MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD

Transkript

1 MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD 1 JULI 31 DECEMBER 2013 Reformklubben Lisa Wärn, Martina Ternheim, Nora Anter och Therese Sarlin

2 INNEHÅLL Inledning - Syfte - Frågeställningar Metod - Inhämtning - Bearbetning Resultat - Övergripande resultat - Kategorier Analys - Slutsatser - Rekommendationer 2

3 3 INLEDNING

4 SYFTE Syftet med medieanalysen är att undersöka hur Lidingö stad framställts i media mellan den 1 juli 31 december Syftet är även att, utifrån den mediebild som framkommer, bidra med rekommendationer för hur staden kan utveckla sitt mediearbete. 4

5 FRÅGESTÄLLNINGAR För att kunna skildra mediebilden av Lidingö stad arbetade Reformklubben utifrån följande frågeställningar: Hur ofta syns Lidingö stad i media? I vilka medier syns staden mest? I vilka frågor syns staden? Hur är tonaliteten? Vilka är de främsta talespersonerna? Med vilka andra aktörer syns staden mest? 5

6 6 METOD INHÄMTNING BEARBETNING

7 INHÄMTNING Reformklubben har utfört sökningar i mediearkivet Retriever. Arkivet innehåller tryckt material från alla stora medier, så som exempelvis TV, radio, dagstidningar, landsortstidningar och hundratals tidskrifter och magasin, inklusive webbupplagor. Retriever innehåller totalt 270 miljoner artiklar från världen över. Sökningarna i Retriever utfördes utifrån relevanta sökord och så kallade söksträngar, en kombination av sökord (se följande bild). Vid sökningarna framkom träffarna som innehöll sökorden. De medier som undersökts är lokalmedia i form av Lidingö Tidning, Mitt i Lidingö, och Lidingösidan. Andra medier som är undersökta är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Sveriges Televisions nyhetssändningar, Sveriges Radios nyhetssändningar och Mitt i Stockholm, som är lokaltidningarna Mitt i:s samlade webbplats. Samtliga sökträffar studerades, och därefter gjordes ett urval utifrån relevans och koppling till Lidingö stads verksamhet. Reformklubben genomförde även en manuell genomgång av Lidingö Tidning, då denna inte fanns tillgänglig i Retriever. Urvalet gjordes utifrån koppling till Lidingö stad. Båda delarna av inhämtningen avgränsades till att omfatta material som publicerats mellan julidecember

8 INHÄMTNING RETRIEVER Följande sökord/söksträngar användes: Ämne: Lidingö stad Hälsa Sökord/Söksträngar: Lidingö stad Lidingö AND Lidingö kommun Hälsa Idrott Träning Friluftsliv Friskvård 8

9 BEARBETNING KATEGORISERING Utifrån stadens olika verksamhetsområden GENOMGÅNG AV KATEGORIERNA Antal klipp Vilken medietyp lokal eller regional/nationell Tonalitet positiv, neutral eller negativ bild av Lidingö stad Talespersoner de främsta inom de olika kategorierna Summering av huvudbudskapen Summering av de fem främsta aktörerna, utöver staden, som förekom i den totala sammanställningen 9

10 10 RESULTAT

11 RESULTATREDOVISNING Resultaten presenteras i två delar. Först presenteras den övergripande mediebilden av Lidingö stad. Därefter görs en genomgång av resultaten för varje kategori. Den övergripande mediebilden (bild 9-11) I presentationen av den övergripande mediebilden redovisas det totala antalet klipp med koppling till Lidingö stad, synlighet i lokalmedia uppdelat efter tidning, samt synlighet i regional/nationell media. Även tonaliteten, baserat på om klippen ger en positiv, negativ eller neutral bild redovisas. Sedan illustreras den övergripande mediebilden utifrån dessa kategorier. Genomgång per kategori (bild 14-34) Redovisningen för varje kategori inleds likt den övergripande redovisningen med att presentera antal klipp, i vilka medier de finns och vilken tonalitet de har. Därefter presenteras de personer som oftast uttalar sig i den kategorin. Även en summering av budskapen redovisas, för att ge en känsla för vilka ämnen som artiklarna mer specifikt handlade om. Varje kategori redovisas på två bilder. Kategorierna presenteras i storleksordning, det vill säga, den kategori med flest klipp presenteras först. 11

12 12 RESULTAT ÖVERGRIPANDE MEDIEBILD

13 ANTAL ARTIKLAR OCH INSÄNDARE Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö Lidingösidan Regional/nationell Totalt Varav Insändare

14 ÖVERBLICK AV TOTALEN SYNLIGHET TONALITET Lokalt Regionalt/Nationellt Positiva Neutrala Negativa 14

15 TOPP FEM AKTÖRER* SL Närpolisen Aktionsgruppen Rädda Lidingö Naturskyddsföreningen Skogsgruppen *De fem främsta aktörer, utöver Lidingö stad, som förekommit i artiklarna. 15

16 KATEGORIER Resultat från bred sökning kopplat till Lidingö stad TRAFIK BYGG KULTUR FRITID HÄLSA SKOLA MILJÖ ÖVRIGT BOENDE ÄLDRE 16

17 SYNLIGHET PER KATEGORI ANTAL TRÄFFAR (ST) Bygg 59 Trafik Skola Miljö Övrigt Kultur/Fritid/Hälsa 38 Äldre 32 Boende 17

18 EXEMPEL PÅ ARTIKLAR okt 2013 Lidingö Tidning 13 dec 2013 Lidingö Tidning

19 EXEMPEL PÅ ARTIKLAR 8 okt 2013 Expressen 16 dec 2013 DN Sthlm 19

20 RESULTAT KATEGORIER KOPPLADE TILL LIDINGÖ STAD 20

21 BYGG Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö x Lidingösidan Regional/nationell x 2 x 2 Totalt Varav insändare Positiva Neutrala Negativa Synlighet Lokalt Regionalt/Nationellt 21

22 BUDSKAP - BYGG Främsta talespersoner Paul Lindquist Robert Nilsson Anna Hadenius 22

23 TRAFIK Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö Lidingösidan x 4 x 4 Regional/nationell x Totalt Varav insändare x Positiva Neutrala Negativa Synlighet Lokalt Regionalt/Nationellt 23

24 BUDSKAP - TRAFIK Främsta talespersoner Paul Lindquist Caroline Jansson Pernilla Dufström 24

25 SKOLA Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö Lidingösidan x 1 x 1 Regional/nationell Totalt Varav insändare x x 2 2 Positiva Neutrala Negativa Synlighet Lokalt Regionalt/Nationellt 25

26 BUDSKAP - SKOLA Främsta talespersoner Per-Åke Henriksson Maria Elmér 26

27 MILJÖ Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö 2 5 x 7 Lidingösidan x Regional/nationell Totalt Varav insändare x Positiva Neutrala Negativa Synlighet Lokalt Regionalt/Nationellt 27

28 BUDSKAP - MILJÖ Främsta talespersoner Bertil Sandberg Jerker Idestam-Almquist 28

29 ÖVRIGT* BL.A. NÄRINGSLIV OCH INTEGRATION Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö Lidingösidan 1 2 x 3 Regional/nationell Totalt Varav insändare x x 1 1 Tonalitet Positiva Neutrala Negativa Synlighet *Sammanslagning av kategorier med färre än 10 klipp vardera Lokalt Regionalt/Nationellt 29

30 BUDSKAP - ÖVRIGT Främsta talespersoner Cristina Ericson Paul Lindquist 30

31 KULTUR, FRITID, HÄLSA Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning Mitt i Lidingö 5 x 3 8 Lidingösidan Regional/nationell 5 x x 5 Positiva Neutrala Negativa Synlighet Totalt Varav insändare Lokalt Regionalt/Nationellt 31

32 BUDSKAP KULTUR, FRITID, HÄLSA Främsta talespersoner Torbjörn Bragderyd Kalle Kahnlund Ulf Haraldsson 32

33 ÄLDRE Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning 1 1 x 2 Mitt i Lidingö x x x x Lidingösidan x x x x Regional/nationell x x x x Positiva Neutrala Negativa Synlighet Totalt 1 x x 2 Varav insändare x 1 x 1 Lokalt Regionalt/Nationellt 33

34 BUDSKAP ÄLDRE Inga talespersoner 34

35 BOENDE Tonalitet Media Positiva Neutrala Negativa Totalt Lidingö Tidning 3 x 3 6 Mitt i Lidingö Lidingösidan 1 x x 1 Regional/nationell x Totalt Varav insändare x x 1 1 Positiva Neutrala Negativa Synlighet Lokalt Regionalt/Nationellt 35

36 BUDSKAP BOENDE Främsta talespersoner Paul Lindquist Tomas Ragnell 36

37 37 ANALYS

38 38 SLUTSATSER I analysen finns de artiklar/inslag där Lidingö stad nämns. Därför kan det finnas verksamheter som ingår i staden som inte täcks in i denna analys, till exempel enskilda skolor eller äldreboenden. Lidingö stad syns främst i lokalmedia. Synligheten i regional/nationell media är mer begränsad. Lidingö Tidning är den lokalmedia som rapporterar mest kring stadens verksamhet. I analysen blir det tydligt att de lokala medierna är en viktig arena för debatt kring kommunala verksamheter. I analysen blir det också tydligt att de lokala medierna tar den granskande uppgiften på allvar, vilket är ett av deras huvuduppdrag. Det kan också bidra till att den totala mediabilden av Lidingö stad är mer negativ/neutral än positiv. Analysen ger också staden en bild av vilka verksamheter som engagerar medborgarna. Det skrivs mest om byggande på ön, och kategorin bygg är därför överlägset störst.

39 SLUTSATSER FORTS. Kultur, fritid och hälsa är den kategori som får mest positiv uppmärksamhet, vilket är ett tydligt resultat av stadens satsningar på hälsoarbete. Mycket av den positiva uppmärksamheten handlar om hälsoförebyggande insatser. Profileringen kring hälsa förpliktigar, det är tydligt att det är en viktig fråga för de boende på Lidingö och därför förekommer det några negativa insändare där personer inte tycker att staden lever upp till sin hälsoprofil. Skola och bygg är de kategorier som får mest negativ uppmärksamhet och där handlar det om bland annat brister i skolmiljön och kritik kring att det byggs för få hyresrätter på ön. Paul Lindquist är den talesperson som syns mest i media. Överlag finns det många talespersoner inom varje kategori. Det är mycket positivt att så många i stadens förvaltning är tillgängliga och positivt inställda till att ställa upp i media. Majoriteten av insändarna är negativa, men det är inte ovanligt. Invånarna förväntar sig att stadens servicefunktioner ska fungera. Gör de inte det blir reaktionen ofta negativ och en vanlig kanal för att uttrycka sitt missnöje är genom just insändare. 39

40 REKOMMENDATIONER Lidingö stad genomför många satsningar inom hälsoområdet som är värda att lyfta fram för en bredare publik. Reformklubben rekommenderar därför staden att arbeta för att öka synligheten i regional/nationell media. Det är också en bra väg att gå för att skapa stolthet bland Lidingöborna. Jobba mer aktivt med att lyfta positiva nyheter kring stadens verksamhet generellt sett, både lokalt och regionalt/nationellt. Det är viktigt att visa allt det positiva som staden gör, inte bara på hälsoområdet. Kartlägg de vanligaste talespersonerna i staden och erbjud dessa personer stöd i medierelationerna. 40

41 REKOMMENDATIONER FORTS. Ta fram en medieplan (kan vara inkluderat i en övergripande kommunikationsplan) för alla projekt som staden genomför med frågor och svar, så att budskapen överensstämmer talespersoner emellan och över tid. Fortsätt att utveckla kommunikationsarbetet i tidiga skeden i vissa frågor, särskilt de av känslig natur som engagerar många boende. Det kan handla om alltifrån informationsmaterial på webben till medborgardialoger. Ta fram en strategi för hur man kan möta invånarna via insändare. Se det som en bra möjlighet att ha en direktdialog med invånarna. 41

42 KONTAKT Reformklubben Kungsgatan Stockholm +46(0)