Synpunkter på EU-kommissionens förslag till luftpaket

Transkript

1 Svensk* Fjärrvärme Cecilia Kellberg , cecilia. kellberg casvenskenergj,se Jan Frisk , ian.friskcasvenskenerqi.se YTTRANDE Datum Beteckning Nr 015/ (5) Erik Larsson erik.larssoncaisvenskfiarrvarme.se Miljödepartementet Stockholm Diarienr: M2014/646/KI Synpunkter på EU-kommissionens förslag till luftpaket Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har givits möjlighet att lämna synpunkter på EU-kommissionens luftpaket som presenterades den 18 december. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme begränsar sitt gemensamma yttrande till synpunkter på direktivet om begränsning av utsläpp till luft av vissa föroreningar (Medium Combustion Plants Directive 1-50 MW, MCP-direktivet). Takdirektivet Föreningarna anser att valet av målår, 2030, är bra eftersom det ligger väl i linje med tidsplanen för kommande energi- och klimatpolitiska mål. Det finns många synergier mellan klimat- och luftpolitik och det vore därför olyckligt om man valt att föreslå olika målår. Föreningarna har ingen egen uppfattning om huruvida målen är tillräckligt ambitiösa eller väl ambitiösa. Sverige har dock ur ett miljöperspektiv mycket att vinna på en ambitiös luftpolitik i EU eftersom vi är nettoimportör av nedfall av utsläppen i fråga och själva har kommit långt i arbetet med att minska utsläppen. Naturvårdsverket pekar i en rapport till regeringen (Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik) på att ambitionerna i takdirektivet är för låga och att Sverige har betydligt större potential att minska sina utsläpp än vad målen i takdirektivet kräver. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser dock att den sistnämnda slutsatsen bör tolkas med försiktighet. Naturvårdsverkets beräkningar är mer att likna vid teoretisk teknisk potential än ekonomisk potential. Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax Org.nr Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se

2 SVÊNSkENEP^r 2(5) Föreningarna anser att flexibilitetldet reviderade takdirektivet är positivt såsom att avräkna utsläppsminskningar som uppnåtts genom internationell sjöfart samt möjligheten att ompröva åtaganden utifrån förbättrade beräkningsmetoder.oetta torde främja kostnadseffektivitetenldirektivet. rbl^^direktivet Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme önskar att mediemsstaterna får större frihet att själva välja de åtgärder som mest effektivt leder till målets Ett exempel på onödig styrning är MOP-direktivet (Medelstora förbränningsanläggningarl-50 MW) som inordnasiluftvårdspaketet vilket leder till att dessa pannor får hårdare krav än de pannor som regleras inom EOO-designdirektivet eller rndustriemissionsdirektivet(reo-direktivet). Omfattningen av MOP-direktivetbegränsasiartikel 2(2.a)vilken säger att pannor som omfattas av reo-direktivet inte omfattas av MOP. Oetta innehär att pannor som ingårien anläggning där den totala tillförda effekten överstiger 50 MW kommer att få mindre ambitiösa krav än ensamma pannor upp till 50 MWDOet är inte rimligt att en och samma typ av panna får olika krav på grund av dess funktionienergisystemet. Oe ämnen som avsesidirektivförslaget för medelstora förbränningsanläggningarärso^,noôch stofts Naturvårdsverket (NV^)hari sitt regeringsuppdrag gällande takdirektivet kommit fram till att åtgärder gällande medelstora anläggningar inte hehövs för att uppfylla de krav som ställs på Sverigeitakdirektivet.Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har kommit till samma slutsats hla.på grund av att åtgärderna är de dyraste! den långa lista som utvärderats av Nv^(underlag inför förhandlingarna om översyn av EO:s luftvårdspaket), ^år slutsats är därför att M^P-direktivet ur svensk synvinkel endast har svag koppling till takdirektivet om ens någon, r sin nuvarande form skapar förslaget en stor drivkraft för utfasning av fasta hiobränslenimindre pannor ochispetslastpannor,till förmån för eldningsolja. Oetta går stickistäv mot Sveriges ambitioner mot en fossilfri framtid,och ökar dessutom Sveriges oljeheroended Fj^rrvärrnenîsscjynnas till förrnån för individuell uppvärrnnincj MOP-direktivet kan jämföras med 1EO, men gäller för enskilda pannanläggningar. Normalt sett skulle detta innebära samma eller mindre ambitiösa krav beroende på lägre kostnadseffektivitetiåtgärderna.rmopdirektivetföreslåsiställetivissafall mer ambitiösa krav änireo. Oenom införandet av M^P direktivet missgynnas användning av småskalig fjärrvärme till fördel av individuella uppvärmningsformer som inte kommer att få samma hårda krav^för de riktigt små anläggningarna finns krav under Ecodesigndirektivet men storlekarna mellan 400 kw nyttiggjord effekt (motsvarar enligt uppgift på ca 750 kw tillförd effekt) ochlmw tillförd effekt hamnar mitt emellan. Oetta kan motverka energieffektivisering och strävan mot förbättrad luftkvalitet. Tuffa krav för partiklar riskerar omintetgöra ekonominismå anlä^nincjar Oenerellt kan sägas att vissa av kraven,framförallt gällande partiklar,är mycket svåra att klara med bibehållen ekonomi för befintliga anläggningar.

3 SVENSkENEROl ^ ) För nya anläggningar där upphandlingen redan påbörjats, men som inte tasi drift förrän efter direktivets ikraftträdande, kan det leda till att upphandlingen måste göras om. För de minsta anläggningarna kan merkostnaden för att klara stoftkraven vara mer än 20ô kostnadsökning räknat på hela anläggningskostnaden. Oetta gäller fram för allt anläggningar mindre än5^10 MW bla.beroende på drifttid. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser att stoftutsläppet för pannor under 10 MW bör ligga på en nivå som möjliggör användning av multicykloner dvs. på lägst 150 mg/nm^. Ny definition av befintlig förorännin^sanlä^^nincj Tiden för att uppföra en pannanläggning är cirka5år vilket betyder att en anläggning som redan påbörjats kommer att vara klar cirka ^dvs. betraktas som ny enligt nuvarande definition av befintlig anläggning. Eftersom villkoren för denna anläggning inte finns ännu föreslårvi en längre tid efter införlivandet. VI föreslår attlår förlängs till^år.lydelsen av Artikel3(0) blir då: ^ e ^ ^ ^ ^ ä ^ ^ ^ a ^ ä ^ ^ ^ rdê^^êrê^âê^rd^^ro^^^de^ Pannoriutsattaôner lartikel 5.înförs något belt nytt när det gäller emissioner från pannanläggningarôet ställs bårdare krav på anläggningar inom de luftvårdszoner där luftkvalitetsnivåerna överskrids. Oet är naturligtvis viktigt att luftkvaliteten förbättras, men anser att medlemsstaterna själva skall avgöra vad som ska göras. 0^99 ône^äîêên^yoêt:sôâ ooh mteall^ anpassade t^der^nato^m av ê^le^m^ônerna är förutom de tre största städerna götaland, Svealand och Norrland. VI kan konstatera att villkorsvärdena för pannor inom zonerna som avsesiart 5.4är orimligt hårda och riskerar att hindra biobränsleeldningidessazonerisverige.oet finns inga belägg för att just fjärrvärmepannor hidrar till att gränsvärden för luftkvalitet överskrids inom dessa zoner.mätningar visar istället på motsatsen.lartikeln anges en möjlighet att för medlemsstaterna att visa att det finns bättre åtgärder.oetta innebär att eftersom partikelnivåerna på t.ex. KungsgataniOppsala överskrids,att ansvarig myndighet måste visa för samtliga anläggningarisvealand att andra åtgärder vidtas och att tillämpningen av art 5.înnebär orimliga kostnader.svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser att denna typ av administrativa pålagor på medlemsstaternaisig innebär orimliga kostnader och ska absolut undvikas. Mot denna bakgrund föreslår vi att artikel 5.^tillsammans med Annex 111 stryks. Alternativ kan vara att lämna initiativet till medlemsstaterna och ersätta den befintliga paragrafen med följande: ^ New artide 5^4). In zones not complying with 50 air quality limit valueslald down in Oirective200^B50B5C, Member 5tates may apply, for individual medium combustion plants in those zones,strictervaluesthen those basedon the

4 SVENSK ENERGI 4(5) benchmark values laid down in Annex II or less stricter values if the combustion plant is situated in rural or other less populated areas. Pannor med kort driftstid Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser att undantaget (art 5.2) för anläggningar med drifttid < 500 h bör likställas med undantagen i IEDdirektivet för anläggningar med drifttid < 1500 h/år och dessutom bör drifttiden beräknas som medelvärde för 5 rullande år. Det sista för att klara användning av en reservpanna ett enstaka år då maxtiden överskrids på grund av t.ex. ett haveri. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme ser att de anläggningar som kommer att få störst problem med de föreslagna kraven ur ekonomisk synvinkel är de minsta pannorna och de pannor som har kort drifttid. Vi föreslår följande skrivning i artikel 5.2; För befintliga pannor: "Medlemsstaterna får undanta befintliga medelstora förbränningsanläggningar som är i drift högst 1500 timmar per år, räknat som rullande medelvärde över 5 år, från skyldigheten att iaktta de gränsvärden för utsläpp som anges i bilaga II del 1. I sådana fall ska, för anläggningar som förbränner fasta bränslen, ett gränsvärde för utsläpp av partiklar på 200 mg/nm 3 gälla." Vad gäller nya pannor: " Medlemsstaterna får undanta nya medelstora förbränningsanläggningar som är i drift högst 1500 timmar per år, räknat som rullande medelvärde över 5 år, från skyldigheten att iaktta de gränsvärden för utsläpp som anges i bilaga II del 2. I sådana fall ska, för anläggningar som förbränner fasta bränslen, ett gränsvärde för utsläpp av partiklar på 100 mg/nm 3 gälla." Eftersom en höjning av drifttiden från 500 till 1500 timmar är ett stort steg och kan innebära att pannor med säsongeldning i allt för stor utsträckning hamnar i denna kategori vill vi betona att, för de pannor det rör sig om inom energisektorn dvs. spets och reservpannor med mycket stor variation över åren, är det mycket viktigt att timmarna räknas som rullande 5 års medelvärden oavsett vilken tidsgräns som sätts. Vi vill dock än en gång påpeka att i IED-direktivet finns detta undantag redan. Rapportering och kontrollmätningar Kravet på mätning för spets- och reservpannor som drifttid mellan 500 och 1500 timmar är mycket svårt och kostsamt att uppfylla. Drifttiden "samlas" genom korta perioder ofta på några timmar under den kalla årstiden. Våra nationella krav på skorstenhöjder ger en god spridning av stoftutsläppen och därmed mindre lokal påverkan. Enligt direktivförslaget krävs mätning av emissioner för 1-20 MW vart tredje år och för MW varje år. Att planera mätningar kan innebära att spetslastpannan på olja måste köras, i stället för biopannan som utgör baslast, under några dygn bara för att mäta. Langa resor vid mätning i glesbygden innebär höga kostnader.

5 SVFNSKFNFR01 5(5) Förslaget missgynnar användning av hlohränslelsmå anläggningar t.ex. 1-5 MW. Oet gäller främst ökade kostnaden för rening av stoft men även ökad administrativ arhetshörda t.ex. för rapportering. Idag kräver inte samtliga tillsynsmyndigheter rapporter för anmälningspliktiga anläggningar(^20 MW). Ök^t administrativt arhete för oljeanläggnlngar^lo MW som normalt inte är anmälningspliktiga men kommer att registreras(anmälas)och rapporteras trots att deistort sett inte används. Orimliga krav på mätning när det gäller reserv-och spetscentraler. Oessa anläggningar hörde få någon form av undantag eller lättnader.orimligt att starta oljeanläggning enhart för mätnings skull. Svensk Fnergi och Svensk Fjärrvärme anser att mätkravet på svaveldioxid på hiohränslepannor vid loo^hioflis hör utgå,eftersom detta hränsle har så lågt svavelinnehåll att emissionsvärdena underskrids. Vidare anser vi att drifttiden skall vara reglera mätfrekvensen. Mätning kan ske enligt förslag men aldrig oftare än efter4500 driftstimmar för pannorl- 20 MW och efter 1500 drifttimmar för pannor MW.Oet innehär att för pannor med årlig drifttid över!500 timmar hlir det enligt kom:s förslag men för reserv och spetsiast som går kortare tid kan det hii längre intervaii. Start-ooh stopperioder Onder start och stopperioder är driften inteihaians och utsiäppsnivåerna instahila.för dessa perioder ges undantagilfo direktivet.8ilagav,del4.1. Motsvarande undantag saknasimop direktivet. Oetta heror troligen på att kontinuerlig mätning inte krävs utan periodiska mätningar utgör kontrollen.! Annex IV hänvisas allmänt till OFN eller ISO direktiv utan att ange vilka. Med denna osäkerhet/otydllghet hör detiannex IV anges att mätningen skall ske under stahila förhållanden och jämn last (t ex 80^av fullast),samt med ordinarie hränsle, dvs. ej reservhränslen. Registrering av pannorna!artikel4.5 gällande registrering anges att registrering skall ske senast 1^3 månader efter Införlivandet av direktivet ochlartikel^.iskall registreringen vara genomförd inomlmånad av den ansvariga myndigheten.lannex IV punkt3anges att den första mätning skall genomföras inom tre månader efter registreringen, vilket innehär att alla tusentals pannor som kommer att omfattas av direktivet skall mätas inom cirka ett år.svenskfnergi och Svensk Fjärrvärme hehöver inte påpeka orimlighetenidetta och ser det som självklart att mätperioden utsträcks till 2025 alternativt 2030 för nya respektive hefintligapannordvs.den tidpunktdå emissionsvillkoren träder! kraft. Med vänlig hälsning ^ 0lrika3ardfelt, vd Svensk Fjärrvärme