Vattenavvisande fasadimpregnering : fullskaleförsök, Lerberget

Transkript

1 Vattenavvisande fasadimpregnering : fullskaleförsök, Lerberget Sandin, Kenneth 1993 Link t publicatin Citatin fr published versin (APA): Sandin, K. (1993). Vattenavvisande fasadimpregnering : fullskaleförsök, Lerberget. (Rapprt TVBM (ntern 7000rapprt); Vl. 7053). Avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskla. General rights Cpyright and mral rights fr the publicatins made accessible in the public prtal are retained by the authrs and/r ther cpyright wners and it is a cnditin f accessing publicatins that users recgnise and abide by the legal requirements assciated with these rights. Users may dwnlad and print ne cpy f any publicatin frm the public prtal fr the purpse f private study r research. Yu may nt further distribute the material r use it fr any prfit-making activity r cmmercial gain Yu may freely distribute the URL identifying the publicatin in the public prtal Take dwn plicy f yu believe that this dcument breaches cpyright please cntact us prviding details, and we will remve access t the wrk immediately and investigate yur claim. L UNDUN VERS TY PO Bx L und

2 AVDELNNGEN FÕR BYGGNADSMATERAL LU\DS TEKNSKA HÕGSKOLA Lägesrapprt VATTENAVV SANDE FASADMPRE GNE R NG Fullskalefä rsök, Lerberget Kenneth Sandin RAPPORT TVBM-7053 LUND 1993

3 1 rnne HÅ r-, r-, s r önr n c KNNc 1 FöRORD 2 BAKGRUND 3 FASADENS TttSTAND OCH MPREGNERNG 4 MA,TNNGAR 4. A lmänt 4-2 Fuktgivare 4-3 Placering av mätpunkter 5 MATRESULTAT OCH KOMMENTARER

4 2 1 FORORD nm Fuktgruppen vid Lunds Tekniska Högskla bedrivs ett SBUF-fÍnansierat frskningsprjekt m vattenavvisande fasadimpregneringar. En allmän beskrivning av lika begrepp, kemisk ch fysikalisk bakgrund, lika prdukter ch deras användningsmråden redvisas i rapprten TVBM-7O51. nm prjektet bedrivs bland annat ett antal fullskaleförsök. föreliggande lägesrapprt görs en krtfattad redvisning av pågående mätningar i en kyrka i Höganäs. Mätningarna har hittills pågått i cirka ett år ch planeras pågå i minst ett år til. Några definitiva slutsatser redvisas därför inte i denna rapprt. En fullständig slutrapprt kmmer att sanunanställas i slutet av Lund i juni 1993 Kenneth Sandin

5 3 2 BAKGRU\D Kyrkan byggdes L9B2 ch ytterväggarna består av kanalmurar L2O tegel 140 mineralul 20 tegel På insidan av västgaveln förekm kraftiga saltutfäningar på hela väggen. Stundtals efter kraftiga slagregn rann även vatten ut på gj-vet ch genm öppning'ar (tif l exempel dörrar ch valv) i väggen. Dessa äckage fanns redan vid garanti bes i ktningen. Prblemen ansågs till en början ber på äckage vid vindskivan. Vindskivan åtgärdades utan att någn väsentlig minskning av J-ãckagen kunde nteras. För att eliminera prblemen diskuterades att riva ch mura m fasaden. Vid sammanträde med representanter för kyrkan i mars L992 beslöts att fasaden skulle ingå i pågående fältförsök med vattenavvisande fasadimpreg'neringar. Tanken med detta var att församlingen vid ett lyckat utfall skule spara avsevärda pengar, samtidigt sm pågående prjekt under alla mständigheter skulle vinna värdefulla erfarenheter. Skule fuktförhållandena inte förbättras bedömde församlingen ändå insatsen sm relativt iten. Alternativet var ju sm nämnts van en mmurning av hela fasaden. Församling'en har svarat för anlitandet av entreprenör ch för aa kstnader i samband med impregneringen. Fuktgruppen vid Lunds Tekniska Högskla har svarat för mätningar ch uppföjning efter impregneringen.

6 4 3 FASADENS TLLSTÅN CH MPREGNERNG Fasaden var i relativt gd knditin. nga frstskadr fanns på teglet. Endast vissa fgar uppvisade defekter i frm av håigheter ch sprickbildning melan bruk ch teger. Samma entreprenör (Christer Engkvist) fick i uppdrag att utföra både översyn av fgar ch impregnering. Enigt överenskmmelse skul-e alla håligheter rensas ch mfgas. Vid besiktning efteråt kunde knstateras att vissa brister frtfarande kvarstd. mpregneringen skulle enligt överenskmmelse utföras vid ämpliga väderbetingelser i slutet av juni eller början av juli. mpregneringen utfördes i två mgångar O/7 ch 22/7. 0/7 Ímpregnerades de delar sm "kunde nås med stege" ch 22/7 övriga delar. Utförandet av arbetet LO/7 är känt, êftersm persnal från LTH inte fick någn möjlighet att närvara. De yttre mständigheterna var dck perfekta med 1ång trkperid innan. Vid impregneringen 22/7 fanns persnal från LTH på plats ch dkumenterade Ímpregneringen. mpregneri.ngen utfördes med EVERDRY YDROX helt enligt instruktinerna med två födiga appliceringar "vått i vått". Någn uppgift m applicerad mängd har dck inte kunnat erhål1as. Vidare måste påpekas att appliceringen gjrdes vid sämsta tänkbara tillfä1le. Natten innan hade det varit mycket kraftiga slagregn från väster. Vissa uppgifter nämner siffran kg/m2. Detta skule innebära att murverket nästan var vattenmättat. Vid mätning av fasaden fukttillstånd kunde knstateras att ytan i strt sett var vattenmättad. (Ur frskningsynpunkt är detta idealiskt, men med tanke på förda diskussiner var det beklämmande. ) mpregneringen av murverket är såedes inte idealisk, eftersm den b1öta fasaden innebär att inträngningsdjupet inte blivit det avsedda.

7 5 4 MATNNGAR 4.1 Allmänt Mätningarna har helt inriktats på att i detalj faststäa fuktförhålandena Í den yttre ch inre tegelmuren. För att få ett visst jämförelsematerial startade fuktmätningarna några månader innan impregneringen. 4.2 Fuktgivare För kntinuerlig fuktmätning i tegel finns inga kmmersiet tilgängliga fuktgivare. Traditinella fuktgivare för mätning av relativ fuktighet är inte användbara, eftersm de ger "fult utslag" redan vid mycket åga fuktinnehå1 i tegel. För att kunna mäta med en rimlig tilförlitlighet utvecklades en ny fuktgivare. en träpinne med diametern 6 mm ch ängden 20 mm mnteras två elektrder av rstfri ståtråd med diametern 0.7 nm i längsled med avståndet 3 mm mellan elektrderna. Fukttillståndet i träet kmmer att stä1a sig i jämvikt med fukttillståndet i mgivningen. Den elektriska edningsförmågan mellan elektrderna kmmer att bi berende av fuktinnehålet i träet. ndírekt kmmer sålunda den elektriska ledningsförmågan mellan elektrderna att bli ett mått på 'fukttiltståndet i den mil jö fuktgivaren bef inner sig. Àvläsningen av fukttillståndet görs med en traditinel1 träfuktmätare. Det erhållna mätvärdet är endast ett relativt tilståndet. Någn exakt kalibrering har Ínte litativt kan följande siffrr användas: mått på gj rts. Mätvärde Relativ f uktíqhet Fuktinnehå Í teqel 5-10 skd s0-80 z Trrt, frindre än 0 5 vikts-e skd % Trrt, mindre än 1 0 vikts-% 2O-3O skd skd skd skd 9s- r_00 z 100 z 100 z l_00 z Svårbedömt Fukti gt Bött, rner än 5 Kapiärmättnad vi kt's-? fukt- Kva-

8 6 Det måste påpekas att de angivna siffrrna inte på någt sätt är exakta. Det är endast fråga m uppskattningar för att ge en viss känsla för erhålna mätvärden. Det man med titlförlitlighet kan fastslå är att mätvärden understigande L5-20 skaldelar indikerar en mycket trr vägg medan mätvärden överstigande skaldelar indikerar en mycket blöt vägg. Erhålna mätvärden är i viss mån berende av temperaturen. För att kunna justera för detta mäts även temperaturen i vissa punkter. aktuella mätningar har dck någn krrigering för varierande temperatur inte gjrts. A11a avläsningar har skett manuellt av persnal från Fuktgruppen vid Lunds Tekniska Högskla. Principen för fuktgivarens mntering redvisas i FG 1. Ett hå med diametern L2 mm brras till aktuellt mätdjup i en fg. På sladdarna från givaren mnteras en skumgummilist, med en díameter sm är någt större än det brrade hålet, sm stöd för fuktgivaren. Skumgummilisten ch givaren förs in ti btten av hålet med ett rör. För att säkerstäla att det blir helt tätt i hålet fylls utrymmet utanför skumgummilisten med fgmassa. S1utigen appliceras vanligt murbruk ytterst för att efterlikna den befintliga fgen. æjð Murbruk Fgmassa Skumgummilist Fuktgivare FG 1. Mntering av fuktgivare.

9 7 4.3 Placering av mätpunkter Mätpunkterna är helt lkatiserade ti västväggen i kyrkbyggnaden. samtliga givare är mnterade i fgar på 90 mm djup. Exakt placering framgår av FG 2. r3 it Utsida t t6 Ì J{{ 4 nsida FG 2. Placering av mätpunkter.

10 B s ÄTnBSULTAT cn KMMENTARER Hittis erhåna mätresultat redvisas i FG 3-5. Vid mätníngarnas påbörjande var fuktinnehået i den yttre tegelmuren mycket högt- Fuktinnehået har dck sjunkit "sakta men säkert". Efter ett år är fukttillståndet relativt lågt ch kan förväntas sjunka ytterligare under innevarande smmar. den inre tegelmuren var fukttillståndet vid mätningarnas påbörjande relativt ågt. Under mätperiden har fukttillståndet sjunkit ytterligare ch är idag i jämvikt med inneluftens fukttillstånd. frtsättningen kan den inre murens fukttillstånd förväntas att helt fö1ja inmhusklimatets fukttillstånd. Skqldelr BYGGNAD: LÈ R.3EßGTT CVARE. x.11.l3 ó0 qr \ t\ t,. \ J \, Y\ x-_ \ z0 10 mûrs prit mj juni juti qug sept kt nv dec 1992 jn febr mrs pr mj juni 1993 FG 3. Fuktmätningar på utsidan.

11 9 Skldelr 60 BY66NAD 6VART : LERÈERGET : x=5ch16.lb )( _.x- _ - -x- L v ')+- - Æ 0 mls prit mj juni juti ug sept kt nv dec 1992 jn febc mîs qpril mj juni 1993 Skldela BYGGNAO: LERBERCET GVARE : x:1 '3q ó 't0 )r. -lr { - -r- -** -8 0 mrs prit mj juni juti ug sept kt nv dec jn febr mrs pril mj juni FG 4 - Fuktmätningar på insidan.