Lokalt stödteam - ett samverkansprojekt mellan socialtjänst, primärvård och elevvård med barn 0-5 år och deras föräldrar i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt stödteam - ett samverkansprojekt mellan socialtjänst, primärvård och elevvård med barn 0-5 år och deras föräldrar i centrum"

Transkript

1 Rapport från FoU-Norrbotten Rapport nr 30, 2005 V.varvsgatan Luleå Lokalt stödteam - ett samverkansprojekt mellan socialtjänst, primärvård och elevvård med barn 0-5 år och deras föräldrar i centrum Camilla Kjellberg www. founorrbotten.se

2 Förord Det känns som en enorm förmån för mig som utvärderare att få utvärdera ett projekt som blivit permanentat redan innan projektets utgång och som jag dessutom själv varit med i. Rapporten är en dokumentation och utvärdering om hur barn-och familjeenheten genom samverkan hittat en metod att arbeta med föräldrar och barn i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Jag vill tacka FoU Norrbotten som gett mig tillgång till handledaren och lektorn Anders Nordlund vid institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Jag är också väldigt tacksam till de föräldrar i projektet som trots sin svåra situation ställt upp och låtits sig intervjuas och tillsist all personal inom primärvården som bidragit med sina åsikter om projektet. Boden 2005 Camilla Kjellberg

3 Innehållsförteckning Inledning.1 Bakgrund. 2 Varför samverka?.. 2 Samverkan för vems skull? 2 Tidiga insatser.. 3 Projektet. 5 - Samverkansdokument 6 Intern utvärdering. 7 Datainsamling.. 8 Etiska överväganden 8 Lokalt stödteams förhållningsätt... 9 Salutogent perspektiv 9 Känsla av sammanhang-kasam 9 Mellan makt och hjälp.10 Hur blev verksamheten?.. 12 Familjestöd 12 Social samordnare. 13 Basutredningar. 14 FUNKA. 14 Konsultation till personal.. 15 Familjernas åsikter om projektet 16 Personalens åsikter om projektet..19 Avslutande diskussion.. 21 Referenser.. 24

4 Sammanfattning Vid socialförvaltningen i Boden, Barn- och familjeenheten, har ett treårigt projekt bedrivits för att utveckla samverkan med mödra- och barnhälsovården och skolhälsovården inom kommunen. Syftet med projektet har varit att möta familjer med barn 0-5 år i ett tidigare skede av en ogynnsam utveckling och att skapa en lättgänglig förebyggande verksamhet som bygger på frivillighet. Projektet har gått under arbetsnamn Lokalt stödteam. Projektet har pågått under perioden och har bekostats genom egen finansiering och genom ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Lokalt stödteam kan inte ses som ett vetenskapligt forskningsprojekt utan mer som ett utvecklingsprojekt för att kunna uppfylla socialtjänstlagens bestämmelser om att socialtjänsten ska samverka med andra verksamheter i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Resultatet visar att det finns ett ganska stort behov av en öppen och lättillgänglig verksamhet, med tvärprofessionell kompetens, som barnfamiljerna kan söka på eget initiativ. Att verksamheten bedrivits utanför myndighetsutövningens ram och i andra lokaler har varit en hjälp både för personalen och de hjälpsökande familjerna för att tydliggöra syftet med projektet. Trots olikheterna i de samverkande myndigheternas organisation och synsätt så har arbetet i projektgruppen med gemensam samsyn och mål, kunskap om varandras verksamheter, kompetens och yrkesroll gått relativt smidigt. Det finns dock en risk att smidigheten skulle kunna tyda på att verksamheten är personberoende och riskerar att raseras vid personalbyte eller omorganisation inom primärvården, men det är dock för tidigt att dra några sådana slutsatser ännu då projektet just avslutats. Slutligen så kan det konstateras att denna samarbetsmodell har gett barn- och familjeenheten en unik möjlighet att komma in på den förebyggande arenan. Det är inte längre ett problem att få kontakt med familjer med psykosociala svårigheter i ett tidigt skede och för MVC/BVC har det blivit lättare att motivera föräldrar till att ta emot stöd då kontakten är frivillig.

5 Inledning År 2000 genomfördes ett utvecklingsprojekt i Bodens Primärvård. Syftet med projektet var att identifiera behov av förändringar och föreslå åtgärder som skulle bidra till att utveckla den förebyggande verksamheten inom mödra-och barnhälsovården. Vid utgången av projekttiden så lades flera förslag till förändringar fram och ett av dem handlade om att öka samarbetet mellan mödra-och barnhälsovården och andra aktörer i Bodens kommun som berördes av och arbetade för familjernas och barnens välbefinnande. Vägvisande i det förslaget var till stor del medicinska forskningsrådets State of the art dokument från 1999 om barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa. För att arbeta hälsobefrämjande för barn och familjer pekade forskningsrådet på vikten av att personalen skulle kunna identifiera utsatthet, ge förebyggande stöd och hjälp samt fullgöra sin anmälningsplikt om så krävs. Samverkan ansågs behövas i organiserad form som fasta team med tät och regelbunden kontakt. Förändringar av problempanoramat motiverade andra sätt att arbeta än de gängse och etablerade. Fokus skulle ändras till ett hälsoperspektiv som innefattade mobilisering av föräldrarnas resurser och tilltro till deras förmåga samt riktade insatser för att stödja barnfamiljer med särskilda behov. Förstärkta nätverk mellan barnhälsovård och primärkommunala strukturer var önskvärda. På mödra- och barnhälsovården i Boden hade man länge stött på svårigheter att på egen hand kunna åstadkomma goda och varaktiga förändringar i arbetet med de utsatta familjerna. På barn- och familjeenheten fanns också bekymmer som handlade om att antalet anmälningar från MVC/BVC alltid varit få trots olika försök till informationsutbyte och kontaktskapande åtgärder. Erfarenheten visade att det var svårt att nå familjer i ett tidigt skede med traditionella stödinsatser som ofta är probleminriktade. Det krävdes en helt ny form av myndighetsövergripande samarbete för att dessa familjer ska få rätt stöd. Denna rapport är en intern utvärdering. Den är processinriktad med ett kvalitativt metodval. Datainsamlingen har gjorts genom enskilda intervjuer med familjer som varit i kontakt med Lokalt stödteam och med personal från den största samverkanspartnern dvs. primärvården. Syftet med rapporten är att fokusera på samverkan och att ge en beskrivning om hur projektet uppfattats av de berörda, både familjerna och samverkanspartnerna. 1

6 Bakgrund Att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa är något som de flesta barnverksamheter tycker är nödvändigt och vill vidareutveckla. Trots detta har utvecklingen gått långsamt och därför har regeringen och riksdagen sett sig tvungna att lagstifta om samverkan (Socialstyrelsen, 2004). En del i den nya lagstiftningen poängterar samverkan inom området tidiga insatser och betonar att målet är att barnet och föräldern ska få stöd utifrån en helhetssyn. Tidiga insatser har varit ett ledord i projektet och det har varit styrande i valet av samverkanspartners. Varför samverka? Det är inget nytt att samverka över myndighetsgränserna enligt Danermark & Kullberg (1999) men det nya är att det idag är en nödvändig arbetsform. Det finns numera en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa och detta regleras i lagstiftningen för respektive polis, förskola - skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Denna skyldighet gäller från 1 juli 2003 och regleras i socialtjänstlagen 5 kap 1a. I propositionen 2002/03:53 motiverar man lagändringen på följande sätt: Regeringen är av den uppfattningen att samarbete bör ske på alla samhällsnivåer för att få en bred bas i arbetet. Samverkan ska enligt propositionen ske på såväl individnivå som på övergripande nivåer. Socialtjänstens samarbetspartners förväntas, enligt propositionen, i första hand vara skolan, barnomsorgen, polisen samt hälso- och sjukvården. Samverkan är under stark framväxt och främst då genom familjecentralskonceptet som det nu finns ett hundratal av på olika håll i Sverige enligt föreningen för familjecentraler. Det finns en stark övertygelse om att samverkan ska vara ett medel för att förbättra för familjer i utsatta situationer och att detta ska leda till ökad kompetens och helhetssyn hos personalen. Genom förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan ska stödet kunna sättas in i ett skede när de blir mindre omfattande och kostsamma- både ur ekonomiskt och individuellt perspektiv. Att kunna agera gemensamt i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling har visat sig minska risken för att familjer hamnar i den gråzonen d v s där det är oklart om vilken myndighet som ansvarar för att möta ett visst behov (Socialstyrelsen, 2004). Samverkan för vems skull? Det är uppenbart att samverkan idag uppfattas som något viktigt och angeläget oavsett om vi menar samverkan i projektform, nätverksform 2

7 eller i än mer strukturerad form. Det som är mindre klart är på vilket vis samverkan är bra och vad som menas med framgångsrik samverkan( Nilsson, 2000). Enligt författaren ovan är det viktigt att bestämma vad man vill uppnå med den samverkan som genomförs. Frågor som man bör fundera på är om man vill lösa ett konkret problem, vill man utveckla eller sprida en metod eller vill man utlösa en förändring i den rådande organisationen. Författaren menar att det oftast finns tre tydliga motiv till att samverka: Det etiska motivet. Samverkan som en metod för att minska individens fallande mellan stolarna och därmed minska den enskildes lidande och smärta. Verksamhetsmotivet. Man är beroende av olika aktörers samverkan för att kunna lösa en problemställning. Effektivitetsmotivet. Samverkan är en metod som gör att man kan lösa en uppgift mer kostnadseffektivt. Samverkan ska i första hand gynna klienten. För denne ska samverkan innebära högre livskvalitet då den helhetssyn som samverkan genererar minskar den grå zonen eftersom alla goda krafter kan dra åt samma håll. Samverkan är även positivt för personalen som jobbar med klienten. Man upplever en större arbetstillfredställelse eftersom deras ansträngningar och ambitioner kring klienten ger resultat. Tidiga insatser Det är vanligt att man skiljer på olika nivåer av förebyggande arbete. För att förstå hur och på vilken nivå lokalt stödteam verkar är det viktigt att se skillnaden i det förebyggande arbete som bedrivs inom socialtjänstens myndighetsutövning och det arbete som MVC/BVC gör. Definitionen som används i utvärderingen är hämtad ur Kari Killens bok Barndomen varar i generationer (2000) och vi kan tänka oss insatserna som finns för barn och familjer med hjälp av en pyramid: 3

8 Indikerat Selektivt Primärt Figur 1. Olika nivåer av förebyggande arbete Behovet att tidiga insatser upptäcks ofta i de verksamheter som arbetar primärt förebyggande som MVC/BVC. Primärt förebyggande arbete riktar sig till hela befolkningsgrupper genom att erbjuda hälsoförebyggande insatser. För blivande och nyblivna föräldrar innebär det att de får tillgång till ett basprogram som består av mödravård, föräldrautbildning och barnhälsovård. Dessa primära insatser tillgodoser många familjers behov men långt ifrån allas. De barn vars föräldrar har begynnande psykosociala problem kan få en onödigt tung start i livet om de inte får rätt stöd i tid. Spädbarnsforskningen visar på att en grundläggande orsak till olika sociala problem senare i livet är att den första relationen mellan barn och förälder inte fått möjlighet att utvecklas gynnsamt. Detta citat som beskriver angelägenheten att arbeta förebyggande redan vid barnets födelse är hämtad ur rapporten förebyggande arbete kring barnets födelse ( Allmänna barnhuset, 1993): Barnets inställning till sig själv och omvärlden grundläggs under de första levnadsåren. En sund självkänsla och tillit till omvärlden är en viktig hälsofaktor för barnets framtid Selektivt förebyggande arbete riktar sig mot grupper och individer med särskilda behov. På denna nivå är det viktigt att ha fötterna i det primärt förebyggande arbetet eftersom det här handlar om att göra ett riktat arbete med de riskfamiljer som identifierats på den primära nivån. När varken primärt eller selektivt förebyggande arbete lyckats handlar det om indikerat förebyggande arbete. Målet i toppen på pyramiden är att mildra eller förhindra de konsekvenser som redan uppstått. Det vanliga är någon form av behandling eller rent av skydd för att garantera barnet hjälp. På denna nivå handlar det ofta om olika former av myndighetsutövning. 4

9 Projektet Det är vanligt att det selektivt förebyggande arbetet får stryka på foten när kommun och landsting sparar. Barn- och familjeenheten i Boden har länge försökt att integrera tidigt förebyggande arbete i det ordinarie arbetet men försöken har misslyckats och troligen beror det på svårigheten att kombinera myndighetsutövning med frivilligt stöd i ett tidigt skede. När barnen är små har föräldrarna ofta en stark vilja att allt ska fungera och vara bra och då vill man helt enkelt inte bli utpekad och registrerad som problemfamilj inom socialtjänsten. För MVC/BVC är det ofta ett för stort steg att förmedla sin oro och försöka motivera föräldrarna till mer omfattande stödinsatser. Det finns alltid en risk att barnmorskan eller bvc-sköterskan försämrar sin relation till familjen utan att någon stödinsats kommer till stånd. Dessa svårigheter från båda myndighetssidorna samt resultatet av primärvårdens föregående projekt bidrog till barn- och familjeenhetens tankar om samverkan kring utsatta familjer och genom detta skapades den nya förebyggande insatsen social samordnare. Uppbyggnaden bestod i att etablera en gemensam mötesarena med primärvården och elevvården där familjerna skulle erbjudas den hjälp de själva ville ha utan att behöva genomgå en utredning. Sociala samordnaren blev en socionom, Camilla Kjellberg från barn- och familjeenheten med samma kompetens som en socialsekreterare men utan myndighetsfunktion. Projektledaren har även denna varit socionom från barn- och familjeenheten, Monica Johansson-Helin. De övriga kompetenserna som ingått i arbetsgruppen är en pedagog, Kristina Liljeblad från dagverksamheten för unga mammor FUNKA som tillhör barn- och familjeenheten, skolpsykolog, Urban Andersson (det första 1½ året), specialpedagog först Margot Hermansson det första 1½ året och därefter Elisabeth Sandberg. Från primärvården har det varit en distriktsläkare från Sandens vårdcentral Katarina Enér samt en representant från var och en av kommunens fyra vårdcentraler. Dessa är Elsa-Britta Bergkvist, distriktssköterska på Björknäs vårdcentral, Alice Simonsson, distriktssköterska i Harads, Elisabeth Berg-Engman, barnmorska på Erikslunds vårdcentral och Anita Sjömark-Nordmark, distriktssköterska från Sandens vårdcentral. Arbetsgruppen träffades till en början två förmiddagar i månaden för att diskutera struktur, gemensam samsyn och mål med den samverkan som skulle påbörjas. Tid avsattes för att arbetsgruppen skulle lära känna varann, få kunskap om varandras verksamheter, kompetens och yrkesroll. Information om barnfamiljernas behov och samhällstrender samlades inom det lokala stödteamet och utifrån det utarbetades 5

10 gemensamt arbetsätt och metoder för att på bästa sätt möta de aktuella behoven. I senare delen av projektet minskades gruppträffarna till en gång i månaden. Gruppen ansåg då att de lärt känna varandra bra och att det kändes naturligt att ta upp nya familjer eller andra övergripande diskussioner. Personalen har under hela tiden visat ett stort engagemang på så sätt att de flesta i arbetsgruppen varit angelägna om att närvara vid varje arbetsmöte och varit aktiva och drivande i utvecklingsprocessen. I projektansökan beskrivs följande produktmål: Att genom samverkan i Lokala stödteam möta familjer med barn i förskoleåldern med syfte att identifiera begynnande problem av psykosocial karaktär och därigenom kunna erbjuda psykologiska, sociala och medicinska resurser. Att genom samverkan i ett professionellt nätverk på lokal nivå utreda och initiera stödinsatser för familjer med psykosociala behov och/eller barn med speciella behov, så att remiss till specialistresurser används i rätt omfattning. Att en ny form av stödinsats inom socialtjänsten tillskapas, s k social samordnare som med långsiktigt perspektiv tillsätts som ett stöd till aktuella familjer under barnets första år. Effektmålen i projektansökan har varit: Att familjer med psykosociala problem skall uppleva att de får ett bra anpassat stöd via en gemensam behandlingsplanering i det lokala stödteamet. Att stödet i form av social samordnare blir en adekvat insats för familjer där det förekommer psykosociala problem och som därigenom leder till minskad psykisk hälsa. Ett ökat antal barn får hjälp på basnivå vilket leder till en minskning av antalet remisser till barnsjukvården. Samverkansdokument I september 2003 fanns klara riktlinjer i form av ett styrdokument för arbetsgruppen att tillgå. Dokumentet framtogs av projektledaren och styrgruppen för att tydliggöra ansvarsfördelningen och underlätta samverkan. 6

11 Arbetsgruppen ska verka för: Att öka samarbetet mellan inblandade myndigheter Att träffa familjer med barn 0-5 år och erbjuda dem stöd i form av: Social samordnare för att få hjälp med vardagliga problem som t ex ekonomi, gränssättning, att strukturera vardagen och hjälp vid myndighetskontakter. Pedagogiskt stöd och rekommendationer, för att underlätta för familjer att strukturera barnets vardag och träna upp eventuella svaga sidor samt stärka barnets starka sidor. Att arbeta med friskfaktorer. Att på basnivå utreda barn med misstänkta neuropsykiatriska handikapp. Att dokumentera i barnets BVC journal och att eventuell remiss till specialinstans sker via barnets distriktläkare. Att via befintliga barnverksamheter träffa föräldrar för stöd, information och rådgivning. Att erbjuda FUNKA:s dagverksamhet till småbarnsföräldrar samt en mindre inslussningsgrupp för föräldrar som har svårt att gå direkt in i den löpande verksamheten. Att i FUNKA:s regi erbjuda gruppverksamhet med specialinriktning t.ex. kursen att leva med barn. Intern utvärdering Vid projektets ingång beslutades att en intern utvärdering skulle göras. Formen är aktionsforskning och kännetecknet för denna form är att utvärderaren finns med i det projekt som ska utvärderas som en aktiv aktör i uppbyggnads och förändringsprocessen tillsammans med de övriga i arbetsgruppen. Utvärderaren i projektet är den person som innehaft rollen som den nya stödinsatsen social samordnare. Nackdelen med en intern utvärdering är givetvis objektiviteten. Syftet med utvärderingen är att ge en beskrivning av hur den valda samverkansmetoden fungerat och uppfattats av de berörda, både personal och hjälpsökande. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 7

12 1. Har projektet genom samverkan lyckats utveckla det förebyggande området för barnfamiljer med barn 0-5 år i Boden? 2. Har produkt- och effektmålen uppnåtts? 3. Hur har barnfamiljerna upplevt det stöd de fått genom den samverkan som skett i det lokala stödteamet? Datainsamling Datainsamlingen har gjorts dels genom att föra statistik på de familjer som sökt stöd. Detta har skett genom att en arbetsplan upprättats vid varje ny kontakt för att få en uppfattning om vad familjerna vill ha hjälp med. De har vid första kontakten informerats om utvärderingen av projektet och att arbetsplanen förstörs efter att projektet avslutats och utvärderats. Urvalet till intervjuerna har varit familjer som haft tre eller flera kontakter med lokalt stödteam och detta för att de ska ha fått en chans att bilda sig en uppfattning kring det stöd som de erbjudits. Intervjuerna har spelats in på band och sedan skrivits ut i de delar som varit intressanta för frågeställningarna. Det var svårt att få familjerna att ställa upp på bandade intervjuer, många befann sig i en svår livssituation och därför respekterades deras reservation till att närvara vid en intervju. Tio föräldrar har deltagit vid en längre intervju som därefter skrivits ut i de delar som varit intressanta för frågeställningarna. När det gäller personalen så är det representanter från varje vårdcentral utom Harads som blivit intervjuad kring det samarbete som initierats och jag har valt den inriktningen för att de är nyckelpersonerna i den tidiga ingången hos familjerna. Etiska överväganden Personerna som intervjuats, såväl föräldrar som fått stöd, samt personal i primärvården är vid intervjun informerad om undersökningen som är planerad och att de uppgifter som framkommer behandlas konfidentiellt. Materialet har avidentifierats och kan ej härledas till någon enskild individ. Intervjupersonerna informerades om att deltagandet i intervjun var frivilligt och att de dokumenterade uppgifterna om dem kommer att förstöras efter att utvärderingen är klar. 8

13 Lokalt stödteams förhållningsätt Resultatet av projektet har visat att familjer gärna vill ha hjälp tidigt av en ogynnsam utveckling innan de känner sig misslyckade och har fått allt för stora problem i föräldrarollen. Fördelen med detta arbetssätt är att det varit möjligt att stärka de egna friska resurserna hos familjerna som sökt stöd för att ge dem tilltro till sin egen förmåga. Det verkar också ha stor betydelse för familjerna att inte behöva hamna i klientrollen som påminner mycket om att bli styrd och inte kunna påverka sin situation. Utifrån dessa tankar har jag valt att beskriva teorierna kring det salutogena perspektivet, och innebörden i makt-hjälp teorin. Salutogent perspektiv Salutogenes kommer från latinets salus och betyder hälsa. Aaron Antonovsky var israelisk professor i medicinsk sociologi och var den som myntade begreppet. Han menade att man borde fokusera mer på vad som orsakar hälsa än vad som orsakar sjukdom. Det centrala i hans teori är en stark känsla av sammanhang = KASAM som är avgörande för framgångsrik hantering av livets stressorer och hälsans bevarande. De generella motståndsresurserna som pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet, socialt stöd mm ger kraft att bekämpa en mängd olika stressorer. Känsla av sammanhang-kasam Antonovsky menade att det finns tre komponenter som är avgörande för vår förmåga att klara av påfrestningar och det är begriplighet: att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat strukturerat och tydligt, meningsfullhet: att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker i tillvaron, och hanterbarhet: att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. KASAM grundläggs i barndomen genom en trygg emotionell anknytning mellan barn och förälder. De personer som arbetar med barn och deras föräldrar professionellt har en viktig roll då de aktivt kan medverka till att stärka en individs känsla av sammanhang. Professor Marianne Cederblad och docent Kjell Hansson vid barn-och ungdomspsykiatriska institutionen vid Lunds universitet har forskat inom den salutogena ramen och kommit fram till flera skyddande faktorer som påverkar människors fysiska hälsa (omvårdaren, 5/98). Dessa faktorer är när det gäller familjen: 9

14 Att hjälpa andra när de behöver det är en skyddande faktor eftersom den tillåter individen utveckla en känsla av egenvärde, självtillit och självständighet. Tillitsfulla och intima relationer, med åtminstone en förälder, har visat sig vara en skyddande faktor. Klart definierade gränser och subsystem innebär att föräldrabarnhierarkin och generationsgränserna är tydliga. Positiv föräldra- barnrelation och betydelsen av en öppen och tillitsfull kommunikation har en salutogen betydelse. Klara regler i hemmet ger förutsägbarhet och har en skyddande effekt. Optimism och framtidstro innebär att man utvecklar en bättre självkänsla och känner sig lyckligare. Om man tror att man kommer att drabbas av färre motgångar och har mer tur än andra så leder det till ett bättre välmående. Inre kontroll, att individen har en upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv. Att tillföra och lyfta fram förmågor, resurser och skyddande faktorer speglar på ett bra sätt det salutogena förhållningsättet. I barnpsykiatrins slutbetänkande tas det upp att det hälsofrämjande perspektivet är en viktig aspekt och citaten nedan speglar sättet att arbeta: Bildligt talat skulle man kunna säga att drunkningsolyckor inte förhindras bara av att man håller barn borta från vatten och bygger stängsel vid flodbrinkar, utan även genom ökad simkunnighet och användning av flytvästar i risksituationer Mellan makt och hjälp En viktig fråga för de hjälpande myndigheterna är hur man ska agera för att stärka en människas självkänsla och tillit till den egna livsprocessen (Skau, 2001). Enligt författarna Lundström & Sunesson (2000) finns det ofta ett mer eller mindre utifrånstyrt tvång med i kontakten med socialtjänsten, vare sig det handlar om pengabrist eller om man tvingas dit pga. misstankar om att ens barn far illa. Socialtjänstens makt över resurser är därför central i relationen till klienten. 10

15 Författarna menar att organisationen inom socialt arbete och främst då socialtjänsten har visat sig svårföränderlig genom åren. Det har länge funnits starka påtryckningar i samhällsdebatten, från lagstiftare och centrala myndigheter om förändringar bort från det åtgärdsorienterade arbetssättet. Kritiken har fokuserat på socialtjänstens problem med att blanda tvång och stöd. De försök som görs för att utveckla nya metoder och verksamheter inom den vanliga socialtjänstens ramar blir vanligen kortlivade eftersom de inte är lagligt tvingade, inte myndighetsutövande och för att de inte tillhör organisationens institutionella kärna. Skau har utformat en modell över makt- och hjälpförhållandet mellan klient och hjälpare: makt A, mycket makt och lite hjälp B, mycket makt och mycket hjälp C, lite hjälp och lite makt D, mycket hjälp och lite makt hjälp Fig 2. Skaus modell över makt- och hjälp förhållandet A. Mycket makt och lite hjälp. Relationen präglas av stor obalans och utan nämnvärd hjälpeffekt. Vissa av socialtjänstens tvångsåtgärder har kritiserats för att vara av denna typ. B. Mycket makt och mycket hjälp. Här råder balans på hög nivå. Det kan t ex röra sig om tvångsmässig behandling av personer med missbruksproblem. C. Lite hjälp och lite makt. Här råder också obalans men på en lägre nivå. Hit kan räknas vissa former av poliklinisk vägledning/rådgivning. D. Mycket hjälp och lite makt. Inom denna aspekt ryms olika former av behandlingserbjudanden/öppenvård. Individen eller gruppen som den offentliga hjälparen möter ska kunna lita på att makt och kontrollmedel inte används. En viktig del i professionen är att förstå sin egen roll och funktion i den offentliga hjälp- och maktapparaten. Skau menar att de professionella hjälparna måste försöka förstå klienternas språk och 11

16 lyssna till deras historia och behov om de vill göra ett bra jobb. Grundläggande för detta tänkande är en tro på att alla människor besitter de nödvändiga resurserna för att lösa sina egna livsproblem och göra det bästa av sina liv. Hjälparens uppgift blir att lägga förhållandena tillrätta så att klienten kan komma i kontakt med sina egna fysiska, psykiska och sociala resurser. Skau hävdar att: detta måste ske i samarbete med klienten och inte över hans/hennes huvud Hur blev verksamheten? Denna del beskriver resultaten av det lokala stödteamets verksamhet. Första delen presenterar fakta om hur verksamheten tagit form och hur de olika delarna i lokalt stödteam använts samt statistik från de tre projektåren. Eftersom verksamheten blivit permanentad och fått en annorlunda form så bröts mätningen för projektet den 31 mars Den andra delen presenterar resultaten från intervjuerna med familjerna samt personalen. Familjestöd Under första projekt året inkom 31 familjer till teamet, 41 familjer under år 2 och 18 familjer under tredje årets första kvartal. Mätningen bröts då projektet permanentades 31 mars I dessa totalt 90 familjer så har det förekommit kring 100 barn som berörts av arbetet i teamet. De flesta familjer 81 stycken har kommit via primärvården och många har varit gravida vid det första besöket med teamet. De övriga nio har aktualiserats via socialsekreterare, familjerådgivning och personligt ombud. Det stöd som stått för den största ökningen i projektet är konsultation till personal inom mödravård och barnhälsovård. Under första projektåret gjordes fyra konsultationer och under andra året hade antalet ökat till 16. Rådgivningssamtal med föräldrar har legat på ett jämt behov om c:a 10 familjer per år. Till rådgivningssamtal räknas samtal om upp till tre tillfällen och det har ofta handlat om att familjen vill bolla en fråga som rör familjesituationen. De flesta har nöjt sig med endast ett samtal. Rådgivningssamtalen har skett både via telefon och genom ett möte då kontaktpersonen på vårdcentralen varit med. Av de familjer som fått insatser från lokalt stödteam under projekttiden har de flesta varit välvilligt inställda till att ta emot stöd direkt. Det motivationsarbete som bedrivits på vårdcentralerna har inte verkat arbetsamt för personalen och det är endast någon enstaka familj 12

17 som avböjt kontakt med lokalt stödteam. Ingen har reagerat negativt på erbjudandet trots att de ändå inte tagit emot stöd. Den reaktion som varit vanligast från familjerna är förvåning och enligt primärvårdens personal berodde det på att familjerna så lätt kunde erbjudas stöd trots tillsynes små problem. Sekretessfrågan har inte varit något problem eftersom ett samarbete skett tillsammans med familjen som i förväg godkänt vilka i teamet som skulle få närvara vid det första mötet. En gemensam arbetsplan upprättades under mötet och fokus lades på föräldrarnas egen problembeskrivning och det stöd som de var beredd att ta emot. I arbetsplanen framgick vem som var ansvarig för det stöd som föräldrarna önskat och när det skulle följas upp. Flera av de intervjuade föräldrarna uttrycker en lättnad då sköterskan eller barnmorskan uppmärksammade problemet och erbjöd stöd istället för att hänvisa till en annan hjälpinstans. De var även nöjda med att kunna boka tid genom sin vårdcentralskontakt och att de även fanns med vid första träffen som ett stöd. De riskfaktorer som identifierats under projekttiden har varit: Ekonomiska svårigheter Svårt att ta myndighetskontakter Relationssvårigheter gentemot barnet eller andra vuxna Gränssättningsproblematik Depressioner Missbruk Inget nätverk att bolla med Problem med sömnvanor och matvanor bland barn Psykiska besvär hos föräldrar Oro för neuropsykiatriska handikapp hos barnet Fysisk sjukdom t ex hjärtinfarkt, ryggproblem, Social samordnare Den nya förebyggande insatsen social samordnare har haft kontakt med ungefär 45 av de aktuella familjerna. Längden på insatsen har varierat från en rådgivningsträff till årslång kontakt. Den genomsnittliga längden på insatsen har varit 3-5 månader och det vanligaste problemen som familjerna önskat hjälp med har varit ekonomiska bekymmer, hjälp i kontakt med andra myndigheter och gränssättning gentemot barnen. Grundtanken med insatsen var att den skulle vara lättillgänglig för familjerna och att de skulle ha möjlighet att återaktualiseras om nya behov uppstod vilket också skett av flertalet familjer, som faktiskt återkommit med nya frågor. Att förlägga insatsen utanför myndighetsutövningen har gett positiv respons från familjerna då de kunnat söka insatsen på eget initiativ utan att behöva genomgå en myndighetsutredning. Utöver detta arbete 13

18 har sociala samordnaren testat intresset hos föräldrarna för att gå i studiecirkel. Temat för cirkeln var att sätta gränser och litteraturen var Bengt Grandelius bok Att sätta gränser, ett villkor för växande. Inbjudan gick ut till alla vårdcentraler och nådde alla föräldrar som kom dit på besök antingen till mödravården eller barnavårdscentralen. Nio föräldrar anmälde sitt intresse och sju av dem genomförde cirkeln som var uppdelad i fem träffar. Litteraturen köptes in av lokalt stödteam och föräldrarna fick låna varsitt exemplar, detta beslutades för att ingen av föräldrarna skulle behöva avstå pga. kostnadsskäl. Vid utvärderingen framkom att deltagarna varit väldigt nöjda och att det varit berikande att få diskutera ett gemensamt bekymmer. Det positiva resultatet genererade i att ytterligare en studiecirkel med samma tema startade upp i Harads men denna gång med specialpedagogen och distriktssköterskan i Harads som ledare. Basutredningar Denna funktion har haft som främsta syfte att barn inte ska behöva utredas av specialinstans om det inte finns behov av det för att barnet ska kunna få bättre hjälp genom t.ex. en diagnos. Lokalt stödteam har haft kontakt med 5-6 familjer där föräldrarna uttryckt oro för att barnen har något neuropsykiatriskt handikapp. De misstankar som legat till grund för föräldrarnas oro har främst varit språkförseningar eller aggressionsutbrott hos barnen. Basutredningen har vanligtvis gjorts av psykologen i teamet som träffat barnet och föräldrarna i olika situationer och miljöer för att få underlag till en bedömning. Ingen av utredningarna har vidareremitterats till t.ex. NEP-enheten trots att något barn konstaterats ha ett neuropsykiatriskt handikapp. Föräldrarna har varit nöjda med att få insatser som anpassad förskoleplats antingen inom den ordinarie förskolan eller genom Lingonet som är en förskoleavdelning anpassad för språkstörningar eller enbart rådgivning kring hur de på bästa sätt möter sitt barn så att tillvaron för dem blir så bra som möjligt. Specialpedagogen har varit behjälplig med att stötta personalen och samordna förskolans resurser för att på bästa sätt möta barnets särskilda behov av träning och pedagogiskt stöd. FUNKA Inom FUNKA har det funnits pedagogiska resurser som varit avsedda att användas till olika gruppverksamheter med specialinriktning och de skulle anpassas utifrån de behov som inkom till lokalt stödteam. Bland annat skulle kursen att leva med barn startas under projekttiden men det visade sig vara svårt att få ihop en grupp och därför kunde ingen sådan verksamhet genomföras. Många av 14

19 föräldrarna som erbjöds gruppverksamhet tackade nej och den främsta anledningen var att det kändes obekvämt eller jobbigt att ingå i en grupp. Däremot visade det sig att det fanns många blivande och nyblivna föräldrar som hade behov av att få stöd kring anknytningen till barnet. Då det inte gick att få en fast grupp så infördes en mindre inslussningsgrupp där man vart efter det fanns intresserade föräldrar kunde få komma in i gruppen. Utifrån detta behov så blev FUNKA:s verksamhet förändrad och en av förskollärarna blev utbildad i spädbarnsmassage för att kunna möta upp den omarbetade verksamheten. Konsultation till personal Det visade sig när projektet startat att personal inom olika barnverksamheter ibland hade behov av att anonymt få rådgivning kring familjer som de arbetade med för att få bättre verktyg att möta de problem som uppstod. Önskemål om att få tillgång till denna tjänst framfördes från vårdcentraler, socialtjänsten och förskolan. Konsultation syftar till att hjälpa andra yrkesutövare att höja sin kompetens, när det gäller de psykosociala problem som de möter på sina respektive yrkesområden (Killén, 2000). Författaren menar att det är ett måste att personal på vårdcentraler, förskolor och skolor får tillgång till konsultation när de är oroliga för barn och föräldrar. Tillsammans reflekterar man över olika förhållningssätt till det aktuella problemet. Kari Killén menar att ju större insikt man får om problemen, desto djupare förståelse vill den enskilde yrkesutövaren skaffa sig för att kunna ge bästa tänkbara hjälp. Tyvärr kunde inte lokalt stödteam bistå barnomsorgen med konsultation under projekttiden eftersom det inte fanns tillräckligt med resurser för att kunna möta denna stora verksamhet. Styrgruppen beslutade därför att konsultationen enbart skulle inriktas mot mödravården, barnhälsovården och socialtjänsten. Under det första projektåret gjordes tio anonyma konsultationer, året efter ökade behovet med det dubbla och totalt har det blivit kring 25 konsultationer. Det har nästan uteslutande varit personal på vårdcentralen som använt sig av konsultation. Själva konsultationerna har sett lite olika ut men det gemensamma är att de varit anonyma. Några personal har velat få konsultera när hela lokala stödteamet varit samlat för att få tillgång till flera kompetenser och i detta sammanhang har psykologen och specialpedagogen varit väldigt viktiga. Andra har varit nöjda med ett telefonsamtal med projektledaren eller den sociala samordnaren. 15

20 Flera av vårdcentralens personal har uttryckt en trygghet i att kunna få konsultation kring en familj. En sköterska uttryckte det så här: Innan lokalt stödteam fanns var det svårt att veta vart man skulle vända sig med frågeställningar som inte var tillräckligt svåra eller anmälningsbara Familjernas åsikter om projektet Intervjuerna är gjorda enligt en intervjumall som presenteras här: Hur kom du/ni i kontakt med lokalt stödteam? Vad var det som gjorde att du/ni blev erbjuden att få kontakt med lokalt stödteam? Hur upplevde du erbjudandet? På denna fråga uttrycker sig en förälder: Jag ringde min bvc sköterska en dag när det var extra tungt. Hon nämnde då lokalt stödteam och frågade om det kunde vara något för mig. Då greppade jag efter allt eftersom det var så jobbigt, så jag tackade ja direkt. Det kändes väldigt skönt att i det läget bli uppmärksammad och tagen på allvar. Jag fick sedan en snabb tid och bvc sköterskan följde med på det första mötet, det var skönt eftersom hon var involverad i bekymret och kunde hjälpa till och berätta Fyra andra föräldrar berättar så här: Vi fick kontakt med lokalt stödteam genom våran läkare på vårdcentralen. Vi berättade för läkaren att vi hade skaffat varsin samtalskontakt på vuxenpsykiatrin och att vi skulle börja träffa en barnpsykolog i Sunderbyn med anledning av matningsproblem. Vi blev förvirrade av alla dessa kontakter, allt blev kaos och det märktes på vårdcentralen. Vi blev då erbjuden att få kontakt med lokalt stödteam för att få hjälp att samordna alla resurser runtomkring. Vi tackade ja fast vi inte riktigt förstod vilken hjälp vi skulle få. Vi tyckte kanske att vi hade ett för litet bekymmer för att kunna få hjälp. Jag fick kontakt med lokalt stödteam via min barnmorska under graviditeten. Jag började fundera på hur ekonomin skulle bli då barnet kom. Det var då hon föreslog kontakt Jag var i en krissituation och behövde hjälp och hade fått avslag om kontakt med vuxenpsykiatrin. Min bvc sköterska föreslog då en kontakt med lokalt stödteam. Först är det ju en lång väg att inse att man behöver hjälp och då man väl söker blir det ett stort bakslag att inte bli emottagen. Det var ännu jobbigare. 16

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan 1 (5) Claes Sundelin Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan En av de många faktorer som Claes Sundelin nämnde som avgörande för att samverkan ska fungera är att lägga tid på att bygga upp

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer