Permanent cementering av oralprotetiska rekonstruktioner

Transkript

1 Permanent cementering av oralprotetiska rekonstruktioner

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Publicerad: maj

3 Innehåll Introduktion...5 Kliniska studier...6 Laboratoriestudier...8 Reviews och översiktsartiklar...9 Cementering av kronor och broar med metallkärna...9 Cementering av etsbroar...9 Cementering av konstruktioner i etsbar keram (fältspatsporslin)...9 Cementering av konstruktioner med innerhätta av aluminiumoxid (icke etsbar keram)...10 Cementering av konstruktioner med innerhätta av zirkoniumdioxid, (icke etsbar keram)...10 Cementering av konstruktioner av kompositmaterial...10 Cementering av individuella gjutna pelare i metall och gjutna pelare med prefabricerade metallstift...10 Cementering av fiberförstärkta plaststift...11 Cementering av keramiska (zirkonium) stift...11 Rapporterade biverkningar...12 Sammanfattning och konklusion...13 Länkar...13 Tabeller...14 Referenser...16 Dokumentinformation

4 4

5 Introduktion Vid permanent fastsättning av protetiska rekonstruktioner är val av cement en av de faktorer som kan påverka konstruktionens funktionstid. Andra viktiga faktorer som har avgörande inverkan på denna är preparationens utformning/konicitet, höjd hos kvarvarande tandsubstans och den protetiska konstruktionens passform, utsträckning och dimensionering. Dessutom påverkar patientrelaterade faktorer såsom risk för karies- och/eller parodontalsjukdom. I de flesta situationer finns flera cementtyper att välja emellan. Det kliniska slutresultatet är ofta mindre beroende av egenskaper hos fastsättningsmaterialet i sig och mera beroende av handhavande och genomförande av fastsättningen. Detta gäller framför allt de resinbaserade cementen, som är mycket teknikkänsliga. För att uppnå optimalt resultat krävs att behandling av tandyta, konstruktionsyta och att cementeringen genomförs på absolut rätt sätt. Det är alltså mycket viktigt att följa tillverkarens anvisningar i alla avseenden och att inte heller blanda olika system eller fabrikat. Under de senaste åren har marknaden utökats med ett antal så kallade självetsande kompositcement. Dessa uppges av tillverkarna vara avsevärt mindre teknikkänsliga och tidskrävande än de konventionella, resinbaserade cementen. Kliniska utvärderingar och uppföljningsstudier av dessa cement saknas nästan helt i nuläget. De som finns fokuserar på snabbutvärderade egenskaper, som exempelvis postoperativ sensibilitet, och sträcker sig över en i protetiska sammanhang mycket kort tid. En sammanställning av cementen finns i slutet av dokumentet. I den kliniska verkligheten står tandläkaren ensam och skall bestämma vilket cement som är det bästa i den aktuella situationen. Finns det vetenskapliga bevis att stödja sig på? Kliniska studier? Laboratoriestudier? Översiktsartiklar eller uttalanden från experter eller auktoriteter? 5

6 Kliniska studier Det finns ett fåtal kliniska studier som jämför olika cements funktion över längre tid. En anledning är naturligtvis att utvecklingen och lanseringen av nya cement i dagsläget sker så snabbt, att i studien analyserade cement är inaktuella då utvärderingen görs. Fem år anses av American Dental Association vara minimitid för klinisk utvärdering av nya material och behandlingsmetoder (1). Vid sökning i databaser och tidskrifter finner man sex randomiserade, kontrollerade, kliniska studier, där huvudsyftet har varit att jämföra olika cement över tid och där slumpen fått avgöra vilket cement som använts i det enskilda fallet. Denna typ av studie anses vetenskapligt ge de bästa bevisen för en viss metods eller ett visst materials överlägsenhet i en klinisk behandlingssituation. Två av dessa studier sträcker sig över längre tid. Den ena är en 10- årsuppföljning av kronor och broar i metallkeramik fastsatta med zinkfosfatcement eller glasjonomercement. Man fann ingen påvisbar skillnad mellan cementen (2). Den andra studien jämför zinkfosfatcement och ett resinmodifierat glasjonomercement, använda vid cementering av Procerakronor och kronor i metallkeramik. Observationstiden är 6-8 år. Postoperativ sensibilitet, gingivalindex, kantanslutning, retention/lossnande och förekomst av karies registrerades. Ingen skillnad kunde påvisas mellan cementen avseende någon av parametrarna, oavsett krontyp (3). Övriga fyra studier sträcker sig över kortare tid (3-17 mån). I dessa har man, i olika kombinationer, utvärderat flertalet cementtyper avseende postoperativ sensibilitet, kantanslutning och mikroläckage. Resultaten påvisar inte några skillnader mellan cementtyperna (4-7). I en studie, som faktiskt påvisar skillnad mellan använda cement, har man följt keramiska inlägg (CAD/CAM/Cerec) i 10 år. Inlägg fastsatta med kemiskt härdande resincement uppvisade bättre överlevnad jämfört med inlägg fastsatta med dualhärdande resincement (8). Det finns ytterligare kliniska studier som får anses ha ett lägre bevisvärde och utgöra ett mindre stöd. Dessa är ofta restrospektiva, det vill säga man bestämmer sig för att se hur det gick för kronorna eller pelarna som cementerats tidigare. Vad som ofta sänker bevisvärdet är att samma person genomfört behandlingen och utvärderat resultatet. Patientmaterialet är vanligen litet och syftet har ursprungligen inte varit att jämföra olika cement. Det har bara råkat bli så att man av en eller annan anledning bytt cement i sin praktik. Resultaten är varierande och ger inget stöd för valet av cement. Uppföljningsstudier av metallbaserad, fast protetik visar god överlevnad vid fastsättning med glasjonomer- och fosfatcement. I en översiktsartikel, som sammanfattar resultaten av 19 studier med 5-23 års uppföljning, konstateras att 10-årsrisken för lossnande är 6,4% (9). 6

7 Uppföljningsstudier (3-11 år) av kärnförstärkta helkeramiska kronor visar ingen skillnad i lyckandefrekvens mellan konventionellt och adhesivt fastsatta kronor (10). 7

8 Laboratoriestudier Laboratoriestudier som jämför olika cement finns i stort antal. Resultat från dessa används ofta av fabrikanterna för att saluföra nya produkter. Det finns många laboratorietester för att undersöka fysikaliska egenskaper hos cementen; tryck-, drag- och böjhållfasthet, utlösning med mera. Resultaten från olika studier är ofta motsägelsefulla. Exempel på detta är två studier från 2005, där zinkfosfatcement visat signifikant bättre retentionsvärden vid fastsättning av gjutna pelare än det kompositcement (Panavia) som i många andra studier haft högst retentionsvärden (11, 12). I fall där en kronpreparation har bristande geometrisk retentionsform (kort och/eller konisk) rekommenderas ofta resincement för fastsättning. Denna rekommendation kan möjligen ifrågasättas på basis av en laboratoriestudie som visar att zinkfosfatcement uppvisar ökat motstånd mot lossnande av kronorna i denna situation jämfört med ett resinmodifierat glasjonomercement och ett komposit/resincement (13). Frågan är vilka slutsatser som kan dras av laboratoriestudier och vilken den kliniska tillämpligheten är i ett långtidsperspektiv. Avslutningsvis en laboratoriestudie som understryker vikten av att följa fabrikantens anvisningar. Denna påvisar, att etsning av dentinytan före fastsättning med ett av de så kallade självadhesiva cementen, ger lägre bindningsstyrka till dentinet. Bindningsstyrkan till emalj ökar däremot något (14). 8

9 Reviews och översiktsartiklar Flertalet beskriver de olika cementtyperna och deras egenskaper och ger väldigt lite stöd i den kliniska valsituationen. Orsaken är att det saknas kliniska studier särskilt när det gäller de nya cementen. Författarna efterlyser klinisk dokumentation (15-18). Kliniska riktlinjer Cementering av kronor och broar med metallkärna Zinkfosfatcement, anses fortfarande vara ett bra förstahandsval i normalfallet. Innerytan blästras och tvättas med fosforsyra Glasjonomercement, likvärdigt zinkfosfatcement men mer teknikkänsligt. Innerytan blästras och tvättas med fosforsyra Resinmodifierade glasjonomercement/kompomercement. Kan möjligen förbättra prognosen vid retentionsproblem Kemiskt härdande komposit/resincement. Kan möjligen förbättra prognosen vid retentionsproblem? Kräver förbehandling av metallytan för varaktig bindning. Flera metoder finns. Använd den metod som tillverkaren av cementet rekommenderar. Använd ej dualhärdande cement. Cementering av etsbroar Kemiskt härdande komposit/resincement. Cement som innehåller 4-meta eller fosfatiserade monomerer för att öka bindningsstyrkan till metallytan anses särskilt väl lämpade. Cementering av konstruktioner i etsbar keram (fältspatsporslin) Ljus- eller dualhärdande komposit/resincement i kombination med av tillverkaren rekommenderad behandling av cementeringsytorna Resinmodifierade glasjonomercement/kompomercement anses olämpliga på grund av sin benägenhet till vattenupptag med risk för expansion, som kan resultera i fraktur av konstruktionen Konventionella glasjonomercement bör inte användas då de ej ger tillräckligt understöd för eller förstärkning av den keramiska konstruktionen. 9

10 Cementering av konstruktioner med innerhätta av aluminiumoxid (icke etsbar keram) Zinkfosfatcement kombinerat med att konstruktionen blästras och tvättas med fosforsyra Glasjonomercement kombinerat med att konstruktionen blästras och tvättas med fosforsyra Kemiskt härdande komposit/resincement efter den ytbehandling av keram och tandyta som rekommenderas av tillverkaren Följ framförallt keramtillverkarens rekommendation för val av cement där sådan finns. Cementering av konstruktioner med innerhätta av zirkoniumdioxid, (icke etsbar keram) Zinkfosfatcement kombinerat med att konstruktionen tvättas med fosforsyra Glasjonomercement kombinerat med att konstruktionen tvättas med fosforsyra Kemiskt härdande komposit/resincement efter den ytbehandling av keram och tandyta som rekommenderas av tillverkaren. Sannolikt uppnås endast mekanisk retention till stiftytan Följ framförallt keramtillverkarens rekommendation för val av cement där sådan finns. Cementering av konstruktioner av kompositmaterial Komposit/resincement. Den svaga länken är bindningen mellan kompositytan och resincementet. Förbättras genom behandling av kompositytan enligt tillverkarens anvisningar. Cementering av individuella gjutna pelare i metall och gjutna pelare med prefabricerade metallstift Zinkfosfatcement Glasjonomercement Kemiskt härdande komposit/resincement efter ytbehandling av stiftdelen enligt tillverkarens anvisningar Resinmodifierade glasjonomercement anses inte lämpliga på grund av att eventuell cementexpansion kan resultera i rotfraktur. 10

11 Cementering av fiberförstärkta plaststift Det komposit/resincement och adhesiv som rekommenderas av tillverkaren av rotstiftet. Cementering av keramiska (zirkonium) stift Zinkfosfatcement Kemiskt härdande komposit/resincement efter särskild ytbehandling för att öka bindningsstyrkan till stiftet. Olika metoder finns. Följ stifttillverkarens anvisningar. 11

12 Rapporterade biverkningar Ilningar/isningar/smärta har rapporterats efter användning av komposit/resincement och glasjonomercement. Detta kan även förekomma vid användning av fosfatcement. Försvinner i de flesta fall inom dagar till veckor utan bestående påverkan på pulpan. Risk finns för allergisk/toxisk reaktion om ohärdat bonding/ kompositmaterial kommer i kontakt med slemhinnor och detta skall undvikas. Använd inte dessa material på patienter med dokumenterad allergi mot härdplastkomponenter. Tandvårdspersonal löper större risk att drabbas av biverkningar än patienterna. Risk finns för allergisk/toxisk reaktion vid kontakt med ohärdat bonding/kompositmaterial. Arbeta så att hudkontakt undvikes (no touch). 12

13 Sammanfattning och konklusion När det gäller cementering av metallbaserade konstruktioner har jämförande studier inte påvisat/styrkt att de nyare cementtyperna har dokumenterade fördelar jämfört med zinkfosfatcement och glasjonomercement i normalfallet. Det vill säga om preparationen har tillfredsställande retentionsytor, konstruktionen har god passform och cementet behandlas rätt. Detsamma gäller kärnförstärkta helkeramiska kronor. En avgörande skillnad är teknikkänsligheten. De resinbaserade cementen saknar helt slarvmarginal. Man bör följaktligen noggrant överväga saken innan man offrar 100 års erfarenhet av ett material till förmån för nya material med ingen eller begränsad klinisk dokumentation (19). Länkar PubMed, National Library of Medicine 13

14 Tabeller Tabell 1. För- och nackdelar med olika cementyper: Fördelar: Väl beprövade lång historia Lätta att använda Tillräcklig tryckhållfasthet Tunn cementskarv Ej så fuktkänsliga Reglerbar stelningstid Har slarvmarginal Fördelar: Vävnadsvänliga Tunn cementskarv Adhesion till tand Tillräcklig tryck- och böjhållfasthet Relativt välbeprövade Fluoravgivning? Lätta att blanda Zinkfosfatcement Nackdelar: Hög löslighet Mikroläckage Postoperativ sensibilitet Spröda Ingen adhesion till tand eller krona Blandningen? Billiga Glasjonomercement Nackdelar: Fukt- och uttorkningskänsliga vid stelning Postoperativ sensibilitet Löslighet Läckage Lågt frakturmotstånd Överskott kan vara svåra att avlägsna Ingen adhesion till kronan Relativt billiga Resinmodifierade glasjonomercement/kompomercement Fördelar: Nackdelar: Bättre fysikaliska egenskaper än glasjonomercement Vävnadsvänlighet ifrågasatt Expansion på grund av vattenupptag God adhesion till tand Ingen adhesion till kronan Låg löslighet Överskott lättavlägsnade Fluoravgivning? Resin/kompositcement Fördelar: Nackdelar: Goda fysikaliska egenskaper Polymerisationskrympning Låg löslighet i munvätskor Mycket teknikkänsliga Goda optiska egenskaper Förutsätter torr bindningsyta God bindning till etsad emaljyta Osäker långsiktig bindning till dentin God bindning till ytbehandlad fältspatkeram Kräver behandling av ytan på konstruktionen God initial bindning till dentin - mer osäker långsiktig bindning Cementöverskott svåra att upptäcka och avlägsna Svårt att avlägsna konstruktionen vid eventuell revision Allergirisk mot ingående komponenter Har varit i bruk kort tid Ständigt nya varianter? Dyra 14

15 Tabell 2. Behandling av protetisk konstruktion vid cementering med resin/kompositcement: Konstruktionsmaterial Oädel metallegering Ädelmetall Fältspatkeram Keram med tätsintrad innerhätta, oxidkeram Komposit Behandling av ytan Kemisk eller elektrolytisk etsning Blästring och silanisering under högt tryck Blästring och silanisering med värme Blästring Silanisering Tennplätering Primer efter ytbehandling Etsning och silanisering Enligt keramtillverkarens anvisningar Blästring Mekanisk uppruggning Silanisering 15

16 Referenser 1. American Dental Association: Clinical evaluation of dental materials. in National Institutes of Health Publications, H. Wychoff, Editor. 1980: Bethesda. 2. Jokstad A, Mjor I A. Ten years' clinical evaluation of three luting cements. J Dent, (5): p Jokstad A. A split-mouth randomized clinical trial of single crowns retained with resin-modified glass-ionomer and zinc phosphate luting cements. Int J Prosthodont, (4): p White S N, Yu Z, Tom J F, Sangusarak S. In vivo microleakage of luting cements for cast crowns. J Prosthet Dent, (4): p White S N, Yu Z, Tom J F, Sangusarak S. In vivo marginal adaptation of cast crowns luted with different cements. J Prosthet Dent, (1): p Kern M, Kleimeier B, Schaller H G, Strub J R. Clinical comparison of postoperative sensitivity for a glass ionomer and a zinc phosphate luting cement. J Prosthet Dent, (2): p Hilton T, Hilton D, Randall R, Ferrcane J. A clinical comparison of two cements for levels of post-operative sensitivity in a practicebased setting. Oper Dent, (3): p Sjögren G, Molin M, van Dijken JW. A 10-year prospective evaluation of CAD/CAM-manufactured (Cerec) ceramic inlays cemented with a chemically cured or dual-cured resin composite. Int J Prosthodont, (2): p Tan K, Pjetursson B E, Lang N P, Chan E S. A systematic review of the survival and complication rates of fixed partial dentures (FPDs) after an observation period of at least 5 years. Clin Oral Implants Res, (6): p Molin M. Klinisk uppföljning och utvärdering, in Dentala helkeramer i teori och praktik. 2005, Förlagshuset Gothia. p Ertugrul H Z and Ismail Y H. An in vitro comparison of cast metal dowel retention using various luting agents and tensile loading. J Prosthet Dent, (5): p Habib B, von Fraunhofer J A, and Driscoll C F. Comparison of two luting agents used for the retention of cast dowel and cores. J Prosthodont, (3): p Proussaefs P. Crowns cemented on crown preparations lacking geometric resistance form. Part II: effect of cement. J Prosthodont, (1): p

17 14. De Munck J, Vargas M, Van Landuyt K, Hikita K, Lambrechts P Van Meerbeek B. Bonding of an auto-adhesive luting material to enamel and dentin. Dent Mater, (10): p Rosenstiel S F, Land M F, Crispin B J. Dental luting agents: A review of the current literature. J Prosthet Dent, (3): p Diaz-Arnold A M, Vargas M A, Haselton D R. Current status of luting agents for fixed prosthodontics. J Prosthet Dent, (2): p Wassel R W, Barker D, and Steele J G. Crowns and other extracoronal restorations: Try-in and cementation of crowns. Br Dent J, (1): p Burke F J. Trends in indirect dentistry: 3. Luting materials. Dent Update, (5): p , , Öilo G. Cementation, in A Textbook of Fixed Prosthodontics. The Scandinavian Approach, S. Karlsson, K. Nilner, and B. Dahl, Editors. 2000, Förlagshuset GOTHIA. p

18 Dokumentinformation Institution: Titel: Socialstyrelsen, Kunskapscenter för Dentala Material Permanent cementering av oralprotetiska rekonstruktioner Dokumentdatum: Version: 2.0 Dokumenttyp: Personlig huvudman/huvudexpert: Underlag från experter Universitetsadjunkt Eva Lindquist Karlsson Avd. för oral protetik/odontologisk materialvetenskap Institutionen för odontologi Göteborgs universitet. 18