Yttrande över direktivförslagen i Europeiska kommissionens förslag till luftvårdspaket: KOM(2013) 920 slutlig och KOM(2013) 919 slutlig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över direktivförslagen i Europeiska kommissionens förslag till luftvårdspaket: KOM(2013) 920 slutlig och KOM(2013) 919 slutlig"

Transkript

1 1(17) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE Ärendenr: NV miliodepartementet.reristrator(a)jererin gskansliet.se Yttrande över direktivförslagen i Europeiska kommissionens förslag till luftvårdspaket: KOM(2013) 920 slutlig och KOM(2013) 919 slutlig Sammanfattning Naturvårdsverket är positivt till att Europeiska Kommissionen har tagit fram ett luftvårdspaket inklusive de två förslagen till direktiv: Direktiv om minskning av vissa luftföroreningar KOM(2013) 920 slutlig och direktiv om medelstora förbränningsanläggningar KOM(2013) 919 slutlig. Naturvårdsverket anser dock att ambitionsnivån inte är tillräckligt hög eftersom genomförandet av förslagen varken iimebär att Sverige kan nå miljökvalitetsmålen eller att EU kan klara sina långsiktiga mål inom rimlig tid. Det analyser som EU-konmiissionen har gjort tyder dessutom på att det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa mer långtgående mål och krav för utsläppminskningar än vad EU-kommissionen faktiskt föreslår. Naturvårdsverket anser mot bakgrund av ovanstående att Sverige ska verka för mer långtgående utsläppminskningar i hela EU än vad Europeiska kommissionen föreslår. För att svenska miljökvalitetsmål ska nås behöver Sverige även minska utsläppen utöver föreslagna nivåer. Naturvårdsverket anser att: mer ambitiösa scenarier för utsläppstak för föroreningar inklusive beräknade effekter, kostander och nyttor för samtliga länder bör tas fram. Sverige har potential att klara samtliga föreslagna utsläppstak och dessutom ytterligare utsläppsminskningar. Det är enligt våra analyser med god marginal lönsamt för Sverige att genomföra utsläppsminskningar ned till de nivåer EU-kommissionen föreslagit trots att bl.a. värdet för de stora ekosystemvinstema inte kan beräknas. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST; STOCKHOLM TEL: FAX: INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(17) kraven för utsläppen av föroreningar från nya medelstora förbränningsanläggningar böra knytas till vad som idag är bästa tillgängliga teknik (BAT). Utsläppen bör inte överstiga utsläppen från de befintliga anläggningar som idag har lägst utsläpp. särskilt kraven för NOx för både befintliga och nya anläggningar är för lågt satta då de medger betydligt större utsläpp en vad som idag sker från svenska anläggningar. det är positivt att det i EU-korrmiissionens andra sammanfattande rapport ska göras en översyn av genomförandet av direktivet för medelstora förbränningansläggningar och vid behov föreslå skärpningar. anläggningar på MW ska vara tillståndspliktiga på samma sätt som de redan är i Sverige idag. I EU är anläggningar större än 50 MW tillståndspliktiga. år 2025 bör vara målår för minskningen av de nationella utsläppen och inte 2030 som EU-kommissionen föreslår. förslagen rörande rapportering, miljöövervakning och tillsyn är i stort sett bra men behöver kompletteras med vissa preciseringar bl.a. när det gäller medelstora förbränningsanläggningar. Inledning' Skador för hälsa och miljö Haltema av luftföroreningar (partiklar och ozon) i EU ledde år 2010 till över förtida dödsfall och till olika luftvägsbesvär som t.ex. astma. Mer än 80 % av EU:s stadsbefolkning utsätts för luftföroreningshalter som överskrider WHO:s riktvärden till skydd för människors hälsa. Den årliga kostnaden för hälsoeffekter inklusive minskad produktivitet på grund av sjukdom etc. har beräknats till miljarder euro^. Även miljöpåverkan är betydande. Marknära ozon skadar odlade grödor och skog; svaveldioxid och kväveoxider försurar sjöar och vattendrag vilket skadar växter och djur; kväveoxider och ammoniak leder till eutrofiering (kväveövergödning) av mark och vattenekosystem som bl.a. påverkar den biologiska mångfalden negativt. För 62 % av EU:s ekosystemareal överskrider nedfallet av kväveföreningar gränsvärdena för eutrofiering. Problemet är särskilt akut i de områden med störst biologisk mångfald (särskilt Natura områdena) av vilka mer än 75 % är hotade^. ' Övergripande synpunkter angående EU:s luttvårdspaket och revideringen takdirektivet är delvis hämtadefrånnaturvårdsverkets skrivelse till regeringen "Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik" ( , NV ) ^ Europeiska kommissionen. Ett program för ren luft COM(2013) 918 final. Se även kap. 3. Commission staff working document, Impact Assessment SWD(2013)531. ' Ibid.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(17) Otillräcklig ambitionsnivå Utgångspunkterna för våra synpunkter på förslaget till revidering av direktivet om minskning av vissa luftföroreningar (även kallat takdirektivet) och förslaget till nytt direktiv om medelstora förbränningsanläggningar (MCP-direktivet) är att de dels ska bidra till att EU klarar sina långsiktiga mål för miljö och hälsa^, dels bidra till att Sverige kan klara de svenska miljökvalitetsmålen och andra åtaganden som t.ex. gränsvärden för luftkvalitet. Med dessa utgångspunkter välkomnar Naturvårdsverket luftvårdspaketet i sin helhet. Naturvårdsverket anser dock att ambitionsnivån inte är tillräckligt hög eftersom genomförandet av förslagen varken innebär att Sverige kan nå miljökvalitetsmålen eller att EU kan klara de långsiktiga målen i 6:e och 7:e miljöhandlingsprogrammen inom rimlig tid. Naturvårdsverket anser mot bakgrund av ovanstående att Sverige ska verka för mer långtgående utsläppminskningar i hela EU än vad Europeiska kommissionen föreslår. Kommissionen bör därför presentera ett antal altemativa scenarier med utsläppstak för samtliga länder med högre ambitionsnivå än vad som nu föreslås, dvs. scenarier som ligger mellan nuvarande förslag och MTFR^. Eftersom luftföroreningar är gränsöverskridande och eftersom huvudelen av de föroreningar som belastar miljö och hälsa i Sverige kommer från EU och andra länder är vi beroende av en ambitiös reglering inom EU för att vi ska kurma klara våra nationella miljökvalitetsmål (främst Frisk luft. Ingen övergödning och Bara naturlig försurning). Men även med ökade krav i det reviderade takdirektivet och införande av direktivet om medelstora förbrärmingsanläggningar kommer det dessutom krävas särskilt inriktat nationellt arbete inklusive lokala styrmedel och åtgärder för att klara luftkvalitetsdirektivets gränsvärden. Sverige har idag svårigheter att klara gränsvärdena för luftkvalitet i tätortsmiljö, framförallt när det gäller N02 och PMIO. Att förhandlingsdiskussionema förs kring en gemensam ambitionsnivå är centralt för att behålla direktivets integritet. Det är också viktigt att beakta tidigare takdirektivs gmndprincip, att relationen mellan ländemas utsläpp, deras kvarvarande minskningspotential samt hur mycket de påverkar omgivande länder, är vägledande för bördefördelningen mellan ländema. Lönsamt att minska utsläppen ytterligare När det gäller kostnad och nytta för föreslagna utsläppsminskningar visar EU:s beräkningar att enbart hälsovinstema uppgår till mellan 40 och 140 miljarder Euro/år 2030, medan kostnadema endast uppgår till 3,3 miljarder Euro/år * "Uppnå en sådan luftkvalitet som inte leder till betydande negativa konsekvenser och risker for människors hälsa eller miljön." ' MTFR (Maximum Technically Feasible Redcutions), dvs. ett scenario som utgår från användandet av bästa teknik.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(17) De utsläppsminskningar som EU-kommissionen föreslår motsvarar ett "gap closure^" på 67 % till Enligt beräkningar är marginalkostnaden lika med marginalnyttan vid ett gap closure på mellan 76 % till 92 % till 2030^. Det är således samhällsekonomiskt lönsamt att minska utsläppen ytterligare. Slutsatsen att det är lönsamt att minska utsläppen utöver EU-kommissionens förslag förstärks ytterligare av att kostnadema för utsläppsminskningama är överskattade medan nyttan är underskattad. Det beror bl.a. på att icke tekniska åtgärder som t.ex. bränslebyte och åtgärder för att öka energieffektiviteten, vilka ofta är ett billigare sätt att minska utsläppen, inte ingår i underlaget för att beräkna kostnadema. Det beror också på att de miljö- och hälsovinster som är svåra att värdera som t.ex. minskade skador på historiskt- och kulturellt värdefulla föremål liksom positiva effekter utanför EU inte ingår i beräkningama. Ytterligare ett skäl är att vissa åtgärder minskarfleraproblem samtidigt. Till exempel leder effektivare energianvändning och minskad transportefterfrågan såväl till minskade utsläpp av luftföroreningar som till minskad klimatpåverkan och minskad bullerpåverkan. Det irmebär att nyttan är underskattad eller beroende på hur man ser det, kostnaden för en viss nytta är överskattad. Genom att strategisk välja styrmedel och åtgärder kan man således nå flera samhällsmål samtidigt och till lägre kostnad. Inom luftvårdsarbetet är detta särskilt tydligt när man tittar på områden som klimat, buller, trängsel och hållbar stadsutveckling. Ett ambitiöst klimatarbete, där åtgärdema huvudsakligen genomförs i Sverige, är av stor vikt för att ta tillvara synergier och minska kostnadema för att klara luftmålen. Om förslaget att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 % från 1990 till 2030 genomförs, skulle det iimebära att kostnadema för att implementera det föreslagna reviderade takdirektivet reduceras med mer än en tredjedel, från 3,3 miljarder Euro till 2,1. Även for svenskt vidkommande är de utsläppsminskningar som föreslås lönsamma i ett samhällsekonomiskt perspektiv. En av målsättningama i EU-kommissionens program för renare luft i EU är att medlemsländema skall klara sina gränsvärden för luft (benämnt miljökvalitetsnormer i Sverige) till år Naturvårdsverket stödjer denna prioritering. Dessa gränsvärden skulle egentligen redan ha klarats. Trots detta överskrids för närvarande gränsvärdena för partiklar (PMIO) i mer än en tredjedel av EU:s luftkvalitetszoner och för kvävedioxid (N02) i en fjärdedel. Sjutton medlemsstater är för närvarande föremål för överträdesförfaranden på gmnd av bristande efterlevnad i fråga om PMIO*. För att maximera effekten av nödvändiga utsläppsminskningar bör man vidta åtgärder som både bridrar till att klara utsläppstaket och samtidigt klara miljökvalitetsnormema för luft. För att göra det kan man behöva ta hänsyn till * Med gap closure avses minskning av gapet mellan nuvarande belasming och den nivå då nedfall och halter varken överskrider de kritiska belasmingsgränsema för miljön eller WHO:s riktvärden. ^ Markus Amann (ed.), 2014: The final policy scenarios of the EU clean air policy package, HASA kap. 4. * Ett program för ren luft, COM(2013) 918 fmal.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(17) var utsläppen sker geografiskt och inte bara fokusera på störst utsläppsminskning per krona. Den senaste tioårsperioden har de svenska partikelutsläppen från förbränningsmotorer minskat medan partikelutsläppen från uppvärmning och förbrärming legat kvar på samma nivå. En grov uppskattning är att utsläppen från medelstora förbränningsanläggningar utgör ca en 1/10 av utsläppen från enskild vedeldning eller i nivå med utsläppen från arbetsmaskiner. Utsläppen innehåller även bl.a. BC (sot), CH4 (metan), VOC, PAH och NOx. Det flnns därför starka skäl för Sverige att åtgärda medelstora förbrärmingsanläggningar. För närvarande saknas underlag för noggrarmare bedömningar av kostnader och nytta för Sverige men en kvalificerad gissning är att förhållandena i Sverige är likartade de i övriga Europa när det gäller utsläpp och exponering Synpunkter på förslag COM(2013) 920 final och förslag om ändring av direktiv 2003/35/EG Val av föroreningar att begränsa Europeiska kommissionen har föreslagit utsläppsbegränsningar för de ärrmen som redan ingår i gällande takdirekfivet (S02, NOx, NMVOC, NH3) och i likhet med Göteborgsprotokollet har man även inkluderat ett tak för PM2,5 där man särskilt ska beakta BC (sot). Dessutom ingår ett förslag till utsläppsbegränsningar för metan. Naturvårdsverket anser att valet av reglerade ämnen i förslaget är relevant. Det firms starka skäl för att fortsätta reglera de urspungliga föroreningama men det firms också starka skäl att införa reglering av partiklar/- stoft (med fokus på BC) och metan. Black carbon (sot) och metan är så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Metan är, tillsammans med NOx, en viktig källa till marknära ozon. Bakgmndshaltema av ozon i luften har stadigt ökat under de senaste deceimiema. Marknära ozon är skadligt för människors hälsa och miljön. Förhöjda halter leder till minskad avkastning i jordbmket och minskad skogstillväxt. Naturvårdsverket stödjer därför förslaget att införa utsläppsbegränsningar av metan. Naturvårdsverket är också positivt till att Kommissionen lyfter fram vikten av att motverka regionala klimatförändringar inom luftområdet genom reglering av partiklar (BC) och metan. För Black Carbon borde åtagandena vara tydligare och mer ambitiösa nu när metoder för emissionsinventering har tagits fram inom konventionen för långväga transporter av luftföroreningar (CLRTAP). Målår och nationella luftvårdsprogram Miljödirektoratet föreslog urspmngligen år 2025 som målår vilket Naturvårdsverket föredrar. Om valet av 2030 som målår är dock står fast bör åtgärder vidtas så att utsläppen minskas linjärtfiu2030 med 2025 som mellanår. Det är viktigt att en linjär nedåtgående utsläppsminskning sker och att preciserade riktlinjer för uppföljning av mellanåret 2025 tas fram. De länder som inte genomför en linjär minskning eller som avviker mer än vad som definieras

6 NATURVÅRDSVERKET 6(17) som acceptabelt bör drabbas av en tydlig påföljd. Det är positivt med viss flexibilitet vid uppföljningen av åtaganden men den måste vara begränsad och relevant. Naturvårdsverket anser att den flexibilitet de procentuellt satta taken i sig ger är fullt tillräcklig i kombination med den flexibilitet medlemsländema ges genom möjligheten att tillgodogöra sig viss andel utsläppsminskningar som sker från intemationell sjöfart. Minskade utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten är av avgörande betydelse för att Sverige ska klara flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket stödjer detta initiativ men efterfrågar tydligare riktlinjer från kommissionen om exakt hur beräkningar ska göras och hur processen ska gå till. Rapportering och övervakning I EU-kommissionens förslag ingår krav på rapportering av utsläppsdata samt miljöövervakning. Kraven på rapportering och miljöövervakning motsvarar i stort sätt de som redan fnms i nuvarande takdirektiv och inom luftvårdskonventionen (CLRTAP). Det finns även forslag om att ländema ska ta fram nationella luftvårdsprogram för det kontinuerliga arbetet med att uppfylla utsläppstaken. Nationella program som uppdateras kontinuerligt är ett viktigt instmment för att samtliga länder ska arbeta kontinuerligt mot målen och motverkar att åtgärder sätts in för sent för att få effekt till målåret. Naturvårdsverket stödjer förslagen om rapportering, miljöövervakning samt förslaget om nationella luftvårdsprogram. Vi anser dock att vissa preciseringar behövs beträffande rapportering, miljöövervakning och tillsyn när det gäller MCP-direktivet (se nedan). Åtgärdspotential och kostnader för Sverige Våra analyser visar att Sverige har potential att klara samtliga föreslagna utsläpstak och dessutom ytterligare utsläppsminskningar. Det är med god marginal lönsamt för Sverige att genomföra utsläppsminskningar ned till de nivåer EU-kommissionen föreslagit trots att bl.a. värdet for de stora ekosystemvinstema inte kan beräknas^. Synpunkter på förslag COM(2013) 919 final om medelstora förbränningsanläggningar Övergripande synpunkter och kommentarer Direktivet om medelstora förbränningsanläggningar (MCP direktivet) är ett av flera direktiv och andra åtgärder som ska utgöra stöd för uppfyllande av direktivet om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar. Utsläppen från större förbrärmingsanläggningar än 50 MW regleras i leddirektivet'^. För mindre förbränningsanläggningar än 1 MW pågår diskussioner ' Se vidare Natiuvårdsverket 2013, Underlag införförhandlingarnaom översyn av EU:s luftvårdspolitik, regeringsuppdrag, NV ' Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för attförebyggaoch begränsa föroreningar).

7 NATURVÅRDSVERKET 7(17) om regleringen av utsläpp inom ramen för ekodesigndirektivet. För att med framgång kunna argumentera lör ordentliga utsläppskrav på de minsta anläggningama far inte kraven för de medelstora anläggningama vara för lågt ställda. Förslaget omfattar reglering av NOx, S02 och stoft. EU-kommissionen anger i sin konsekvensbedömning kostnader och nytta per ton minskade utsläpp av NOx, S02 och partiklar för olika åtgärdsaltemativ. För det altemativ (7D) som ligger närmast det som nu föreslås är den totala kostnaden beräknad till i storleksordningen 400 miljoner euro per år och nyttan beräknas vara mellan sex och sexton gånger större än kostnadema.'' Den senaste tioårsperioden har de svenska partikelutsläppen från förbräimingsmotorer minskat medan partikelutsläppen från uppvärmning och förbränning legat kvar på samma nivå. Förflertaletmedelstora förbrärmingsanläggningama saknas utsläppsstatistik eftersom de under 20 MW endast är anmälningspliktiga. En grov uppskattning är att utsläppen från dessa är ca en 1/10 av utsläppen från enskild vedeldning eller i nivå med utsläppen från arbetsmaskiner. Utsläppen irmehåller även bl.a. BC (sot), metan, VOC, PAH och NOx. Det finns därför starka skäl även for Sverige att minska utsläppen från medelstora förbrärmingsanläggningar samt att samla in tillgänglig statistik för att kurma följa upp åtgärder och för att bedöma miljö- och hälsopåverkan. Saimolikt är kostnadsbilden för åtgärder i kr/kg PM i samma storleksområde som för enskild eldning men åtgärdskostnaden bör utredas särskilt med fokus på den finare partikelfraktionen PM 2,5 och BC. För närvarande saknas underlag för att noggrant bedöma kostnad och nytta med föreslagna utsläppskrav för Sverige men vår bedönming är att förhållandena i Sverige är likartade de i övriga Europa när det gäller utsläpp och exponering. EU-kommissionens bedömning av kostnad och nytta per kilo minskade utsläpp av föroreningar bedömer vi därför vara i samma storleksordning för Sverige. Även om Sverige är glesare befolkat än övriga EU är förbränningsanläggningarna som regel lokaliserade i närheten av bebyggelse. Generellt gäller att ju mindre anläggning desto lägre är skorstenen och desto större andel av utsläppen ger lokal påverkan. I förslaget till MCP-direktiv anges att utsläppskraven för befintliga anläggningar ska uppfyllas senast 2025, och för de minsta anläggningama Senare än 2030 är olämpligt eftersom direktivet då inte ger tillräckligt stöd för medlemsstatemas arbete med att uppfylla takdirektivet. Nedan följer en synpunkter och kommentarer på de enskilda artiklama i förslaget till direktiv för medelstora förbränningsanläggningar: Artikel 1: Syfte Vi bedömer att avgränsingen till utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och stoft är lämplig liksom storleken på anläggningama (1-50 MW). Även om den nedre gränsen 1 MW inte är en stor anläggning bedömer vi ändå att förbränningen kan " Commission staff working document, Impact Assessment SWD(20I3)531, tabell A12.9 och A12.20.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(17) förväntas bli så god att komplettering med gränsvärden for till exempel kolmonoxid, organiskt kol (OCG) eller totalt kol (TOC) inte skulle vara meningsfiillt. Detta särskilt som EU-kommissionens förslag avseende övervakning är att mätning endast bör göras som stickprov under normala driftförhållanden. Om förbränningen i vissa typer av anläggningar allmänt sett är dålig och någon av de nämnda parametrama därför behöver kontrolleras så bör det finnas bestämmelser som reglerar detta. Artikel 2: Tillämpningsområde Som tillämpningsområdet är formulerat ingår mobila källor, men inte rörliga. Mobila källor kan vara svåra för medlemsstaten att följa upp eftersom de ofta inte har en hemvist inom en viss tillsynsmyndighets område. Om utsläppen från sådana anläggningar inom unionen är små bör man överväga om sådana anläggningar ska omfattas av direktivet. Som tillämpningsområdet i artikel 2 är formulerat ingår inte förbränningsanläggningar större än 50 MW och inte heller anläggningar som förbränner avfall. Artikel 2 kan behöva förtydligas så att det också framgår att de industriprocesser som är undantagna från kap. III artikel 28 i led-direktivet (Industriutsläppsdirektivet)'^ också undantas från detta direktiv. Artiklama 29 och 30.4 led-direktivet innebär ett visst tolkningsutrymme för medlemsstatema att genomföra de aggregeringsregler (ofta benämnda skorstensregeln) som anges där. Det behöver klargöras att, oavsett hur medlemsstaten genomfört detta under led-direktivet, ska artikel 2 punkt a i föreliggande direktivsförslag varken innebära att någon medelstor förbränningsanläggning i någon medlemsstat dubbelregleras eller faller utanför (det nationella genomförandet av) både led-direktivet och MCP-direktivet. Vidare ingår i förslagets tillämpningsområde pannor, gasturbiner och motorer, vilka inte täcks av beskrivningama i föregående stycke, och som ligger inom de industrisektorer som omfattas av bilaga 1 till led-direktivet, alltså verksamheter som i Sverige klassificeras som industriutsläppsverksamheter enligt miljöprövningsförordningen (2013:51). Vi bedömer att det är rimligt att dessa ingår i MCP-direktivet. Därigenom kommer en generell miniminivå för utsläpp att gälla parallellt med de BAT-slutsatser som succesivt tas fram under kap. II i leddirektivet. I listan med undantag bör det också läggas till ett undantag för forskning och utveckling på samma sätt som i artikel 2.2 i led-direktivet. Artikel 3: Definitioner Artikel 3.5 bör kompletteras så att det framgår att det som avses är en enskild panna, gasturbin eller motor och att ingen sammamäkning av flera sådana ska ske. Idustriutsläppsdirektivet (led), Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för attförebyggaoch begränsa föroreningar).

9 NATURVÅRDSVERKET 9(17) Artikel 3.18 som definierar "zoner" kan behöva ses över som en följd av att artikel 5.4 behöver ses över av följande skäl: I artikel 5.4 regleras anläggningar inom zoner där miljökvalitetsnormer överskrids, men eftersom Sverige är indelat i endast sex zoner, varav storstadsregionema utgör tre av dem, så kan ett överskridande av takdirektivet i en större tätort gällande t.ex. stoft medföra att de strängare emissionskraven kan komma att ställas på en anläggning belägen upp till 100 mil från den aktuella tätorten. Artikel 4 och bilaga I: Registrering Allmänt I ett svenskt perspektiv är de uppgifter som verksamhetsutövaren ska anmäla enligt artikel 4 på en generell nivå mindre omfattande än de uppgifter som en anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken ska omfatta. Dock anges explicit i förteckningen i bilaga I vissa uppgifter som normalt sett inte torde ingå i en miljöbalksanmälan. Någon form av specialreglering rörande denna "MCPanmälan" torde därför behövas i Sverige. Här kan tilläggas att Naturvårdsverket i ett regeringsuppdrag nu studerar behov och möjligheter att införa en ny administrativ reglering i form av en informationsplikt av vissa av de miljöfarliga verksamheter som idag varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga'^. Om en sådan informationsplikt skulle kunna underlätta införandet av en "MCPanmälan" enligt artikel 4 är dock ännu för tidigt att bedöma. Denna svenska bild påverkar inte vår bedömning av att, i ett EU-perspektiv, utgör de administrativa reglema i artikel 4, 6, 7 och 12 avseende registrering, mätaing, regelefterlevnadskontrou och rapportering till EU-kommissionen huvudsakligen en rimlig ambitionsnivå. Vi anser dock att det bör kräveis tillstånd för anläggningar med en effekt på MW vilket det gör i Sverige idag. Artikel 4.2 och 4.4 Det behöver fmnas en övergångsbestämmelse, eller annan lagteknisk lösning, kopplad till artikel 4.2, som anger att verksamhetsutövama inte behöver anmäla förrän en viss tid gått efter det att sista datum för genomförande i artikel 16 har passerats. Med tanke på att det är många verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter som berörs behövs en övergångstid på minst ett år. Vidare bedömer Naturvårdsverket att kravet i artikel 4.4 på behörig myndighet att registrera inkomna anmälningar från verksamhetsutövama inom en månad är onödigt ambitiöst. Det bör fmnas marginal för perioder med hög arbetsbelastning och semester. Perioden bör vara minst tre månader. Vi antar att EU-kommissionen satt de två ovan nämnda tidsgränsema snävt för att medlemsstatema ska kunna uppfylla förslaget i artikel 12.1 om rapportering till EU-kommissionen senast två år efter datum för införlivande. Det kan därför firmas behov av att detta rapporteringsdatum senareläggs. Uppdraget beträffande prövning av miljöfarlig verksamhet och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, NV Ska redovisas senast den 31 oktober 2014.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(17) Artikel 4.6 Vi noterar också att kravet på registrets omfattning är oklar, eftersom det i det sista ledet av artikel 4.6 hänvisas till artiklama 7 och 8. Under artikel 7 och 8 kommer tillsynsmyndighetema att genom platsbesök bl.a. ta del av mätdata och eventuella redogörelser om driftproblem. Nuvarande formulering kan tolkas som att alla uppgifter som täcks in av någon av formuleringama i artikel 7 och 8 ska registreras. Med tanke på att alla tillsynsmyndigheter troligen har någon form av IT-stöd för sin tillsyn bör kravet på "register hos behörig myndighet" anses vara uppfyllt om tillsynsmyndigheten registrerar allt där. Vi anser dock att det i artikel 4.6 behöver preciseras exakt vad registren ska innehålla for att vi på ett entydigt sätt ska kunna precisera det i svensk lagstiftning så att tillsynsmyndigheten vet vad som krävs och så att implementeringen kan ske utan att varken riskera en över- eller underimplementering. Se även nedan angående våra synpunkter avseende detta kopplat till kravet på tillgängliggörande för allmänheten rörande artikel 10 och kravet på rapportering till EU-kommissionen enligt artikel 12. Artikel 4 - Bilaga I Istället för begreppen "type of planf och "type of fuels" i bilaga I punkt 2 och 3 behöver det preciseras exakt vilka kategorier som ska anges (boiler, gas turbin, och stationary engine respektive biomass, heavy fuel oil osv.). Detta är viktigt mot bakgrund av vad vi skriver avseende rapporteringskravet i artikel 12. I bilaga I pimkt 8finns på två ställen krav på en, från verksamhetsutövaren, undertecknad förklaring ("signed declaration"). För anläggningar som inte ska vara i drift mer i än 500*'* timmar per år, noterar vi att det är samma förfarande som det som används i ansökan om dispens för kort återstående livstid enligt artikel 33 i led-direktivet (som genomförts som 84 förordning [2013:252] om stora förbränningsanläggningar). Om krav på "undertecknad förklaring" är enda sättet för vissa länder att se till att bestämmelsen blir bindande anser Naturvårdsverket att kravet bör finnas kvar men det behöver finnas möjlighet för en medlemsstat att på annat sätt göra kraven i direktivet bindande för verksamhetsutövama. I Sverige kommer vi sannolikt genomföra direktivet som en generellt bindande föreskrift. Artikel 4.5, 5.3 och 12.1 I Artikel 4.5, 5.3 och 12.1 anges tidsgränser formulerade som viss tid efter införlivandedatumet ("date of transposition"). Det bör klargöras att detta avser det sista datum för införlivande som anges i artikel 16, och inte medlemsstatemas faktiska införlivandedatum. Artikel 5 och Bilaga II: Vår bedömning av förslagets ambitionsnivå För nya anläggningar bör utsläppskraven för NOx, S02 och stoft vara i nivå med de anläggningar som idag har lägst utsläpp av dessa föroreningar. Naturvårdsverket anser att särskilt utsläppskraven för NOx är för lågt ställda. EU-kommissionen harförtydligatmuntligt att de avser 500, och inte 300 som det faktiskt står.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(17) Medelvärdet av årsmedelvärdena för produktionsenhetema (de enskilda förbrärmingsanläggningama) i det svenska NOx-avgiftsystemet för anläggningar på 5-20 MW är 210 mg N0x/Nm3 vid 6 % 02, och 170 för anläggningar mellan 20 och 50 MW. För dem mellan 5 och 20 MW var det år 2012 endast fyra (av 179) som överskred värdet 400 mg som årsgenomsnitt och för anläggningar mellan 20 och 50 MW endast en (av 103 stycken) som överskred 300 mg som årsgenomsnitt. Utsläppsvärdena för NOx varierar kraftigt varför ett stickprovsvärde behöver vara högre än årsmedelvärdet. Mot barkgmnd av ovanstående anser Naturvårdsverket att begränsningsvärdet för befintliga anläggningar som förbränner fasta bränslen och tung eldningsolja bör åtminstone sänks fill 450 mg N0x/Nm3 vid 6 % 02 för anläggningar på 5-20 MW, och åtminstone till 350 i samma enhet för anläggningar på MW. Detta tomtsätter mätning som stickprov högts 8 timmar. De föreslagna begränsningsvärdena för stoft från mindre befintliga biobränsleeldade anläggningar är förhållandevis stränga men rimliga. Kraven bör ses i perspektivet av vad som är rimligt för unionen som helhet i strävandena efter god luftkvalitet och minskade hälsoeffekter samt utifrån uppsatta mål. Det framgår dessutom av EU-kommissionens konsekvensbedömning att vinstema för hälsa och miljö överstiger kostnadema med mellan fem och sjutton gånger'^ Vi ser också följande omständigheter som talar för dessa relativt stränga krav på stoft. Vi bedömer att kostaadema för reningsutmstning kommer att reduceras då kraven omsätts i praktiken, både genom teknikutveckling, exempelvis nedskalning, och som en följd av att volymema tillverkad reningsutmstning ökar. De minsta pannoma, som ofta saknar rening, är de som i första hand bidrar till utsläpp av BC (sot). Då utsläppen av stoft reduceras, reduceras också utsläppen av BC. Som part till Göteborgsprokollet har Sverige förbundit sig att då åtgärder vidtas för att reducera utsläpp av stoft i rimlig utsträckning prioritera sådana åtgärder som reducerar BC eftersom det bidrar både till minskad hälsopåverkan och till minskad klimatpåverkan' ^. Vi bedömer att marknaden troligen kommer att föredra kostnadseffektivare textilfilter framför elfilter. Textilfilter fömtsätter dock att glödande partiklar i rökgasema eliminerats eftersom hål annars kan uppstå i textilmaterialet. För främst de minsta pannoma torde detta kunna ge en utveckling mot effektivare förbränning och alltså bättre bränsleekonomi vilket i sig är positivt. Det bör dessutom leda till förbättrad reduktion av utsläpp av oförbrända kolväten, varav många har negativa effekter för miljö och hälsa. Commission staff working document, Impact Assessment SWD(2013)531, tabell A Draft decision on amending the text of and annexes II to IX to the Gothenburg Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Ground-level Ozone and addition of new annexes X and XI, 3 maj 2012, ECE/EB.AIR/2012/L.2, artikel 2.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(17) Kraven för medelstora förbränningsanläggningar bör matcha kraven i Ekodesigndirektivet. EU-konmiissionen föreslår nästa lika hårda krav på de minsta anläggningar som på de större. För detta talar att ju mindre en anläggning är desto lägre är skorstenen och desto större andel av utsläppen ger lokal påverkan. Artikel 5 och Bilaga II: Vår bedömning av de kostnader förslaget till stoftkrav innebär för svenska verksamhetsutövare Angående utsläppskraven i bilaga II bedömer vi att de allraflestasvenska anläggningar uppfyller kraven för NOx och S02, liksom kraven för stoft för andra bränslen än fasta. Vi har utgått från att Sverige utnyttjar möjligheten i artikel 5.2 tredje stycket och 5.3 andra stycket att undanta anläggningar med mindre än 500 drifttimmar från kraven i bilaga II. Vi har nedan gjort bedömningar avseende vilka kostnader kraven för stoft kan medföra på fastbränsleeldade nya och befintliga anläggningar som har mer än 500 drifttimmar per år. För nya förbränningsanläggningar bedömer vi att den totala investeringskostnaden för en anläggning med elfilter eller textilfilter blir % högre än om den bara har multicyklon. I tabellen nedan framgår vår bedömning av kostnader för ytterligare stoftrening för befintliga fastbränsleeldade pannor vilka endast är utmstade med multicyklon eller saknar rening. De klarar inte direktivförslagets krav och skulle därför behöva komplettera med elfilter eller med textilfilter och cyklon. Kostaadema är uttryckta som kostnad per år och berörd anläggning och inkluderar årlig driftkostnad samt investering avskriven på 15 år med 4 % ränta. Beräkningama baseras bland annat på data från AMEC Final Report 2012*^. Beräkningama tar inte hänsyn till att vissa äldre pannor kan komma att skrotas innan ikraftträdandedatumen, vilket medför lägre kostnader. Bio och andra fasta bränslen 1-5 MW 5-20 MW MW Kronor per år per anläggning, för kompletterande rening på befintlig anläggning Antalet förbränningsanläggningar i olika branscher som kan komma att beröras av direktivsförslaget för medelstora förbränningsanläggningar visas i tabellen nedan. Kostaadema i tabellen ovan har använts for att beräkna de totala kostnadema i Sverige för olika gmpper av anläggningar. "Collection and analysis of data to support the Commission in line with Artide 73(2)(a) of Directive 2010/75/EU on industrial emissions on the need to control emissionsfromthe combustion of fliels in installations with a total råtes thermal input below 50 MW", AMEC, September 2012.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(17) En osäkerhet finns i bedömningen av utgående halt stoft innan ytterligare åtgärder vidtas. I några få fall känner vi till de faktiska utsläppen av stoft. Då har vi använt dessa värden. I övriga fall har vi gjort följande antaganden: Vi har antagit att alla anläggningar har cyklon eller multicyklon. Efter multicyklon har vi for torra biobränslen (pellets, briketter osv) antagit en halt på 90 mg/nm3 vid 6 % 02 och för fuktiga biobränslen (skogsflis osv) 250 i samma enhet. Efter cyklon har vi antagit halter på 150 mg respekfive 350 mg. Efter elfilter som inte renar så väl att de klarar kraven i direktivsförslaget har vi antagit halten 50 mg. Energisektom MW Energisektom 5-20 MW Energisektorn 1-5 MW Skogsindustri 1-50 MW Övrigt 1-50 MW Antal befintliga förbränningsanläggningar* Varav biobränsle Varav behöver vidta åtgärder för att uppfylla stoftvillkor Kostnad miljoner kronor per år** Ca 115 Ca 115 Ca 80 Ca ???? * Panna, gasturbin eller motor. **Arlig driftkostnad samt investering avskriven på 15 år med 4 % ränta. Artikel 5.2 och 5.3: Reservlastpannor I de sista styckena fill artikel 5.2 och 5.3 anges att medlemsstater kan låta undanta förbrärmingsanläggningar med mindre än 500 drifttimmar per år från begränsningsvärdena i bilaga II. Istället ska enligt förslaget begränsningsvärdena 200 (för befintliga) respekfive 100 mg/nm3 vid 6 % 02 (för nya) gälla för stoft från anläggningar med fastbränsle. Naturvårdsverket anser att inte mer långtgående krav bör ställas än vad som kan uppfyllas med multicyklon. Vår bedömning är att ett värde på 250 i nämnd enhet är rimligt för befintliga anläggningar. För nya anläggningar är vi tveksamma till värdet 100 men behöver inhämta mer kunskap rörande vad som är bästa möjliga teknik vid nybyggnation innan vi kan ta ställning till vad som är ett rimligt begränsningsvärde. Naturvårdsverket anser att gränsen för undantag bör gälla vid drifttid mindre är 300 timmar vilket var DG Miljös förslag innan "interservice consultation" genomfördes mellan alla direktorat inom EU-kommissionen. Om gränsen sätts högre än föreslagna 500 drifttimmar kommer anläggningar som enbart körs del av dygn under uppvärmningssäsongen inte att omfattas. Art 5.3, 6.4, 7.3 och 8.2 e Vi stöder införandet av följande bestämmelser eftersom de är viktiga komponenter i ett system där mätkraven bara föreskriver stickprov.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(17) Artikel 5.3 om krav på reduktion av perioder med onormal drift. Artikel 6.4 om krav på att verksamhetsutövare ska övervaka och dokumentera driften av reningsutmstning. Artikel 7.3 med krav på att start- och stopperioder ska hållas så korta som möjligt. Artikel 8.2 med krav på att verksamhetsutövare för tillsynsmyndigheten ska hålla uppgifter tillgängliga, och inkluderande inte bara mätdata utan också antalet drifttimmar, vilka bränslen som använts och vilka perioder reningsutmstningen inte har fungerat. Artikel 5 och bilaga II: Bränsletyper Att direktivet även omfattar pannor, gastarbiner och motorer inom de industrisektorer där avfallsklassat bränsle inte förbränns medför behov av att i artikel 5.2 tredje stycket, artikel 5.3 andra stycket och i Bilaga II se över och vid behov komplettera med bränslekategorier som används i vissa industrisektorer och vilka begränsningsvärden som ska gälla för dem. Dessa begränsningsvärden för speciella bränslen behöver gmndas på BAT. Exempel på sådana bränslekategorier är stålindustrins gaser och okonventionella bränslen inom kemisk industri. Vi bedömer att tidsfristen ett år i artikel 5.3 är snäv, men rimlig. Tidsgränsen anger att begränsningsvärde för nya anläggningar ska träda ikraft 1 år efter datum för genomförandet i nationell lagstiftning. Motsvarande tidsgräns för stora förbränningsanläggningar i led var noll månader efter sista dag för genomförande. Artikel 5.4: Zoner med överskridande av MKN Genom artikel 5.4 fastställs riktmärken (benchmarkvärden) som utgångspunkt för strängare krav i områden där miljökvalitetsnormer for luft överskrids. EUkommissionens avsikt är att stärka medlemsstatemas, och kanske särskilt deras miljömyndigheters, möjligheter att vidta åtgärder för att minska problem med dålig luftkvalitet. Europeiska kommissionen lanserar detta som ett nytt principiellt steg för unionens luftkvalitetpolitik, som kan passa även inom andra sektorer. Naturvårdsverket anser att texten i artikeln bör utvecklas så att bestämmelsen blir ett effektivt verktyg som kan användas där det behövs, men som inte måste användas för de enskilda anläggningar där det inte skulle ha någon nämnvärd effekt på luftkvaliteten. Några av de svårigheter som behöver hanteras är: Sverige är endast indelat i sex zoner. Om artikeln genomförs och eller tillämpas strängt kan det medföra stora administrativa kostnader, och detta oavsett om strängare krav slutligen ställs på enskilda anläggningar. Överskridanden av miljökvalitetnormema för luft för en parameter ska inte medföra krav på åtgärder på enskild anläggning avseende en annan parameter. Detta bör även gälla PM2,5 i förhållande till PMIO. Avseende det förfarandet som föreskrivs om medlemsstatens redovisning till EU-kommissionen om oproportionerliga kostnader behöver det

15 NATURVÅRDSVERKET 15(17) framgå av artikeln att det räcker med att detta redovisas samlat för stora geografiska områden, och inte för enskilda anläggningar. Artikel 6 och bilaga IV: Kontroll av utsläpp och drift av reningsutrustning Naturvårdsverket anser att omfattningen av mätkraven huvudsakligen är rimliga. Vi anser dock det som viktigt att undantaget i punkt 4 bilaga IV avseende S02 utvecklas så att det inte krävs beslut av behörig myndighet i det enskilda fallet för anläggningar som endast förbränner biobränsle med mycket låga svavelhalter. Då bör varken mätning eller bedömning krävas. Vi bedömer att punkt 3 bilaga IV behöver ändras så att det som nu anges där gäller anläggningar som tillkommer efter 2025 (5-50 MW) respektive 2030 (1-5 MW), samt från och med 2019 (jämför artikel 3.6) for nya anläggningar. För övriga anläggningar firms ingen anledning att infora mätplikt eftersom utsläppskraven inte trätt ikraft ännu. Naturvårdsverket anser att det behöver preciseras hur mätkraven ska tillämpas på de anläggningar som har kontinuerlig mätning av utsläpp. Artikel 7: Kontroll av efterlevnaden Vi bedömer att omfattningen av kraven på tillsyn och egenkontrou i artikel 7.1, 7.2 och 7.4 är rimliga och att bestämmelsema i och under miljöbalken redan uppfyller detta. Vi bedömer att bestämmelsema i miljötiusynsförordningen om bland annat tillsynsplaner i vart fall huvudsakligen, uppfyller kraven i artikel 7.1. Det sista, och onumrerade, stycket i artikel 7 bör ändras så att verbet "avbryta" ändras till "förbjuda". Artikel 7.3 har konmienterats ovan. Artikel 8: Verifikation av kontrollresultat Den föreslagna formuleringen av artikel 8.1, " Medlemsstatema ska se till att inget giltigt...", är endera slarvigt formulerad eller irmebär alltför långtgående konsekvenser. Med det sistnämnda syftar vi på att medlemsstaten knappast kan ansvara för att övervaka utsläppen på varje enskild anläggning. Artikel 8.1 bör därför ändras så att den blir analog med formuleringen i artikel 7.3: "Medlemsstatema ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inget giftigt...". Artikel 9: Ändringar av medelstora förbränningsanläggningar Kraven i artikel 9 avseende förfaranden vid ändringar bedömer vi huvudsakligen är rimligt avvägt. Dock bedömer vi att tidsfristen för behörig myndighet att registrera inkommen anmälan från verksamhetsutövaren (artikel 9.2) bör vara tre månader i stället for en månad. Det börfinnasmarginal för perioder med hög arbetsbelastning och semester.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(17) Artikel 10: Tillgång till information Vi bedömer att ambitionsnivån avseende allmänhetens tillgång till information huvudsakligen är rimlig sett till behovet att förebygga underimplementering i EU:s medlemsstater. Kravet i artikel 10 iimebär att alla de uppgifter ska tillgängliggöras som enligt artikel 4.6 ska registreras. Detta gäller alltså både de uppgifter som verksamhetsutövama ska ange i sin anmälan, och de uppgifter som tillsynsmyndigheten genom tillsynen fått in avseende efterlevnad och mätdata (genom det sista ledet i artikel 4.6). Vi har ovan (under artikel 4) redogjort for vår syn på registrets omfattning. Beroende på hur artikel 4.6 slutligen utformas kan artikel 10 behöva ses över. Som vi tolkar den ska alla uppgifter om medelstora anläggningar som myndigheter samlar in samband med bl.a. kontroll av efterlevnad göras tillgänglig för allmänheten via intemet. Natarvårdsverket är positivt till att medborgama lätt far tillgång till information men att alla uppgifter ska publiceras på intemet verkar inte rimligt. AU information är knappast relevant och viss information intresserar endast ett fåtal personer. För sådan information bör det räcka med att den finns tillgänglig på begäran. Artikel 12: Rapportering Vi bedömer att ambitionsnivån avseende rapportering till EU-kommissionen huvudsakligen är rimlig sett till behovet att förebygga imderimplementering i EU:s medlemsstater. Det behöver tydliggöras om EU-kommissionens avsikt verkligen är den som anges i artikel 12.1, nämligen att en "uppskattning av de totala årliga utsläppen" ska rapporteras, och att detta ska göras genom sammanställning av uppgiftema som verksamhetsutövare angivit i sin anmälan. Vi menar att artikel 12.2 inte är lika tydlig i detta avseende. Vi anser därför att det behöver förtydligas vad som exakt ska rapporteras i den andra och tredje rapporten till EU-kommissionen den 1 oktober 2026 respektive 1 oktober Annars finns risk för att det blir olika tolkningar och att ländema bygger rapporteringssystem och samlar in information som inte överensstämmer med vad EU-kommissionen efterfrågar. IT-system rörande sådan här rapportering tar inte bara tid att bygga och kostar pengar, utan också fömtsätter samverkan mellan Naturvårdsverket, länsstyrelser och kanske även de kommunala tillsynsmyndighetema. Vår erfarenhet är att omfattningen av rapportering till EU-kommissionen enligt EU-direktiv (såsom IPPC-, LCP- och Wl-direktiven) preciseras fullt ut först genom att EU-kommissionen presenterar ett så kallat elekttoniskt rapporteringsverktyg. Preciseringen sker där genom förvalda menyer och liknande och ryms inom det tolkningsutrymme som finns angivet i genomförandebeslut eller direktiv, men går inte sällan längre än dessa vad gäller precisering.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(17) För svensk del kan noteras att artikel 12.1 och 12.2 iimebär att för de drygt 1000 icke tillståndspliktiga anläggningar som kommer omfattas i Sverige behöver ett rapporteringssystem etableras. Idag har Naturvårdsverket begränsad eller obefintlig tillgång till uppgifter om enskilda medelstora förbränningsanläggningar under gränsen för tillståndsplikt (> 20 MW). Det behöver utredas hur ett system för effektive rapportering från tillsynsmyndigheten till Naturvårdsverket kan utformas. Tidsfristen i artikel 12.1 bör även förlängas som en följd av vad vi föreslagit avseende artikel 4 ovan. Vi angav där att vi bedömer att EU-kommissionen satt två tidsgränser i artikel 4 snävt för att medlemsstatema ska kunna uppfylla förslaget i artikel 12.1 om rapportering till EU-kommissionen två år efter datum för införlivande. Naturvårdsverket är positivt till förslaget i artikel om att i EUkommissionens andra sammanfattande rapport ska göra en översyn av genomförandet av direktivet för medelstora förbränningansläggningar för att vid behov föreslå skärpningar. Artikel 16: Införlivande Vi bedömer att ambitionsnivån avseende att medlemsstatema ska ha genomfört direktivet inom 1,5 år efter ikraftträdandet är rimlig sett framförallt till att det då tydliggörs för verksamhetsutövama vilka krav som kommer att gälla på sikt och att detta förebygger irrationella investeringsbeslut. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Maria Ågren. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit handläggama Staffan Asplind och Mikael Johannesson samt avdelningschef Martin Eriksson, foredragande. Maria Ågrer Martin Eriksson Kopia till: j ohanna. iansson(a)jegeringskansliet. se harald.perbv(a),regeringskansliet.se Enligt EU-kommissionens bedömning kommer den under hösten 2027.

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1 SEFIRA Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Staffan Asplind Naturvårdsverket Åf Industrikonferens - Värme- och Kraftkonferensen 10 november 2010 Budskap Ja visst ändras BMT! Ja visst ändras

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power Meny Något om vad BAT och BREF är (4 bilder) Den svenska

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 EU:s direktiv om Industriutsläpp 2010/75/EU Omarbetning

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna?

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? 1 Näringslivets miljöchefer Malmö 13 februari 2014 Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? Advokat Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå AB Vad ska vi göra åt IED? Bakgrund

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim Luftföroreningar i Europa Christer Ågren AirClim Fyra huvudarenor för internationellt arbete: CLRTAP, EU, IMO och FCCC CLRTAP = Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar: Göteborgsprotokollet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2011:1103 Utkom från trycket den 8 november 2011 utfärdad den 27 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning 1. En beskrivning av problemet och

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Simple search => Natural number

Simple search => Natural number EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-09-30 Dnr: 14-6336 9 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem Saken

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-03611-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 23-232

ÄNDRINGSFÖRSLAG 23-232 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 10.4.2015 2013/0443(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 23-232 Förslag till yttrande Jan Huitema (PE551.862v01-00) Förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Fluorerade växthusgaser frågor och svar

Fluorerade växthusgaser frågor och svar 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fluorerade växthusgaser frågor och svar Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna om fluorerade växthusgaser i en pdf. Informationen riktar sig framför

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Nationella och internationella transporter av avfall, anmälan och tillstånd, tillsyn & handläggning Agenda:

Nationella och internationella transporter av avfall, anmälan och tillstånd, tillsyn & handläggning Agenda: Agenda: Handläggning Ansökan tillstånd enligt 36 Anmälan 42 och avfallsslag undantagna från tillståndsplikt 37 Anmälan om hantering av avfall, 46 & 47 Utskick, bekräftelse på anmälan eller tillstånd till

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2014

Föreskrifter och anvisningar 4/2014 Föreskrifter och anvisningar 4/2014 Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dnr FIVA 6/01.00/2014 Datum 1.7.2014 Gäller fr.o.m. 22.7.2014 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 53 28 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer