SYNS JAG, FINNS JAG EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH BEMÖTANDE GENTEMOT PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA KRISTINA KILLICK

Transkript

1 SYNS JAG, FINNS JAG EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH BEMÖTANDE GENTEMOT PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA KRISTINA KILLICK Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2013

2 SYNS JAG, FINNS JAG EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH BEMÖTANDE GENTEMOT PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA KRISTINA KILLICK Killick, K. Syns jag, finns jag. En litteraturstudie om sjuksköterskans attityd och bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet visade på blandade attityder hos sjuksköterskor gentemot psykisk ohälsa. De negativa attityderna visade sig framför allt genom svårigheter att kommunicera med patienten. Brist på kunskap och erfarenhet identifierades som en källa till negativa attityder medan yrkeserfarenhet och personlig erfarenhet visade på ökade positiva attityder. Nyckelord: Attityd, omvårdnad, psykisk ohälsa, sjuksköterska, somatik. 2

3 I AM SEEN, THEREFORE I EXIST A LITERATURE REVIEW ABOUT NURSE S ATTITUDE AND NURSING OF PEOPLE WITH MENTAL ILLNESS KRISTINA KILLICK Killick, K. I am seen, therefore I exist. A literature review about nurse s attitude and nursing of people with mental illness. Degree project in nursing, 15/30 Credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Health Care, Mental illness is a major public health problem worldwide, and the incidence is expected to rise. Nurse's attitude and nursing plays important role in the patient's well-being and can affect the delay of diagnosis and treatment. The aim was to highlight the nurse's attitude and nursing of people with mental illness in general hospitals. The method was a literature review in which eight articles of qualitative and quantitative design was used as the basis. Articles were found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The results showed mixed attitudes of nurses towards mental illness. The negative attitudes proved particularly by difficulties in communicating with the patient. Lack of knowledge and experience were identified as a source of negative attitudes while professional experience and personal experience showed increased positive attitudes. Keywords: Attitude, mental illness, nurse, nursing, general hospital. 3

4 INNEHÅLL INLEDNINING...5 BAKGRUND...5 Bemötande/ beteende...5 Attityder...5 Stigma...6 Identiteter och roller...6 Kopplingen...7 SYFTE...8 Definitioner...8 Bemötande...8 Attityd...8 Psykisk ohälsa...8 METOD...8 Inklusions- och exklusionskriterier...9 Plan för litteraturstudie...9 Identifiering av tillgängliga resurser...9 Identifiering av relevanta källor...9 Avgränsningar av forskningsområdet...9 Utvecklande av sökväg för varje söksystem...9 Litteratursökning och datainsamling...9 Tolkning och värdering av bevis...12 Sammanställning av bevisen...12 RESULTAT...12 Sjuksköterskans attityder gentemot psykisk ohälsa...12 Relaterat till diagnoser...13 Stigma...13 Känslor i mötet med psykisk ohälsa...14 Sjuksköterskans kunskap...14 Utbildning och erfarenhet...15 DISKUSSION...15 Metoddiskussion...15 Litteratursökning...15 Kvalitetsbedömning...16 Dataanalys...17 Resultatdiskussion...17 Sjuksköterskans attityder gentemot psykisk ohälsa...17 Känslor i mötet med psykisk ohälsa...18 Sjuksköterskans kunskap, utbildning och erfarenhet...19 SLUTSATS...19 REFERENSER...20 BILAGOR...22 Bilaga Bilaga Bilaga

5 INLEDNING När jag gjorde min verksamhetsförlagda utbildning på vårdcentral upplevde jag att sjuksköterskorna blev obekväma vid möte av patienter som uppvisade symtom av psykisk ohälsa. Det var som om de ville att patienterna skulle ha högt blodtryck eller hudutslag. En kvinna kom in och ville uppenbart berätta om sin oro för sitt psykiska mående, men istället för att låta henne berätta om det eller fråga vidare, avbröt sjuksköterskan henne och frågade om hon hade problem med trängningar från urinblåsan. Som allmänsjuksköterska inom somatiken är möte med psykisk ohälsa oundvikligt och det var här jag blev nyfiken på om denna situationen var en tillfällighet eller ett faktum. BAKGRUND Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem världen över och i Sverige beräknas mellan % av befolkningen lida av det. Av dessa beräknas 10-15% behöva behandling. Försäkringskassan menar att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och kostar samhället mycket pengar. Diskriminering och stigma är ett vanligt fenomen gentemot dessa personer och kan leda till att individerna drar sig för att söka hjälp. Dessutom kan stigma leda till att personens sociala liv och arbetsliv blir lidande (Hjärnkoll, 2013). Personer som lider av psykisk ohälsa finns på alla avdelningar och är inte begränsade till enbart psykiatrin. Det är av stor vikt att rätt diagnos och behandling kan sättas in oavsett var patienten befinner sig. Brist på kunskap kan leda till att patienter som lider av psykisk ohälsa inte fångas upp, eller får felaktiga diagnoser av sjukvårdspersonal inom somatiken. För att förstå sambandet mellan tanke och handling och dess konsekvens har författaren valt att gå in djupare på följande punkter; Bemötande/beteende Attityder Stigma Identitetet/roller Bemötande/ beteende Ett bra bemötande är mycket mer än ett snällt och vänligt bemötande. Det krävs en relation i mötet där sjuksköterskan som professionell vårdgivare visar respekt och intresse. Sjuksköterskan bör dessutom individanpassa varje unikt möte med patienten. Att bli dåligt bemött är otrevigt i de flesta situationer, men att bli dåligt bemött i en utsatt situation som hjälpsökande kan förvärra situationen avsevärt (Socialstyrelsen, 2012a). Beteende är en konkret handling av en reaktion av individens upplevelse (Mead, 1995). Attityder Attityder kan vara inlärda och påverkas av känslor, kunskap och erfarenheter. Oavsett om den är medveten eller omedveten finns en koppling mellan attityd och beteende och därmed bemötande (Mead, 1995). 5

6 Mead (1995) menar även att attityder bygger på föreställningar och egna erfarenheter. Attityden styr förloppet av själva handlingen som leder till en reaktionskedja. En attityd uttrycker känslor och avslöjar vad som döljer sig i individens medvetande. Detta avslöjar sig genom t ex kroppsspråk och blickar (a a). Stigma Stigma är ett uttryck som används flitigt i studier om attityder gentemot psykisk ohälsa. Stigmatisering är en form av diskriminering och negativa attityder (Socialstyrelsen, 2004). Stigma kopplas ofta ihop med psykisk ohälsa och kan ha en negativ inverkan på patienten och sjukdomsförloppet, men även på anhöriga. The World Psychiatric Association startade 1996 ett program för att reducera stigma genom att försöka förändra allmänhetens attityd gentemot psykisk ohälsa. Genom att sprida kunskap och ändra policys och lagar påbörjades en lång kamp för att minska den stigma som präglar olika psykiatriska sjukdomar (Open the doors, 2013). Det finns många faktorer som påverkar stigma. Det kan vara fördomar mot sig själv, tron om vad andra förväntar sig eller känslor som t ex rädsla (Yap et al, 2012). Ilic et al (2013) förtydligar stigma som diskriminering och att sätta etiketter på en grupp eller enskild individ som anses bryta från den så kallade normen, i detta fall de som lider av psykisk ohälsa. El- Badri & Mellstop (2007) menar att stigma är en naturlig del av människans sociala värld. Utfallet av detta leder enligt deras studie till att patienter har upplevt att de har blivit behandlade som mindre kompetenta då deras sjukdomstillstånd varit känt. Identitet och roller Identitet är individens bild av sig själv som en unik människa (NE, 2013). Det är något som växer fram och utvecklas genom personlig mognad och acceptans. En identitet är personlig och sårbar (Svedberg, 2007). Goffman (1974) menar att kommunikationsprocessen som utspelar sig mellan två individer kan liknas vid ett rollspel. Båda parterna intar varsin roll och håller sig sedan till dessa. Sjuksköterskan tar sig då en yrkesroll som är knuten till de uppgifter och åtaganden som ingår i yrket. För att harmoni ska råda behöver båda parterna känna att situationen är under kontroll redan från början. För att underlätta detta förväntar sig den andra aktören (patienten) att sjuksköterskan besitter den kunskapen som ingår i yrkesrollen. Detta innebär att sjuksköterskan måste gå in med självförtoende och trovärdighet för att öka övertygelsen om att denne har ett professionellt förhållningssätt. Det gäller att hitta en balans mellan distans och närhet för att kommunikationen ska bli så optimal som möjligt (a a). Kommunikation och dialog kan ge patienten bra stöd och ökad livskvalité. Problem uppstår då sjuksköterskan istället väljer att anta en passiv åskådar-roll (Lilja et al, 2006). 6

7 Figur 1. Reaktionskedjan i ett möte Kopplingen Vad som sker i mötet mellan två individer är komplicerat och svårt att säkerställa hela vägen genom reaktionskedjan då stora delar består av tankar och känslor som är svåra att mäta. Vad som styr beteende och därmed bemötande vid ett möte mellan två personer beror på många olika faktorer (Svedberg, 2007). I Figur 1 syns händelseförloppet illustrerat av författaren. Faktorer utifrån (stimuli) påverkar individens attityd och identitet. Beroende på hur dessa tolkas i den yttre verkligheten (den gemensamma verkligheten som båda parterna upplever), besvaras reaktionen med ett beteende (respons). Utfallet av reaktionskedjan beror på konsekvenserna av stimuli, attityd och respons (a a). Attityd och bemötande spelar en viktig roll för god omvårdnad. Oavsett sjukdom, handikapp och ras ska sjuksköterskan ge en respektfull omvårdnad till personer som är i behov av vård. Patientens fysiska och psykiska behov ska tillgodoses på ett empatiskt vis (Socialstyrelsen, 2005). Detta förtydligas i Svensk sjuksköterskeförenings (2010) kärnkompetenser om personcentrerad vård där sjuksköterskan har ansvar för att en god relation till patienten skapas. Sjuksköterskan ska se till att patienten är delaktig i sin vård då det är denne som är expert på just sin upplevelse av hälsa/ ohälsa. Den personcentrerade vården innebär att patienten ska ses som en unik individ och sjuksköterskan ska värna om patientens autonomi genom ett professionellt förhållningssätt (a.a). Det är viktigt att sjuksköterskan kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper och strävar efter att förbättra kvaliteten inom vården. Det ingår i sjuksköterskans arbete att utveckla och ta initativ till förbättring och komplettera den professionella yrkesrollen löpande under den aktiva yrkesperioden (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). 7

8 SYFTE Syftet är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Vad har sjuksköterskan för attityd mot personer med psykisk ohälsa? Vilka faktorer påverkar attityderna? Definitioner För att förtydliga nyckelbegreppen defineras följande ord och uttryck: attityd, bemötande samt psykisk ohälsa. Attityd Med attityd menas en persons inställningar och förhållningssätt till något eller någon. På talet definerade psykologen Adhémar Gelb och neurologen Kurt Goldstein attityd som ett sätt för psyket och hjärnan att reflektera omvärlden på. De menade att det fanns två olika sätt att uppfatta yttre och inre verkligheter. Det första sättet var konkret; en direkt upplevelse av något. Det andra ett abstraherande; att personen kategoriserar, jämför och bedömer (Egidius, 1994). Bemötande Bemötande innebär det sociala samspel som uppstår i mötet mellan två människor. Det handlar om förmågan att sätta sig in i den andre personens behov och visa medvetenhet om responsen (Nationalencyklopedin, 2000). Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa definieras som allt från psykisk sjukdom som psykoser och depressioner till psykiska besvär som ångest och sömnsvårigheter. Oavsett diagnos eller besvär leder den psykiska ohälsan till personligt lidande i olika grad (Stefansson, 2006). METOD Frågeställningarna valdes att besvaras genom en litteraturstudie. Tillvägagångssättet följer Goodmans sju steg (Willman et al, 2011) för utförande av litteraturstudie som är följande; 1. Precisera problemet för utvärderingen 2. Precisera inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen 4. Genomför litteratursökningen 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställ bevisen 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet Syfte och frågeställningar formulerades och inklusions- och exklusionskriterier utformades. En plan för litteraturstudien gjordes för att därefter genomföra litteratursökning för insamling av material. Artiklarna analyserades och sammanställdes för att avslutningsvis svara på denna studiens syfte och 8

9 frågeställningar och eventuellt visa på framtida värde inom området (Willman et al, 2011). Inklusions- och exklusionskriterier Utgångspunkten var att artiklarna som söktes skulle vara av kvalitativ design då dessa svarar på människors attityder och upplevelser (Polit & Beck, 2008). Utbudet av dessa var lägre än förväntat och därför utvidgades inklusionskriterierna till även kvantitativ design. Undersökningsgruppen innefattade både män och kvinnor över 18 år. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, vara tillgängliga i fulltext och vara publicerade för högst 10 år sedan. Exklusionskrititeriet var artiklar som endast fokuserade på vård inom psykiatrin samt artiklar som kostade. Plan för litteraturstudie Planen följde fyra steg enligt Willman et al (2011). Identifiering av tillgängliga resurser En tidsplan gjordes för att få ut optimalt av tiden, då det endast fanns 10 veckor att tillgå. Artiklar söktes från tillgängliga databaser via Malmö Högskolas server. Artikelsökningen gjordes endast där materialet kunde återfås på engelska då det är detta språk författaren behärskar. Identifiering av relevanta källor Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO för att samla in material som kunde svara på syftet och frågeställningarna. Avgränsningar av forskningsområdet Det övergripande fokuset var attityder gentemot personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Utvecklande av sökväg för varje söksystem För att hitta relevanta söksystem översattes sökord till MeSH- termer via Karolinska institutets (2013) hemsida för databasen PubMed. För CINAHL och PsycINFO användes Thesaurus- termer. Dessa användes sedan tillsammans med booleska operatorer AND, OR och NOT, men då sökningarna blev för breda uteslöts både OR och NOT. Litteratursökning och datainsamling Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och sökresultatet återfinns i tabell 1, 2 och 3. 9

10 Tabell 1. Sökresultat för PubMed Datum Sökord Limits Antal träffar Attitude of health personnel [MeSH] AND Hospital, general [MeSH] AND Mental disorder [MeSH] Mental disorder [MeSH] AND Attitude [MeSH] AND Hospital, general [MeSH] Stereotyping [MeSH] AND Mental disorder [MeSH] AND Nurse [MeSH] Mental health [MeSH] AND Hospital, general [MeSH] Mental disorder [MeSH] AND Stereotyping [MeSH] Mental disorder [MeSH] AND Attitude of health personnel [MeSH] Abstract, full text avalible, last 10 years Granskade Använda abstract artiklar Abstract Abstract Abstract, last 10 years Abstract, free full text avalible, last 10 years Totalt: Tabell 2. Sökresultat för CINAHL Datum Sökord Limits Antal träffar Attitudes of health personnel AND Stigma AND Mental disorder Nurse AND Stigma AND Mental disorder Mental disorder AND General hospital AND Attitude Abstract Abstract English Abstract English Granskade Använda abstrakt artiklar Totalt:

11 Tabell 3. Sökresultat för PsycINFO Datum Sökord Limits Antal träffar Granskade abstract Använda artiklar Nurses AND Attitude AND Mental health AND Stigma Mental illness AND Stigma AND Nursing Mental illness AND Stigma AND Treatment outcome Nursing AND Mental illness AND Attitude AND General hospital Mental disorder AND Attitude of health personnel AND General hospital English, Totalt: För PubMed användes MeSH- termer. Sökord översattes till MeSH- termer med hjälp av Karolinska institutets (2013) hemsida och återfinns i tabell 4. För databaserna CINAHL och PsycINFO användes thesaurus- termer. Thesaurustermerna som användes var; Nursing,Nurses, Mental disorder, Mental illness, Mental health, General hospital, Community health centers, Attitude of health personnel, Stigma, Treatment outcome och Attitude. Booleska sökoperatorn AND användes mellan sökorden. Tabell 4. Översättning sökord MeSH- term Mental disorder Mental health Attitude Attitude of health personnel Hospital, general Stereotyping Nurse Översättning Psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar Psykisk hälsa Attityder Attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal Allmänsjukhus Stigmatisering Sjuksköterska Titlar lästes och sedan abstrakt där titeln fyllde författarens syfte. Endast de artiklar som innefattade vårdpersonal inom somatiken och inte inom psykiatrin lästes. Störst vikt lades på artiklar publicerade inom de senaste 10 åren, då författaren ville använda sig av så uppdaterad litteratur som möjligt. Artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext och vara på engelska. Sammanlagt granskades 107 abstrakt och 17 artiklar varav 8 valdes ut. De som exkluderades var inte tillgängliga i fulltext eller var enbart fokuserade inom psykiatrin. 11

12 Tolkning och värdering av bevis För att kunna avgöra kvaliteten på de valda artiklarna granskades de kritiskt med granskningsprotokoll för kvantitativa (se bilaga 1), respektiva kvalitativa (se bilaga 2) studier utformade av Willman et al (2011). Dessa modifierades för att svara upp mot syftet. Enligt Willman et al (2011) krävs det att minst två individer granskar artiklarna, var för sig, för att höja trovärdigheten för studien. Författaren bad därför en oberoende person med erfarenhet av artikelgranskning om hjälp. Samtliga åtta artiklar granskades med de framställda protokollen. Varje JA gav ett poäng och NEJ eller OKLART gav noll poäng. För kvantitativa protokollet var 11 högsta poäng och för kvalitativa protokollet var 14 högsta poäng. Dessa räknades sedan om till procent och efter det rankades respektive artikel i hög (I), medel (II) eller låg (III) kvalitet efter följande kriterier; Hög (I) % Medel (II) % Låg (III) % Att räkna ut procent underlättar vidare jämförelse av materialet enligt Willman et al (2011). Endast artiklar av medel och hög kvalitet valdes in i studien. Totalt fick fyra artiklar hög kvalitet och fyra medel. Sammanställning av bevisen Efter att granskningen var gjord sammanställdes respektive artikel och sattes upp i matriser med artikelnamn, författare, år och land, syfte, urval, resultat och kvalitet (se bilaga 3). Av de åtta artiklarna som valdes ut var en kvalitativ och sju kvantitativa. Artiklarna lästes noggrant igenom i flera omgångar och analyserades för att slutligen hitta gemensamma teman. RESULTAT Efter granskning och analys av de valda artiklarna utformades tre teman och tre subteman för att presentera resultatet: Sjuksköterskans attityder gentemot psykisk ohälsa o Relaterat till diagnoser o Stigma Känslor i mötet med psykisk ohälsa Sjuksköterskans kunskap o Utbildning och erfarenhet Sjuksköterskans attityder gentemot psykisk ohälsa Flera studier visade på varierande attityder gentemot psykisk ohälsa. Sjuksköterskornas attityder visade sig i många avseenden gå att jämföra med allmänhetens angående psykisk ohälsa i en kvantitativ studie av Björkman et al (2008). I en kvantitativ studie av Lethoba et al (2006) syntes en skillnad mellan män och kvinnors attityder genom frågeformulär. Manliga sjuksköterskor visade på större självsäkerhet och trygghet (76%) än kvinnor (49,5%) vid omvårdnaden av personer med psykisk ohälsa. I denna studie var positiva attityder dominerade då det gällde att vårda och ta hand om denna patientgrupp (a a). 12

13 I en kvalitativ studie av Reed & Fitzgerald från 2005, hade majoriteten av sjuksköterskorna en önskan om att kunna ge god omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa. Positiva attityder sågs i denna studie i hög grad vara relaterade till utbildning och nära samarbete med psykiatrin. Nyfikenhet och goda erfarenheter resulterade också i positiva attityder och sjuksköterskor uttryckte en glädje och tillfredställelse att få jobba med denna patientkategori (a a). Det visade sig i en kvantitativ studie av Arvaniti et al (2008)att de som var mest fördomsfulla gentemot psykisk ohälsa var kvinnor och sjuksköterskor. Hög ålder och lågutbildade visade också på dessa tendenser. Högre utbildning visade på mer positiv attityd (a a). Skillnader i attityder beroende på ålder kunde inte påvisas i den kvantitativa studien av Ndetei et al (2011), däremot erhöll studenter mer negativa attityder och stigma gentemot depression jämfört med färdiga sjuksköterskor. Trots sjuksköterskans kunskap om sjukdomarna visade Aydin et als kvantitativa studie från 2003 på mestadels negativa attityder gentemot psykisk ohälsa. De informanter som hade haft någon form av personlig erfarenhet, t ex en familjemedlem med psykisk ohälsa, visade på en mer positiv attityd (Arvaniti et al, 2008). Relaterat till diagnoser I en studie av Aydin et al (2003) jämförs schizofreni och depression via frågeformulär med JA och NEJ frågor och visar på en skillnad i attityd beroende på diagnos. Skillnaderna sågs bl a på frågan om personen skulle bli störd av att sitta bredvid en person med psykisk ohälsa på bussen på en långresa, där 81% av sjuksköterskorna svarade ja på schizofreni och 41,2% svarade ja på depression. Studien jämför också skillnader i attityder mellan olika yrkesutövare genom att de olika yrkeskategorierna svarade på samma formulär på ett allmänsjukhus, vilket visade på att sjuksköterskor hade negativa attityder och då framför allt mot schizofreni. På frågan om sjukvårdspersonalen hade delat sina egna privata problem med en person med psykisk ohälsa svarade 90,5% av sjuksköterskorna nej då det gällde schizofreni medan sjukhuspersonal med lägre utbildning visade på 66,7%. På samma fråga blev svarsresultatet då det gällde depression 75% hos sjuksköterskorna och 52,6% hos sjukhuspersonalen (a a). Sjuksköterskor som jobbade inom somatiken hade mer negativa attityder (jämfört med sjuksköterskor som jobbade inom psykiatrin) speciellt gentemot personer med schizofreni då dessa personer ansågs vara farliga, oförutsägbara och krävande (Björkman et al, 2008). Negativa attityder sågs även mot depression, men i något lägre utsträckning (Aydin et al, 2003). Även andra psykiska tillstånd visade sig göra sjuksköterskorna besvärade vilket ledde till svårigheter att föra en konversation med patienten. Utmärkande för detta visade sig på åsikter om svår depression där 50,8% av informanterna menade att dessa patienter var svåra att prata med. Då personen hade panikattacker menade 44,1% att personen var oförutsägbar och 28,6% att personen var svår att prata med. Hurvida attityderna skilde sig åt visade sig i denna studie bero på tidigare erfarenhet och specifik psykisk sjukdom (Björkman et al, 2008). Stigma I studien av Lethoba et al (2006) fanns en signifikant andel sjuksköterskor med negativa attityder och en något stigmatiserad uppfattning av patientgruppen med psykisk ohälsa. En stor del av sjuksköterskorna, 73,45%, menade att dessa patienter var oförutsägbara. Brist på kunskap, förmåga och erfarenhet inom 13

14 psykiatrin identifierades som orsaken till att sjuksköterskans omvårdadsprocess blev lidande (a a). Det uttrycktes att vissa sjuksköterskor inte ansåg att det ingick i deras arbetsuppgifter att ta hand om personer med psykisk ohälsa (Arvaniti et al, 2008). Denna studie visar på en ökad stigmatisering i form av social diskriminering. Ett exempel på fråga som påvisade detta var att patienter med psykisk ohälsa borde inte vara inlagda på samma sjukhus som patienter utan psykisk ohälsa, där 60,7% av sjuksköterskorna höll med. Ett annat exempel var att även när patienten med psykisk ohälsa är utskriven från sjukhuset och verkar vara återställda, borde de inte gifta sig, där 53,8% av sjuksköterskorna instämde (a a). Aydin et al (2003) undersökte i sin studie hurvida de olika yrkeskategorierna hade upplevt privata situationer med en person med depression eller schizofreni. Att ha en vänskapsrelation, sitta bredvid på bussen eller vara arbetskollega med en person som har psykisk ohälsa är exempel på frågor som ställdes till informanterna. Resultatet visade på en övergripande stigmatiserad bild framför allt när det gällde diagnosen schizofreni (a a). Känslor i mötet med psykisk ohälsa Rädsla i olika sammanhang påvisades vid intervjuer i en studie av Reed & Fitzgerald (2005). Det gällde dels rädsla för patienten som oförutsägbar eller våldsam, men också rädsla över sin egen professionalitet och för att göra fel. Rädslan för patientens oförutsägbarhet visade sig leda till att sjuksköterskan använde sig av olika copingstrategier som t ex undvikande beteende. En känsla av trygghet hos sjuksköterskan visade sig leda till bättre kontakt till patienten med psykisk ohälsa och en vilja att försöka knyta en god kontakt genom samtal (a a). Oönskade händelser så som patienter som rymmer från avdelningen, självmord eller skador i samband med rymning visade sig i en kvantitativ studie av Svediene et al (2009) vara mest fruktade av sjuksköterskorna. För att minska risken för dessa händelser önskade 29,7% av sjuksköterskorna att de fick mer träning i specifika situationer, 28,1% önskade att miljön på avdelningarna anpassades, 17,2% önskade att mer personal fanns tillgängliga och 25% önskade att specialister fanns tillgängliga för konsultation (a a). Miljön diskuterades även i Reed & Fitzgeralds (2005) studie då sjuksköterskorna menade att rummen på en medicinavdelning inte var anpassade för patienter med psykiska diagnoser om våldsamhet skulle förekomma. Underbemanning och dåliga säkerhetsrutiner ansågs vara anledningen till att säkerheten på avdelningen försämrades. Även tidsbrist och överbeläggning gav en känsla av att säkerheten försämrades (a a). Sjuksköterskans kunskap Sjuksköterskor i den kvantitativa studien av Haddad et al (2005) uttryckte en önskan om vidare kunskap och utbilning för att få en ökad förståelse och kompetens inom ämnet. Svediene et al (2009) visade på en länk mellan kunskap och arbetslivserfarenhet. Utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar sjuksköterskans yrkeskompetens positivt vid omvårdnad av personer med psykisk ohälsa (a a). Ndetei et al (2011) visade i sin studie att endast 17,3% av informanterna misstänkte och kunde identifiera symtom på psykisk ohälsa vilket ledde till att få patienter skickades vidare till specialister. Detta relaterades framför allt till kunskapsbrist men antogs även bero på stigmatisering. Dubbelt så många sjuksköterskor som läkare menade att psykisk ohälsa endast borde behandlas på 14

15 psykiatriska avdelningar av specialister vilket innebar 120 av 327 sjuksköterskor och 31 av 124 läkare (a a). Utbildning och erfarenhet En studie från 2009 (Svediene et al) visade på otillräcklig kunskap om psykisk ohälsa hos sjuksköterskorna. På påståendet om sjuksköterskorna hade vetat symtom på psykisk ohälsa och bedömma dess inverkan på patientens beteende svarade 48,4% ja och 50% delvis. På påståendet om sjuksköterskan hade vetat behovet av omvårdnaden hos patienter med psykisk ohälsa svarade 39,8% ja och 52,3% delvis. Det visade sig att majoriteten av sjuksköterskorna inte hade deltagit i kurser, seminarium och konferenser de senaste fem åren i syfte att förbättra sin kunskap om omvårdnaden av personer med psykisk ohälsa (a a, Haddad et al, 2005). Om tillfälle för en sådan kurs hade getts, svarade 50 % av sjuksköterskorna att de definitivt hade deltagit och 42% hade förmodligen deltagit (Haddad et al, 2005). I studien av Svediene et al (2009) menade 98,4% av sjuksköterskorna på att de hade varit mer positiva mot personer med psykisk ohälsa om de hade fått mer kunskap och utbildning i ämnet. Sjuksköterskorna i Reed & Fitzgeralds (2005) studie upplevde begränsade möjligheter att hjälpa denna patientgrupp och svårigheter att ge god omvårdnad. Sjuksköterskorna identifierade en kunskapsbrist och uttryckte en önskan om stöd för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt (a a). DISKUSSION Följande ämnen kommer tas upp Metoddiskussion o Litteratursökning o Kvalitetsbedömning o Dataanalys Resultatdiskussion o Sjuksköterskans attityder gentemot psykisk ohälsa o Känslor i mötet med psykisk ohälsa o Sjuksköterskans kunskap, utbildning och erfarenhet Metoddiskussion Metoden följde Goodmans sju steg (Willman et al, 2011) för att få ett strukturerat och säkert tillvägagångssätt. Författaren följde de sju stegen enligt Willman et als (2011) tolkning och gick inte djupare in i innebörden av dessa. Litteratursökning Sökningarna gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO som alla var tillgängliga via Malmö högskola. En första sökning gjordes i PubMed med fritext för att undersöka om material fanns för det valda syftet som var att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa. Ett problem som uppkom var att ordet bemötande inte ingår i den engelska ordlistan och inte heller finns som MeSH- term eller Thesaurus- term. Detta gjorde att sökningarna för syftet inte kunde göras komplett i databaserna. Fokus 15

16 lades alltså på attityder, men då kopplingen mellan attityd och bemötande är stark framkom bemötande i viss utsträckning i artiklarna ändå. MeSH-termer och Thesaurus- termer utformades och sökningarna fortsatte. För att begränsa sökningarna användes booleska operatorer AND, OR och NOT men då de senare två ledde till att sökningarna blev för breda eller inte gav några träffar alls användes slutligen enbart AND. Då flera av de valda artiklarna dök upp under olika sökord och utbudet inte verkade bredare avslutades sökningarna eftersom mättnad ansågs vara uppnådd. Alla titlar lästes och då titeln verkade passa in på denna studiens syfte, fortsatte läsningen till abstraktet. Då titeln inte alltid återspeglar innehållet kan artiklar ha försummats vid denna punkt. Sammanlagt lästes 107 abstrakt. Då även abstraktet passade in fortsatte läsningen till hela artikeln. Sammanlagt lästes 17 artiklar i sin helhet och av dessa valdes 8 slutligen ut. Inklusionskriterier och exklusionskriterier utformades för att ringa in sökningarna. Artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext och vara kostnadsfria vilket skulle kunna vara en svaghet, då artiklar av värde kan ha fallit bort. För att få ett så uppdaterat material som möjligt valdes artiklar som var publicerade för högst 10 år sedan. Endast artiklar skrivna på engelska valdes då det var detta språk författaren behärskade och därmed kunde tolka på bästa vis. Artiklar som endast fokuserade på psykiatrin valdes bort eftersom denna del av sjukvården är inriktad på patienter med psykisk ohälsa och jobbar med detta varje dag. Syftet var att belysa attityd och bemötande inom somatiken. Då syftet med denna studie handlade om upplevelse och bemötande var kvalitativa artiklar önskvärda då kvalitativa studier visar på attityder och upplevelser (Polit & Beck, 2008). Utbudet av detta var betydligt mindre än vad som förväntades och istället var det kvantitativa utbudet brett. Vad detta beror på är svårt att avgöra. I studien av Björkman et al (2008) rekomenderades vidare studier av kvalitativ design för ämnet. Av de åtta valda artiklarna var endast en kvalitativ. Den använde sig av semistrukturerade intervjuer vilket gav informanterna öppna svarsmöjligheter. De andra sju var kvantitativa och undersökningarna utgjordes av frågeformulär med ja och nej frågor, eller påståenden med svar som håller med, håller delvis med och håller inte med. Alla artiklarna innehöll frågeformulär som belyste attityder gentemot psykisk ohälsa vilket gjorde dem användbara för denna studiens syfte och frågeställningar. Kvalitetsbedömning Granskningen av artiklarna gjordes med granskningsprotokoll grundat på Willman et als (2011) protokoll som modifierades av författaren. Både på det kvantitativa och kvalitativa protokollet lades frågor om korrekt fokus till för att svara upp mot syftet. Detta innebar att den granskade artiklen skulle ha relevant innehåll för denna litteraturstudie. Artiklarna lästes igenom flera gånger och sammanställdes i matriser för att få en överskådlig blick. Sammanställning av respektive artikel gjordes i matriser både på engelska (bilaga 3) och på svenska för att få en så tydlig helhet som möjligt. Författaren tog in en oberoende person med erfarenhet av artikelgranskning som fick granska artiklarna med hjälp av samma granskningsprotokoll och gjorde detta ensam. Efter det träffades båda granskarna och diskuterade tolkningarna. Enligt 16

17 Willman et al (2011) är det viktigt för trovärigheten av studien att minst två personer har granskat materialet och författaren värderade detta högt. Graderingarna låg (III), medel (II) och hög (I) utformades där låg innebar 60-69%, medel innebar 70-79% och hög innebar %. Procenten räknades ut genom att granskningsprotokollens ja frågor fick ett poäng och nej frågor fick noll poäng. Detta gjorde att kvaliteten på studierna enkelt gick att urläsa och ta hänsyn till. De åtta valda artiklarna har medel eller hög kvalitet. Därefter lästes materialet flera gånger och resultatet sammanfördes under teman och subteman som var gemensamma för alla åtta artiklarna. Dataanalys De valda artiklarna kom från Grekland, Sydafrika, Kenya, Litauen, Sverige, England, Australien och Turkiet. Majoriteten kom från Europa och antas av författaren vara någorlunda likvärdigt med Sverige, likaså Australien. De två artiklarna från Kenya och Sydafrika skilde sig från de andra genom att ta upp trolldom som anledning till psykisk ohälsa. I Lethoba et al (2006) visade sig att 32% av männen och 14,4% av kvinnorna trodde att psykisk ohälsa orsakades av trolldom. Detta tyder på kulturskillnader som kan vara svåra att jämföra med Sverige. Hurvida detta påverkar attityd och bemötande är svårt att avgöra, men då resultaten inte skiljer sig åt radikalt låter författaren detta vara osagt. Resultatets generaliserbarhet skulle kunna vara begränsat med tanke på de valda artiklarnas utbredning över världen. Av artiklarna som valdes ut var fem fokuserad på enbart sjuksköterskan och i de andra tre var även andra yrkeskategorier på sjukhusen inräknade samt studenter. Andra yrkeskategorier är inte nödvändigtvis överförbart på sjuksköterskan och kan ses som en svaghet. Skillnaderna mellan yrkeskategorierna nämns dock eftersom det visade sig ha betydelse för resultatet. Reed & Fitzgerald (2005), Ndetei et al (2011), Arvaniti et al (2008), Haddad et al (2005) och Björkman et al (2008) var alla etiskt godkända. Detta var tydligt beskrivet i texten. I de andra tre artiklarna (Aydin et al, 2003, Svediene et al, 2009 och Lethoba et al, 2006) stod det inget om etiskt godkännande, men detta behöver inte betyda att det saknas (Polit & Beck, 2008). Resultatdiskussion Resultatdiskussionen kommer följa samma struktur som resultatet. Sjuksköterskans attityder gentemot psykisk ohälsa Varierande attityder syntes i de valda studierna även om de negativa attityderna belystes i majoriteten av dessa. Författaren tolkar inte detta som att det nödvändigtvis är övervägande negativa attityder hos sjuksköterskorna gentemot psykisk ohälsa, utan att det förekommer på grund av människans natur. Däremot tolkas det som att det måste belysas för att kunna åtgärdas. Faktorer utifrån påverkar attityd och identitet vilket i sin tur påverkar hur bemötandet blir (Svedberg, 2007). Attityder kan styra förloppet av handlingar och avslöja känslor vid bemötande (Mead, 1995) vilket påvisades i studien av Björkman et al (2008) där negativa attityder ledde till att kommunikationen brast då sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att prata med personer med psykisk ohälsa. Kommunikation och god dialog leder till att patienten känner sig bra bemött (Lilja et al, 2006). 17

18 Det författaren ansåg vara intressant var då anledningar till attityderna kunde urskiljas. Både Lethoba et al (2006) och Arvaniti et al (2008) visade en skillnad på attityder mellan könen då kvinnor var mer fördomsfulla än män. Anledningen till detta diskuterades dock inte. Att attityderna varierade beroende på vilken diagnos patienten hade som visade sig i Björkman et al (2008) samt Aydin et al (2003) skulle kunna vara på grund av brist på erfarenhet eller kunskap. Det visade sig att positiva attityder var relaterade till utbildning, erfarenhet och stöd från psykiatin (Arvaniti et al, 2008; Reed & Fitzgerald, 2005). Då sjuksköterskan hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa i form av en drabbad familjemedlem, visade också de positiva attityderna öka (Björkman et al, 2008). Stigma gentemot psykisk ohälsa har påvisats hos allmänheten (Open the doors, 2013) och Björkman et al (2008) menar på att sjukvårdspersonalens attityder i många avseenden kan jämföras med allmänhetens. Den sociala diskrimineringen som visade sig i resultatet (Arvaniti et al, 2008; Aydin et al, 2003) tyder också på att sjuksköterskor precis som allmänheten är människor vars attityd skulle kunna lysa igenom i bemötandet. Stigma har en negativ inverkan på patientens sjukdomsförlopp, återhämtning och läkning (Ilick et al, 2013; Open the doors, 2013). Negativa attityder kan också fördröja diagnos och behandling (Aydin et al, 2003). Att reducera negativa attityder helt gentemot psykisk ohälsa är inte möjligt. Eftersom attityder är en del av människans natur och sjuksköterskor är människor, är detta något som alltid kommer existera. Till viss del skulle negativa attityder kunna begränsas genom utbildning och erfarenhet.det skulle också kunna finnas en möjlighet för personalen att känna mer trygghet med väl fungerande säkerhetsrutiner på avdelningarna som i sin tur skulle kunna leda till mer positiva attityder då rädslan skulle minimeras och tryggheten öka. Likaså skulle avdelningarna kunna etablera en god kontakt med psykiatrin som stöd för personalen. Känslor i mötet med psykisk ohälsa Stigma kan ses som en naturlig del av det mänskliga väsendet (El-Badri & Mellstop, 2007) och kan bero på känslor som t ex rädsla (Yap et al, 2012). Rädsla sågs i två studier (Reed & Fitzgerald, 2005; Svediene et al, 2009) i olika skepnader. Att personer med psykisk ohälsa är våldsamma verkar vara en genomgående rädsla. I Reed & Fitzgeralds studie från 2005 verkar detta till stor del hänga ihop med miljön på vårdavdelningarna då sjuksköterskorna menade på säkerheten försämrades på grund av underbemanning, tidsbrist, överbeläggning och dåliga säkerhetsrutiner. Liknande ämnen togs upp i Svediene et als (2009) studie där rädslan för att oönskade händelser skulle inträffa som då framför allt handlade om patienten själv. Rädslan verkar alltså finnas för den egna personalens säkerhet, säkerheten för patienten med psykisk ohälsa men också för andra patienters säkerhet på avdelningen. Rädsla sågs också över sjuksköterskans proffessionalitet, att kunskapen brast eller för att säga fel saker till personen med psykisk ohälsa och helt enkelt göra fel (Reed & Fitzgerald, 2005). Om säkerheten hade varit bättre hade kanske rädslan uppenbarat sig i lägre utsträckning. En trygghetskänsla i sin yrkesroll visade sig leda till bättre kontakt 18

19 med patienten och en vilja från sjuksköterskans sida att knyta en god kontakt genom samtal med patienten (Reed & Fitzgerald, 2005). Att få sjuksköterskan trygg i sin yrkesroll innebär i så fall bättre omvårdnad av patienten och borde då vara något att eftersträva. Likaså visade sig att personalen ville ha mer träning i specifika situationer och ha tillgång till konsultation av specialtister inom psykiatrin (Svediene et al, 2009). Sjuksköterskans kunskap, utbildning och erfarenhet Studenter visade på mer negativa attityder än färdigutbildade sjuksköterskor (Ndetei et al, 2011) vilket skulle kunna visa på att attityder beror på erfarenhet och kunskap. Kunskap och utbildning i en kombination visade på högre yrkeskompetens som då ledde till bättre omvårdnad av patienten med psykisk ohälsa men även mer positiva attityder (Svediene et al, 2009). Kunskapen visade sig vara otillräcklig (Ndetei et al, 2011; Svediene et al, 2009) då psykisk ohälsa t ex upplevdes som svåridentifierat. Uppdateringen av utbildningar inom området för psykisk ohälsa verkade bristfällig men intresset för vidare kunskap och utbildning var hög (Haddad et al, 2005; Svediene et al, 2009). Utbildning och stöd i hur sjuksköterskan ska kunna bibehålla ett professionellt förhållningssätt i sin yrkesroll har enligt min författarens åsikt en betydande funktion likväl som eget ansvar. Attityd och bemötande påverkar omvårdnaden av patienten och oavsett sjukdom, handikapp och ras ska sjuksköterskan ge en respektfull omvårdnad till personer som är i behov av vård. Patientens fysiska och psykiska behov ska tillgodoses på ett empatiskt vis (Socialstyrelsen, 2005). Det ingår i sjuksköterskans arbete att ständigt uppdatera sina kunskaper och ta ansvar för att komplettera och förbättra sin yrkesroll (Svensk Sjuksköterskeförening, 2010). Att belysa detta område är av högt värde för att öka kunskapen och förståelsen av sjuksköterskans attityd och bemötandet av patienten med psykisk ohälsa. Patientens behandlingsresultat och sjukdomsförlopp påverkas av upplevelser och attityder från vårdgivaren och därmed ställer det höga krav på sjuksköterskans kvalitet (Socialstyrelsen, 2012b). Författaren vill understryka att oavsett attityd är det viktigaste att veta hur attityden ska bemästras för att inte lysa igenom i bemötandet av patienten. SLUTSATS Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Jag hittade både positiva och negativa attityder i de valda studierna och dessa påverkade bemötandet av personen med psyksik ohälsa, vilket visade sig genom t ex undvikande beteende som copingstrategi. Olika faktorer verkar påverka attityder så som kunskap, utbildning, personlig erfarenhet, yrkeserfarenhet och kön. Gemensamt för många informanter var en önskan om löpande utbildningar inom ämnet psykisk ohälsa vilket skulle kunna leda till mer positiva attityder och därmed bra bemötande. Under arbetets gång upptäckte jag hur omfattande ämnet var och det bör tas i beaktning vid tillämpning av studiens resultat. 19

20 REFERENSER Arvaniti A et al, (2008) Health service staff s attitudes towards patients with mental illness. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 44, Aydin N et al, (2003) Attitudes of hospital staff toward mentally ill patients in a teaching hospital, Turkey. International Journal of Social Psychiatry, 49, Björkman T et al, (2008) Attitudes towards people with mental illness: a crosssectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scand J Caring Sci, 22, Egidius H, (1994) Psykologi lexikon. Stockholm: Natur & Kultur. El- Badri S & Mellstop G, (2007) Stigma and quality of life as experienced by people with mental illness. Australian Psychiatry, vol 15, no 3. Goffman E, (1974) Jaget och maskerna- En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Rabén & Sjögren. Haddad M et al, (2005) District nurses involvement and attitudes to mental health problems: a three-area cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 14, Hjärnkoll, (2013) (H)Järnkoll; psykiska olikheter- lika rättigheter. > ( ). Ilick M et al, (2013) Belittled, avoided, ignored, denied: Assessing forms and consequences of stigma expirience of people with mental illness. Basic and applied social psychology, 35, Karolinska intitutet, (2013) Svensk MeSH. > ( ). Lethoba KG et al, (2006) How professional nurses in a general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis, 29(4), Lilja L et al, (2006) The meaning of depression: Swedish nurses perceptions of depressed inpatients. Journal of Psychiatric and mental health nursing. 13, Mead G H, (1995) Medvetandet, jaget och samhället- från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argo Förlag. Nationalencyklopedin, (2000) Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker. Ndetei D M et al, (2011) Knowledge, attitude and practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in Kenya: practice and policy implications. African Journal of Psychiatry, 14,

21 NE, (2013) Nationalencyklopedin. > ( ). Open the doors, (2013) Open the doors. > ( ). Polit D & Beck C, (2008) Essentials of nursing research- Methods, appraisal and utilization. Fifth edition. Phiadelphia: Lippincott Reed F & Fitzgerald L, (2005) The mixed attitudes of nurse s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14, Socialstyrelsen, (2004) Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder En sexårsuppföljning av tio försöksverksamheter. > ( ). Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr Socialstyrelsen, (2012a) Dialog gott bemötande. > ( ). Socialstyrelsen, (2012b) Nationell uppföljning och utvärdering av psykiatriområdet. > 44.pdf< ( ). Stefansson C G, (2006) Chapter 5:5: Major public health problems- mental illhealth. Scandinavian Journal of Public Health, 34, Svedberg L, (2007) Gruppsykologi- Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Svediene L et al, (2009) Competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. Medicina (Kaunas), 45 (10), Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Strategi för utbildningsfrågor. Willman A et al, (2011) Evidensbaserad omvårdnad- En bro mellanforskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Yap M B H et al, (2012) Psychiatric labels and other influences on young people s stigmatizing attitudes: Findings from an Australian national survey. Journal of Affective Disorders. 21

22 BILAGOR Bilaga 1: Granskningsprotokoll för kvantitativ ansats Bilaga 2: Granskningsprotokoll för kvalitativ ansats Bilaga 3: Artikelmatriser 22

23 Bilaga 1 Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod Artikelnamn:... Författare, år, land:... Beskrivning av studien Forskningsmetod: Patientkarakteristiska Antal: Ålder: Kvinna/ man: Adekvat inkludering/exkludering: JA NEJ Syfte:... Urvalsförfarandet beskrivet? JA NEJ Representativt urval? JA NEJ Urval, korrekt fokus JA NEJ Vårdsituation, korrekt fokus JA NEJ Svarar artikeln till mitt syfte? JA NEJ Bortfall Bortfallsanalysen beskriven? JA NEJ Bortfallsstorleken beskriven? JA NEJ Etiskt resenomang? JA NEJ Resultat Är resultatet tillförlitligt? JA NEJ Är resultatet generaliserbart? JA NEJ Huvudfynd: Kvalitet: HÖG MEDEL LÅG Modifierat av Killick efter Willman et al,

24 Bilaga 2 Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Artikelnamn:... Författare,år, land:... Beskrivning av studien Finns det ett tydligt syfte? JA NEJ Patientkarakterisika Antal: Ålder: Kvinna/man: Etiskt resenomang? JA NEJ OKLART Vårdsituation, korrekt fokus JA NEJ OKLART Urval Relevant? JA NEJ OKLART Strategiskt? JA NEJ OKLART Urval, korrekt fokus? JA NEJ OKLART Metod Urvalsförfarande tydligt beskrivet? JA NEJ OKLART Datainsamling tydligt beskriven? JA NEJ OKLART Analys tydligt beskriven? JA NEJ OKLART Giltighet Är resultatet logiskt/begripligt? JA NEJ OKLART Råder datamättnad (om möjligt)? JA NEJ OKLART Råder analysmättnad? JA NEJ OKLART Kommunicerbarhet Redovisas resultatet tydligt? JA NEJ OKLART Svarar artikeln på mitt syfte? JA NEJ OKLART Huvudfynd: Kvalitet: HÖG MEDEL LÅG Modifierat av Killick efter Willman et al,

25 Bilaga 3. The mixed attitudes of nurse s to caring for people with mental illness in rural general hospital Author, year, country Reed & Fitzgerald, 2005 Aim and objectives Design and methods Australia To explore rural nurses attitudes and how they affect care, the problems they associate with providing care, and the impact of education, support and experience. Qualitative descriptive study with semi- structured audio- taped interviews Stratified random sample Range n: 10 Results Quality Nurses from two wards. One ward had education and support from mental health nurses. Attitudes were found to be inextricably linked to issues that influence nurses ability to provide care. Education and support was necessary to provide care. Average (II) Competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments Author, year, country Svediene et al, 2009 Lithuania Aim and objectives To investigate competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. Design and methods A quantitative study using anonymous questionnaire. Range n: 128 Results Quality General practice nurses from seven somatic departments Competence of the nurses is not at the level required. Undesirable events depended on the environment, shortage of time and personnel and lack of psychiatrist consultation. High (I) 25