Samrådsredogörelse. Innehåll

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr Renoir Danyar Sid 1(11) Tfn Samrådsredogörelse Ändring av detaljplan genom tillägg av fastighetsindelningsbestämmelser för del av Södermalm 8:57 vid kv Vintertullen i stadsdelen Södermalm, ÅDp Innehåll Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande... 2 Statliga och regionala myndigheter och förbund... 3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar... 5 Övriga remissinstanser... 9 Sakägare enligt fastighetsförteckning Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Föreslagna förändringar Sammanfattning Planen syftar till att ändra fastighetsindelningen för en del av allmän platsmark (Vitabergsparken) på Södermalm och reglera en ny fastighet på parkmark genom fastighetsindelningsbestämmelser. Avsikten är att åtgärden ska säkerställa att den ifrågavarande allmänna plats hålls samman för allmänna behov och att den inte får delas eller att utrymmen får avskiljas som egna fastigheter för andra ändamål. Planförslaget sändes ut på samråd Under samrådet har 12 yttranden inkommit. Alla remissinstanser med undantag av Lantmäterimyndigheten, har antingen inga erinringar mot planförslaget eller tillstyrker det men framför synpunkter i sak,

2 Sida 2 (11) framför allt vad gäller stöd i Plan- och bygglag för att ändra detaljplaner genom tillägg, att planförslaget inte försvårar bildande av 3D-fastighetsbildning för befintliga ledningar. Lantmäterimyndigheten anser att planförslaget med fastighetsindelningsbestämmelser (FIB) inte är av genomförande art eftersom de skäl som anförs är enbart av (framtida) obstruerande karaktär. FIB som syftar till (framtida) obstruktion och inte till genomförande av den plan de tillhör saknar helt stöd i 4 kap 18 plan - och bygglagen (PBL ). Inga sakägare, berörda eller kringliggande boende har framfört synpunkter på planförslaget. Inkomna synpunkter under samråd föranleder att fastigheterna Lott X2, Lott X3 och Lott X4 utgår. Ingen mer ändringar av planförslaget föreslås ske. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Planen syftar till att ändra fastighetsindelningen för en del av allmän platsmark (Vitabergsparken) på Södermalm och reglera en ny fastighet på parkmark genom fastighetsindelningsbestämmelser. Avsikten är att åtgärden ska säkerställa att den ifrågavarande allmänna plats hålls samman för allmänna behov och att den inte får delas eller att utrymmen får avskiljas som egna fastigheter för andra ändamål. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne.

3 Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Samrådsredogörelse Sida 3 (11) Länsstyrelsen Länsstyrelsen har inga synpunkter på planförslaget, dock vill de tillägga att anläggningarna som behövs för tunnelbaneutbyggnaden har planlagts som tillägg till gällande detaljplan. Länsstyrelsen vill därför upplysa om att förfarandet saknar stöd i Plan- och bygglag (2010:900). Av lagstiftningen följer att en detaljplan endast kan upprättas, ändras eller upphävas. Se även Boverkets vägledning på PBL-kunskapsbanken Stadsbyggnadskontoret delar mening med länsstyrelsen och är medveten om länsstyrelsens upplysning. Kontoret har därför och utifrån föreskrifter i PBL kallat föreslagen detaljplan för Ändring av detaljplaner genom tillägg och inte enbart Tillägg till detaljplan Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen skriver i sitt remissvar, tillsammans med Förvaltning för utbyggd tunnelbana, att Landstinget planerar för en servitutslösning för tunnelbaneutbyggnaden i enlighet med stadens vilja. Detta framgår bland annat i järnvägsplanerna för t-banan. Avtal mellan berörda kommuner och landstinget, där bland annat servitutslösningen regleras, kommer också att tecknas. Planförslaget syftar till att säkerställa att staden behåller äganderätten till utrymmen där tunnelbaneutbyggnaden planeras. Landstinget vill poängtera att de föreslagna planändringarna inte behövs för genomförandet av tunnelbaneutbyggnaden. Landstinget förutsätter att staden har kontroll över att planförslaget inte riskerar att hindra eller försvåra genomförandet av tunnelbaneutbyggnaden. Stockholms stad och Stockholms läns landsting genom Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), har under planarbetet för framtagande av både järnvägsplan och detaljplan för t-banan samarbetat och verkat för en effektiv process och arbete eftersom utbyggnaden av tunnelbanan förutsätter bostadsbyggandet. Stockholms stad har dessutom ett stort ansvar att leverera förutsättningarna för att utbyggnaden ska kunna ske i enlighet med det avtal som kommunen ingått om utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Stockholms stad har en annan uppfattning än Landstinget i fråga om framtagande av Fastighetsindelningsplaner (FIB-planerna). Staden ser planerna som ett viktigt verktyg och rättslighandling som

4 motverkar och undanröjer risker om en eventuell 3Dfastighetsbildning trots att parterna är överens om att marken upplåts med nyttjandeservitut. Sida 4 (11) Trafikverket Trafikverket framför att de har tagit del av Lantmäterimyndighetens yttranden över järnvägsplanerna och även över de fyra detaljplanerna. Där framgår att myndigheten starkt avråder från officialservitut och i första hand rekommenderar markåtkomst genom 3D-fastighetsbildning som enhetlig upplåtelse för hela utbyggnaden. Det framgår att syftet med ändringen av detaljplanen är att förhindra en 3D-fastighetsbildning för tunnelbanan. Trafikverkets uppfattning är att Stockholms stad och Stockholms läns landsting tar en mycket stor risk genom att med detaljplan begränsa de legala markåtkomstmöjligheterna i kommande järnvägsplaner. Det är mycket osäkert om markåtkomst för tunnelbaneutbyggnaden genom officialservitut över huvud taget är genomförbart. Om det vid en senare prövning visar sig att markåtkomst med servitut inte är möjligt riskerar utbyggnaden av tunnelbanan försenas med flera år eftersom detaljplanerna då måste upphävas för att utbyggnaden ska kunna genomföras. Förutsatt att kommande järnvägsplaner utformas med detaljplaneförslaget som grund krävas i detta fall att nya järnvägsplaner tas fram som möjliggör markåtkomst med äganderätt. Trafikverkets uppfattning är att rubricerad detaljplan inte går vidare till granskningsskedet men om den ändå gör det bör bestämmelsen om att 3D-fastigheter inte får bildas, utgå. Stadsbyggnadskontoret delar inte Trafikverkets mening i det avseende att föreliggande planförslag kan försvåra genomförande av utbyggnaden av tunnelbanan då markåtkomsten till följd av planförslaget, enbart är möjligt med servitut. Stadsbyggnadskontoret ser inga hinder att markåtkomsten för tunnelbaneutbyggnaden säkras med servitutlösning så som gjorts tidigare. Stadsbyggnadskontoret bedömer dessutom att det är fördelaktigt om detaljplanerna utformas med utgångspunkt från traditionell fastighetsbildning med servitutsupplåtelser. Då kan tunnelbanans behov tillgodoses utan att de berörda fastighetsägarnas användning i onödan begränsas. Staden förhandlar med landstinget/fut om genomförandet av tunnelbaneutbyggnaderna. Rättigheterna för det befintliga

5 Sida 5 (11) tunnelbanesystemet i princip är säkrat genom servitut. Avsikten är att rättigheterna för de nya tunnelbanelinjerna ska säkerställas på samma sätt. Utgångspunkten för det kommande genomförandeavtalet förväntas vara att markåtkomst i princip ordnas genom servitutsupplåtelser. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Anser att planförslaget med fastighetsindelningsbestämmelser (FIB) inte är av genomförande art. De skäl som anförs är enbart av (framtida) obstruerande karaktär. FIB som syftar till (framtida) obstruktion och inte till genomförande av den plan de tillhör saknar helt stöd i 4 kap 18 plan - och bygglagen (PBL). Själva upprättandet av handlingarna saknar därmed legitimitet. Vidare anser lantmäterimyndigheten att de fastigheter som omfattas av FIB i planförslagen inte blir lämpliga enligt 3 kap fastighetsbildningslagen (FBL). Den lämplighet som antyds i planbeskrivningarna har inget med FIB - fastigheternas isolerade egen lämplighet att göra ; indirekta effekter av fastighetsbildningen ryms inte inom lämplighetsbegreppet i 3 kap FBL. Argumentation kring uppfyllelse av PBL 4:18 saknas, liksom en vederhäftig lämplighetsdiskussion bestående av skäl med stöd i lagtext, förarbeten, handböcker eller rättspraxis. När ett verktyg används på ett sätt som det inte är ämnat för är risken stor att följderna blir svåröverblickbara långt framåt i tiden och ett flertal rättsosäkra genomförandesituationer följer i spåren. Att via denna destruktiva planering så tydligt nedprioritera vissa allmänna intressen till förmån för andra förbryllar lantmäterimyndigheten. Lantmäterimyndigheten varnar också för de oklara plan - och genomförandesituationer som FIB kan medföra. Särskilt allvarlig är nog det hinder som FIB kan utgöra för planmyndighetens egen planering av tunnelbanan och faran i att pågående järnvägsplansprocessers framkomlighet äventyras. I planhandlingarna finns också ett stort antal plantekniska missförhållanden, anmärkningsvärda påståenden och klara felaktigheter. Lantmäterimyndighetens synpunkter är inte oväntade. De utgår från den grundläggande skillnaden i kommunens respektive lantmäterimyndighetens inställning i frågan om tunnelbaneutbyggnadens fastighetsrättsliga genomförande. Kommunen utgår i sin bedömning från att det inte enbart är en

6 Sida 6 (11) fråga om vad som är mest lämpligt med hänsyn till fastighetsbildningslagen. Kommunen ska även beakta att genomförandet kan påverka förutsättningarna för en långsiktigt god markhushållning enligt 2 kap plan- och bygglagen. Detaljplaneringen för tunnelbanan innebär en kombination av två slags planändringar Kommunen arbetar med ändringar av gällande detaljplaner för de aktuella tunnelbanesträckningarna. Ändringarna omfattar bestämmelser av två olika slag. Dels införs nya planbestämmelser som reglerar markanvändningen för de utrymmen som behövs för tunnelbanans utbyggnad. De är samordnade med järnvägsplanerna och följer tunnelbanans sträckning. Samtidigt arbetar kommunen med ändringar som innebär tillägg av fastighetsindelningsbestämmelser för att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av tunnelbanan. De avser några allmänna platser utmed tunnelbanans linjer. De båda typerna av planändringar hör samman. För kommunen är fastighetsindelningsbestämmelserna en förutsättning för att ta fram planändringarna med markanvändningsbestämmelser för tunnelbanan. De skapar en trygghet utöver den civilrättsliga överenskommelsen om genomförandet mellan kommunen och landstinget. Lagstöd för fastighetsindelningsbestämmelserna Kommunen anser att ändringarna av gällande detaljplaner med fastighetsindelningsbestämmelser har stöd av 4 kap 18 PBL. Fastighetsindelningsbestämmelserna avser genomförandet av gällande planer inklusive ändringarna för att möjliggöra tunnelbaneutbyggnaden. Enligt 4 kap 30 PBL finns inget hinder att de redovisas på en särskild plankarta. Det är inte heller något problem att de hanteras i ett eget planförfarande. Lantmäterimyndighetens synpunkter utgår från ett missförstånd att fastighetsindelningsbestämmelserna enbart ska ses i relation till gällande planer i nuvarande utförande, utan hänsyn till pågående ändringar för tunnelbanan. I ett sådant perspektiv blir deras invändningar begripliga, men det är inte det som gäller. Ändamålsenlig indelning i fastigheter Att genomföra en ändamålsenlig fastighetsstruktur är inte enbart en fråga om att indela marken i fler enskilda fastigheter, så som lantmäterimyndighetens yttrande kan tolkas. Genomförandet kan likaväl avse att säkerställa att ett markområde inte styckas upp i fler fastigheter på ett icke önskvärt sätt.

7 Sida 7 (11) Fastighetsindelningsbestämmelserna innebär en ändring av den allmänna platsmarkens fastighetsstruktur, vilket behövs för att trygga att tunnelbaneutbyggnaden kan genomföras på avsett sätt. Avgränsningen av fastighetsindelningsbestämmelserna med en buffertzon Fastighetsbildning som berör allmän plats bör normalt följa gränsdragningen mellan allmän plats och kvartersmark. Förslaget till fastighetsindelningsbestämmelserna har i vissa delar en annan avgränsning. Syftet är att skapa en buffertzon mellan de fastigheter som fastighetsindelningsbestämmelserna avser och kvartersmarken. Genom att buffertzonen inte regleras av fastighetsindelningsbestämmelser undviks riskerna med en ny tvingande reglering av gränserna till privatägda fastigheter. I flera fall är dessa gränser ofullständigt bestämda så en ny reglering skulle kunna medföra tvångsvis intrång i privat mark. Buffertzonen möjliggör också att små gränsjusteringar vid behov kan göras av lantmäterimyndigheten utan att detaljplanen behöver ändras. Till skillnad mot lantmäterimyndigheten anser kommunen att det är ett effektivt sätt att indela marken som saknar betydelse för bedömningen lämplighetskravet i 3 kap fastighetsbildningslagen. Tunnelbanan i områden med fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen ser inte heller något hinder att fastigheter som avser allmänna platser kan innehålla mark som omfattas av en användningsbestämmelse om allmännyttigt ändamål, som T (tunnel för spårtrafik) eller liknande. En parallell är att det är vanligt att det ingår mark som är avsedd för E (teknisk anläggning) i allmänna platser. Enligt praxis hindrar det inte fastighetsbildning för allmänna platser eller att de avsedda anläggningarna (elnätsstationer mm) kan upplåtas med servitut. Det finns därför inget behov av att byta ut markanvändningsbestämmelsen stora T mot en markreservatsbestämmelse litet t inom de områden som omfattas av fastighetsindelningsbestämmelser. Om så ändå skulle bedömas vara fördelaktigt vill kommunen understryka att det är fullt möjligt att använda markreservatsbestämmelser som lilla t på allmän plats. Lantmäterimyndigheten har felaktigt hävdat att det inte går. I konsekvensbeskrivningen till de allmänna råden om planbestämmelser (BFS 2014:5 sid 65) har Boverket redovisat att det är fullt möjligt.

8 Sida 8 (11) Ändringar av förslaget till fastighetsindelningsbestämmelser En del av lantmäterimyndighetens mer detaljerade synpunkter kommer att beaktas genom att gränserna för fastighetsindelningsbestämmelserna ses över. Planbeskrivningen kommer även att utvecklas med avseende på beskrivningen av syfte, lämplighetsprövning och genomförande. En eventuell ändring är också att fastighetsindelningsbestämmelserna kan förtydligas så att det framgår entydigt att de inte utgör något hinder för servitut. Slutförande av planerna Efter samrådet sammanställs en samrådsredogörelse med en sammanfattning av inkomna synpunkter och kommunens kommentarer med anledning av dem. De fyra förslagen kommer att justeras, bland annat med hänsyn till ovanstående kommentarer. Därefter kommer förslagen att ställas ut för granskning. Lantmäterimyndigheten är enligt PBL skyldig att yttra sig på nytt om förslagen under granskningen. När granskningstiden är slut upprättas ett granskningsutlåtande. Därefter läggs planförslagen fram för antagande. Lantmäteriets samrådssynpunkter bedöms inte medföra någon försening av arbetet. Överklagande och överprövning Med den föreslagna utformningen av fastighetsindelningsbestämmelserna (efter justering av gränserna i några fall) är kommunen själv ägare till samtliga fastigheter som berörs. Förslaget medför inte några konsekvenser så att andra parter kan anses berörda med klagorätt. Lantmäterimyndigheten saknar klagorätt. Förslaget avser inte någon sådan fråga som kan ligga till grund för Länsstyrelsens rätt att överpröva kommunens antagande av planerna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Har ingen erinran.

9 Sida 9 (11) Stockholms stadsmuseum Har inga synpunkter. Storstockholms brandförsvar Har ingen erinran. Övriga remissinstanser Stockholm Vatten AB Har inga synpunkter Ellevio AB Har ingen erinran mot planförslaget. AB Fortum Värme Inom planområdet finns befintliga fjärrvärme- och/eller fjärrkylaledningar. För att kunna planera ev. ledningsomläggningar och nya ledningsdragningar samt säkra befintlig drift med så få driftstörningar som möjligt är det bra med tidig information och samrådsmöten. Åtgärder i Fortum Värmes distributionsanläggningar utförs av Fortum Värme och bekostas av byggherre enligt gällande avtal, viktigt att bolaget tecknar samarbetsavatal och genomförandeavtal snarast möjligt. Beträffande undermarksanläggningar påpekar Fortum Värme Tunnlar AB att bolaget är ägare till befintliga säkerhetsklassade undermarksanläggningar i form av utsprängda ledningstunnlar inom aktuellt detaljplanområde Lott X2. Fortum Värme Tunnlar AB motsätter sig föreliggande planförslag då bolaget har för avsikt att genomföra 3D-fastighetsbildning för aktuella ledningstunnlar. Detta i syfte att säkerställa det fastighetsrättsliga ägandet och tillhörande långsiktiga verksamhetsutövandet vilket skulle omöjliggöras med aktuellt förslag. Vidare framför bolaget att de fyra fastigheterna inte bedöms påverka Hammarbyverkets verksamhet och därmed inte påverka produktionen av fjällvärme/fjärrkyla på något sätt. Fortum Värmes synpunkter kommer att beaktas. Lott X2, där bolaget har rättigheter till befintliga ledningstunnlar, utgår från planförslaget.

10 Sida 10 (11) Skanova Skanova uppfattar och förutsätter att detaljplaneändringarna inte medför att någon av Skanovas teleanläggningar behöver flyttas eller ändras, eller att villkoren avseende dessa på något sätt ändras. Är detta en missuppfattning önskar vi ett förtydligande och möjlighet att komplettera detta samrådsyttrande. Skanova har inget att erinra mot ändring av detaljplanerna men vill informera om att Skanova har teleanläggningar inom planområdet Lott X1, X2,X3 samt X4. Tvingas Skanova ändå vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering eller motsvarande förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Stadsbyggnadskontoret försäkrar bolaget att detaljplaneändring föranleder ingen påverkan på befintliga markförlagda teleanläggningar. Gällande markanvändning förblir detsamma och eventuella fastighetsbildningar eller regleringar kommer att ske utan minsta konsekvenser på befintliga ledningar eller dess upplåtelserättigheter. Vidare kommer lott X2, Lott X3 och Lott X4 att utgå från planförslaget. Sakägare enligt fastighetsförteckning Inga synpunkter har inkommit från sakägare, berörda eller kringliggande boende. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan planförslagets syfte och begränsning av markåtkomstmöjligheter för kommande järnvägsplan för tunnelbaneutbyggnad identifierats. Kommunen anser att ändringarna av gällande detaljplaner med fastighetsindelningsbestämmelser har stöd av 4 kap 18 PBL. Fastighetsindelningsbestämmelserna avser genomförandet av gällande planer inklusive ändringarna för att möjliggöra tunnelbaneutbyggnaden. Kommunen utgår i sin bedömning från att det inte enbart är en fråga om vad som är mest lämpligt med hänsyn till fastighetsbildningslagen. Kommunen ska även beakta att genomförandet kan påverka förutsättningarna för en långsiktigt god markhushållning enligt 2 kap Plan- och bygglagen.

11 Sida 11 (11) Kommunen arbetar med ändringar av gällande detaljplaner för de aktuella tunnelbanesträckningarna. Ändringarna omfattar bestämmelser av två olika slag. Dels införs nya planbestämmelser som reglerar markanvändningen för de utrymmen som behövs för tunnelbanans utbyggnad. De är samordnade med järnvägsplanerna och följer tunnelbanans sträckning. Samtidigt arbetar kommunen med ändringar som innebär tillägg av fastighetsindelningsbestämmelser för att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av tunnelbanan. De avser några allmänna platser utmed tunnelbanans linjer. Fastighetsindelningsbestämmelserna innebär en ändring av den allmänna platsmarkens fastighetsstruktur, vilket behövs för att trygga att tunnelbaneutbyggnaden kan genomföras på avsett sätt. De båda typerna av planändringar hör samman. För kommunen är fastighetsindelningsbestämmelserna en förutsättning för att ta fram planändringarna med markanvändningsbestämmelser för tunnelbanan. De skapar en trygghet utöver den civilrättsliga överenskommelsen om genomförandet mellan kommunen och landstinget. Föreslagna förändringar Kontoret föreslår att förslaget ändras så att Lott X1 utgår från planförslaget. Kvarstående fastighet får benämning Fastighet A Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående revideringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Anna Lina Axelsson Planchef Renoir Danyar stadsplanerare