PM Geoteknik. Håbo kommun, Bålsta Björnängsvägen Kv 4 - Logistik Bålsta 17U32341

Transkript

1 17U32341 PM Geoteknik Håbo kommun, Bålsta Björnängsvägen Kv 4 - Logistik Bålsta Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.se

2 Sida 1 (6) Projekterings-PM Geoteknik Uppdragsnamn Björnängsvägen kv 4 logistik Bålsta Uppdragsgivare Håbo Kommun Vår handläggare Markus Daniels Datum Objekt har på uppdrag av Håbo Kommun utfört en geoteknisk undersökning på del av fastigheten Bålsta 2:61, skörby 5:1 och Lundby 2:1 som underlag för fördjupad detaljplan. Det undersökta området ligger i Bålsta, Uppsala. Figur 1: Ungefärligt undersökt område markerat med streckad gränslinje. Bild från Hitta.se Ändamål Syftet med uppdragets har varit att klarlägga geotekniska förhållanden och förutsättningar inför upprättande av fördjupad detaljplan. Denna PM utgör underlag för detaljplanearbete och ingår inte i ett eventuellt förfrågningsunderlag. Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (6) 3 Underlag Resultatet av utförda undersökningar framgår av MUR (markteknisk undersökningsrapport) med uppdragsnummer 17U32341, dat , upprättad av. 4 Styrande Dokument Denna PM ansluter till SS-EN 1997 med tillhörande nationell bilaga enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), BFS 2013:10, EKS 9. 5 Planerade konstruktioner Inom området planeras ett logistiklager och industri med tillhörande vägar att uppföras 6 Topografi, mark- och jordlagerförhållanden Det aktuella området har delats upp i fyra stycken delområdet utifrån de olika geotekniska förhållanden som råder., område B, område C och område D, se figur 1. Marknivån inom området varierar mellan , de högre nivåerna återfinns i områdets nordöstra del. Området är delvis kuperat. Marken utgörs i huvudsak av berg i dagen och skogsmark. Jorden inom området utgörs av ca 0,2 m mullhaltig jord på upp till 1 m friktionsjord eller torrskorpelera på berg. Friktionsjorden har inte provtagits men utgörs enligt SGUs jordartskarta av sandig morän och bedöms som medelfast. Marknivån inom området varierar mellan och området är relativt plant. Marken utgörs i huvudsak av skogsmark, kärr med en utbredning av ca 10x10 m har observerats. Jorden inom området utgörs av ca 0,2 m mulljord på upp till 2 m friktionsjord och/eller torrskorpelera. Friktionsjorden har inte provtagits men utgörs enligt SGUs jordartskarta av sandig morän och bedöms som medelfast. Marknivån inom området varierar mellan de högre marknivåerna återfinns i områdets mittersta del och de lägre marknivåerna återfinns i områdets sydöstra del. Marken utgörs i huvudsak av skogsmark, block förekommer inom området, berg i dagen förekommer fläckvis inom området. Jorden utgörs av 0,2 m mullhaltig jord på upp till 2 m friktionsjord eller torrskorpelera på berg.

4 Sida 3 (6) Marknivån inom området varierar mellan och området är relativt plant. Marken utgörs i huvudsak av åkermark, betesmark sly och skog återfinns i områdets södra del. Jorden i det undersökta området består av ca 0,3 m humushaltig sandig och eller gyttjig lera på 0,5-1,0 m siltig finsand och sand på 9 23 m lera på upp till 3 m friktionsjord på förmodat berg. Övre metern Den siltiga finsanden tillhör materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, den finsandiga gyttjiga leran tillhör materialtyp 5B och tjälfarlighetsklass 4. Lera Leran innehåller tunna siltskikt och tunna finsandsskikt, på 14 m djup benämns leran som finsandig. Lerans skjuvhållfasthet har härletts från CPT-sonderingar, vingsonderingar och fallkonförsök till 9 59 kpa och benämns som extremt låg till medelhög. Lerans högst upp i profilen har ställvis torrskorpekaraktär. Lerans sensitivitet har utvärderats med fallkonförsök och vingsondering till 4 26 och benämns som lågsensitiv mellansensitiv. För en grundvattennivå på nivå som motsvaras av 0,5 m djup under marknivån är leran överkonsoliderad med en överkonsolideringsgrad (OCR) på 1,4 1,7 och benämns normalt/lätt överkonsoliderad överkonsoliderad Friktionsjord Friktionsjorden har inte provtagits men utgörs enligt SGUs jordartskarta av sandig morän 7 Hydrogeologiska förhållanden Inget grundvatten har observerats i området. Vatten har observerats som fritt stående vattenyta i förekommande kärr. Inget vatten har observerats inom området. I grundvattenrör 17B07GVR har grundvattnets trycknivå uppmätts till +30,6 vilket motsvarar markytans nivå i läge för grundvattenröret. Inom området finns 2 st diken i vilka en fritt stående vattenyta har observerats kring nivå +30 vilket motsvarar 0,5 1,0 m under dikeskanten Generellt för hela området gäller att grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd. Grundvattnets strömningsriktning bedöms följa i huvudsak områdets topografi, dvs. grundvattnet rinner från höjdpartierna mot lågpartierna.

5 Sida 4 (6) 8 Rekommendationer 8.1 VA Schakt med slänter Schakt i jord för VA-ledning kan utföras i max släntlutning 1:1,5 ner till 2,5 m djup. Bergschakt blir sannolikt aktuellt vid installation av VA-ledningar. Schakt i jord för VA-ledning kan utföras i max släntlutning 1:1,5 ner till 2,5 m djup. Bergschakt blir sannolikt aktuellt vid installation av VA-ledningar. Schakt i jord för VA-ledning kan utföras i max släntlutning 1:1,5 ner till 2,5 m djup. Bergschakt blir sannolikt aktuellt vid installation av VA-ledningar. Vid schakt i jord för VA-ledning ner till 2,5 m djup ska schakt utföras från kortsida i korta etapper om max 4 m, ingen last får förekomma inom 4 m från släntkrön 8.2 Grundläggningsförutsättningar Generellt bedöms inga förstärkningsåtgärder för grundläggning av byggnader och vägar inom område A, B och C. I områden med kuperad terräng erfordras schakt, bergschakt och fyllningsarbeten. Inom område D har marken dålig bärighet, vid uppfyllnader inom området föreligger risk för sättningar. Byggnader Grundläggning utförs som plattgrundläggning. Grundläggning av mindre enplansbyggnader kan i huvudsak utföras i geoteknisk kategori 1 (GK1). För byggnader i flera plan och/eller tyngre konstruktioner utförs i geoteknisk kategori 2 (GK2) Grundläggning utförs som plattgrundläggning Grundläggning av mindre enplansbyggnader kan i huvudsak utföras i geoteknisk kategori 1 (GK1). För byggnader i flera plan och/eller tyngre konstruktioner utförs i geoteknisk kategori 2 (GK2) Grundläggning utförs som plattgrundläggning. Grundläggning av mindre enplansbyggnader kan i huvudsak utföras i geoteknisk kategori 1 (GK1). För byggnader i flera plan och/eller tyngre konstruktioner utförs i geoteknisk kategori 2 (GK2) Grundläggning utförs som pålgrundläggning Grundläggning utförs i geoteknisk kategori 2 (GK2). Pålgrundläggning, område D Grundläggning föreslås ske med slagna spetsbärande pålar av stål alternativt betong Pålar ska förses med bergsko. Lägsta golv utförs som fribärande. Om uppfyllnader sker

6 Sida 5 (6) inom området föreligger risk för sättningar. påhängslaster ska då beaktas vid påldimensionering. Pålarnas medellängd har utifrån ett pålavskärningsplan som motsvaras av dagens marknivå och att pålarna antas stoppslås mot berg bedömts mellan m med en medellängd på 18 m. Plattgrundläggning, område A, B och C Vid grundläggning med plattor ska grundläggning ske tjälsäkert på morän, berg eller sprängt berg, på minst 0,2 m packad fyllning på berg eller på packad sprängbotten. Befintlig mullhaltig jord och lera schaktas bort. Packad fyllning utförs enligt AMA Anläggning 17 CEB.2. bergschakt för grundläggning på fast berg utförs enligt AMA 17 CBC.562 Packad sprängbotten utförs enligt AMA 17 CBC.561. Lägsta golv utförs som golv på mark. Väg och övrig mark I dagsläget är nivåer för ev. vägar och markytor inte fastställda. Uppfyllnader upp till 2,0 m kan utföras utan att skadliga marksättningar uppstår. I dagsläget är nivåer för ev. vägar och markytor inte fastställda. Uppfyllnader upp till 2,0 m kan utföras utan att skadliga marksättningar uppstår. Område, C I dagsläget är nivåer för ev. vägar och markytor inte fastställda. Uppfyllnader upp till 2,0 m kan utföras utan att skadliga marksättningar uppstår. Generellt kan en vägbank anläggas ca 1 m över befintlig med avseende på stabiliteten utan att några förstärkningsåtgärder erfordras. Inom området förekommer djupa lager med svagt överkonsoliderad/normalkonsoliderad lera vilket innebär att tilläggslaster ger upphov till sättningar. Sättningarnas storlek påverkas av tilläggslasternas storlek och utbredning samt det sättningskänsliga lagrets tjocklek. I nedanstående tabeller redovisas sättningar vid uppfyllnad för en väg Tabell 8-1 Bedömda konsolideringssättningar baserade på undersökningar i undersökningsborrhål 17B13 (område D)med ett sättningskänsligt lerlager om 21 m och en grundvattennivå som motsvaras av ett djup 0,5 m under markytan. Uppfyllnad [m] Bedömd total sättning med lastfördelning enligt 2:1-metoden, lastutbredning 100x8m [m] Bedömd total sättning utan lastfördelning [m] Teoretisk tid till 50% av sättning [år] Teoretisk tid till 85% av sättning [år] 0,5 0,0-0,05 (0,03) 0,0-0,05 (0,04) ~100 ~350 1,0 0,05-0,1 (0,08) 0,20-0,30 (0,21) ~100 ~350 1,5 0,10-0,20 (0,18) 0,50-0,60 (0,50) ~100 ~350

7 Sida 6 (6) Om sättningarna inte kan accepteras rekommenderas kompensationsgrundläggning eller kalkcementpelare användas. Kompensationsgrundläggning Vid kompensationsgrundläggning skiftas den befintliga jorden och ersätts med lättfyllnad. Den påförda lasten får inte överskrida vikten av den utskiftade jorden. Kalkcementpelare Kalkcementpelare installeras igenom sättningskänsliga lerlager i läge för planerade uppfyllnader. Om kalkcementpelare skall användas bör projektering av denna lösning startas i ett tidigt skede då projektering av metoden kräver att utprovning av olika recept med lera/kalk/cement alternativt provpålning samt att metoden kräver att marken förbelastas under flera månader efter det att kalkcementpelarna har installerats. Granskad av Markus Daniels Markus.daniels@bjerking.se Sofia Wister sofia.wister@bjerking.se