Nacka kommun. Mediebilden i samband med DI-projektet. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Transkript

1 Nacka kommun Mediebilden i samband med DI-projektet Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

2 Syfte: Nacka i samband med DI-projektet Genom en rapport av publiciteten kring Dramatiska Institutets projekt på skolor i Nacka får kommunen få en strukturerad bild av hur projektet och den efterföljande debatten skildrats i medierna. En tydlig bild av detta är värdefull för såväl skol- och utbildningsförvaltningen som för ansvariga politiker när det gäller att dra lärdom av det inträffade. Analysen kan användas som ett diskussionsunderlag och som ett neutralt faktadokument av mediebilden. Analysen baseras på material tillhandahållet av Nacka kommun och studerar följande frågeställningar: Genomslag & medievinkling Så mycket uppmärksammas frågan i medierna. Det sätt som Nacka kommun skildras i samband med projektet; positivt, neutralt eller negativt. Aspekter/infallsvinklar Infallsvinklar som förekommer i rapporteringen; exempelvis projektet i sig, ansvarsfrågan och konsekvenser/åtgärder. Image Vilken image Nacka kommun får i medierna. Hur kommunen framställs; exempelvis som ansvarstagande, ansvarslös, effektiv, ineffektiv, öppen eller sluten. Imagevariabler definieras tillsammans av Observer och Nacka kommun. Aktörsroll/aktörer Vilka aktörer som förekommer i publiciteten, exempelvis Dramatiska Institutet, politiker, rektor/lärare, journalister och föräldrar och övriga privatpersoner. I vilken utsträckning som företrädare från kommunen får uttala sig. Åsikts/nyhetsmaterial Fördelningen mellan åsikts- och nyhetsmaterial och eventuella skillnader i mediebilden mellan olika artikeltyper. Detta visar på engagemanget från allmänhet och politiker samt på polariseringar i frågan.

3 Antal artiklar 0 Nyhetsartikel Notis Inslag Ledare Debatt Insändare Telegram Krönika Förstasida Totalt publiceras 258 artiklar/inslag om Nacka kommun i samband med DI-projektet. En tiondel av rapporteringen utgörs av åsiktsmaterial. TT:s roll viktig. Drygt hälften av artiklarna/inslagen baseras på TT-material, vilket innebär en stor spridning i landsortspressen.

4 Infallsvinklar 35% Att projektet ska granskas/utredas är den infallsvinkel som får störst utrymme i rapporteringen. Frågan utredes från olika håll, vilket återspeglas i publiciteten; kommunen utreder, åklagare utreder och Bengt Westerberg gör en utredning för DI:s räkning. Publiciteten om utredningarna sker huvudsakligen i notisform. 33% 12% Granskning/utredning Projektbeskrivning Samarbete Krismöte Konstnärlig frihet Skadestånd 6% Ansvar Övrigt Moralpanik 4% 5% 1% 1% 3% En tredjedel av artiklarna/inslagen utgörs av en saklig beskrivning av projektet. Detta får utrymme i längre nyhetsartiklar. TT har en viktig del i denna rapportering och ligger bakom 70 procent av publiciteten om projektet. Att Nacka avbryter samarbetet med DI är något som uppmärksammas i notisform i såväl i storstads- som landsortstidningar samt i radio och tv. På åsiktsplats diskuteras moralpanik och konstnärlig frihet. Journalisterna tycker till i krönikor och ledare, där även ansvarsfrågan till stor del återfinns. Bas: antal artiklar

5 Medievinkling Image <1% 1% 2% 6% 99% <1% 91% Svagt negativt Bas: antal artiklar Balanserat/neturalt Positivt Ansvarstagande Ansvarslöst Öppet Ingen image Det är en balanserad bild av Nacka kommun som framställs i medierna i samband med DI-projektet. Generellt sett är en balanserad bild för kommuner och myndigheter att bedöma som bra, och då i synnerhet i samband med en kritisk fråga som denna. Att istället arbeta med att föra ut budskap och imagevärden kan därför vara värdefullt. I knappt en tiondel av publiciteten är någon tydlig image framträdande. Det är då bilden av Nacka kommun som ansvarstagande som får störst utrymme. Detta är framträdande bland annat då Agneta Jörbäck uttalar sig via TT om kommunens utredning. Även åsiktsmaterialet ger en balanserad bild av kommunen. Kritik som förekommer riktas huvudsakligen mot DI, vilket innebär att kommunen klarat sig bra undan mediekritiken.

6 Aktörsroll 2% 23% Kommunen uttalar sig i cirka en fjärdedel av publiciteten, vilket är i nivå med andelen uttalanden i kommunens totala publicitet under första halvåret Det är i rollen som huvudaktör som man har störst möjlighet att påverka bilden av den egna organisationen i medierna. Enligt Observers erfarenhet är det också i den aktiva rollen som den mest positiva bilden förmedlas och de önskade budskapen förs ut i störst utsträckning. 75% Biaktör Bas: antal artiklar Huvudaktör Omaktör Många aktörer är aktiva i rapporteringen, vilket innebär att det redaktionella utrymmet ofta delas med andra aktörer, d v s kommunen får rollen som biaktör. Utrymmet delas då med exempelvis företrädare från DI, åklagare och föräldrar. Omaktörsrollen är vanligast då rapporteringen lyfter fram granskning/utredning av projektet. När kommunens talespersoner kommer ut i medierna riktas fokus istället mot en beskrivning av projektet. Merparten av publiciteten nämner kommunens medverkan i projektet utan att någon av de egna företrädarna får möjlighet att uttala sig.

7 Huvudaktörer Journalist DI Lokalpolitiker Rikspolitiker Skolministern Privatperson Bengt Westerberg Pål Hollender Författare Förskolechef Ö-malm Förälder Professor Rädda Barnen Suzanne Osten Antal artiklar Totalt har någon tydlig huvudaktör varit framträdande i en femtedel av publiciteten. Tyckande journalister är den mest framträdande aktören. Journalisterna syns huvudsakligen i åsiktsmaterial såsom ledare och krönikor och lyfter ofta frågan om moralpanik i samband med det inträffande. Från DI är det främst skolans rektor som är synlig i medierna, men även elever uttalar sig. Bland politikerna syns både lokal- och rikspolitiker, vilket indikerar ett brett intresse för frågan. Mats Gerdau är den lokala politiker som figurerar flitigast som huvudaktör.

8 Mats Gerdau Företrädare Agneta Jörbäck Ingalill Andersson David Nyström Anette Landkvist Antal artiklar