Hur kan elever utveckla allsidiga rörelseförmågor? Men först: Vad kan rörelseförmåga innebära?

Transkript

1 Hur kan elever utveckla allsidiga rörelseförmågor? Skolporten 28 april 2015 Gunn Nyberg Högskolan Dalarna Men först: Vad kan rörelseförmåga innebära? 1

2 Varför undersöka detta? Innehållet i ämnet är rörelse men inte lärande Bra på sport något man är eller inte är Teoretisk kunskap före praktisk (i ett praktiskt ämne ) Praktisk kunskap svår att beskriva och verbalisera Den praktiska kunskapen (rörelseförmåga, idrottslig förmåga m.m) bedöms men implicit ( bra på sport, ofta kvantitativt mätbart) VAD eleverna ska kunna (och därmed VAD som ska bedömas) blir svårt att sätta ord på och att diskutera Att veta VAD man ska kunna underlättar lärande Så istället för att fråga, Hur ska jag lära ut division?, Hur ska jag få mina elever att förstå fotosyntes?, Hur ska jag bära mig åt för att höja deras historiska medvetenhet?, bör vi börja med att ställa frågor av typen: Vad innebär det att behärska division, att förstå fotosyntes, att vara historiskt medveten? Vad är det som är viktigast? Vad är nödvändigt? Vad är det som inte får tas för givet? (Carlgren och Marton, 2000, s.27) Lärare i idrott och hälsa kan fråga: Vad innebär det att behärska en specifik rörelse, att förstå egna och andras sätt att röra sig och att vara rörelsemedveten? Vad är det som är viktigast? Vad är nödvändigt? Vad är det som inte får tas för givet? Med andra ord; vad innebär det att utveckla sin rörelseförmåga, vad ska elever kunna? Och hur kan man sätta ord på det? 2

3 Fenomenet rörelseförmåga kan förstås på olika sätt Att vara aktiv på lektionerna Den anatomiska kroppens beräknade potentiella möjlighet att utföra rörelser baserat på kunskap om kroppen som maskin Hur väl, en individ kan utföra rörelser i relation till specikt utvalda tekniskt beskrivna rörelser (t.ex resultat i motoriktester) Det personliga kunnande som en person har utvecklat/ behöver utveckla i syfte att kunna röra sig på olika komplexa sätt (i olika fysiska sammanhang) Fysiska färdigheter Skillnad? Mentala färdigheter 3

4 Kunnande: mentalt+fysiskt integrerat Tänkandet: en handling bland andra handlingar Kroppsliga handlingar behöver inte styras av tänkandet det innefattar tänkande Vara uppmärksam på (intelligentvanemässigt handlande) Teoretiskt perspektiv: kunskapssyn Gilbert Ryle (1949) Knowing how Michael Polanyi (2002) Tacit knowing Donald Schön (1991) Reflection-in-action Antonio Damasio (1994) Descarte s error Hur ska jag få svar? Observation och kommunikation (filma med stimulated recall-intervjuer) Experter för att studera utvecklat kunnande Learning study: utveckla kunskap om innebörden av det som är tänkt att elever ska lära sig 4

5 Freeski- åkarnas kunnande urskilja si0 sä0 a0 röra sig lösa rörelseproblem (förändra sin has;ghet, ändra si0 trick) urskilja sin has;ghet navigera sin fokala uppmärksamhet skapa kroppsliga referensramar förstå samband mellan olika sä0 a0 röra sig Stavhopparnas kunnande urskilja si0 sä0 a0 röra sig finna alterna;va sä0 a0 röra sig behålla e0 rörelsesä0 och sam;digt variera andra navigera sin uppmärksamhet Learning study- fenomenografisk analys av rörelse A0 förstå en rörelse som något olika sä) a0 uppfa0a fenomen (t.ex nega;va tal, tolka historiska källor, vara närvarande på scen, tekniska lösningars ändamålsenlighet) Olika sä0 a0 röra sig u0rycker olika sä0 a0 kunna rörelsen utan a0 de0a kunnande behöver delas in i mentala och fysiska processer/färdigheter Den visuella percep;onsprocessen ses som integrerad i erfarandet av rörelsen. Erfarandet grundas på både ;digare erfarenheter och det sam;diga erfarandet av den rörelse som ska härmas. (Marton & Tsui, 2004; Polanyi, 1975; Damasio, 1995) 5

6 Lärandeobjekt: House hop Sju kvalitativt skilda sätt att kunna house hop som : A, House hop som en motsols rotation på marken House hop handlar om att gå åt höger samtidigt som man roterar 360 grader. Farttagningen är relaterad till rotationens riktning. 2. Samtidig förflyttning 3. Rörelsens konsistens 6

7 B, som en rotation medsols House hop handlar om att hoppa upp och rotera åt något håll samtidigt som man tar stor plats i rummet. 1. Flygfasen 2. Samtidig förflyttning 3. Benens medverkan 4. Rörelsens plats i rummet 5. Rörelsens konsistens C, som ett höjdhopp i ett rör House hop handlar om att hoppa upp så högt som möjligt och samtidigt vara så utsträckt som möjligt. Farttagningen är relaterad till rotationens riktning och landningen sker på samma ställe som upphoppet. 2. Flygfasen 3. Initieringsfasen 4. Rörelsens plats i rummet 5. Rörelsens konsistens D, som house hop med släpvagn House hop handlar om att röra överkroppen och låta benen hänga efter som ett släp. Farttagningen är relaterad till rotationens riktning och flygfasen. 2. Flygfasen 3. Samtidig förflyttning 4. Initieringsfasen 5. Rörelsens plats i rummet 6. Rörelsens konsistens 7

8 E, som i en liten cell House hop handlar om att ta fart litegrann, hoppa litegrann och att hålla tätt ihop. Farttagningen är relaterad till rotationens riktning. 2. Flygfasen 3. Samtidig förflyttning 4. Initieringsfasen 5. Knänas riktning 6. Rörelsens konsistens. F, som en lös rörelse House hop handlar om att vara avslappnad och cool. Farttagningen är relaterad till rotationens riktning och man tar stor plats i rummet. 2. Flygfasen 3. Samtidig förflyttning 4. Initieringsfasen 5. Benens medverkan 6. Rörelsens plats i rummet 7. Knänas riktning G, som en explosiv luftburen rotation som omfamnar himlen House hop handlar om att med stor kraft initiera en motsols rotation högt upp i luften och att nästan ligga vid högsta punkten och välkomna himlen med armarna. Farttagningen är relaterad till rotationens riktning och flygfasen. Man tar stor plats i rummet, landningen är balanserad och djup och sker en bit till höger om upphoppsplatsen. Structural aspects experienced 3. Samtidig förflyttning 4. Initieringsfasen 5. Benens medverkan 6. Knänas riktning 7. Rörelsens plats i rummet 8. Rörelsens konsistens 8

9 Vad innebär en fenomenografisk ansats för undervisning i rörelseförmåga? Att utgå från elevernas förkunnande -olika sätt att förstå/uppfatta/erfara det som ska kunnas Tekniska beskrivningar inte lika nödvändigt Nya skapade rörelser kan ses som fenomen att utforska Att erbjuda möjligheter att urskilja aspekter av olika sätt att röra sig inte rätta fel Att erbjuda möjlighet att fördjupa kunnandet i/om rörelsekunnande Att tydligare kunna formulera VAD som kan läras avseende rörelseförmåga (aspekter att urskilja) /Name Name, Institution or similar Rörelseförmåga kan exempelvis innebära: Urskilja si0 eget, och andras, sä0 a0 röra sig Skapa och använda referensramar Urskilja och förändra sin has;ghet i ansats och i rota;on Urskilja konsistensen i sä0et a0 röra sig Urskilja si0 utny0jande av rummet Urskilja en rörelse som något i rela;on ;ll liknande rörelser Förstå samband mellan olika sä0 a0 röra sig Lösa rörelseproblem Navigera sin uppmärksamhet Diskussion Kan specifika rörelsekunnanden utgöra lärandemål i idro) och hälsa? Kan ämnet idro) och hälsa erbjuda meningsfull rörelsebildning? Utveckling av rörelsekunnande kräver Dd och möjlighet a) erfara rörelsers mening Pedagogisk planering och engagemang i elevernas rörelsekunnande Smörgårdsbordsmodellen behöver e) alternadv Träna elevernas kroppar behöver e) alternadv; utveckling av rörelseförmåga udfrån de lärandes perspekdv Rörelser kan uiorskas undervisningen kan bidra Dll kunskap om rörelsekunnande 9