Beslut om förändrad disposition av vårdplan i byggnad B14

Transkript

1

2

3

4 Dnr PS Dnr Nr Ledning, Landstingsservice Thord Hägg Produktionsstyrelsen Beslut om förändrad disposition av vårdplan i byggnad B14 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta: att att godkänna den föreslagna förändrade dispositionen av vårdplanen i byggnad B14 till att bara utformas med enkelrum enkelrumslösningen också ska ha tillhörande hygienutrymmen Bakgrund och syfte I planeringen av Framtidens Akademiska har initialt planerats för enkel- och dubbelrum för patienterna. När produktionsstyrelsen den 26 april 2012, 54, beslöt om renovering av B14 och B11 vårdbyggnader noterade styrelsen att återkoppling skulle ske om väsentliga avvikelser sker i dispositionen av vårdplanen. Arbetet har fortsatt och en omarbetning har skett i B14 för att ta vara på de fördelar som vi redan i förslag till beslut angav för enkelrum: Minskad smittspridning och färre fallolyckor Kortare vårdtider och minskat lidande för patienterna Ökad integritet för patient och anhöriga Stärka delaktigheten för patienterna i vårdprocessen Säkrare läkemedelshantering Färre patientförflyttningar Smidigare städ och sanering av vårdrummen Minskad användning av sömn och smärtstillande läkemedel Effektivare arbetssätt avseende vård och behandling Planeringsarbetet har fortsatt efter beslutet i april. Arbetet har kommit fram till att en disponering som enbart betyder enpatientrum har inarbetats i planeringen. Förändringen har förankrats och samverkats i SAMO på Akademiska sjukhuset den 29 juni Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

5 2 (2) Effekter av förändrad disposition av vårdplanen Byggnadens disposition idag och efter ombyggnation framgår av nedanstående tabell: Byggnad B14 ingång 85 Vårdplatser idag Vårdplatser 1 och 2 patientrum Vårdplatser 1 patientrum Summa Vårdplatser jämfört dagens Situation i förslaget Ökning jämfört med idag Summa Den föreslagna dispositionen innebär en ökning av antalet vårdplatser jämfört med dagens platser med 13. En ökning trots att det idag finns både fyrabäddsrum och tvåbäddsrum. Ökningen görs möjlig genom en våning som idag används för mottagningar kommer att bli vårdplan efter ombyggnation, vilket var planerat även sedan tidigare. Kostnadsbedömning Kostnaden för renoveringen påverkas inte av att disponeringen av vårdplanen blir med enkelrum. Enligt beräkning påverkas inte heller vårdkostnaden av att patienterna har egna rum. Totala investeringen för renoveringen och förnyelsen av B14 är därmed samma som tidigare. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta: att att godkänna den föreslagna förändrade dispositionen av vårdplanen i byggnad B14 till att bara utformas med enkelrum enkelrumslösningen också ska ha tillhörande hygienutrymmen Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Lennart Persson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Bilagor: 1 Rumsdisposition 2 Direktörsbeslut enkelrum - planering

6 Bilaga 1 förslag till beslut förändrad disposition av B14

7

8

9 Dnr PS Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Uppföljning av produktionsstyrelsens fattade beslut första halvåret 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av produktionsstyrelsens fattade beslut för första halvåret Ärendet Sammanställning av beslut som produktionsstyrelsen tagit under första halvåret 2012 och som ännu inte verkställts presenteras i bilaga till ärendet. Bilaga. Balanslista produktionsstyrelsen för första halvåret Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

10

11

12 Datum Dnr LSU Landstingsservice Karin Johansson Produktionsstyrelsen Översyn och framtagande av ny hyresmodell Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Översynen av nuvarande internhyresmodell inom landstinget i Uppsala län har utmynnat i följande förslag: 1. Hyresmodellen delas i två situationsanpassade modeller en modell med marknadslik hyra och en modell baserad på byggnadens självkostnad. Modellen innebär att Landstingsservice hyresgäster får en högre hyreskostnadsnivå fr.o.m Landstingsservice fastighetsverksamhet ska styras och följas upp på resultat efter avskrivningar. Nivån på avkastningskravet ska kunna justeras årsvis och beslutas enligt budget och landstingplanen (LPB). Under perioder med stora investeringar har Landstingsservice ett lägre avkastningskrav och under perioder när investeringarna är lägre lämnas en högre avkastning. Över tid ger modellen en avkastning på 5,5 % till ägaren. 3. I hyresmodellen ingår kostnad för tomställda uthyrningsbara lokaler. Vakanser inom Ulleråkersområdet, Samariterhemmet och fastigheten D1 på Dag Hammarskjölds väg 17 är exkluderade i modellen då vakanserna beror på om och hur landstinget ska använda sig av fastigheterna. 4. En sänkning av prisnivån genomförs för Landstingsservice serviceverksamhet så att den genererar ett resultat i balans fr.o.m En justering av förvaltningarnas ramar kommer att ske i samband med tilläggsbudgeten för 2013 i november Bakgrund Dagens hyresmodell fungerar inte så väl då den inte tar höjd för alla Landstingsserivce fastighetskostnader och då landstinget står inför stora investeringar i fastigheterna. Modellen är baserad på annuitetsberäknade hyror med en fallande kostnad för

13 2 (3) avkastningskrav och en linjär avskrivningskostnad. Modellen balanserar över tid men ger ett underskott de första åren. Detta är svårt att hantera för Landstingsservice som har ett krav på att leverera ett resultat i balans. Med denna bakgrund gav landstingsdirektören i uppdrag till landstingets ekonomidirektör att genomföra en översyn av nuvarande internhyresmodell inom landstinget i Uppsala län. Syftet var att skapa en hyresmodell som kan hantera den kort- och långsiktiga finansieringen av ny-, om- och tillbyggnationer, samt tar hänsyn till avyttringar och ett visst mått av tomställda lokaler och kan svara upp mot landstingets balanskrav på verksamheterna. Ärende Uppdraget har utmynnat i förslag till ny hyresmodell som i sig delas i två situationsanpassade modeller: En modell för konkurrensutsatt verksamhet och administrativ verksamhet. Dessa verksamheter får en marknadslik hyresnivå utifrån lokalens läge, skick och funktion, En modell för ej konkurrensutsatt verksamhet. Hyreskostnaden baseras på varje byggnads självkostnad och varje hyresgäst får betala en hyra som till del är baserad på den funktion som lokalerna har. Funktionen baseras på lokalens komplexitet utifrån ett drift-, media och underhållsperspektiv. En komplex lokal med hög andel av tekniska installationer får en högre hyreskostnad än en lokal med färre installationer. I hyresmodellen ingår kostnaden för tomställda uthyrningsbara lokaler. Vakanser inom Ulleråker, Samariterhemmet och i fastigheten D1 på Dag Hammarskjölds väg 17 ligger utanför hyresmodellen, då vakanserna till största delen härrör sig till en strategisk diskussion om och hur landstinget ska använda sig av lokalerna. Hyresmodellen baseras på annuitetsmodellen vilket innebär en jämn hyreskostnad över tid för hyresgästen, medan kostnaden är fallande. Det leder till ett underskott för Landstingsservice i början av hyresavtalsperiodens längd och ett överskott i slutet av perioden. Över hela hyresavtalsperiodens längd ger investeringen en avkastning på 5,5 %. Annuitetsmodellen leder till att ägaren behöver förändra sättet att följa upp och styra förvaltningsorganisationen på. Idag ställer ägaren balanskrav på Landstingsservice, vilket inte är möjligt att uppnå när en annuitetsmodell används och volymen av investeringar är stor. Landstingsservice ska mätas på resultatet efter avskrivningar och avkastningskravet ska kunna justeras årsvis utifrån hur investeringarna är kalkylerade och budgeterade. Under perioder med stora investeringar har Landstingsservice ett lägre avkastningskrav och under perioder när investeringarna är lägre ges en högre avkastning. Över tid ger modellen en förväntad avkastning till ägaren. Ärendets beredning I arbetet med att ta fram en ny hyresmodell har en stor del av landstingets förvaltningar varit involverade. Projektgruppen har bestått av representanter från Ledningskontoret, Akademiska sjukhuset, Primärvården och Landstingsservice. Referensgrupp har varit landstingets ekonomichefer och Landstingsservice ledningsgrupp som inbjudits till diskussion om hur en ny hyresmodell ska kunna se ut. Projektgruppens förslag har under projektets gång förankrats hos koncernledning. Produktionsstyrelsen har även informerats under arbetets gång.

14 3 (3) Motivering till beslutet Projektgruppen förespråkar föreslagen modell då den i all väsentlighet uppfyller syfte och mål med projektuppdraget. Modellen levererar önskvärda effekter och incitament för styrning på ett effektivare sätt när hyresgästerna får en hyreskostnad som i all väsentlighet motsvarar driftskostnaden för fastigheten. Hyresmodellen löser finansieringen av ny- om- och tillbyggnationer genom att låta hyresgästen ha en annuitetshyra som över tid täcker kapitalkostnaderna. Därigenom får hyresgästen möjlighet att bedriva sin verksamhet i funktionella och ändamålsenliga lokaler till en hyreskostnad som över hyresavtalets längd motsvarar kostnaden för investeringen. Annuitetsmodellen har fördelar som ingen annan modell har, dock ger den inte möjlighet att leverera en ekonomi i balans utifrån de krav som ställs på Landstingsservice idag. Genom att låta Landstingservice ha ett årsvis varierande avkastningskrav, fastställt av ägaren, baserat på hur stor avkastning fastigheterna kan leverera under en period med en stor volym av investeringar, kan målet uppnås med en fastighetsverksamhet i balans över tid. Konsekvenser Hyresmodellen innebär att höjd tas för alla kostnader för förvaltningen av fastigheterna och att en omfördelning av kostnader sker mellan fastigheter och hyresgäster. I samband med att hyresmodellen tas i bruk 2013 görs en sänkning av prisnivån på Landstingsservice serviceverksamhet så att verksamheten generar ett resultat i balans. Omfördelningen av kostnader mellan förvaltningarna kommer att justeras i tilläggsbudgeten för 2013 i november Finansiering Hyresmodellen tar höjd för Landstingsservice alla fastighetskostnader. Det innebär dock inga nya kostnader för landstinget, bara en omfördelning av kostnadsmassan mellan hyresgäster, Landstingsservice och ägare. Hyresgästerna tar en större andel av den faktiska kostnaden för driften av fastigheterna. Ägaren tar ansvar för del av kostnaden som uppkommer för fastighetsägarinitierade investeringar samt kostnaden för annuitetseffekten som uppstår vid färdigställda hyresgästinitierade investeringar, via ett justerat avkastningskrav för Landstingsservice.

15 Bilaga 89 Slutrapport Översyn och framtagande av ny hyresmodell inom Landstinget i Uppsala län

16 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Mål 3 4. Arbetsmetodik 3 5. Avgränsningar 4 6. Föreslagen hyresmodell Hyresmodell Grundförutsättningar Konkurrensutsatt verksamhet Ej konkurrensutsatt verksamhet 5 7. Nybyggnation, investeringar och kostnader Nybyggnation Investeringar i befintliga byggnader Kostnader som ingår i modellen Reglering av modellen 8 8. Vakansgrad och uthyrning Vakanser Uthyrning via Landstingsservice Men i nyttjanderätten Tomställda lokaler 9 9. Hyror enligt annuitetsmodellen Ansvar och roller Måluppfyllelse och slutsats Måluppfyllelse Slutsats 11 1

17 Sammanfattning Utifrån att nuvarande hyresmodell i Landstinget i Uppsala län inte fungerar så väl utifrån dagens situation med annuitetsberäknade hyror, underfinansiering av Landstingsservice fastighetsverksamhet och ett överskott från serviceverksamheten samt stora volymer av investeringar har en ny hyresmodell tagits fram. Hyresmodellen delas i två situationsanpassade modeller: en modell för konkurrensutsatt verksamhet och administrativ verksamhet för Folktandvården, Primärvården och Landstingets ledningskontor. Dessa verksamheter får en marknadslik hyresnivå utifrån lokalens läge, skick och funktion. en modell för ej konkurrensutsatt verksamhet för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Habilitering och hjälpmedel, Kultur i länet samt Landstingsservice. Hyreskostnaden baseras på varje byggnads självkostnad och varje hyresgäst får betala en hyra som till del är baserad på den funktion som lokalerna har. Hyresmodellen innebär att höjd tas för alla kostnader för förvaltningen av fastigheterna och att en omfördelning av kostnader sker mellan fastigheter och hyresgäster. I samband med att hyresmodellen tas i bruk 2013 ska även en justering göras av prisnivån på serviceverksamheten så att verksamheten generar ett resultat i balans. Omfördelningen av kostnader mellan förvaltningar kommer att justeras i tilläggsbudgeten för 2013 i november I hyresmodellen ingår även kostnaden för vakanser framförallt inom områdena för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. De vakanser som finns på Ulleråker, Samariterhemmet och i fastigheten D1 på Dag Hammarskjölds väg 17 ligger utanför hyresmodellen, då dessa vakanser till största delen härrör sig till en strategisk diskussion om och hur landstinget ska använda sig av lokalerna. Hyresmodellen baseras på annuitetsmodellen vilket innebär en jämn hyreskostnad över tid för hyresgästen, medan kostnaden är fallande. Det leder till ett underskott för Landstingsservice i början av hyresavtalsperiodens längd och ett överskott i slutet av perioden. Över hela hyresavtalsperiodens längd ger investeringen en avkastning på 5,5 %. Projektgruppen förespråkar annuitetsmodellen då fördelarna med modellen är att den ger förutsägbarhet och förståelse för hyreskostnaden. Dock leder annuitetsmodellen till att ägaren behöver förändra sättet att följa upp och styra Landstingsservice på. I dag ställer ägaren balanskrav på Landstingsservice, vilket inte är möjligt att uppnå när en annuitetsmodell används och volymen av investeringar är stor. Landstingsservice ska mätas på resultatet efter avskrivningar och avkastningskravet ska kunna justeras årsvis och beslutas enligt budget och landstingsplanen (LPB), utifrån hur färdigställda investeringar är kalkylerade och budgeterade. Under perioder med stora investeringar har Landstingsservice ett lägre avkastningskrav och under perioder när investeringarna är lägre ges en högre avkastning. Över tid ger modellen en förväntad avkastning till ägaren. 2

18 1. Inledning Nuvarande hyresmodell i Landstinget i Uppsala län har funnits med under ett flertal år och fungerar inte så väl utifrån dagens situation då landstinget i Uppsala län står inför stora investeringar i fastigheterna både genom ny-, om- och tillbyggnationer. Dagens hyresmodell bygger på annuitetsberäknade hyror med en fallande kostnad för avkastningskrav samt en rak avskrivningskostnad. Modellen balanserar över tid, men ger underskott under de första åren. Detta är svårt att hantera då Landstingsservice har krav på att leverera ett resultat i balans. Landstingsservice resultat består av två delar, serviceverksamheten och fastighetsverksamheten. Historiskt så har serviceverksamheten gett ett överskott vilket till del täckt det underskott fastighetsverksamheten genererat. De stora investeringar i fastigheterna som landstinget står inför de närmaste åren måste en hyresmodell kunna hantera. Samtidigt måste det i modellen finnas incitament för att styra så att efterfrågan på lokaler minskar och att det blir större tryck på att använda lokalerna effektivt. En ny modell måste även ta hänsyn till alla de kostnader som förvaltningen av fastigheterna genererar. Med en rätt utformad intern hyresmodell finns det möjlighet till en effektiv styrning av lokalutnyttjandet och en medvetenhet att lokaler kostar pengar. Överskottet i serviceverksamheten och underskottet i fastighetsverksamheten har lett till att landstingsdirektören gett ekonomidirektören i uppdrag att se över och ta fram en ny hyresmodell för landstinget. 2. Syfte Syftet är att skapa en hyresmodell som kan hantera den kort- och långsiktiga finansieringen av ny-, om- och tillbyggnationer, samt tar hänsyn till avyttringar och ett visst mått av tomställda lokaler och kan svara upp mot landstingets balanskrav på verksamheterna. 3. Mål Målen enligt projektuppdraget är att: Skapa en hyresmodell för landstingets egenägda lokaler som genomsyras av affärsmässighet inom alla led i landstinget. Hyresmodellen ska bygga på självkostnadsprincipen och ta hänsyn till alla kostnader som genereras av investeringsprojekt och förvaltningen av fastigheterna. Hyresmodellen ska bygga på kallhyra dvs. verksamhetsel och uppvärmning debiteras separat i hyran. Hyresmodellen ska vara jämförbar med andra landstings hyresmodeller för att underlätta jämförelser. De bokförda värdena på fastigheterna ska justeras så att Landstingsservice värden harmoniserar med koncernens. Hyresmodellen ska gälla fr.o.m. verksamhetsåret Arbetsmetodik Under hösten 2011 har en kartläggning gjorts av hur andra landsting jobbar med interna hyresmodeller. Spridningen mellan landstingen är stor, men det som utmärker de större landstingen är att flera av dem uppdaterat sina hyresmodeller de senaste åren eller är i startfasen med en översyn. De landsting som anses vara intressanta är Region Skåne 3

19 som har en ny hyresmodell under införande under 2012 samt landstinget i Östergötland som har uppdaterat sin modell under Under hösten 2011 och under våren 2012 har en projektgrupp arbetat fram ett förslag på ny hyresmodell för landstinget i Uppsala län. Projektgruppen har bestått av följande representanter: Ekonomidirektör, Landstinget i Uppsala län Fastighetsdirektör, Landstinget i Uppsala län Försörjningschef, Primärvården Lokalplaneringschef, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektör, Landstingsservice Administrativ chef, Landstingsservice Fastighetsekonom och projektledare, Landstingsservice Till sin hjälp har projektgruppen haft ett flertal arbetsgrupper som med sina olika kompetenser bidragit med mycket värdefull input i projektarbetet. Arbetsgrupperna har arbetat fram förslag till ny hyresmodell som sedan projektgruppen tagit ställning till. Närmare studier har gjorts av hyresmodellerna i Landstinget i Östergötland och i Region Skåne för att fånga upp intressanta lösningar. Fortlöpande har projektets referensgrupper bestående av Landstingets ekonomichefer och Landstingsservice ledningsgrupp inbjudits till diskussion om hur den nya hyresmodellen ska kunna se ut. Projektgruppens förslag har under projektets gång förankrats hos koncernledningen som är styrgrupp i projektet samt att Produktionsstyrelsen informerats under arbetets gång. 5. Avgränsningar Projektet avgränsas till att omfatta landstinget i Uppsala läns egenägda fastigheter. De lokaler som landstinget hyr in av en extern hyresvärd, bostadsrätter och hyreslägenheter ingår inte i detta projekt. 6. Föreslagen hyresmodell 6.1 Hyresmodell Den nya hyresmodellen består av två situationsanpassade modeller; Modell för konkurrensutsatt verksamhet och administrativ verksamhet för Primärvården, Folktandvården och Landstingets ledningskontor. Modell som avser ej konkurrensutsatt verksamhet för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Habilitering och hjälpmedel, Kultur i länet samt Landstingsservice. Verksamheter som är utsatta för konkurrens genom att landstinget har vårdavtal med externa aktörer, respektive verksamheter som ej är direkt utsatta för konkurrens genom vårdval har skilda förutsättningar, vilket innebär att projektgruppen valt att utforma modellen i två delar. För de direkt konkurrensutsatta verksamheterna är det viktigt att hyreskostnaden är konkurrensneutral och transparant då de befinner sig i en öppen marknadssituation. Att låta dessa verksamheter ha en marknadslik hyra ger de bästa förutsättningarna för att konkurrensneutralitet och transparens ska kunna uppnås. 4

20 För de verksamheter som ej är direkt utsatta för konkurrens är det fastighetens självkostnad som är grunden för hyressättningen. Självkostnaden speglar bäst den insats av resurser som krävs för att hålla fastigheten i drift. Därför ska driftskostnaden också spegla hyresgästens hyreskostnad. Genom att utforma modellen i två delar uppnås en enkelhet som är svår att åstadkomma med en modell för hela landstingets verksamhet. 6.2 Grundförutsättningar Grundförutsättningar som gäller alla hyresgästerna: Hyresmodellen gäller för interna hyresgäster i landstingets egenägda fastigheter. Landstingsservice är hyresvärd och hanterar alla hyreskontrakt. Hyreskostnaden beräknas på uthyrningsbar bruksarea (BRA) Hyran ska regleras med index enligt prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK). I de fastigheter som har hyresgäster från både konkurrensutsatt verksamhet och ej konkurrensutsatt verksamhet styrs val av hyresmodell av den verksamhet som är till ytan störst i byggnaden. Hyresmodellen ska börja gälla Konkurrensutsatt verksamhet Den konkurrensutsatta verksamheten inom landstinget är framförallt Folktandvården och Primärvården som får marknadslik hyra då de befinner sig i en öppen marknadssituation. Hyran består av grundhyra där målet är att den ska vara konkurrensneutral och transparant. Kostnaden för eventuella hyresgästinitierade investeringar i lokalen ska ligga som ett tillägg till hyran och bekostas av hyresgästen. Grundhyran baseras på lokalens läge, skick och funktionalitet för jämförbara lokaler i samma område. Den marknadslika hyresnivån är framtagen av fastighetsförvaltare inom Landstingsservice vilka har en god kännedom om fastigheterna, lokalernas skick samt den lokala marknaden. Hyresnivåerna är också avstämda med en extern värderare med goda kunskaper om fastighetsmarknaden i Uppsala län. För de orter där det inte finns någon konkurrenssituation beräknas hyreskostnaden till fastighetens självkostnad då denna nivå bäst stämmer överens med den insats av resurser som krävs för att hålla fastigheten i drift. Det kommer inte att finnas någon direkt koppling mellan den faktiska driftkostnaden på dessa fastigheter och hyreskostnaden. Marknadsanpassning av hyresnivåerna kommer inte att påverka det stora flertalet hyresgäster nämnvärt. Vissa områden (Östhammar, Heby) kommer att få sänkta hyreskostnader medan mer centralt belägna områden i framförallt Uppsala kommer att få höjda hyreskostnader. 6.4 Ej konkurrensutsatt verksamhet Den ej konkurrensutsatta verksamheten får en hyra som ska täcka Landstingsservice självkostnad för drift, media, underhåll, administration, räntor och avskrivningar. Hyreskostnaden baseras på varje byggnads självkostnad och hyresgästen får betala en hyra som till del är baserad på den funktion som lokalerna har. 5

21 Självkostnadshyran byggs upp av ett antal komponenter, enligt nedan. Bas kostnader för skötsel, underhåll, reparation och administration för byggnaden samt kostnad för vakans. Avskrivningar och räntor kapitaltjänstkostnader för befintliga investeringar per för byggnaden. Funktion kostnader som beror på vilken funktion lokalen har i byggnaden. Dessa kostnader regleras med hjälp av en koefficient som beskriver hur komplex lokalen är utifrån ett drift-, media och underhållsperspektiv. Utgångspunkten för lokalernas funktion är den rumsfördelning som finns för fastigheterna i fastighetssystemet Landlord. En gruppering har gjorts utifrån de ca 150 olika rumstyperna ner till 5 grupper som i olika nivåer beskriver komplexiteten i lokalen. Kategorier Nivåer Definition Exempel Kategori A 1,5 Lokal med avancerade tekniska installationer Operationssal, röntgen, laboratorier Kategori B 1,25 Lokal med utökade tekniska Kök, tvättstugor, installationer Kategori C 1,0 Lokal med normalstandard av tekniska installationer Kategori D 0,75 Lokal med få tekniska installationer Kategori E 0,5 Lokal utan tekniska installationer behandlingsrum Expeditioner, kontor, mottagningar Väntrum, anhörigrum Förråd Kategori A är en lokal med avancerade tekniska installationer och får därmed en hög komplexitet och en hög koefficient, vilket leder till en högre kostnad per kvadratmeter än en lokal med färre tekniska installationer. De kostnader som påverkas av lokalernas komplexitet är kostnader för media, drift och underhåll. Dessa kostnader varierar beroende på vilken funktion och komplexitet en lokal har. I komplexa lokaler såsom operationssalar och laboratorier finns avancerad ventilation, kyla osv. vilket ger högre mediakostnader och kräver också mer resurser i form av drift och underhåll. Denna typ av lokal blir därför dyrare än en lokal med låg andel tekniska installationer såsom expeditioner och kontor. För de hyresgäster som gör investeringar i sin verksamhet tillkommer en hyreskostnad för investeringen i form av ett tilläggsavtal. Hyresavtalet beräknas enligt annuitetsmetoden vilket innebär att hyresgästen får en jämn hyresnivå över tid. Tilläggsavtalet består av kostnader för avskrivningar, avkastningskrav och kreditivräntor för investeringen och gäller under investeringens livslängd. I de fall investeringen tillför ny funktionalitet ska även den merkostnad som uppstår pga. högre driftskostnad läggas som en del i tilläggsavtalet. Denna del är inte tidsbegränsad. Sammantaget bildar dessa komponenter den totala hyreskostnaden för hyresgästen. 6

22 Hyresgästerna kommer enligt denna modell i större utsträckning att betala för en funktion. Detta avspeglar på ett bättre sätt den faktiska kostnaden för lokalen samt den nytta hyresgästen har av lokalen. Hyresmodellen tar höjd för alla de kostnader Landstingsservice har för att förvalta fastigheterna, detta leder till att nivån på den totala hyreskostnaden ökar jämfört med dagens nivå. Hyreskostnaden baseras på respektive byggnads självkostnad med påslag för administration och vakansnivå. Fördelningsgrunden är en annan än dagens generaliserande hyresmodell varvid förändringar sker mellan hyresgäster och byggnader. 7. Nybyggnation, investeringar och kostnader Hyresmodellen är lätt att anpassa och justera efter nya förutsättningar vilket innebär att den kan fungera under en lång tid. Modellen reglerar nybyggnation, försäljningar, investeringar i befintlig verksamhet samt stora förändringar av vakansgraden i befintligt bestånd. 7.1 Nybyggnation När nybyggda fastigheter tas i bruk ska hyreskostnaden beräknas enligt den nya modellen. Hyressättningen ska baseras på vilken typ av verksamhet som kommer att bedrivas i byggnaden. Är verksamheten av karaktären ej konkurrensutsatt verksamhet ska hyreskostnaden beräknas utifrån byggnadens uppskattade självkostnad avseende drift samt att ett tilläggsavtal ska tecknas som avser kostnaden för investeringen dvs. avskrivning, avkastningskrav och kreditivränta. Är verksamheten konkurrensutsatt ska en marknadslik hyra sättas utifrån skick, funktion och läge. Ett tilläggsavtal ska även tecknas som täcker kostnaden för investeringen i likhet med ovan. 7.2 Investeringar i befintliga byggnader Hyresmodellerna reglerar kostnaden för nyinvesteringar i verksamheten med tilläggsavtal. Tilläggsavtalet tecknas med den hyresgäst som beställer ombyggnationen och gäller för alla typer av verksamheter såväl konkurrensutsatta som ej konkurrensutsatta. Tilläggsavtalet avser kostnad för avskrivning, avkastningskrav och kreditivränta under investeringens livslängd. I de fall investeringen tillför ny funktion i lokalen kommer tilläggsavtalet att innefatta även den ökande driftskostnaden för den nya funktionen. Denna del av tilläggsavtalet är ej tidsbegränsad. Lämnar en hyresgäst, på eget initiativ, en av hyresgästen initierad investering i förtid dvs. innan investeringen är avskriven får hyresgästen betala investeringens kvarvarande restvärde. Om en lokal lämnas av en hyresgäst pga. att landstinget fattar politiska eller strategiska beslut ska restvärdet på investeringen hanteras av landstinget centralt. Fastighetsägarinitierade investeringar dvs. åtgärder för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system där verksamhetsförändringar inte beror på verksamheten genererar ingen hyresintäkt utan är en investering i byggnaden för att försäkra dess fortsatta levnad. Under projektarbetets gång har diskussioner förts om att upprätta en fond för att kunna finansiera kostnaden för fastighetsägarinitierade investeringar. Dock har denna idé inte kunnat realiseras då det inte är förenligt med god redovisningssed att hantera framtida kostnader på detta sätt. 7

23 De kalkyler som ligger till grund för investeringen ska beräknas med en internränta på 5 % över investeringens livslängd, detta för att täcka del av kostnaden för kommande reinvesteringar i fastigheterna. Kvarvarande kostnad inom Landstingsservice för fastighetsägarinitierade investeringar finansieras i modellen genom ett justerat avkastningskrav gentemot ägaren. Se avsnitt 9. Beslut om nyinvestering eller reinvestering fattas enligt gällande besluts- och delegationsordning inom landstinget. Flertalet av investeringarna består av flera delar exempelvis i byggnadens tekniska system, åtgärder som beror på förändrade lagkrav och behov av förändringar initierade av verksamheten. En individuell bedömning måste göras av varje investering utifrån vilka delar investeringen består av samt hur stor varje del är. Alla delar måste vara fullt finansierade innan ett beslut kan fattas att en investering ska genomföras. 7.3 Kostnader som ingår i modellen Hyresmodellen baseras på kostnader som Landstingsservice kan påverka och råda över dvs. kostnader för drift, media, skötsel, underhåll och administration. Den gränsdragningslista som upprättats mellan Landstingsservice och hyresgästerna specificerar var ansvaret ligger. Strategiska kostnader som t.ex. reavinst/förlust vid försäljningar, utrangeringar och nedskrivningar samt riskkostnader och utvecklingskostnader som beror på politiska och strategiska beslut, ligger utanför hyresmodellen och hanteras ägaren. 7.4 Reglering av modellen Hyresmodellen ska årligen regleras med index enligt LPIK. Denna hantering sker i samband med att förutsättningarna för nästkommande års budget tas i landstinget. När modellen tas i bruk är hyreskostnaderna indexerade till 2013 års kostnadsnivå samt att kostnader för avskrivningar och avkastningskrav på de investeringar som beräknas avslutas är uppräknade till helårseffekt. Övriga justeringar som kan komma att göras i hyresmodellen är när en lokal går från att vara vakant till uthyrd. Den rörliga kostnaden avseende media, drift och underhåll ökar när en lokal är i full verksamhet. En justering av självkostnaden för den specifika fastigheten ska göras vid stora förändringar i vakansgraden. 8. Vakansgrad och uthyrning Hyresmodellen måste fungera även när det blir omflyttningar mellan hyresgäster och när det uppkommer skador i en lokal. Nedan beskrivs hur hyresmodellen reglerar vakanser, uthyrning och men i nyttjanderätten. 8.1 Vakanser I hyresmodellen ingår en kostnad för tomställda uthyrningsbara lokaler. Denna kostnad är baserad på den faktiska vakansgraden framförallt inom områdena Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Exkluderat från hyresmodellen är kostnaden för vakansen för områdena Ulleråker, Samariterhemmet och fastigheten D1 på Dag Hammarskjölds väg 17. För dessa fastigheter pågår en diskussion om och hur landstinget ska använda dem. För att tydliggöra kostnaden för dessa specifika områden ligger de utanför modellen och kostnaden hanteras via Landstingsservices justerade avkastningskrav (se även under punkt 9). 8

24 8.2 Uthyrning via Landstingsservice All uthyrning av lokaler ska ske via Landstingsservice, det gäller även andrahandsuthyrning. En hyresgäst får inte hyra ut en lokal utan hyresvärdens samtycke. Skriftliga hyresavtal kommer att upprättas mellan Landstingsservice och hyresgästerna. 8.3 Men i nyttjanderätten Hyresmodellen reglerar men i nyttjanderätten enligt hyreslagen dvs. om det i en lokal under hyrestiden uppkommer ett fel eller en brist som innebär hinder eller men i hyresgästens nyttjanderätt har hyresgästen rätt till reducering av hyran. En hyresgäst har endast rätt till skadestånd om hyresvärden inte kan bevisa att felet eller bristen inte beror på hyresvärdens försumlighet. 8.4 Tomställda lokaler Regler för tomställda lokaler gäller enligt beslut i Landstingsstyrelsen Dnr CK dvs. en lokal kan tomställas till följd av åtgärd som hyresgästen inte rimligen kunnat förutse vid avtalstillfället och inte haft möjlighet att påverka själv t.ex. politiska beslut eller beslut på koncernnivå. Lokalen ska vara uthyrningsbar dvs. nås från en egen entré, möjlig att avdela. Beslut om lokalen uppfyller kraven tas av särskild grupp. Dock är det befintliga regelverket gällande tomställda lokaler är i behov av en översyn, då verksamheterna i allt större omfattning vill kunna lämna övertaliga lokaler. Regelverket har börjat ses över bl. a. i syfte att ge större incitamentet för verksamheterna att nyttja lokalerna på ett mer resurseffektivt sätt och därigenom ge landstinget en bättre styrning av hur lokalerna används. 9. Hyror enligt annuitetsmodellen Investeringar som initieras av hyresgästerna ska beräknas enligt annuitetsmodellen. Annuitetsmodellen ger en jämn hyresnivå över tid för hyresgästen vilket underlättar förståelse och förutsägbarhet av hyreskostnaden. Effekten av att använda en annuitetsmodell för investeringen är att hyresnivån ligger fast över tid medan kostnaden för investeringen är linjär avseende avskrivningskostnaden och fallande gällande avkastningskravet. Det leder, med en hyresavtalsperiod på exempelvis 30 år, till ett underskott i början av en hyresavtalsperiod (år 1-15) då kostnaderna för avkastningskrav är höga och till ett överskott i slutet av perioden (år 16-30) då kostnaden för avkastningskrav är lägre i och med att en stor del av investeringen är avskriven. Över hyresavtalsperiodens hela längd (30 år) ger investeringen en avkastning på 5,5 %. När den nya hyresmodellen tas i bruk den 1 januari 2013 innebär det en nollställning av Landstingsservices resultat för fastighetsverksamheten, vilket innebär att hyreskostnaden är baserad på fastighetsverksamhetens självkostnad som ger förutsättning för ett resultat i balans för fastighetsverksamheten. Dock leder annuitetseffekten till ett underskott inom Landstingsservice, den negativa effekten på respektive investering minskar dock med åren för att de sista åren av hyresavtalsperioden ge ett överskott. Behovet av fastighetsägarinitierade investeringar i fastigheternas infrastruktur samt verksamhetsförändringar är stort varvid underskottet kommer att finnas under många år. 9

25 Projektgruppen förespråkar hyra enligt annuitetsmodellen. Den ger fördelar t.ex. förutsägbarhet och förståelse av hyreskostnaden samt att hyresgästen inte berörs av finansieringen av investeringen, det är en fråga mellan Landstingsservice och ägaren. Det innebär dock att det finns ett behov av att förändra hur ägaren följer upp och styr Landstingsservice på ett bra och effektivt sätt utifrån annuitetsmodellens förutsättningar. I dag ställer ägaren balanskrav på Landstingsservice, men detta är inte möjligt att uppnå när en annuitetsmodell används och när volymen på planerade investeringar i landstinget är stort under ett flertal kommande år. De underskott som färdigställda investeringar ger under hyresavtalsperiodens första år (1-15) innebär att fastighetsverksamheten inte klarar av att varje år leverera ett avkastningskrav på 5,5 % enligt dagens krav. För att lösa detta föreslås att Landstingsservice mäts på resultatet efter avskrivningar. Avkastningskravet i kronor ska kunna justeras årsvis utifrån hur färdigställda investeringarna är kalkylerade och budgeterade. Under perioder med stora investeringar har Landstingsservice ett lägre avkastningskrav och när investeringarna är lägre ges en högre avkastning. Över tid ger modellen en förväntad avkastning till ägaren. 10. Ansvar och roller För att den nya hyresmodellen ska kunna fungera fullt ut och ge avsedd effekt bör modellen kompletteras med ett tydliggörande av roller och ansvar mellan parterna (ägaren, förvaltningsorganisation och hyresgästen) i frågan om vem som gör vad. Ägaren definieras här som landstingsfullmäktige. Ägaren fastställer uppdrag, mål och ekonomiska ramar för verksamheten samt den långsiktiga policyn avseende landstingets fastighetsbestånd och tar beslut om stora investeringar i fastigheterna. Landstingsservice förvaltar fastigheterna utifrån ägarens uppdrag, administrerar hyror, tecknar avtal med alla hyresgäster och är behjälpliga och ansvariga för frågor runt förhyrning och reinvesteringar och investeringarna i fastigheterna. Hyresgästerna skriver hyreskontrakt och betalar hyra enligt fastställd modell. De tar hjälp av Landstingsservice i frågor om lokalbehov och investeringar. 11. Måluppfyllelse och slutsats 11.1 Måluppfyllelse Den nya hyresmodellen uppfyller i all väsentlighet målen med projektet. Målet med att skapa en hyresmodell som är jämförbar med andra landstings interna hyresmodeller är svårt att uppnå fullt ut då förutsättningarna och beståndsdelarna inom varje modell är unika för varje landsting. Två av målen har under arbetets gång fått arbetas om, det som gäller att modellen ska baseras på kallhyra och en harmonisering av fastigheternas bokförda värden mellan Landstingsservice och koncernen. Vad gäller kallhyra så finns det i dag inte den tekniska möjligheten att mäta mediaförbrukningen på en sådan låg nivå att hyresgästerna har en reell möjlighet att påverka sin förbrukning av media. Den lösning som i stället förespråkas är att media ingår i lokalens komplexitet, vilket innebär att en hyresgäst som förbrukar mycket media också betalar en högre andel av mediakostnaden. En harmonisering av fastigheternas bokförda värden har inte varit möjlig att genomföra utifrån god redovisningssed. En justering görs enligt gällande regler årsvis och de bokförda värdena kommer därmed att vara på samma nivå i slutet av

26 11.2 Slutsats Arbetet med att ta fram en ny hyresmodell för landstinget i Uppsala län har föregåtts av många och långa diskussioner om för- och nackdelar med olika modeller samt alternativet att inte ha någon internhyresmodell överhuvudtaget. Fördelar med att använda sig av en hyresmodell är att varje hyresgäst belastas med sin del av kostnaden vilket leder till att hyresgästen blir konkurrensneutral inom sina respektive områden. Det förslag till modell som nu presenteras anser projektgruppen uppfylla syftet och mål med projektet. Modellen levererar önskvärda effekter och incitament för styrning på ett effektivare sätt när hyresgästerna får en hyreskostnad som i all väsentlighet motsvarar driftskostnaden för fastigheten. Hyresmodellen löser finansieringen av ny- om- och tillbyggnationer genom att låta hyresgästen ha en annuitetshyra som över tid täcker kapitalkostnaderna. Därigenom får hyresgästen möjlighet att kunna bedriva sin verksamhet i funktionella och ändamålsenliga lokaler till en hyreskostnad som över tid motsvarar kostnaden för investeringen. I projektrapportens inledning beskrivs att annuitetsmodellen inte längre är ekonomiskt hållbar, men trots detta så förespråkar projektgruppen denna lösning i den nya hyresmodellen. Annuitetsmodellen har fördelar som ingen annan modell har, dock ger den inte möjlighet att leverera en ekonomi i balans utifrån de krav som Landstingsservice har i dag. Den stora volym av investeringar som är planerade i landstinget framöver innebär att effekten av annuitetsmodellen ger ett underskott under ett flertal år för Landstingsservice. Genom att låta Landstingsservice ha ett årsvis varierande avkastningskrav, fastställt av ägaren, baserat på hur stor avkastning fastigheterna kan leverera under en period med en stor volym av investeringar, kan målet uppnås med en fastighetsverksamhet i balans över tid. Modellen ger möjlighet att avyttra fastigheter utan att andra delar av modellen berörs. Varje fastighet är en egen hyresmodell, vilket innebär att kostnader och intäkter följs åt. Modellen tar höjd för vakanser, vilket ger en flexibilitet och möjlighet att bedriva verksamheten på ett optimalt sätt utan att det ska behöva uppstå flaskhalsar vid omflyttningar. Hyresmodellen tar höjd för fastighetsverksamhetens alla kostnader. Modellen innebär en omfördelning av kostnader mellan Landstingsservice och hyresgästerna så att hyressättningen baseras på den kostnad som fastigheterna faktiskt genererar. Hyresgästerna får en ökad kostnad och fastighetsverksamheten inom förvaltningsorganisationen får en förbättrad resultatsituation. I samband med att hyreskostnaderna ökar kommer avgifterna från serviceverksamheten att sänkas till den grad att Landstingsservices resultatnivå för 2012 balanseras. Det förändrade sättet att beräkna hyreskostnad på innebär att det inom landstinget behöver arbetas fram nya sätt att följa upp effekterna av den nya hyresmodellen så att det kan säkerställas att modellen levererar önskvärt resultat. 11

27 AS , PS (8) Kostnadsanpassningsprogram Kvartalsrapport 1: januari juni 2012

28 2(8) 1. Sammanfattning Ett kostnadsanpassningsprogram för föreligger och omfattar 412 miljoner kronor. Programmet består av såväl divisionsspecifika åtgärder som sjukhusgemensamma åtgärder. Tyngdpunkten i programmet ligger på minskade personalkostnader. Flertal åtgärder är planerade och vissa redan vidtagna för att åstadkomma detta. Merparten av dessa minskade personalkostnader ska falla ut under Under 2012 ska främst omkostnaderna minska och intäkterna öka genom en produktivitetsökning. Utfallet efter sex månader ligger i paritet med plan. Utfallet var planerat till 70 miljoner kronor och resultatet blev 67 miljoner kronor. Intäkterna ökade inte i den takt som var planerade medan omkostnaderna minskade mer än planerade. Under de första sex månaderna i år skulle personalkostnaderna enligt plan ha minskat med 11 miljoner kronor utfallet blev emellertid 3 miljoner lägre. Största avvikelserna mellan plan och utfall finns inom KB- och OTM-divisionerna. 2. Inledning Enligt beslut i Produktionsstyrelsen den 22 mars ska en regelbunden uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet ske genom kvartalsrapporter. I dessa ska sjukhuset kortfattat redovisa hur arbetet med de tre huvudstrategierna fortskrider och hur sjukhuset ligger till vad gäller månatlig kostnadssänkning enligt planen. Produktionsstyrelsen ställde sig i mars 2012 bakom sjukhusets kostnadsanpassningsprogram. En komplettering till programmet med åtgärder för såväl 2012 som 2013 redovisades för Produktionsstyrelsen i juni ( ). Efter denna komplettering innefattar programmet åtgärder om totalt 412 miljoner kronor för tvåårsperioden och ska resultera i att Akademiska redovisar ett nollresultat vid 2013 års utgång. Diagram 1: Planerat utfall åtgärder inom ramen av det reviderade kostnadsanpassningsprogrammet (totalt 412 mnkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

29 3(8) Programmets åtgärder har vidtagits utifrån tre övergripande strategier: att öka riks- och regionintäkter samt utlandsintäkter genom en ökad produktivitet att minska omkostnaderna att minska personalkostnaderna Dessa fördelar sig enligt diagram 2. Ökade intäkter genom en ökad produktivitet står för 24% av de totalt 412 miljoner kronorna, minskade omkostnader står för 34% och slutligen minskade personalkostnader för 42%. Diagram 2: Fördelning av åtgärder efter ökade intäkter, minskade personalkostnader och minskade omkostnader % 42% Ökade intäkter (97 mnkr) Minskade omkostnader (140 mnkr) Minskade personalkostnader (175 mnkr) 34% De 412 miljoner kronorna fördelas mellan 2012 och 2013 med 188 miljoner kronor för 2012 och 224 miljoner kronor I den plan som presenterades för Produktionsstyrelsen i mars var målet för 2012 att klara 239 miljoner kronor under Dessa 239 miljoner kronor var inarbetade i divisionernas budgetar och krävdes för att sjukhuset vid 2012 års utgång skulle kunna redovisa det tillåtna underskottet om 100 miljoner kronor. Efter årets första tertial konstaterades emellertid att effekterna av ett antal åtgärder har försenats och att målet om 239 miljoner kronor således behövde revideras ner med cirka 50 miljoner kronor. Detta tillsammans med beslutet om att sjukhuset ska återbetala målrelaterad ersättning om 32 miljoner kronor ledde till att sjukhuset i sin första tertialrapport redovisade ett prognostiserat resultat för 2012 om -182 miljoner kronor istället för de tillåtna -100 miljoner kronorna. När vi nu ska följa upp kostnadsanpassningsprogrammet ska vi ha i minne att det har reviderats och har ett lägre mål för 2012 än sjukhusets budget. Utfallet i programmet kan således ligga i paritet med plan medan sjukhuset redovisar ett underskott för I föreliggande kvartalsrapport redovisas utfallet efter programmets första 6 månader. Kostnadsanpassningsprogrammet består av såväl sjukhusgemensamma aktiviteter som enskilda åtgärder som vidtagits i sjukhusets sex divisioner samt inom sjukhusadministrationen. I denna kvartalsrapport kommer utfallet att redovisas såväl i ekonomiska termer som i lägesbeskrivningar vad gäller de gemensamma aktiviteterna. Sjukhusledningen diskuterar kostnadsanpassningsprogrammet vid sina veckovisa ledningsmöten.

30 4(8) Kostnadsanpassningsprogrammet genomförs i nära samarbete med de fackliga organisationerna genom veckovisa möten. Medarbetarna på sjukhuset kan följa programmet genom särskilda informationssidor på Navet där även möjligheten finns att ställa frågor. För kostnadsanpassningsprogrammet har ett virtuellt programkontor skapats som leds av sjukhusets administrativa direktör. Programkontorets uppgift är att stödja, följa upp och informera om kostnadsanpassningsprogrammet. Programkontoret har även ett erfarenhetsutbyte med Karolinska universitetssjukhuset samt genomfört studiebesök vid Sahlgrenska universitetssjukhus avseende deras arbete med att minska personalkostnaderna. 3. Utfall samtliga åtgärder Under ska sjukhuset minska sina kostnader (och öka sina intäkter genom en produktivitetsökning ) om 412 miljoner kronor. Utfallet efter juni var planerat till 70 miljoner vilket motsvarar 17 % av de totalt 412 miljoner kronorna. Resultatet är något lägre, 67 miljoner kronor. Målet för 2012 är en minskning av kostnaderna om 188 miljoner kronor vilket innebär att tyngdpunkten för årets åtgärder ligger under juli-december. Diagram 3: Utfall av samtliga åtgärder januari-juni 2012, miljoner kronor mnkr Plan Utfall dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan dec nov okt sep aug jul jun maj apr mar feb jan Största avvikelser finns inom KB- och OTM-divisionerna. En genomlysning av OTM-divisionen har genomförts under våren och åtgärder är vidtagna - bland annat föreligger ett förslag till organisationsförändring som ska leda till en förbättrad styrbarhet av divisionen genom bl.a. en minskning av antalet verksamhetsområden. Detta ska åstadkommas genom att flera verksamhetsområden slås samman samt genom att verksamhetsområdet onkologin flyttas till Kirurgdivisionen och verksamhetsområdet sjukhusfysik till DAT-divisionen. Rekrytering av en ordinarie divisionschef för OTM-divisionen pågår. En genomlysning av KB-divisionen pågår som följer samma koncept som den av externa konsulter genomförda genomlysningen av OTM-divisionen. En rapport från denna genomlysning kom-

31 5(8) mer att föreligga under september. Genomlysningen av KB-divisionen sker i egen regi med medverkan av ledningskontoret. 4. Utfall ökade intäkter genom ökad produktivitet Sjukhusets resultat ska förbättras genom minskade kostnader och ökade intäkter. Dessa ökade intäkter ska emellertid huvudsakligen åstadkommas genom en ökad produktivitet för att kunna bidra till det förbättrade resultatet. Under planeras intäkterna öka med totalt 97 miljoner kronor. Efter juni skulle dessa enligt plan ha ökat med 25 miljoner kronor (vilket motsvarar närmare 25%) men utfallet var endast 17 miljoner kronor (se diagram 4). Största avvikelserna finns inom KB- och OTM-divisionerna och då främst inom verksamhetsområdena neonatologi och onkologi. Avvikelsen avseende neonatologin berodde på en oväntad hög C-länsvård. Avvikelsen avseende onkologin är under analys men härrör sig huvudsakligen till minskade intäkter avseende riks- och regionvård till patienter från Dalarna. Åtgärder är vidtagna för att ytterligare kunna öka neurokirurgiska operationer genom ändrad användning av operationsresurser. Diagram 4: Utfall av ökade intäkter genom ökad produktivitet januari-juni 2012, miljoner kronor jan feb mar apr maj 17 mnkr jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Plan Utfall maj jun jul aug sep okt nov dec 5. Utfall minskade omkostnader Inom ramen av kostnadsanpassningsprogrammet ska sjukhusets omkostnader minska med 140 miljoner kronor. Detta kan ske genom att minska kostnaderna för läkemedel och köpt vård samt inköp och lagerhållning av exempelvis dyra implantat, förbrukningsartiklar m.m. T.o.m. juni skulle kostnaderna enligt plan har minskat med 35 miljoner kronor men resultatet blev 42 miljoner kronor d v s 7 miljoner kronor bättre (se diagram 5). Utfallet under årets första månader har stadigt legat över planerad nivå.

32 6(8) Diagram 5: Utfall av minskade omkostnader januari-juni 2012, miljoner kronor mnkr Plan Utfall - jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 6. Utfall minskade personalkostnader Det område som står för största delen av de minskade kostnaderna som krävs för att sjukhuset ska nå ett nollresultat vid 2013 års utgång är minskade personalkostnader. Tyngdpunkten för utfallet av åtgärderna ligger under 2013 (se diagram 6). Diagram 6: Utfall av minskade personalkostnader januari-juni 2012, miljoner kronor mnkr Plan Utfall - jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec