rea/3 C I EA/ 3 D I EA/3 P

Transkript

1 I. E. A. rea/3 C I EA/ 3 D I EA/3 P Anvisningar. H Ä F T E LÄSFÖRSTÄELSE 3 Du skall nu få göra några uppeifter för att Vlsa hur ra du förstår vad du läser. Prvet utgörs av fyra berättelser med ett antal frågr till varje. Läs den första berättelsen ch besvara sedan fr~grna. Gör därefter likadant med de återst&ende tre berättelserna på avdelning C: Läs berättelsen, svara p il. frågrna. Varje fråga har fyra möjliga svar. Välj den bästa avslutninren eller det bästa svaret ch fyll i den ring på svarskrtet, SOrl l,ar samma bkstav sm bkstaven på det svar du valt.!"!arkera svarer:: i avdelning C på svarskrtet. Du får läsa berättelsen sa m~ nga gåneer du behöver. Försök ned varje fråga i tur ch rdning. Or. du inte kan svaret s å lä~na frar,an ch frtsätt med nästa. Du kan gå tillbaka till den senare m du far tid. Svara även m du inte är hel t säker, men du s l~ all inte bara glssa. L E. A.

2 IEA/3 c En av de mest intressanta fåglar sm jag sett är den indiska skräddarfågeln. Den är en liten livgrön fågel sm inte alls ser vanlig ut. Ändå bygger den sitt b på ett högst vanligt sätt. Fåglarna arbetar i par. Först letar de reda på ett blad av lämplig strlek ch sedan gör de med näbbarna hål längs kanten på bladet. Genm dessa hål träder de sedan grässtrån. En fågel sticker in strået från utsidan, medan den andra sitter inuti bet ch sticker ut det igen, ända tills kanterna på bladet är hpsydda ch bildar en slags påse, sm frtfarande hänger kvar i trädet. I påsen lägger sedan skräddarfågeln sina ägg. l. Vad använder skräddarfågeln 1 stället för tråd? A. Gräs. B. Snöre C. Spindelväv. D. Taggar. 2. Skräddarfåglarna är intressanta för att de A. är små ch livgröna till färgen. B. lever parvis. C. bygger sina bn på ett särskilt sätt. D. flyger mycket frt. 3. Skräddarfågeln har fått namnet av att A. d~n är så liten. B. den ser vanlig ut. C. den kan sy D. den har en näbb sm ser ut sm en nål. 4. Skräddarfågeln bygger sitt b A. av blad. B. i ett ihåligt träd. C. i högt gräs. D. med en bädd av gräs 1 bet. 5. Den sm skrev m skräddarfågeln ville A. berätta någt nytt för dig. B. berätta en histria. c. få dig att dela hans känslr. D. få dig att gissa hur berättelsen skulle sluta. VMID!

3 En gång std jag i ett par timmar ch tittade på en sälhna ch hennes två ungar, ch j ag kunde ha stannat där i många timmar till m jag haft tid. Ibland tryckte sig de båda livliga dunbllarna tätt intill sin mamma ch diade tillsammans medan mamman halvsv. Sedan klättrade ch lekte de små rackarna på henne ch hittade på en massa hyss. De strök förbi ch kittlade henne på nsen med labbarna ch nafsade efter hennes huvud ch hals, medan de rasade ch tumlade Omkring. Hn dåsade med ena ögat öppet ch höll hela tiden uppsikt på sina ungar. Då ch då lyfte hn huvudet ch gav till en kraftig fnysning, sm jag bara kunde tlka sm ett uttryck för den största tillfredsställelse hs sälmamman över vad hn fått. Liksm en k slickar sin kalv smekte hn då ch då ungarna genm att nsa ch nafsa. Sälar har för krta tungr för att slicka sina ungar. 6. Mamman vaktade s~na ungar medan hn vilade genm att A. lyfta huvudet ch betrakta dem. B. halvsva med ett öga öppet. C. kela med dem. D. dia dem. 7. Författaren kallar sälungarna för "rackare" för att de A. inte tyckte m att vara stilla. B. tyckte m att skj a ch bråka med s~n mamma. C. tryckte sig tätt intill varandra. D. var små. 8. Författaren låter ss veta att det är svårt för sälmamman att slicka sina ungar för att A. de inte håller sig stilla. B. hn har så krt tunga. C. hn smnar. D. de kittlar henne på nsen. Vad tyckte författaren m att titta på sälarna? Han tyckte det var A. spännande. B. nyttigt. C. svårt. D. intressant. 10. Författaren skildrar sälungarna ch deras mamma sm m A. han aldrig hade sett dem. B. de var livlösa. C. de var människr. D. de var bråkstakar.

4 = 3 = Under en krt stund försökte Rbert besluta sig för m han skulle släppa käppen ch bli kvar i baten eller m han skulle gdtaga alternati vet. ~-1 en båten väntade inte på att han skulle bestämma sig ch Rbert blev kvar, fastklamrad vid den långa käppen. Den sjönk djupare ch djupare ned i dyn, medan Rbert klättrade högre ch högre upp för att inte bli blöt. Just sm alla förtjusta åskådare trdde att han till slut skulle falla i, räddades han. Ann hade lyckats paddla tillbaka båten till hans undsättning. Det var en slig eftermiddag. Rbert std i aktern ch stakade tryggt fr am båten över den smala fldens vatten medan Ann satt på dynrna mitt emt hnm ch dppade händerna i det svala vattnet. Rbert var stlt över sin skicklighet ch stakade fram med str kraft. Båten närmade sig fldens lägsta br, där Rbert vet att han måste böja sig ner för att undvika brspannet. Men, j! Medan han hukade sig ned stack den långa käppen rakt upp ch fastnade både i bttenslammet ch mt brspannet. Il. När käppen började sjunka ner i dyn, började Rbert A. bli våt. B. rpa på Ann efter hjälp. C. klättra högre upp på käppen. D. klättra upp på brn. 12. Det fanns två slags redskap sm man kunde flytta båten med. Redskapen var A. en lång käpp ch en paddel. B. en lång käpp ch ett par arr. C. en lång käpp ch en mtr. D. en paddel ch ett par årr. 13. När Rbert fick "gdtaga alternativet", betydde det att han måste A. hppa i vattnet. B. stanna i båten. C. göra så att Ann räddade hnm. D. klänga sig fast vid käppen. 14. Vad tyckte Ann m Rberts missöde? A. Det får man inte reda på. B. Hn var rad. C. Hn var generad. D. Hn var arg. 15. Käppen stack rakt upp vid brn, därför att A. den bara hade fastnat ~ dyn på fldbtten. B. den bara hade fastnat ~ brspannet. C. den hade fastnat både ~ dyn ch i brspannet. D. Rbert höll i den. 16. vi vet att flden inte var särskilt djup, eftersm A. Rbert stakade fram båten. B. små båtar inte behöver mycket vatten. C. brn var mycket låg. D. bttnen var dyig. VÄND!

5 ~ 4 = I tre eller fyra tusen år hade murmeldjur hållit till i en gräsbevuxen liten dal invid en väldig, taggig klippa vars nuvarande namn är Spökklippan. på kartan ser man att klippan är mkring tvåhundrafyrti meter hög. Platsen var vanligt lämplig av flera gda skäl. För det första var det en ~ödersluttning. Slen lyste från första gryningen ända tills det blev mörkt, ch på våren smälte snön snabbare här än någn annanstans. Man kunde värma sig i slen så mycket man ville, eller ckså kunde man sitta i skuggan av någt av de stra stenblck, sm störtat ned från klippan. En bit längre brt rann en prlande bäck ut i en liten sjö. Tack vare källan, sm aldrig trkade ut var gräset runt mkring grönt ch frdigt till ch med i augusti. Klippan erbjöd många sittplatser ch säkra gömställen, där man kunde söka skydd m någn fara htade. Familjegrttan, sm en farfar.. till de nuvarande invånarna grävt ut, hade sin öppning under en flat str sten mellan två stånd av hästfibblr. Eftersm den redan hade förbättrats under två generatiner, skulle det ha varit svårt att hitta en trrare ch bekvämare bstad. Varför hade murmeldjuren levat så länge på platsen? A. De tyckte inte m att flytta på sig. B. De kunde inte klättra ned för klipprna. C. De km dit för så länge sedan. D. Det var en mycket bra plats att b på. 18. Vad var det sm gjrde att gräset var grönt ch frdigt hela smmaren? A. Den varma slen. B. Den smältande snön. C. Den höga klippan. D. En källa. 19. Varför var det bra att dalen låg åt söder? A. Smmardagarna blev varmare. B. Vintersnön smälte tidigt. C. Den vackraste utsikten var åt söder. D. Murmeldjur behöver mycket sl. 20. Av berättelsen förstår vi att murmeldjur tycker m att b där det är A. varmt. B. ljust. C. trrt. D. rymligt. 21. Den sista meningen i berättelsen får ss att tr att murmeldjuren kmmer att A. göra flera nya bn. B. frtsätta att b i Familjegrttan. C. få många ungar. D. arbeta mycket för att göra grttan bekvämare. SLUT PÅ AVDELNING C FORTSÄTT INTE FÖRRÄN DU BLIR TILLSAGD

6 = 6 = AVDELNING D IEA/3 D Daggörten är en liten, vacker växt, sm växer på fuktiga ch sumpiga ställen. Dess blad sitter i klungr på den smala rödaktiga stjälken. på varje blad finns många vackra glänsande drppar, sm ser ut sm de minsta daggdrppar man kan tänka sig. En insekt sm flyger förbi ch ser dessa drppar trr då att det är små söta hnungs drppar. Den sätter sig på plantans blad. Men hppsan : De klibbiga drpparna är inte hnung. De består av ett slags lim, sm daggörten använder för att lcka till sig insekter. De små bladen fälls ihp mkring insekten ch snart försvinner den. Daggörten är nämligen en av de esendmliga växter, sm äter levande insekter. l. Insekter kmmer helst till daggörten när de vill A. leka. B. gömma s~g. c. vila s~g. D. äta. 2. En insekt sm sätter Slg på daggörten försvinner ~ A. solljuset. B. himlen. c. växten. D. träsket. 3. När en insekt, sm landat på en daggört, försvinner så har den 4. A. blivit uppäten. B. flugit iväg. c. smnat. D. fallit ned på marken. Man kan vänta s~g A. kallt. B. vått. c. högt. D. mycket gräs. att daggörten växer på platser där det är 5. Daggörtens blad A. är smala. B. är glänsande. C. växer i klungr. D. är täckta av dagg.

7 = 7 <=> Ernenek kröp ur svsäcken. Utanpå kläderna, sm var gjrda av skinnen från trdmular ch sm hade fjädrarna vända inåt, satte han på sig andra kläder av björnskinn med pälsen vänd utåt. Han stppade ned byxbenen i sina stövlar av sälskinn. Han kröp på alla fyra ut genm den trånga ingångstunneln till igln, drg i kpplet på den halvsvande ledarhunden, varpå de andra hundarna gäspande följde efter ch skakade rimfrsten ur sina tjcka pälsar. De visade sin hunger genm att skälla ch visa tänderna, vilka hade blivit nedslipade med stenar för att hundarna inte skulle kunna gnaga av kpplen ch dragremmarna. De liknade mera vargar än hundar med sina öppna käftar ch gula, lysande ögn Ernenek isade medarna på släden, spände för hundarna, lösgjrde fästet sm höll släden ch klev därpå själv upp på den. Under htet från piskan fick han rdning på hundarna ch de började streta med dragremmarna, sm förband varje hund var för sig med kälken. Under det att hundarna gläfste ch skällde bakm de vita ångmlnen, sm bildades framför munnarna, började kälken röra sig. Det var varmt. Temperaturen måste ha varit mkring 17 minusgrader ch Ernenek behövde inte springa bakm släden för att hålla sig varm. Han satt på släden ch njöt av färden. Den frusna cean på vilken han färdades, hade en mansdjup isskrpa ch var överpudrad me'd snö. Han kunde tydligt se spåren efter släden sm tillhörde hans gde vän, sm startat före hnm ~ Ernenek vände sig inte m för att se tillbaka på den ensamma igln, en liten trivsam ishög på världens tak. 6. Erneneks hundar liknade vargar därför att de A. hade ett skarpt luktsinne. B. hade filade tänder ch små käftar. C. var starka så att de rkade dra släden. D. hade gapande käftar ch lysande ögn. Av texten kan man förstå att trdmular är A. björnliknande djur. B. släkt med sälarna C. draghundar. D. fåglar. 8. Hundarnas tänder hade filats med stenar för att de skulle bli A. vassa. B. rena. C. jämna. D. trubbiga. 9. Varför isade Ernenek medarna på släden? A. För att kyla av dem. VÄND! B. För att göra dem hala. C. För att kunna spänna för hundarna. D. För att ta brt smutsen.

8 10. Hundarna i berättelsen beskrivs sm A. modiga. B. starka. C. väldresserade. D. vilda. 11. Hed uttrycket att Erneneks igl låg "på världens tak" menar författaren att den A. låg på ett fruset hav. B. låg nära nrdplen. C. låg långt från andra bplatser. D. var liten ch betydlig. 12. vi förstår av fjärde stycket att A. det var en verkligt varm dag. B. Ernenek inte tyckte m att sprl.nga. C. Ernenek lätt blev förkyld. D. Ernenek var van vid sträng kyla.

9 Simnides var en pet. Han vandrade runt i de rika städerna i Asien ch författade dikter ch sjöng lvsånger m krigskämpar för den betalning han kunde få. på detta sätt samlade han ihp en betydande rikedm. - Efter några år beslutade han sig för att med båt åka hem till sin födelsert, ön Ces. När han var mbrd på fartyget drg det ihp sig till en våldsam strm. Alla passagerare började i panik att sa~la ihp sina värdefulla ägdelar. Simnides std lugnt på däck ch gjrde inget försök att samla ihp sitt bagage. En del passagerare var förvånade över detta ch en av dem frågade Simnides varför han inte försökte rädda någt av sin egendm. "All min verkliga rikedm" t sa Simnides, "finns i mitt huvud". De andra skrattade åt den tkiga peten ch när fartyget sjönk hppade de i vattnet ch tyngdes ned av alla sina ägdelar. Några av dem försökte bära med sig så tunga saker att de drunknade. Andra lyckades kämpa sig iland. r ~en där blev de plundrade av tjuvar sm tg allt de ägde. Under tiden tg sig Simnides till närmaste stad utan att bli rånad eftersm han inte hade någt sm tjuvarna kunde ta. Knappt hade han kmmit in i staden förrän han blev igenkänd aven man, sm beundrade hans diktning. lian blev överöst med kläder, presenter ch gästfrihet. Nästa dag när Simnides var ute med några av sina nya vänner ch beundrare, råkade han träffa en del av sina medpassagerare, sm tiggde m mat ch husrum. så frt Simnides såg dem, sa han: "Där ser ni, ni skrattade åt mig på båten när jag sa att all min verkliga rikedm fanns i mitt huvud. Men nu är ni tiggare medan Jag är välklädd ch på. väg att bli framgångsrik igen; nu kan jag hjälpa er. Det ni försökte rädda är förlrat. Men jag bar med mig mina rikedmar - mina dikter." Simnides hade försörjt S1g med att författa dikter m A. naturens skönhet. B. livet på havet. C. livet i frna tider. D. krigskämpars stra bragder. De A. B. C. D. andra passagerarna skrattade åt Simni des därför att han inte hade någt bagage. inte försökte rädda sina ägdelar. var mycket rädd för strmen. läste dikter under strmen. 15. Tjuvarna rånade inte Simnides därför att A. de kände igen hnm. B. han inte hade några ägdelar. C. han författade dikter åt dem. D. han lyckades fly från dem. VÄND!

10 = Vad är det sm säger att Simnides inte hade skrivit ned sina dikter? A. Han sa att hans verkliga rikedm fanns i hans huvud. B. Han försökte inte samla ihp sina ägdelar. C. De handlade m krigskämpars bragder. D. Ingen kände igen hans diktning. 17. När Simnides sa, "min verkliga rikedm finns i mitt huvud" t menade han A. att han med sina kunskaper kunde tjäna nya rikedmar. B. att skönhet är mycket viktigare än bara ägdelar. C. att han ägde mycket lite. D. att han var mycket intelligent. 18. Författaren till denna berättelse försöker få ss att förstå att A. ägdelar inte är värda någnting. B. livet är farligt ch säkert. c. diktning kan bli till rikedm ~ D. pesi är vackert. 19. Författarens viktigaste avsikt med denna berättelse är att A. underhålla läsaren. B. skriva mycket vackert. C. väva in en lärdm i berättelsen. D. ge lite nyttig infrmatin.

11 <=> 11 = Innan skjutvapnens era km, var myskxen tundrans härskare. Hans tjcka päls skyddade hnm mt kölden på vintern ch svärmarna av bldsugande insekter på smmaren. Med sina kraftiga klövar kunde han krssa isbarken på pilträdets grenar, sm han tyckte så mycket m. När en fara htade bildade tjurarna en mur framför krna ch kalvarna. Med sina kraftiga, vassa hrn var de inget lätt byte för vargar eller jägare med primitiva vapen. Men när de sänker huvudet ch anfaller är de ett lätt byte för en jägare med gevär. Därför finns det nu bara mkring sju tusen myskxar kvar. 20. Ordet "era" A. sprt. B. anfall. C. slut. D. tidevarv. pa första raden betyder 21. Om en jägare skulle jaga myskxar på smmaren så skulle han få mest besvär med A. vargar. B. insekter. C. anfall av tjurarna. D. risken för förfrysning. 22. De sista meningarna antyder att A. myskxen dör ut av sig själv. B. myskxen är ett intelligent djur. C. myskxarna inte kan överleva i dagens värld. D. jägarna dödar för många myskxar. 23. Myskxen lever A. ~ nrdliga trakter. B. ~ öknen. C. i djungeln. D. ~ bergen. 24. Författarens känsla för myskxarna kan bäst beskrivas sm A. rädsla för ett så kraftigt djur. B. längtan att få åka ch jaga dem. C. intresse för hur de tar hand m sina kalvar. D. bekymmer för att alla kanske dör ut. SLUT PÅ AVDELNING D vänd INTE BLAD FÖRRÄN DU BLIR TILLSAGD

12 I EA/3 p I EA/7 p AVDELNING p LÄSHASTIGHET ÖVNI NGSUPPG 1FT Anvisningar Här följer en berättelse. Berättelsen har många sn& avsnitt. r;är ett avsnitt är slut finns där tre rd - sa här: ett två tre Dra ett strecy. under det rd sm passar ln l berättelsen. I det här prvet stryker du under rden i häftet. Läs så snabbt du kan ch se hur många avsnitt av berättelsen du hinner läsa ch besvara på den tid du har på dig. Km ihåg att läsa så frt du kan, men kntrllera att du markerar rätt rd efter varje avsnitt l berättelsen. Använd inte radergq~i. Om du ändrar dig så krsa över ditt första svar ch dra sed~~ ett streck under det rd sm du trr är rätt.

13 l. I går var vi på flygplatsen. Medan vi var där landade ett strt plan. på båda sidr av planet fanns det en massa 4. ägg fönster vingar 2. vi såg människrna lämna planet. En del hade väskr i händerna. Väskrna hade varit i flygplatsen människrna planet 3. vi km för att möta faster Anna. Hn km för att vara två hela veckr hs ss. vi kmmer att ha faster Anna hs ss i två dagar veckr månader Faster Anna har tre barn. Det äldsta är en pjke ch de båda andra är flickr. Namnet på faster Annas äldsta barn är Mnika Eva Anders 5. Nästa vecka kmmer ckså Anders ch hälsar på hs ss. Han stannar ch kmmer att resa hem med faster Anna. Han kmmer att resa hem med sin brr mamma syster 6. Anders är två år äldre än min brr Jhan. Jhan fyllde ti år förra månaden. Anders ålder är nu åtta ti tlv 1. Medan Anders är här skall vi gå på Skansen. Vi skall titta på aprna ch björnarna. Det är de dju~ vi tycker är rligast på gatan landet Skansen 8. Mamma skall baka en tårta till Anders. Han tycker mycket m vispgrädde, så tårtan sm mamma bakar är nygräddad liten gräddtårta 9. Anders skall sva ~ samma rum sm min brr Jhan. Det finns två sängar i rummet. Varje pjke får sin egen säng hund stl VÄND!

14 - P Anders tycker m att åka bil. Det finns många vackra vägar runt staden där jag br. vi skall ta med Anders på en lång åktur prmenad stund 11. Nästa smmar hppas jag att få besöka Anders. Jag skall åka till hnm med tåg. När jag besöker hnm kmmer jag att åka bil flyg järnväg 12. Anders br nära en str sjö. :Vi tycker m att bada när det är varmt ~ vattnet. Vi badar bara när det är natt smmar vinter 13. Det finns många båtar i sjön. En del av dem har segel ch andra har mtr. Alla båtar ligger i sjön på landet på stranden 14. Segelbåtarna behöver vind för att kunna segla. Båtar med mtr behöver ingen vind alls. En mtrbåt är bäst en dag när det är lugnt trrt blåsigt 15. Segelbåtarnas vita segel är vackra. Vinden gör att segelbåtarna lutar. En blåsig dag är sjön mycket trr tm vacker 16. på min tågresa passerar jag många bndgårdar. Det finns kr på en del gårdar. Från tåget kmmer jag kanske att se en del av dessa kr får träd 17. En del kr är svarta ch vita ch en del är bruna ch vita. De bruna ch vi ta krna ger den fetaste mjölken. Mjölken från de andra krna är inte så ren fin fet 18. Tåget stannar vid fyra statiner på vägen till Anders' stad. Jag kmmer inte att kiiva av vid någn av dem. Den statin där jag kliver av är den första andra femte

15 19. Den första statinen på resan är staden Granvik. Här finns en fabrik sm gör skr. Skr är den viktigaste prdukten från landet staden byn 20. Därefter kmmer man till Björkby. Där stannar tåget bara ~ två minuter ch man hinner inte gå av. Uppehållet är mycket 21. sent långt krt Den tredje statinen är staden Ekeberg. Här måste vi byta lk. Uppehållet i Ekeberg måste vara tillräckligt långt så man hinner byta lk hatt tåg 22. Från Ekeberg är det bara en timmes resa till staden där ~n kamrat br. En timme efter det att vi lämnat Ekeberg är Jag hemma trött framme 23. Den sista timmen går resan genm skg. Under den delen av resan ser man många träd, men mycket lite grenar hus stammar 24. Det finns en del djur i skgen. Men djuren är mycket rädda för tåget. När tåget kör genm skgen springer de iväg fram dit 25. Eftersm djuren är rädda, kmmer v~ antagligen inte att få se dem. De kmmer att hålla sig undan. Att vi inte får se djuren tycker vi är rligt tråkigt knstigt 26. Vid den femte statinen skall jag stiga av tåget. Anders kmmer ch möter mig vid statinen. Det skall bli rligt att få se hnm vid bilen middagen statinen VÄND!

16 21. Från statinen åker vi bil hem till Anders. vi måste åka tvärs igenm hela staden från södra delen till den nrra. I den södra delen av staden ligger huset sjön statinen 28. Anders br i utkanten på staden. Det är en krt prmenad från hans hem ner till sjön. Det är lätt att gå från hans hem ner till sjön statinen affären 29. Sjön vid Anders hem är mycket str. Det är tre kilmeter till den andra stranden. Husen på den andra sidan verkar därför mycket stra vackra små 30. Det går en väg runt m hela sjön. Det tar lång tid att gå runt sjön, men det går snabbt att åka' runt m man tar bilen vägen stigen 31. Anders har två kamrater sm br i huset bredvid. Båda är pjkar. Hur många pjkar br det i huset bredvid? en två tre 32. Anders tycker m att sparka bll med sina två kamrater. De är alla med i sklans lag. Det är två pjkar i laget förutm Anders ch hans kamrater systrar bröder 33. på andra sidan sjn ligger det flera stra bndgårdar. Där dlar man mest klöver sm mat till djuren. Djuren tycker m att äta klöver fisk kött 34. vi skall besöka bndgårdarna. vi skall hjälpa bnden att mata alla djur. Om vi arbetar duktigt kanske vi får en slant av djuren bnden hjälpen

17 - P Det blir varmt att arbeta på gården. När Vl är klara skall Vl sirna i sjön. Det gör att Vl känner ss piggare tröttare större 36. Jag skall stanna hs Anders i ti daear. Efter det kmmer Jae att resa hem till r:lln egen stad igen. Jag kmmer att vara hs Anders mer än en :nånad vecka a r 37. När jag skall resa her.: igen kmmer Anders far att köra mir; i sin bil. De t kmmer att ta ungefär sex tin~ar. vi kmmer att starta på förmiddagen ch vara hemma pa eftermiddagen kvällen mrgnen 38. Vägen mellan Anders ch mitt hem är inte särskilt bra. Den byggdes för många år sedan. De n är mycket sönderkörd, s a resan blir skumpig snabb hal 39. Det knmer att bli rligt att vara her.~a i g en. Resan krnner att bli j ätterlig, men jag km.."l:er att sakna ::lin familj. När Jag kmmer hem ch f å r se dem blir Jag lycklig sjuk trött 40. ~" l ina vänner herrjna kmmer cl'>.s8. att bli [!lada att få träffa mig. När j ag är herr.r.:.a brukar Vl bråka i bland, ::len nar j ar, kmner tillbaka från en resa ar de alltid ensaj)1.~a arga snälla

18 l. E. A. rea/3 J rean J H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV Anvisningar Här följer en berättelse. Berättelsen har många små avsnitt. När ett avsnitt är slut finns där tre rd - så här: ett två tre Dra ett streck under det rd sm passar ln l berättelsen.... l det här prvet stryker du under rden i häftet. Läs så snabbt du kan ch se hur många avsnitt av berättelsen du hinner läsa ch besvara på den tid 4It du har på dig. Km ihåg att läsa så frt du kan, men kntrllera att du markerar rätt rd efter varje avsnitt l berättelsen. Använd inte radergummi. Om du ändrar dig så krsa över ditt första svar ch dra sedan ett streck under det rd sm du trr är rätt. l.e.a.

19 - l - l. Peter har en liten hund. Hunden är svart med en vit fläck på ryggen ch ett vitt ben. Färgen på Peters hund är mest svart brun grå 2. När Peter fick hunden var den en liten valp. Nu är hunden lite mer än två år. Hur många år har Peter haft hunden? ett två tre Peters hund har en fläck på ryggen. Det är därför Peter kallar hunden Pricken. Hunden fick namnet efter fläcken på ryggen örat benet Hunden har lärt sig att göra två knster. Att fånga en bll är den ena knsten. Att stå på bakbenen är den andra berättelsen knsten hunden 5. Pricken fick mat tre gånger m dagen när han var valp. Nu äter han bara en gang. Antalet gånger är nu fta mindre manga 6. Pricken är gladast när han får ett ben. Han skulle vilja ha ett ben varje dag, men han får det inte sa lite hungrig fta Pricken br i sin egen lilla hundkja. Den är röd ch gjrd av trä. Kjan där Pricken br är grön röd vit 8. Peters mamma tycker inte m att ha Pricken inmhus när han är smutsig m tassarna. När tassarna är smutsiga måste Pricken stanna inmhus hungrig utmhus 9. Ibland är Peter ckså smutsig m fötterna. Då ser Peters mamma till att han trkar av fötterna på dörrmattan. Dörrmattan har man för att hålla huset rent trrt varmt VÄND!

20 Peter tycker m att leka med Pricken. De springer fta tillsammans. Peter kan sprlnga ganska frt, men Pricken kan springa frtare nu hem 11. En dag tg Peter en lång prmenad. Pricken var med. Pricken hade rligt. När Peter skall ut ch gå vill ckså Pricken äta gå sva 12. När de var ute ch gick såg de en fågel. Fågeln satt marken under ett träd. Peter såg fågeln på pa grenen marken trädet 13. Pricken såg ckså fågeln. Pricken ville fånga fågeln. Fågeln var någt sm Pricken ville fånga hitta skrä!llllla 14. Pricken sprang efter fågeln. Medan han sprang efter fågeln skällde han. Pricken skällde medan han jagade bllen fågeln pjken 15. När Pricken jagade fågeln flög den iväg. Den flög upp i trädet. Den flög upp i tppen av trädet ch satte sig på' en gren rt låda Pricken var förvånad. Han förstd inte vart fågeln tagit vägen. Han visste inte att fågeln satt sig i busken huset trädet Pricken sprang runt i cirklar. Han sprang hit ch han sprang dit. Han spanade ch spanade. Han tittade efter fågeln benet hunden 18. Fågeln i tppen av trädet började sjunga. Han sjöng för han var glad. Eftersm han satt säkert i trädet började han flyga sjunga sva 19. Det km ännu en fågel till trädet. Den km ch satte sig bredvid den första fågeln. Hur många fåglar var det i trädet nu? ingen en två 20. Fåglarna flög tillsammans brt från trädet. De flög till en veteåker. Fåglarna var hungriga ch ville äta lite

21 Det fanns många fåglar på åkern. Alla åt de vetekrn. De åt alla vete på lådan åkern huset 22. Pricken ch Peter gick förbi åkern. När Pricken såg fåglarna, blev han mycket ivrig. Han blev ivrig av att se så många fåglar krn människr 23. Pricken rusade ut på åkern. När han km till mitten av åkern började han skälla. Han std ch skällde mitt på dagen åkern natten 24. Fåglarna väntade inte på Pricken. Innan han km fram till åkern flög de iväg. De flög för de var rädda ensamma hungriga 25. Nu visste inte Pricken vad han skulle göra. Han satt ch skällde mitt på åkern. Han satt ch väntade på att Peter skulle skälla kmma gråta 26. Peter gick fram till kanten av åkern ch std stille. Han kallade på Pricken. Han rpade till Pricken från kanten av åkern vägen flden När Peter rpade sprang Pricken fram till hnm. Peter klappade Pricken på huvudet. När Pricken lydde Peter, tyckte Peter att han var en fin pjke hund bråkstake 28. De gick tills de km fram till stra vägen. Där såg de en buss sm var full av flk. Det var många människr i bussen huset staden 29. Bussen gick till den närmaste staden. I den staden finns det ett strt varuhus. Hånga människr åker di t bara för att gå till sjön varuhuset statinen 30. Peter såg sin pappa på bussen. Peters pappa arbetar i staden. Han måste åka buss när det är dags att gå till sängs bussen arbetet VÄND!

22 _ Peter gick längs vägen med Pricken. De mötte en annan hund på vägen. Pricken mrrade ch mrrade åt den andra hunden. Pricken var inte arg vänlig ensam 32. Den andra hunden började ckså mrra. t-1en så vände den ch sprang sin väg. Den var rädd för Pricken. Den andra hunden var inte särskilt hungrig modig ledsen Peter ch Pricken km till en br över en å. Peter plckade några små stenar sm låg vid vägkanten. Han kastade dem ~ sjön pölen Pricken såg Peter kasta stenen. Han började springa efter stenen. Han såg inte ån. Han trillade i an hålet leran vattnet 35. Pricken började simma. Han simmade över ån ch klev upp på andra sidan. Sedan sprang han tillbaka till Peter över brn sjön åkern 36. Pricken var alldeles blöt. Han började ruska på sig. Han ruskade på sig alldeles framför Peter. När han ruskade på sig blev Peter glad varm blöt 37. Peter std mitt på brn ch tittade på ån. Han såg någnting smått sm simmade i ån. Han trdde att det var en 38. båt pjke fisk Nu var det dags för Peter att gå hem. Han hade lite saker att uträtta hemma. Peter arbetade fta i trädgården. Han var en mycket duktig kck trädgårdsmästare skräddare 39. Peter ch PriCken skyndade sig hem. Peters mamma väntade i dörren. Hn behövde hjälp i trädgården, så hn blev glad när hn såg slen Peter Pricken 40. Peter skyndade sig att få arbetet klart. Hans mamma hade lvat hnm några karameller när han var färdig. Han ville bli färdig så han kunde få bllarna karamellerna pengarna.