Piratkrig i medierna

Transkript

1 MITTUNIVERSITETET (Sundsvall) C uppsats 15 poäng (HT 2009) Institutionen för informationsteknologi och medier Handledare: Jesper Strömbäck :54 Piratkrig i medierna En beskrivande studie om dagstidningars bevakning av Ipred debatten Joakim Gerhardsson joge0702@mail.itm.miun.se Joel Gustafsson jogu0707@mail.itm.miun.se

2 SAMMANFATTNING På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EUdirektiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari Lagförändringarna kom att gå under beteckningen Ipred lagen. Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft. Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred frågan. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen. Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande ickeelitkällor. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Problembakgrund Semantik och definitioner Syfte Frågeställningar 7 2. Teori Journalistikens roll Objektivitet som ideal Att värdera nyheter Medielogiken Personifiering Teorin om dagordningen Gestaltning är en tolkning Sakgestaltning Spelgestaltning Källor i journalistiken Metod Metodurval Urval Tillvägagångssätt Validitet och reliabilitet Metodkritik Resultat Antalet artiklar och dess utformning Artiklarnas innehåll Källor Analys Sakområden Gestaltningar Personifieringar Textkaraktär 33 3

4 5.2 Källor Elit och icke elitkällor Inställning i frågan Politiker Slutsats Vilka sakområden förekommer i dagstidningarnas rapportering av Ipred debatten och i vilken utsträckning? I vilken utsträckning förekom sak och spelgestaltning i dagstidningarnas rapportering av Ipred debatten? I vilken utsträckning vinklades artiklarna positivt respektive negativt i Ipred frågan? I vilken utsträckning förekom personifiering? Vilka källor användes i nyhetsartiklarna och i vilken utsträckning? Var källorna positivt eller negativt inställda till Ipred lagen? Egna reflektioner 38 Källförteckning 39 Bilagor Bilaga 1: Kodschema: text och innehåll Bilaga 2: Kodschema: källor Bilaga 3: Kodformuleringar 4

5 1 INLEDNING Debatten kring fildelning har under de senare åren intensifierats i takt med att den faktiska nedladdningen av upphovsrättsskyddat material ökat. 1 I dagsläget fildelar femtio procent av alla svenskar som är under 30 år. 2 Sammantaget finns det tre miljoner fildelare i Sverige. 3 Musik och filmbranschen har gått stadigt i bräschen för att lagstiftningen kring nedladdning ska skärpas, men även politiker har åkallat vikten av att säkerställa upphovsrättsskyddet. Under slutet av 2008 och i början av 2009 tilltog debatten kring den så kallade Ipred lagen ytterligare. Den svenska regeringens förslag om att ge rättsinnehavare och licenstagare mer frihet att med juridiskt stöd eftersöka fildelare ledde till diskussioner om personlig integritet och immateriellt skydd. Frågan väckte gensvar hos branschaktörer, politiker och svenska medborgare, och debatten låg högt upp på mediernas dagordning ända fram till ett par veckor efter att lagjusteringarna röstades igenom i den svenska riksdagen i slutet av februari När vi tog del av nyhetsrapporteringen in medias res upplevde vi det som att bevakningen var tendentiös och skev. Vi kände att medierna inte höll en balans i rapporteringen, utan ägnade merparten av nyhetsinnehållet åt förespråkare av lagjusteringarna. Upplevelserna av nyhetsrapportering ledde således till att vi bestämde oss för att undersöka hur nyhetsbevakningen egentligen såg ut. 1.1 PROBLEMBAKGRUND I maj månad 2004 fastställdes ett direktiv från Europeiska Unionen, som åsyftade att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter. 4 Direktivet som gick under namnet Intellectual Property Rights Enforcement Directive var tänkt att ge rättsinnehavare och licenstagare tillåtelse att begära informationsföreläggande eller intrångsundersökning i enlighet med upphovsrättslagen. 5 Vid en vidare domstolsprocess skulle sedan rättsinnehavare och licenstagare kunna begära ut uppgifter om IP adresser och vilket internetabonnemang som IP adressen tillhör, för att därefter kunna ställa den individuella fildelaren till rätta. Europaparlamentet röstade igenom direktivet 20 maj samma år, och fyra år senare, 9 oktober 2008, lades en remiss från Justitiedepartementet som ämnade implementera direktivet i den svenska lagstiftningen. 6 De föreslagna lagändringarna gick under benämningen Ipred lagen. Debatten om fildelning, genom såväl traditionella medier som 1 Rydell & Sundberg 2009, s.11 2 ibid, sid noje/nyheter/tre miljoner fildelar illegalt i sverige ( :39) 4 European Union 2004, sid Justitiedepartementet 2007, sid Justitiedepartementet 2008, sid

6 sociala medier och nätverk, tog ytterligare fart efter att remissen presenterats. Vissa menade på att ett genomförande av Ipred lagen skulle inskränka den personliga integriteten ytterligare efter beslutet om införandet av FRA lagen, som tillåter signalspaning 7, i juni 2008 medan andra hävdade att lagen var berättigad för att stävja de upphovsrättsliga intrång som fildelningen gett möjlighet till. Efter remissvaret från Lagrådet justerades lagförslaget och förbereddes för votering i Sveriges riksdag. Ipred lagen röstades igenom i Sveriges riksdag den 25 februari 2009 och vann sedermera laga kraft 1 april samma år. 8 Från att den första lagremissen presenterades, till att förslaget röstades igenom, har de svenska tidningarna ägnat stort utrymme åt fildelningsdebatten både i pappers och webbutgåvor. Bevakningen av frågan har rört både diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas position ska stärkas, till att den personliga integriteten för individerna i sammanhanget riskeras att utarmas eller rentav försvinna i och med att fildelarna kan granskas hårdare. Nyheter om bland annat blogguppror, upprörda fildelare, politiska meningsskiljaktigheter och indignerade branschaktörer florerade friskt i mediebevakningen. Dagordningsteorin menar på att de ämnen som medierna tar upp på sin dagordning oftast hamnar på medborgarnas dagordning över vad som är viktigt. Maxwell McCombs, amerikansk medieforskare, talar om att medierna har stor påverkan kring hur viktig en fråga blir för allmänheten 9, medan gestaltningsteorin talar om att medierna kan påverka hur människor uppfattar verkligheten. 10 Tidningarnas ansvar, i det här fallet, ska utifrån den statliga Pressutredningen 2006 vara att hålla en balanserad och sakligt neutral bevakning av frågan, och rapportera allsidigt och låta både förespråkare och motståndare i frågan komma till tals. 11 Stor vikt läggs även vid att mediernas bevakning ska informera, granska och vara ett forum till debatt, för att sedan ge medborgarna tillräckligt med underlag för att de själva ska kunna bilda sig en åsikt i frågan. 12 Vi anser studien vara motiverad ur hänseendet att vi vill se hur bevakningen av Ipred debatten har förhållit sig till tidigare forskning och teorier om medieinnehåll. Debatten var livlig och präglade många mediers innehåll. Nyhetsrapporteringen av Ipred debatten i de rikstäckande tidningarna bör därför, enligt tidigare nämnda teorier, ha påverkat många personers åsikter och uppfattningar i och av frågan. I vår uppsats läggs stor relevans vid kriteriet att båda sidor av debatten har belysts i samma utsträckning, samt att nyhetsrapporteringen möjliggjort för medborgarna att ta ställning i sakfrågan. De teorier och aspekter vi lutar oss mot i uppsatsen har vi valt för att de alla försöker att 7 Riksdagen 2009, sid Riksdagen 2009, sid McCombs 2004, sid Strömbäck 2000, sid SOU 2006:8, sid ibid, sid

7 förklara varför medieinnehållet ser ut på ett visst sätt framför allt vad gäller politisk nyhetsrapportering någonting vi har stor nytta av. 1.2 SEMANTIK OCH DEFINITIONER I uppsatsen använder vi uttrycket "Ipred lagen" för att beskriva de lagjusteringar som först föreslogs och sedan röstades igenom. Synonyma begrepp, som "fildelningslagen", piratjägarlagen och "piratlagen", har blivit vedertagna i mediebevakningen och kommer således att räknas in i vårt användande av Ipred lagen som uttryck och begrepp. Med begreppet fildelare syftar vi på de individer som laddar ner upphovsrättsskyddat material utan att någon ekonomisk ersättning för den nedladdade produkten utgår till de som äger de immateriella rättigheterna. Begreppet branschaktörer åsyftar företrädarna för de företag och privatpersoner som blivit drabbade av att fildelare laddat ner deras skyddade material. Begreppet Ipred frågan syftar på den övergripande sakfrågan om huruvida Ipred lagen skulle införas eller inte. 1.3 SYFTE Syftet är att undersöka hur rapporteringen av Ipred debatten sett ut i den tryckta upplagan av Sveriges fyra största dagstidningar, från det att förslaget om lagjusteringar presenterades (9 oktober 2008) till två veckor efter att nämnda justeringar röstades igenom i riksdagen (11 mars 2009). Vi vill bland annat ta reda vilka sakområden som förekommit i rapportering, i vilken utsträckning sak och spelgestaltning förekommit och vilka källor som kommit till tals i artiklarna. Vår undersökning är en beskrivande fallstudie av en politisk situation som inte ämnar generalisera. Studien är baserad på en kvantitativ innehållsanalys med två förgreningar: medieinnehåll och källanvändning. 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR Vi har valt följande frågeställningar, som vi hoppas kunna besvara utifrån vår undersökning: 1. Vilka sakområden fokuserade dagstidningarna rapporteringen av Ipred debatten på och i vilken utsträckning? 2. I vilken utsträckning förekom sak och spelgestaltning i dagstidningarnas rapportering av Ipred debatten? 7

8 3. I vilken utsträckning vinklades artiklarna positivt respektive negativt i Ipred frågan? 4. I vilken utsträckning förekom personifiering? 5. Vilka källor användes i nyhetsartiklarna och i vilken utsträckning? 6. Var källorna positivt eller negativt inställda till Ipred lagen? 8

9 2 TEORI I teorikapitlet behandlar vi den litteratur och de teorier som vi funnit vara relevanta för arbetet med vår egen studie. Vi utgår inledningsvis från de svenska pressutredningar som gjorts för att definiera journalistikens uppdrag, och tar vidare upp teorier om nyhetsgestaltning, nyhetsvärdering och medielogik, medierna och dagordningen och slutligen hur källor används inom journalistiken. 2.1 JOURNALISTIKENS ROLL OCH ANSVAR Den svenska journalistiken baseras på den sociala ansvarsideologin 13 ; en teori som grundar sig på att medierna har ett ansvar inför samhället. Enligt den sociala ansvarsideologin ska nyhetsmedierna rapportering hålla sig rättvis, sanningsenlig och objektiv, samt följa de etiska normer som stipulerats. 14 I början av 1960 talet avslutades den allra första pressutredningen på uppdrag av den svenska regeringen, som ämnade rama in journalistiken som profession och tydligt definiera vad journalistikens primära uppdrag var. Sedan dess har ytterligare pressutredningar utförts, den senaste från 2006, även om de huvudsakliga dragen hållits intakta. I utredningen från 1994 fastslås att journalistikens uppdrag, i korthet, är att informera, granska och vara forum för debatt ; definitioner som även återfinns i utredningen från I den senaste utredningen klargörs även att massmedierna spelar en central roll i det demokratiska systemet och att det är viktigt att massmedierna kan spegla olika åsikter, uppfattningar och idéer i samhället. 16 Aftonbladets ledarskribent Jesper Bengtsson ser medierna som ett filter mellan samhället och medborgarna. 17 I Sverige har en rad normer och publicistiska rättesnören utformats för att i en vidare bemärkelse hålla journalistiken korrekt och objektiv. Pressens Samarbetsnämnd har, tillsammans med Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio, formulerat etiska regler under namnet Spelregler för press, radio och tv för att bibehålla den, enligt dem, demokratiskt värdefulla journalistiken intakt och konsekvent utförd Hadenius & Weibull 2008, sid McQuail 2005, sid SOU 2006:8, sid ibid, sid Bengtsson 2001, sid Pressens samarbetsnämnd 2007, sid. 8 9

10 2.1.1 Objektivitet som ideal Men det råder alltjämnt delade meningar om huruvida journalistikens objektivitet är möjlig att upprätthålla i realiteten. Medieforskares åsikter går isär. 19 Jesper Strömbäck skriver att många forskare hävdar att varje försök med att bygga journalistik på objektivitet kommer eller riskerar att gynna en part. 20 Objektivitet inom journalistiken är med anledning av det inte önskvärt enligt vissa, medan andra ser objektiviteten som omöjlig att uppnå. 21 I Spelet om opinionen av medieforskaren Lars Nord tas problematiken kring journalistikens objektivitet upp. Nord menar på att även om den professionalism som präglat journalistiken mer och mer genom åren, där stor vikt läggs på ett oberoende ställningstagande, tenderar att fungera kontraproduktivt. 22 Professionaliseringen leder inte sällan till en mer påtaglig likriktning av de journalistiska arbetsmetoderna eftersom att arbetet blir så inrutat. 23 Medieforskaren Jörgen Westerståhl är inne på samma linje. Han ställer den retoriska frågan om ett subjektivt händelseförlopp, som flertalet av nyheterna består av, kan ges en objektiv framställning. 24 Statsvetaren Olof Petersson framhåller risken med att journalistiken visar ansatser till att favorisera det avvikande och dramatiserande i nyhetsrapporteringen, vilket sedermera leder till att uppdraget om objektivitet och autonomi urholkas ATT VÄRDERA NYHETER Håkan Hvitfelt har i sin forskning kring journalistik och nyhetsvärdering kommit fram till en rad punkter och kriterier som enligt honom leder till att en händelse eller ett uppslag blir till journalistisk nyhetsprodukt. 26 Bland Hvitfelts kriterier märks bland annat politik, ekonomi, brott och olyckor, överraskning eller sensation samt elitpersoner som aktörer. 27 Jesper Strömbäck redogör vidare för andra faktorer som påverkar det journalistiska slutinnehållet som publiken tar del av. Konkurrensen mellan olika medieföretag leder till villkor 19 Sahlstrand 2000, sid Strömbäck 2004, sid ibid, sid Nord 1997, sid ibid, sid Westerståhl 1972, sid Petersson 1987, sid Hvitfelt 1989, sid ibid, sid

11 som baseras på politik, juridik, ekonomi, källor, kulturella värderingar och tekniska förutsättningar Medielogiken Diskussionerna om nyhetsvärderingen kan vävas samman med teorin om medielogiken som de amerikanska forskarna Robert Snow och David Altheide presenterade på 1970 talet. I korthet uttalar sig teorin om att mediernas nyhetsinnehåll bestäms av vad som passar det egna formatet. 29 Inom medierna finns det standardiseringar inom det redaktionella arbetet, vilka grundar sig på traditioner. 30 Standardiseringarna är så pass djupt rotade att vissa val i nyhetsarbetet inte ens kan betraktas som val utan är rena självklarheter. 31 Den svenska medieforskaren Kent Asp har valt att koncentrera medielogiken till fyra fundament: mediernas format, rutiner, arbetsmetoder och dramaturgi. 32 Enligt Denis McQuail har medielogiken stor relevans i hur nyhetsbevakningen efterlevs. Han menar på att mediernas slentrianbeteende, som stödjer sig på ovan nämnda fundament, leder till förutsägbarhet och skev granskning. 33 När medierna behandlar politiska frågor, som val och lagförslag, tenderar nyhetsförmedling att kännetecknas av personifiering och kontroversiella händelser och uppslag. Den norske medieforskaren Gudmund Hernes talar om att journalistiken grundar sig på dramaturgi för att attrahera publiken och att det politiska livet diskuteras som om det först och främst rör sig om tävlingskonkurrens 34, en berättarform som författaren Bengt Nerman har valt att kalla dramafabriken. 35 Jesper Strömbäck menar vidare att händelser eller sådana fakta som kan tillspetsas, förenklas, polariseras, intensifieras, konkretiseras, personifieras blir till nyheter enligt medielogikens definitioner och principer Strömbäck 2004, sid McQuail 2005, sid ibid, sid Ekecrantz & Olsson 1994, sid Asp, 1992, sid McQuail 2005, sid Hernes 1978, sid Nerman 1997, sid Strömbäck 2000, sid

12 2.2.2 Personifiering Personifiering i medieinnehållet innebär att vinklingen av en nyhet riktas in mot en enskild individ. 37 Nyheten fokuserar på en person i stället för helheten. I De synliga av medieforskaren Anders Sahlstrand konstateras att personifiering är ett drag av mediernas kommersiella ådra. Personifiering används i stor utsträckning för att sälja fler tidningar. 38 Aftonbladets Jesper Bengtsson menar på att personifiering i medierna är ett effektivt grepp för att förenkla politiska resonemang. 39 Bengtsson drar paralleller till den årliga statsbudget som presenteras av den sittande finansministern i den svenska regeringen. I stället för att angripa frågan mer vitt och brett väljer tidningarna inte sällan att benämna budgeten som Ringholms budget, som i det här exemplet åsyftar socialdemokraternas före detta finansminister Bo Ringholm. 40 Nyheten blir mer läsvärd om det går att koppla händelsen eller skeendet till en enskild person. Av Jesper Strömbäcks valrörelseundersökning från 2002 framkom att omkring hälften av alla nyhetsartiklar i dagspressen var personifierade. Strömbäck fastslår i samband med undersökningen att personifieringen i de svenska medierna har ökat markant sedan 1980 talet TEORIN OM DAGORDNINGEN Teorin om agenda setting, som enklast kommit att översättas till dagordningsteorin, myntades allra först av de amerikanska medieforskarna Maxwell McCombs och Donald Shaw. 42 Teorin handlar om att medierna genom sin avgränsade rapportering sätter dagordningen för konsumenterna. 43 Väljer medierna att framhålla ett visst ämne, eller en viss fråga, tenderar publiken att uppfatta det specifika ämnet som det viktigaste på dagordningen. Den amerikanske forskaren Walter Lippmann är en av teorins förgrundsfigurer. Han menar på att den verklighet som existerar bearbetas av medierna, som vidare sätter sin bild av verkligheten på dagordningen vilken korresponderar med den allmänna publikens dagordning enligt ett 37 McQuail 2005, sid Sahlstrand 2000, sid Bengtsson 2001, sid ibid, sid Strömbäck, 2004, sid McCombs 2004, sid McQuail 2005, sid

13 triangulärt förhållande. 44 När det gäller politiska ämnen och frågor är det främst från journalistiken som medborgarna inhämtar sina bilder av verkligheten. 45 Maxwell McCombs och Donald Show genomförde i slutet av 1960 talet en studie som skulle undersöka huruvida mediernas val av dagordning påverkade publiken. Forskarna undersökte vad osäkra väljare i Chapel Hill, North Carolina, ansåg vara viktiga frågor i det då stundande valet. De ämnen som väljarna pekade ut som de viktigaste visade sig även vara de ämnen som medierna hade högt upp på sin dagordning. 46 Teorin är något som även medieforskarna James W. Dearing och Everett M. Rogers avhandlat. I enlighet med teorin menar författarna på att medierna ger uppmaningen det här ska du fundera på mer än det här ska du tänka till publiken. 47 Författaren Sverker Lindström tror att mediekonsumenterna med tiden, och i takt med journalistikens utveckling under 1900 talet, har fått svårare att utifrån sin egen uppfattning ta ställning. Medierna styr allt mer GESTALTNING ÄR EN TOLKNING Framingteorin, som översatts till gestaltningsteorin av Jesper Strömbäck 49 (en översättning vi valt att använda i uppsatsen), handlar om att medierna kan påverka hur människor uppfattar verkligheten. 50 Enligt teorin finns det ett samband mellan mediernas innehåll och människors kognitiva scheman. 51 I grunden baseras teorin om mediernas gestaltning på två fundament. Dels att de beskrivningar av verkligheten som medierna gör måste vara begränsade, bland annat på grund av konkurrensskäl om uppmärksamhet medierna emellan, dels att varenda gestaltning som medierna väljer är en tolkning som håller sig öppen för subjektivitet. 52 Den amerikanske medieforskaren Shanto Iyengars har i ett flertal studier undersökt gestaltningsteorin och kommit fram till att medierna under vissa förutsättningar har möjlighet att påverka konsumenternas inställning och uppfattningar i olika sakfrågor genom deras val av gestaltningar, vilket även innefattar publikens moraliska åsikter Lippmann 1949, sid Strömbäck 2001, sid McCombs 2004, sid.6 47 Dearing & Rogers 1996, sid Lindström 1991, sid Strömbäck 2000, sid ibid, sid ibid, sid ibid. sid Iyengar 1991, sid

14 Politiska frågor tenderar att beskrivas av medierna med hjälp av sak och spelgestaltning. Forskarna Joseph N. Cappella och Kathleen Hall Jamieson kallar gestaltningarna för strategic or game frames och issue frames. 54 Fortsättningsvis i uppsatsen kommer vi att benämna de två gestaltningarna vid termernas svenska översättningar Sakgestaltning När medierna använder sig av sakgestaltning fokuseras innehållet på samhälleliga problem och konkreta förslag; målsättningarna med förslagen och kritik mot dem hör även till sakgestaltningens vedertagna karaktär. 55 Sakgestaltningen formar inte det politiska spelet i någon större utsträckning. Fokuseringen ligger i stället på det sakliga innehållet i politiken. En sakgestaltad journalistik lever upp till det informationsansvar som journalistiken har; dels genom pressutredningarnas ovan nämnda klargörande, dels genom de uppfattningar som medborgarna, politikerna och journalisterna själva har om medierna. 56 Ett sakgestaltat innehåll underlättar för medborgarna att bilda sig egna åsikter och göra intelligenta val i politiska frågor och ställningstaganden Spelgestaltning Jesper Strömbäck beskriver den politiska spelgestaltningen som en gestaltning kännetecknad av opinionsfrågor, strategier, personfrågor, skandaler och triviala skeenden. 58 I Gäster hos verkligheten väljer samme Strömbäck att definiera spelgestaltningen som följande: Med spelgestaltad journalistik avses artiklar och inslag som fokuserar på politik som spel, strategi, relationer mellan politiska aktörer, vinnare och förlorare, samt på HUR politik bedrivs. 59 Ett genomgående drag i de senaste årens mediebevakning i Sverige är att rapporteringen tenderar att fokusera mer på konflikt och spelaspekter än den sakliga kärnan. 60 Jesper Strömbäck kopplar faktumet till teorierna om medielogik. I Makt och medier skriver han att spelgestaltningen kan 54 Cappella & Hall Jamieson 1997, sid Strömbäck 2000, sid Strömbäck 2001, sid ibid, s Strömbäck 2000, sid Strömbäck 2001, sid Strömbäck 2000, sid

15 vara en följd av att medierna vill vinna och behålla den uppmärksamhet hos publikerna som det råder ständig konkurrens om. 61 I Gäster hos verkligheter skriver Strömbäck vidare att mediernas användande av spelgestaltning iscensätter politiska dramer. 62 Tendenserna är däremot inte att betrakta som ett nytt fenomen. Inför det svenska riksdagsvalet 1988 genomförde forskaren Kent Asp en undersökning som kontrollerade hur medierna valt att gestalta valrörelsen under den sista månaden innan valdagen. Resultatet visade på att mycket av mediernas innehåll var vikt åt politiskt spel. 63 Bland annat visade det sig att av teveprogrammet Rapports nyhetsrapporteringar kategoriserades nära två tredjedelar av det totala innehållet som spelgestaltningar. 64 I de största dagstidningarna var fördelningen mer jämn. Där var andelarna sakgestaltade artiklar och spelgestaltade artiklar i det närmaste jämbördiga. 65 Jesper Strömbäck genomförde en liknande undersökning under valrörelserna 1998 och Strömbäck valde att granska Sveriges fyra största tidningar Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt ett flertal tevemedier. Av undersökningen framkom att andelen spelgestaltade artiklar i de undersökta tidningarna uppgick till 42 procent under valrörelsen Fyra år senare hade andelen sjunkit till 37 procent. 66 Joseph N. Cappella och Kathleen Hall Jamieson presenterade i slutet av 1990 talet Spiral of cynicism: the press and the public press, en bok som gjorde anspråk på att förklara medieinnehållet med utgång från gestaltningsteorin. Forskarna menar på att spelgestaltning inte nödvändigtvis behöver var ett fel tillvägagångssätt för att presentera nyheter. Tvärtom är politiken som fenomen till viss del ett spel, en tävling, om att vinna medborgarnas sympatier. 67 Samtidigt går det, enligt Jesper Strömbäck, att koppla den utbredda förekomsten av spelgestaltning i svenska medier till det stadigt sjunkande förtroendet för politiker och politiska institutioner. 68 Om medierna speglar politiken som ett strategiskt krig påverkar det uppfattningarna bland mediekonsumenterna. I en undersökning av N. Cappella och Hall Jamieson fastlås att spelgestaltning leder till mer cyniska attityder hos medborgarna. 69 En annan aspekt av spelgestaltningen är ordvalen. När medierna spelgestaltar nyheterna tenderar valen av ord att bli starka och kraftfulla. Medieforskaren June Woong Rhee skriver att verbs such 61 ibid, sid Strömbäck 2001, sid Asp 2000, sid ibid, sid ibid, sid Strömbäck 2004, sid Cappella & Hall Jamieson 1997, sid Strömbäck 2000, sid Cappella & Hall Jamieson 1997, sid

16 as attack, blame, hit. battle, or equivalent strategy oriented verb phrases may be more frequently used in strategy coverage than in issue coverage KÄLLOR I JOURNALISTIKEN I mediernas nyhetsförmedling är det oftast källan som är ursprunget. Anders Sahlstrand gör en åtskillnad mellan muntliga och icke muntliga källor. Muntliga källor, som de flesta nyhetsartiklar är baserade på, är till exempel politiker och studerande, medan icke muntliga källor kan vara fysiska dokument. 71 De muntliga källorna går även att dela in i elitkällor och icke elitkällor. 72 Med elitkällor åsyftas vanligast någon form av elit. Det kan handla om en politisk eller myndighetsutövande elit, men till elitkällor räknas även de som befinner sig över genomsnittet vad gäller utbildning eller inkomst. Ministrar och företagschefer är, enligt Anders Sahlstrand, att beteckna som elitkällor. 73 Ickeelitkällor, däremot, är exempelvis arbetare eller studenter. Definitionerna är ändock vaga, och det är endast i ett aktuellt fall som det över huvud taget är möjligt att klart och tydligt göra en avgränsning kategorierna emellan. 74 Antalet källor i en nyhetsartikel är ett mått på hur kvalitativ informationen i en nyhetsartikel verkligen är. Ju fler källor desto bättre. 75 Under valrörelsen 2002 undersökte Jesper Strömbäck hur många källor som användes och citerades i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Kvällstidningarna använde sig i genomsnitt av 2,25 källor per artikel, medan morgontidningarna använde sig av 1,8 källor per artikel. 76 Jesper Strömbäck menar att en artikel bör innehålla två av varandra oberoende källor för att uppfylla kriteriet om kvalitativ information. 77 Elitkällor tenderar att oftare förekomma i svenska dagstidningarnas nyheter, vilket kan leda till att medieinnehållet blir skevt. 78 I Anders Sahlstrands studie från 1999, där han undersöker källanvändandet i svenska medier, visar undersökningen att 64 procent av det totala källomfånget 70 Woong Rhee 1997, sid Sahlstrand 2000, sid Strömbäck 2004, sid Sahlstrand 2000, sid ibid, sid ibid, sid Strömbäck 2004, sid ibid, sid Sahlstrand 2000, sid

17 bestod av elitkällor bland Sveriges fyra största morgontidningar procent av det totala källomfånget var politiker. Sahlstrand flaggar för att övervikten av elitkällor blir missvisande för verkligheten i samhället. Nyhetsinnehållet blir alltför smalt och det stora användandet av elitkällor kan innebära att läsarnas igenkännande minskas. 80 Jesper Strömbäcks undersökningar kring valrörelsen 2002 visar att politiker förekommer allra mest som källa i nyhetsartiklarna i de svenska dagstidningarna. 81 Omfånget spänner mellan 53 och 77 procent. Problematiken i mediernas källhantering är balansgången mellan informationskvalitet och källkritik. Medierna är beroende av källorna för att kunna leva upp till sina ansvarsområden gentemot medborgarna, samtidigt som källorna kan ha egenintresse av att föra ut ett budskap eller att de drivs av kommersiella krafter ibid, sid ibid, sid Strömbäck 2004, sid Sahlstrand 2000, sid

18 3. METOD I metodkapitlet redogörs för val av metod samt hur undersökningen genomförts. Metodproblemen presenteras, liksom undersökningens validitet och reliabilitet. Utförligare definitioner och förklaringar i och av vår kodning ges i uppsatsens bifogade kodschema med tillhörande instruktioner. Undersökningen hade inte för avsikt att generalisera utifrån den tidsperiod och de tidningar som vi valt att undersöka. 3.1 METODURVAL Vi valde att använda oss av kvantitativ innehållsanalys i undersökningen. Kvantitativ innehållsanalys är ett bra verktyg när man vill veta hur ofta olika innehållsliga kategorier förekommer i ett material, och i vilken form de gör det. 83 Vi ämnar undersöka brett och på ytan, och söker inte svar på djupare problem och har inte för avsikt att förklara medieinnehållet i nyhetsrapporteringen kring Ipred frågan. Vår studie genomförs endast i beskrivande syfte. Vi vill se hur medieinnehållet har sett ut. Vi har inte valt att använda oss av samtalsintervjuer, enkätundersökningar eller fokusgrupper eftersom vi inte söker efter personers uppfattningar eller åsikter om medieinnehållet. Den kvantitativa innehållsanalysen är ofta förekommande vid nyhetsrapportering som rör politiska frågor, och lämpar sig därmed väl för vår studie URVAL Vi valde att undersöka material i Sveriges fyra största morgontidningar (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet [Sydsvenskan]) 85 eftersom Ipred frågan var en riksangelägenhet som inte var centraliserad till ett särskilt geografiskt område eller en särskild plats. Vi inkluderade inte kvällstidningarna eftersom deras knappa artikelomfång inte motiverade en studie i vår ögon. Efter en kontroll visade det sig att kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet endast publicerat ett fåtal nyhetsartiklar om Ipred frågan i deras tryckta utgåvor, och inriktat sig mer på att behandla frågan på debattsidorna och webbutgåvorna. Vi valde att undersöka artiklar från 9 oktober 2008 till 11 mars 2009; från det att förslaget presenterades i Sveriges riksdag till två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen. 83 Esaisson, Gilliam, Oscarsson & Wängnerud 2007, sid ibid, sid Tidningsutgivarna 2009, sid. 5 18

19 Ett strategiskt urval som fångade upp den period som var mest intensiv gällande bevakningen av Ipred frågan; från den politiska idéns vagga till rapporteringen av beslutets eftersvallningar. Samtliga fyra tidningar i undersökningen har sjudagarsutgivning. Analysenheterna som vi har undersökt är de nyhetsartiklar och notiser som har publicerats på nyhetsplats och under nyhetsvinjettering i tidningarna, samt de källor som förekommit i dessa. Ledare, krönikor, analyser i form av tolkande journalistik, debattartiklar, läsarinsändare har vi inte undersökt då det blir svårt att koppla dem till de teorier om det journalistiska uppdraget som vi har valt att luta uppsatsen mot. Rubriker, nedryckare och lösryckta citat och tilläggsrutor kopplade till analysenheterna ingår i helhetsintrycket av de undersökta nyhetsartiklarna. Vi valde att undersöka alla källor som förekom i aktuell artikel, oavsett om de var muntliga eller icke muntliga, citerade eller refererande TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vi använde oss av mikrofilm från Uppsala Universitet med utgåvor av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet för att genomföra undersökningen. De artiklar på mikrofilm som fångades upp inom vår undersökningsram skrevs sedan ut på papper för vidare bearbetning. Textanalyserna rörde i ensak de tryckta tidningarna. De webbaserade utgåvorna tog vi inte hänsyn till eftersom vårt syfte var att undersöka dagstidningarna i pappersform. För att analysera de insamlade enheterna konstruerade vi ett kodschema med tillhörande kodformuleringar, baserade utifrån liknande kvantitativa undersökningar och den teori som vi inkluderat. 87 Vår kvantitativa innehållsanalys förgrenade sig i två, nära sammankopplade delar. Dels analysen som rörde nyhetsartiklarna som analysenheter, dels analysen som rörde källorna som analysenheter. Utformningen av de båda var likartade, men uppdelningen möjliggjorde en större enskild bearbetning av källorna, något som hade försvårats om vi använt oss av en enhetlig innehållsanalys. Vi delade sedan upp analysenheterna mellan oss och genomförde sedan undersökningen enligt våra tidigare fastslagna premisser. Efter att vi kodat våra analysenheter påbörjades arbetet med att sammanställa all data. Vi använde oss av mjukvaruprogrammet Apple Numbers för att bearbeta den insamlade informationen i tabellformat, och vidare presentera resultat i 86 Sahlstrand 2000, sid Esaisson, Gilliam, Oscarsson & Wängnerud 2007, sid

20 diagramform. Programvaran gav oss även möjlighet att bryta ner informationen och presentera andra siffror än de rent generella. Även jämförelser analysenheter emellan gjordes möjliga. 3.4 VALIDITET OCH RELIABILITET Vetenskapens kärna handlar om att kunna bistå med tillräckliga skäl för att kunna hävda att någonting är sant. 88 För att upprätta en god intern validitet i uppsatsen ägnade vi lång tid att noggrant utforma det kodningsschema som fungerade som analysverktyg i undersökningen. Stor vikt lades på att kodtolkningarna höll sig inom rätt område och behandlade rätt sakfrågor. Genom tydliga definitioner och tolkningsregler undvek vi brister mellan de teoretiska definitionerna och de operationella indikatorerna. För att uppnå en god reliabilitet har vi båda gått igenom alla artiklar individuellt med hjälp av kodschemat i ett så kallat reliabilitetstest för att säkerställa att vi inte fått en varierande utgång av resultatet. 89 För innehållsanalysen rörande nyhetsartiklar valde vi ut 30 artiklar genom ett slumpmässigt urval, där vi gav varenda analysenhet ett nummer för att sedan använda oss av en slumpgenerator. Sedan använde vi oss av kodschemat och bearbetade alla 30 artiklar var för sig, för att därefter jämföra våra kodningar. Samma princip tillämpades på innehållsanalysen av källor. Genom slumpgeneratorn fick vi fram 30 källor som sedan kodades av oss båda för att slutligen jämföras. Vi ställde som krav att den procentuella överenskommelsen i kodning mellan oss två gruppmedlemmar skulle uppgå till minst 85 procent för att vara godtagbar. Reliabilitetstestet visade i slutändan att vi uppnått en överenskommelse på 91 procent för kodningen gällande nyhetsartiklar och 87 procent för kodningen gällande källor, vilket därmed uppfyller vår på förhand uppsatta målsättning. 3.5 METODKRITIK I det initiala skedet av undersökningens genomförande kände vi att vårt kodschema innehöll brister och öppningar som skulle försvåra en korrekt och konsekvent kategorisering. Därav valde vi att till en början provkoda ett antal artiklar, för att lokalisera problemen, och därefter skriva om kodinstruktioner och kodformuleringar för att ringa in vårt syfte och våra frågeställningar på ett 88 Ekström & Larsson 2000, sid Esaisson, Gilliam, Oscarsson & Wängnerud 2007, sid

21 mer tydligt sätt. Variablerna definierades om och förändrades för att ge undersökningen korrekta ramar. Under undersökningens gång upplevde vi även problem med att klart och distinkt avgöra vilka artiklar som skulle inkluderas i undersökningen. De artiklar vi valde att innefatta i undersökningen berör eller kopplar till Ipred frågan. Till exempel har vi räknat in artiklar som primärt rör generell fildelning, men som samtidigt inkluderar segment om Ipred lagen och Ipredfrågan i texten. Artiklarna spelar roll för uppfattningarna i Ipred frågan, därav har vi valt att inkludera dem. 21

22 4. RESULTAT I det här kapitlet presenteras resultatet av vår kvantitativa undersökning. Vi använder oss av diagram, med tillhörande kommentarer, för att göra resultatöversikten lättillgänglig och enkel i så stor utsträckning som möjligt. Sammantaget uppgick undersökningens totala artikelantal till 146 stycken, medan antalet källor uppgick till 340 stycken. Av de 146 artiklar som undersökningen kartlagt är 16 stycken definierade som notiser i vår kodning. I resultat och analysdelen håller vi inte isär artikel och notis. De faller inom samma teoretiska och analytiska ram. Hädanefter i uppsatsen använder vi benämningen artiklar om så väl artiklar som notiser. Definitioner av de olika kodvariablerna återfinns i de till uppsatsen bifogade kodformuleringarna. 4.1 ANTALET ARTIKLAR OCH DESS UTFORMNING Figur Artiklar fördelade på tidningar (antal) Diagrammet visar fördelningen av antalet artiklar mellan tidningarna under vår valda undersökningsperiod. Svenska Dagbladet hade mest artiklar anknytna till Ipred debatten, medan Dagens Nyheter var den tidning som rapporterade minst. Tidsmässigt var december och februari de månader som var mest nyhetsintensiva, även om det inte handlade om en markant skillnad gentemot övriga månader. Exempelvis innefattade februari månad totalt 36 artiklar som rörde Ipred debatten, att jämföra med januari som hade 27 artiklar totalt. 22

23 Figur Artiklarnas utrymme (respektive kategoris antal) Fördelningen av artiklarnas upptagna utrymme i tidningarna visar att över hälften av artiklarna omkring 55 procent upptog en halv eller kvartssida. Undersökningen visade även att Ipreddebatten i vart tionde fall uttrycktes i form av en notis. 4.2 ARTIKLARNAS INNEHÅLL Figur Fördelningen av sakområden (antalet artiklar och procent) Diagrammet visar den totala fördelningen av sakområden i nyhetsrapporteringen. Den huvudsakliga rapporteringen om Ipred debatten behandlade primärt fildelning som sakområde (30 procent) tätt följt av Ipred lagen (23 procent). Artiklar som rörde riksdagsomröstningen var det tredje mest förekommande sakområdet (13 procent). Artiklar om protester ligger på fjärde plats (12 procent), medan artiklar rörande musik och filmbranschen ligger på femte plats med en artikel färre än protester. 23

24 I övriga sakområden innefattas kodkategorierna annan individ och odefinierbart, som sammantaget uppgick till fyra artiklar, varav annan individ stod för en artikel och odefinierbart de tre övriga. Undersökningen visade att de olika tidningarnas individuella fördelning av sakområden aldrig föll utanför en ram av 5 procent i jämförelse med varandra. Därför väljer vi att presentera en sammanslagen fördelning. Tolkningar och innebörden av de olika sakområdena definieras i de bifogade kodformuleringarna. Figur Fördelning av sakgestaltningar i sakområden (antalet artiklar och procent) Den sammantagna nyhetsrapporteringen om Ipred debatten kom mest till uttryck genom sakgestaltning (77 procent). Omkring var femte artikel kategoriserades som spelgestaltad (21 procent). Tre artiklar kunde varken definieras som sak eller spelgestaltad, och hamnade därmed i kategorin odefinierbart. 24

25 Figur Fördelning av gestaltningar på tidningar (antalet artiklar) Undersökningen visar att ingen större åtskillnad kunde göras mellan de olika tidningarnas val av gestaltningar. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet använde sig allra mest av sakgestaltning i en jämförelse tidningarna emellan (båda omkring 80 procent) medan Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet använde sig av mindre av sakgestaltning (båda omkring 75 procent) och mer av spelgestaltning. Till kategorin odefinierbart hörde sammantaget tre artiklar. Svenska Dagbladet stod för två av dessa, medan Sydsvenska Dagbladet stod för den tredje artikeln. Figur Sakgestaltningar fördelade på sakområden (antalet artiklar) Sakgestaltningarnas sakområden följer ett likartat resultat som den totala fördelningen av sakområden visade. Flest sakgestaltningar ägde rum i artiklar som rörde fildelning (39 artiklar) och Ipred lagen (31 artiklar). Som tidigare innefattar kategorin övriga sakområden både annan individ och odefinierbart (sammantagen 3 artiklar). 25

26 Figur Spelgestaltningar fördelade på sakområden (antalet artiklar) Spelgestaltning förekom mest i artiklar som rörde riksdagsomröstningen (12 artiklar) och musik och filmbranscher (8 artiklar). Ipred lagen (1 artikel) och fildelning (5 artiklar), som var de två mest sakgestaltade sakområdena, var spelgestaltade i sammanlagt 6 artiklar. Ingen av artiklarna som rörde politiker som individ och övriga sakområden var spelgestaltade. Figur Andelen artiklar med personifiering (procent) Nästan 40 procent av alla artiklar var personifierade (55 artiklar). Omkring sex av tio artiklar var inte personifierade (91 artiklar). Fördelningen mellan personifierade och icke personifierade artiklar var någorlunda likartad mellan de undersökta tidningarna. Göteborgs Posten använde sig mest av personifiering (41 procent) till skillnad från Dagens Nyheter som använde sig av personifiering minst (36 procent). Ingen av artiklarna som undersöktes kategoriserades som odefinierbart i fråga om personifiering. 26

27 Figur Artiklarnas karaktär (procent) Artiklarna var till största del neutralt (38 procent) eller positivt (34 procent) inställda till Ipredfrågan. Av artiklarna var nästan var fjärde negativt inställd till Ipred frågan (24 procent). Av det totala artikelomfånget på 146 artiklar var 6 artiklar omöjliga att definiera, och föll därmed in under odefinierbart. 4.3 KÄLLOR I artiklarna förekom sammanlagt 340 källor, vilket ger ett sammantaget genomsnitt på omkring 2,3 källor per undersökt artikel. Till källor räknas elit och icke elitkällor, såväl muntliga som ickemuntliga, enligt tidigare definitioner i teoriavsnittet 90. Figur Antal källor i genomsnitt per artikel (fördelat på tidningar) 90 Strömbäck 2004, sid

28 Göteborgs Posten var den tidning som använde sig av flest källor i artiklarna (2,6 källor per artikel). Dagens Nyheter var den tidning som använde sig av minst källor i artiklarna (2,1 källor per artikel). Figur Fördelning av källornas roller (procent) Över hälften av de källor som figurerar i artiklarna är politiker (55 procent). Fördelningen därutöver är desto mer jämn. Sakkunniga personer används som källor i 13 procent av fallen, medan omkring var tionde källa som används är en branschföreträdare (11 procent). Källrollen Riksdagen förekommer inte i ovanstående diagram eftersom den endast tillämpas på en källa och därmed understiger 1 procent totalt. Dessa rollfördelningar kan vidare delas upp i elit och icke elitkällor. Med elitkällor menas, som behandlades tidigare i uppsatsen, vanligast någon form av elit, såväl politisk som inkomst och utbildningsmässigt. Icke elitkällor, däremot, är exempelvis arbetare eller studenter. 91 Av nyhetsrapporteringens totala källomfång består nära 93 procent av elitkällor. Av de källor som kategoriseras som Annan definierades alla senare som icke elitkällor. 91 Sahlstrand 2000, sid

29 Figur Elitkällors inställning i frågan (antal källor och procent) Elitkällorna är framför allt neutrala (44 procent) och positiva (38 procent) till Ipred frågan. Knappt var femte elitkälla (17 procent) är enligt definitionen negativt inställd. Tre källor var inte möjliga att placera i någon av de tre huvudkategorierna. Figur Politikers inställning i frågan (antal källor och procent) Politiker som enskild grupp är mer positivt inställd till Ipred frågan än de generella siffror gällande elitkällor som presenterades i föregående diagram. Politiker är även mindre neutrala (12 procentenheter mindre) än den generella elitkällan. Andelen negativt inställda politiker (16 procent) sammanfaller i princip med den generella siffran (17 procent). 29

30 Figur Icke elitkällors inställning i frågan (antal källor och procent) Icke elitkällorna är negativt inställda i 79 procent av fallen. Knappt var femte icke elitkälla definieras som positiv till Ipred frågan (16 procent). Sammantaget är två icke elitkällor neutrala (5 procent). Figur Uttalande i sakfrågor (antal källor) Merparten av undersökningens källor uttalade sig i sakfrågor (52 procent). 44 procent uttalade sig inte i sakfrågor, medan 4 procent av källorna inte var möjliga att kategorisera. 30

31 Figur Fördelning av argument i sakfrågor (antal källor) 178 av 340 källor uttalade sig i sak om Ipred frågan varav de flesta riktade in sig på argument för och emot upphovsrättsinnehavare, privatpersoner och branschaktörer. Över 82 procent tog upp fördelar gentemot nackdelar med lagjusteringarna för upphovsrättsinnehavare; 93 procent tog upp fördelar för branschaktörerna, 86 procent tog upp fördelar för politiska aktörer; 90 procent tog upp fördelar för de parter som i kodformuleringarna definierades som annan. Den enda kategori där merparten av källorna tog upp nackdelar för parten var privatpersoner. Där tog 79 procent av källorna upp nackdelar med lagjusteringarna. 31

32 5. ANALYS I analysdelen kopplar vi resultat i vår undersökning till tidigare teorier och studier. Jämförelser sker för att se om nyhetsrapporteringen av Ipred frågan följer tidigare fastslagna tendenser och riktningar i medieinnehållet, eller om det går att tyda några avvikelser. I analysdelen håller vi inte isär artikel och notis som analysenheter betraktade. De faller inom samma teoretiska och analytiska ram. 5.1 SAKOMRÅDEN Nyhetsrapporteringen kring Ipred frågan inriktades i synnerhet på Ipred lagen och fildelning som huvudsakliga sakområden. Intressant är att mer än var fjärde artikel i undersökningen (41 procent) riktade in sig på samhällets kommersiella branschaktörer, riksdagsomröstningen och protester mot Ipred lagen, vilket kan kopplas till teorierna om dramatisering, där Olof Peterssons talar om att medierna ofta väljer att rikta in sig på det dramatiserande dramafabriken i nyhetsrapporteringen, vilket Gudmund Hernes vidare ser som en strävan efter att attrahera publiken och vinna uppmärksamhet. Dagordningsteorin talar om att det som medierna framhåller på dagordningen fungerar i korrelation med medborgarnas dagordning. I vår undersökning skulle det därmed främst vara sakområdena Ipred lagen och fildelning som medborgarna höll som viktiga i Ipred frågan. Huruvida det stämmer står utanför vår studies ramar, men är väl värt att betänka inför vidare forskning i ämnet Gestaltningar Majoriteten av artiklarna var sakgestaltade (77 procent), medan omkring en femtedel av artiklarna var spelgestaltade (21 procent). Resultatet går att jämföra med Jesper Strömbäcks studier under den politiska valbevakningen under 1998 och 2002, där andelen sakgestaltade artiklar uppgick till 42 procent under valbevakningen 1998, och 37 procent under valbevakningen Kent Asps undersökning från riksdagsvalet 1988 visar på en i princip jämbördig fördelning mellan sak och spelgestaltning i dagspressen. Ipred frågan har gestaltats betydligt mer sakligt i jämförelse med den politiska nyhetsbevakning som Jesper Strömbäck undersökte, vilket kan härledas till att Ipred debatten inte rörde samma utkristalliserade vinnare och förlorare scenario som omgärdar ett riksdagsval. Även om vissa 32

33 artiklar i vår undersökning fokuserade på att gestalta parter som vinnare och förlorare eller som aktörer i en konflikt höll sig majoriteten på saklig nivå. De sakområden som framför allt präglades av sakgestaltning var Ipred lagen och fildelning. Spelgestaltningar förekom mest i artiklar som rörde kommersiella branschaktörer, riksdagens omröstning och protester mot de föreslagna lagjusteringarna. Att det är just dessa sakområden som förekommer mest i respektive gestaltning kan kopplas till teorierna om att sakgestaltningen fokuserar på konkreta förslag (Ipred lagen) och samhälleliga problem (fildelning), medan spelgestaltningen oftast tillämpas vid konflikter och spänningar parter emellan (protester) samt strategier (riksdagsomröstningen). Vårt undersökningsresultat är ett utslag av detta Personifieringar Jesper Strömbäck talar om att personifieringen inom nyhetsjournalistiken har ökat sedan 1980 talet. Aftonbladets ledarskribent Jesper Bengtsson menar på att personifiering inom journalistiken är ett effektivt grepp för att presentera en nyhet förenklad och läsvärd. I nyhetsbevakningen av Ipred frågan var nästan fyra av tio artiklar personifierade (38 procent). Resultatet går att ställa mot Jesper Strömbäcks undersökning från valrörelsen 2002, då omkring hälften av nyhetsartiklarna var personifierade. Att vår undersökning hamnar på ett något lägre resultat i jämförelse med Strömbäcks studie kan bero på att det i en valrörelse finns ett större urval av personer och aktörer att belysa en sakfråga igenom. Valrörelsen rör flera frågor och ämnen, medan Ipred frågan är mer begränsad och snäv. Att personifiering alltjämt förekom går att koppla till teorierna om att personifiering förenklar politiska resonemang och ökar läsvärdheten, någonting som går att tillämpa på den politiska fråga som Ipred lagen var och fortfarande är Textkaraktär Resultatet visar att den största andelen av artiklarna var av neutral karaktär gällande Ipredfrågan (38 procent). Men andelen positivt (34 procent) och negativt (24 procent) vinklade artiklar ligger inte långt ifrån rent procentuellt. I de pressutredningar som slutförts angående journalistikens roll och ansvar fastslås att det är av stor vikt att medierna speglar olika åsikter och uppfattningar i samhället, samtidigt som neutralitet förespråkas. 33