , 4 mät t illf ällen Empiri: SGI, Inf ormat ion 3, direkt skjuvning kpa 0 GW 2.0 u=9 ML=367 ML=532 5 ML=92 3 ML=496 ML=960ML=979 u=65 10 ML=1076 ML=1308 ML=16 15 u= Bohusgeo AB, Mat s Falck K: \ 2016 \ 16034_Kart åsen 1-1 AR-Verk\ Teknik\ Ut redning\ Paramet rar \ Ödomet er-crs\ Punkt 148.Dia :53:01 Djup (m) Figur 1. Konsolideringsförhållande, punkt 148. k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\underlag\bilaga konsdia.docx Uppdrag Uppdr.nr Datum Rev.datum Kartåsen 1:1, Ar-Verk Datum:

17 Bilaga 4:2 Kartåsen 1:1, Ar-verk 148, M y= 55.6 Uppdragsnummer: Porvat t net s densit et är t / m3 Port ryck mät t a mellan och , 4 mät t illf ällen Vid beräkning av spänningarna har hänsyn t agit s t ill YTLASTER Empiri: SGI, Inf ormat ion 3, direkt skjuvning kpa 0 GW 2.5 u=9 ML=367 ML=532 5 ML=923 ML=49 6 ML=960ML=97 9 u=65 10 ML=1076 ML=1308 ML=16 15 u= Bohusgeo AB, Mat s Falck K: \ 2016 \ 16034_Kart åsen 1-1 AR-Verk\ Teknik\ Ut redning\ Parametrar\ Ödometer -CRS\ Punkt 148.Dia :53 :44 Djup (m) Figur 2. Konsolideringsförhållande, punkt 148 och grundvattennivå 2.5 m under markytan samt pålagd ytlast på 25 kpa k:\2016\16034_kartåsen 1-1 ar-verk\teknik\utredning\pm\underlag\bilaga konsdia.docx Uppdrag Uppdr.nr Datum Rev.datum Kartåsen 1:1, Ar-Verk Datum:

18 Bilaga 5 Datum:

19 55 55, , ,69 55,

20 ,48 55,69 55,31 55,11 55

21 ,48 55,69 55,31 55,11