Information från Samrådsgruppen i Jämtlands län. Att tänka på..

Transkript

1 Information från Samrådsgruppen i Jämtlands län Att tänka på.. Stöd i handläggningen av ärenden som rör Barnmisshandel = barn och ungdomar utsatta för fysisk / psykisk misshandel, bristande omsorg, sexuella övergrepp o/e bevittnar våld Reviderat

2 Innehåll: Sid. 3. Grundprinciper vid handläggning 4. Samrådsgruppen, kontaktuppgifter 5. Handläggningsrutiner 6. Barnmisshandel. Sexuella övergrepp mot barn. 7. Lagar. 8. Upptäckt - misstanke - anmälan Socialnämndens ansvar och uppgifter. 11. Socialtjänstens polisanmälan. 12. Den medicinska utredningen. 13. Den barn- och ungdomspsykiatriska utredningen Utformning av anmälan till polisen. 19. Några tips om litteratur.

3 Några inledande ord: Barnmisshandel och sexuella övergrepp är komplicerade ärenden som ställer stora krav på de yrkesgrupper som handlägger dem. Barnets behov av skydd, stöd och vård måste beaktas och samtidigt ska ett misstänkt brott utredas. Denna broschyr har utarbetats av samrådsgruppen i Jämtlands län. Broschyren vänder sig i första hand till verksamma inom socialtjänst, polis, åklagare samt hälso- och sjukvård. Syftet är att vara ett stöd i handläggningen och lyfta fram de grundprinciper som bör gälla vid respektive myndighet /verksamhetsområde. :

4 Samrådsgruppen Samrådsgruppen med representanter från socialtjänsten, polismyndigheten, barnmedicinska mottagningen, barnpsykiatriska mottagningen och länsstyrelsen i Jämtlands län har funnits sedan Från hösten 2009 är länsstyrelsen inte representerad, då tillsynsuppdraget över socialtjänsten övergått till Socialstyrelsen. Gruppen träffas regelbundet, en gång per månad. Hela gruppen, eller delar av den, kan vid behov sammankallas med kort varsel. Samarbete och samsyn mellan olika verksamheter och dess företrädare är viktigt när det handlar om misshandel och övergrepp mot barn. Gruppen har därför som uppgift att samordna handläggningen i ärenden där misshandel och övergrepp misstänks förekomma - framförallt i inledningsskedet. Samrådsgruppen ska verka för att det finns tydliga rutiner för hur varje tjänsteman i var och en av myndigheterna ska handla och på alla sätt se till att det finns de bästa förutsättningarna för samarbetet. Samrådsgruppen kan också fungera som stöd till verksamheter i länet som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har varit eller misstänks vara utsatta för brott. Personer som arbetar i sådana verksamheter kan rådfråga gruppen - helst tillsammans med socialtjänsten i den kommun det gäller. Socialtjänstens handläggare kan föredra ärenden och få konsultation t ex kring beslut om polisanmälan. Detta görs med anonymitet för den drabbade och med stöd av gällande sekretessbestämmelser. Samrådsgruppen har också en ambition att upprätthålla kompetens i länet kring dessa frågor genom att initiera utbildningsinsatser och ge information utifrån sakfrågan. Samrådsgruppen kan nås via dess medlemmar: Polismyndigheten växeln Hans Lundstedt Eva Jerand Andreas Hultner Socialtjänsten Monica Tabalo Socialförvaltn.,Östersund Mottagningsteamet Social tjänsten, Östersund för akuta ärenden mån-fred 8-12, Veronica Holmberg Socialtjänsten, Åre Elin Ring Socialtjänsten, Krokom Barn- och ungdomsmedicin 063/ vx Anna-Lena Nilsson Barnläkare 063/ Katarina Övermo-Tydén Barnläkare Louise Modin Kurator Barn- och ungdoms psykiatrin (BUP) Ingegerd Bergvall Birgitta G Bartelmess

5 Handläggningsrutiner Att det finns rutiner för handläggning i ärenden där det misstänks, eller konstateras, sexuella övergrepp eller misshandel mot barn är viktigt för alla parter. Illustrationen nedan visar de olika momenten i handläggningen hos respektive myndighet. I detta informationsblad beskrivs de olika delarna. UPPTÄCKT MISSTANKE ANMÄLAN Socialtjänst Rättsväsende Hälso- och sjukvård Utredning Förundersökning inleds Medicinsk utredning Ev rättsintyg Bedömning Åklagare Barn- och ungdomsav behov av förundersökningsledare psykiatrisk utredning insats Krisbearbetning Var skall barnet vistas Polisutredning Ev tvångsmedel Stödinsatser Beslut om Barn- och ungdomsenligt SoL åtal/ ej åtal psykiatrisk Ansökan enligt behandling LVU Rättegång Rehabilitering av barn och familj Fällande/friande Kriminal/psyk.-vård

6 Barnmisshandel Barnmisshandel innebär att ett barn utsätts för fysiskt eller psykiskt våld. Fysiskt våld innebär att ett barn tillfogas kroppsskada, sjukdom, smärta eller annat liknande tillstånd. Psykiskt våld innebär att ett barn systematiskt utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. I Brottsbalken finns olika brottsbenämningar som bl a kan kopplas till barnmisshandel enligt ovan. Dessa brott återfinns i kapitel 3 (Om brott mot liv och hälsa) och kapitel 4 (Om brott mot frihet och frid). Grov fridskränkning är en brottsbenämning för upprepade brottsliga gärningar enligt kapitel 3, 4 och 6, och som är riktade mot en närstående. Sexuella övergrepp mot barn Sexuella övergrepp innebär alla former av sexuella handlingar mot ett barn. Sexuella övergrepp innebär att en person utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen utgår från den kränkande personens behov, att handlingen kränker barnets integritet, sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå, är moget för eller inte kan ge sitt samtycke till. I Brottsbalken återfinns dessa övergrepp i kapitel 6 (Om sexualbrott) Sexuella övergrepp är en grov form av barnmisshandel, ett brott som näst efter mord och dråp är det grövsta integritetsbrottet. Det är också en handling som innebär ett svek och ett utnyttjande av en beroendesituation. Det är ett svek som ger eller kan ge allvarliga skador på barnets självkänsla, som skadar tilliten till vuxenvärlden och ofta också till själva livet. (Notera även att det finns lagstadgat förbud mot kvinnlig könsstympning: Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.)

7 Om sexualbrottslagen, preskription och påföljder vid sexualbrott enligt Brottsbalkens 6:e kapitel Ändring i sexualbrottslagstiftning i Sverige 2005 innebar bl a genomgripande förändringar i Brottsbalkens (BrB) 6:e kapitel. Preskriptionsreglerna när det gäller sexuella övergrepp mot barn ändrades också. En av de största förändringarna är att lagstiftaren numera skiljer på våldtäkt och våldtäkt mot barn (under 15 år). Vad som tidigare benämndes "Sexuellt utnyttjande av barn" då det gällde barn under 15 år, bör numera regelmässigt bedömas som "Våldtäkt mot barn". Undantag finns. I BrB 6 kap, återfinns även brott som "Köp av sexuell handling av barn" och "Utnyttjande av barn för sexuell posering". I BrB 16 kap, 10 återfinns "Barnpornografibrott". Tips!

8 Upptäckt misstanke anmälan Om Du får signaler om att ett barn utsatts för sexuella övergrepp eller misshandel kan Du tänka på följande: Är misstanken vag: observera, samla in fakta, visa att Du finns och att Du orkar med. Rådgör med andra, t ex arbetsledaren eller samrådsgruppen om Du är osäker. Är misstanken måttlig: reagera, våga fråga, ringa in och identifiera problemet. Rådgör även här med andra. Är misstanken stark: agera, låt barnet berätta, men inte mer ingående än nödvändigt. Sätt tillit till barnet och gör omedelbart en anmälan till socialtjänsten. Samrådsgruppen kan i detta läge hjälpa till med den initiala handläggningen. Det räcker med en misstanke om att övergrepp ägt rum överlåt till polisen att utreda vilket brott som har begåtts samt att informera berörda parter om vilken påföljd som kan bli aktuell.

9 Socialnämndens ansvar och uppgifter Socialtjänsten ska: Ta ställning till eventuell polisanmälan Bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser Socialtjänsten ska oberoende av polisutredningen och åklagarens bedömning bilda sig en uppfattning om barnets behov av skydd och stöd. Kan barnets behov av skydd tillgodoses/garanteras i dess nuvarande miljö eller behöver barnet placeras? Det absolut bästa är förstås att barnet kan kvarstanna i sin naturliga miljö och att den icke förövande föräldern/föräldrarna finns kvar som stöd. Detta förutsätter att denne/denna tagit till sig vad som hänt och sätter tilltro till barnet. Beslut enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) kan bli nödvändigt för att garantera barnet skydd. Barnet/ungdomen kan ha behov av insatser från barn- och ungdomspsykiatrin. Det kan finnas behov av läkarundersökning akut eller som en del i utredningen enligt SoL Inleda utredning enligt 11 kap 1-2 SoL Bedöma och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd Bedöma eventuellt behov av information till berörda Samordna arbetet med andra myndigheter

10 Socialtjänsten bör i samband med att en anmälan om misstänkt barnmisshandel eller sexuellt övergrepp kommer in alltid notera följande: Hur beskrivs barnet av anmälaren? Vem är vårdnadshavare? Var finns barnet just nu? Var finns den misstänkte och vilken ställning har denne i förhållande till barnet? Har barnet själv berättat? Vilka ord har barnet använt? (Försök att skilja ut vad som är barnets egen berättelse och vad som är anmälarens tolkning av barnets berättelse.) Vad har anmälaren sett hos barnet (skador, beteende och reaktioner)? Hur har misstanken uppkommit? När och var har det misstänkta övergreppet/misshandeln skett? Hur har det gått till? Vad vet anmälaren i övrigt om barnets familj och situation? Är barnet skyddat från fortsatta övergrepp?

11 Socialtjänstens polisanmälan Bedömning om polisanmälan ska göras skyndsamt. Det är viktigt att socialnämndens bestämmelser om delegation är anpassade så att beslut om polisanmälan i denna typ av ärenden kan fattas snabbt. Informell kontakt kan tas med polis/åklagare och kris- och samrådsgrupp innan man tar ställning till polisanmälan. Det är viktigt i detta läge att bibehålla anonymiteten. De viktigaste skälen till polisanmälan är barnets skydd och rättssäkerhet samt rätt till skadestånd. Brottsutredningen kan också vara ett viktigt komplement till den sociala utredningen. Polisanmälan görs skriftligt. Polismyndigheten har utformat ett förslag till hur en anmälan kan se ut. Se sidan15. När en polisanmälan görs utses oftast en åklagare till förundersökningsledare. Det är denne som leder polisens utredningsarbete. Det är också åklagaren som beslutar om utredningen skall leda till åtal.

12 Den medicinska utredningen Alla kliniskt verksamma läkare som behandlar barn bör ha basala kunskaper om de symptom, skador och sjukdomar som kan vara följden av sexuella övergrepp och annan form av misshandel och vid sådan misstanke remittera barnet för undersökning hos läkare med särskild utbildning och kunskap i ämnet. Medicinska utredningar vid sexuella övergrepp kräver specialkunskap och ska göras av, eller i samråd med, barnläkare som specialiserat sig på detta. Medicinska utredningar vid misstanke om sexuellt övergrepp görs i vårt län alltid på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken vid Östersunds sjukhus. Om en flicka är i puberteten görs undersökning i samarbete med kvinnokliniken. Medicinsk utredning av andra former av övergrepp / misshandel bör ske enligt gällande PM i samråd med Barn- och ungdomskliniken. Medicinsk utredning bör alltid göras snarast när man misstänker sexuella övergrepp mot barn. Den medicinska utredningen syftar till att påvisa skador eller sjukdomar och till att vid behov se till att behandling och uppföljande kontroll sker. Den medicinska utredningen innebär ofta också att en rättsmedicinsk undersökning görs. Den förordnas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten. I en rättsmedicinsk undersökning ingår att påvisa, dokumentera och i ett rättsintyg beskriva och tolka kroppsliga förändringar mot bakgrund av misstanken om sexuella övergrepp. Fysiska skador efter sexuella övergrepp kan inte alltid påvisas, men då de finns är undersökning inom kort tid efter misstänkt övergrepp viktig då många skador kan läka relativt snabbt. Förutom att den medicinska undersökningen kan vara en viktig del i det totala utredningsmaterialet kan den ha stor psykologisk betydelse för barnet och dess föräldrar.

13 Den barn- och ungdomspsykiatriska utredningen / behandlingen Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten (BUP) är en specialistresurs inom länssjukvården, område barn/kvinna. BUP som arbetar med barn och ungdomar upp till 18 år med psykisk ohälsa, deras familjer och övriga nätverk. Olika yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdomar har möjlighet att vända sig till BUP för konsultation. Ett barn eller en familj kan bli aktuell på flera sätt; genom att själva söka hjälp eller få kontakt via socialtjänst, polis eller via den övriga sjukvården. När ett barn eller en ungdom misstänks ha blivit utsatt för sexuellt övergrepp eller misshandel kan BUP i initialskedet ha flera olika uppgifter. BUP kan ge stöd till den unge/familjen i kris, ge konsultation och vara sakkunnig till polis och socialtjänst i deras utredningar. BUP kan också utreda psykiska symtom hos barn och ungdomar som förmodas ha varit utsatta för övergrepp och i ett senare skede kan barnet erbjudas barnpsykiatrisk behandling. Personal från BUP förhör inte barn och ungdomar och gör inte heller bedömningar i skuldfrågan eller av trovärdigheten i en berättelse om övergrepp.

14 UTFORMNING AV ANMÄLAN TILL POLISEN Anmälan är en av de viktigaste handlingarna för polisen. Den är rakt igenom hela rättsväsendet betydelsefull och utifrån den ska andra grunda sin bedömning, t.ex. om saken ska utredas vidare eller leda till någon åtgärd. Därför är det viktigt att vi skriver anmälningar så att de blir användbara och fungerar bra i senare led. En korrekt anmälan är många gånger första steget mot en fällande dom, men den viktigaste effekten av en anmälan är ett korrekt beslut eller en rättvis dom. Dina ansträngningar är därför inte bortkastad möda utan tvärtom gör du en värdefull insats för rättsväsendet. Vi har sedan 2001 utgått från en mall som skickats ut till bl.a. socialtjänsten och detta har fallit mycket bra ut. Dock kan konstateras att vi med jämna mellanrum behöver påminna varandra om hur viktig denna handling är för att vi tillsammans ska kunna göra ett bra arbete. För att höja kvalitén på våra utredningar och för att rätt beslut skall kunna fattas gäller det att vi har en samsyn i hur vi utformar en anmälan till polisen. Uppgifter som är viktiga i anmälan (men som ofta saknas): - Vad är känt om händelsen? - Adresser, permanenta och tillfälliga - Telefonnummer till hem bostad, arbete och mobiltelefon - Tidsangivelser (När har det inträffat) - Vem är målsäganden (Den som utsatts för brott) - Vem är det som gör anmälan - Utpekad person (Den som kan misstänkas) - Namn på personer som barnet berättat för

15

16 Exempel på rubriker som man kan använda: - Händelsen. - Berörda personer - Tidigare händelser - Parternas inbördes förhållande - Familjesituation / Boendesituationen - Skador - Läkarundersökning - Vidtagna åtgärder - Polisen - Övrigt Tänk i rubriker -börja med det viktigaste! "Handling med identitetsuppgifter" På denna sida skall man skriva ner så fullständiga personuppgifter som möjligt på de personer som förekommer i anmälan. Även uppgifter på den tjänsteman som gör anmälan till polisen ska finnas med. Handlingen kommer inte att ingå i förundersökningsprotokollet utan som bilaga och hanteras enligt Offentlighets- och sekretesslagen. I "handling med identitetsuppgifter" skall den som enligt delegation beslutat om anmälan och formellt är den som betraktas som "anmälare" skriva ner sina uppgifter. Du ska inte skriva ner din privata adress och ditt personnummer utan det är adressen till ditt arbetsställe och telefonnummer som skall finnas med.

17 Så här bör en anmälan se ut: XXX kommun Socialförvaltningen ANMÄLAN MISSTÄNKT MISSHANDEL / SEXUELLT ÖVERGREPP MOT BARN INLEDNING Då det kommit till socialtjänstens kännedom genom anmälan att en 13 årig pojke kan ha utsatts för sexuella övergrepp görs härmed en anmälan till polisen. BERÖRDA PERSONER Uppgifterna avser: Peter Persson Moder: Petra Persson Fader: Per-Erik Persson Övriga barn i familjen: Per-Ulrik Persson, Pernilla Persson HÄNDELSE I samtal med en kurator i skolan den berättade Peter att han utsatts för något sexuellt. På direkt fråga från kuratorn berättade Peter att övergrepp pågått under cirka ett års tid. Övergreppen har bestått i "tafsande" men även direkta samlag. Övergreppen har enligt uppgifter från Peter tidigare berättats för modern Petra. Den senaste händelsen utspelade sig på juldagen 2005 då Peter var ensam med sin pappa i garaget. FAMILJESITUATION Peter är nyss fyllda 13 år och bor hos sin mamma och pappa i ett hus i Östersund. Peters pappa och mamma gifte sig Någon gång under 1995 flyttade man under en period till Gävle men man flyttade tillbaka till Östersund under sommaren När man kom tillbaka till Östersund flyttade man in i ett flerfamiljshus. De två yngsta barnen är födda 2000 och Petra och Per-Erik Persson har gemensam vårdnad av barnen. VIDTAGNA ÅTGÄRDER Insatser pågår i familjen sedan januari 2003 utifrån tidigare problematik, Per-Ulrik Persson har också sedan tidigare varit föremål för utredning inom barn och ungdomspsykiatrin. ÖVRIGT Socialtjänstens handläggare vill ha en snabb kontakt med polisens utredare i ärendet för samverkan kring planerade insatser.. XXX soc sekr XXX kommun, den xxxxxx

18 XXX kommun Socialförvaltningen den xxxxx HANDLING MED IDENTITETSUPPGIFTER Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Telefon arbete: Mobiltelefon: Tillfällig adress: Skola: Ställning: Mamma, pappa, berörd person, målsägare, vittne, utpekad person, familjehem, vårdnadshavare, mormor, morfar, syskon, lärare, läkare etc.... Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Telefon arbete: Mobiltelefon: Ställning:... Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Telefon arbete: Mobiltelefon: Ställning:... Namn: Arbetsadress: Telefon arbete: Mobiltelefon: Ställning:

19 Några tips om litteratur: Det har under åren skrivits en hel del i ämnet barnmisshandel i olika former och sexuella övergrepp. Efter som kunskap och litteratur alltmer blir en färskvara rekommenderas sökning på bibliotek och liknande om särskild kunskap och information efterfrågas. Boktips: Akseldotter, Kaisu: Små barn signaler om sexuella övergrepp. (1993) Rädda barnen. Kreyberg, Erik: Barn och sexuella övergrepp. (1995) Bonnier utbildning. Svensson, Börje: Det bara blev så-101 pojkar: en studie om sexuella övergrepp(1998)rädda barnen Eriksson, Majvor: Våga se kunna handla(1996) Konsultförlaget Svedin, Carl Göran: Barn som inte berättar(1996) Rädda barnen. Svedin, Carl Göran, m.fl: Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar(2002) Studentlitteratur. En omfattande litteraturlista finns sammanställd av Stödcentrum mot incest, tel Socialstyrelsen rapporter: beställs hos Socialstyrelsens kundtjänst, tel och finns på Socialstyrelsens hemsida Tips på fler hemsidor: Allmänna barnhuset Barnombudsmannen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Justitieombudsmannen Rädda Barnen Rättsmedicinalverket Svensk rättsinformation/lagtext Lokala PM för Jämtlands läns landsting bl a SE OCH VÅGA HANDLA Råd och riktlinjer för hälso- och sjukvården då barn far illa eller riskerar att fara illa - omsorgssvikt, misshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar i Jämtlands län, tillgängligt bl a via JLL intranät.