NR 1, 2014 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NR 1, 2014 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar"

Transkript

1 NR 1, 14 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar

2 VÅ R A P E N G A R PENGAMETERN : K O N S U M T I O N S K A K A N F Ö R F Ö R S TA K VA R TA L E T O C H H E L Å R E T % 8% Innehåll Konsumtionskakan 4% 2% 43 % 8% En klatchig sammanfattning av detta kapitel på en rad. 5% Våra Pengar... 3 PengaMeterns konsumtionskaka visar vad de svenska konbeslut har här en unik position att upptäcka hur konsumtionen förändras i samtiden. Hotell får ökad konkurrens av hyrt boende... 4 Unga älskar att köpa husdjur och dyra korvar. delvis på att konsumentbeteendet förändras i takt med att den disponibla inkomsten ökar. Hälsa & skönhet 19 % 18 % Varor Tjänster 13 Utgifter totalt 150 % 100 % Unga spenderar mer på shopping, mat och dryck Det finns även skillnader mellan hur konsumtionskakan ser ut för olika åldersgrupper. Unga lägger en större andel av sina utgifter på mat, dryck och shopping jämfört med de äldre åldersgrupperna. För unga i åldrarna står Mat & dryck för nästan en fjärdedel av konsumtionskakan, 24 procent, och Shopping för 14 procent motsvarande andelar för åringar är 17 procent respektive 7 procent. Konsumtionskakan för olika åldersgrupper skiljer sig även med avseende på Boende & hushåll som får en högre andel ju högre upp i åldrarna man kommer. För unga, år, utgör boendekostnaderna 30 procent av konsumtionskakan medan de står för 46 procent av konsumtionskakan för konsumenterna i åldrarna Det kan delvis förklaras av att unga numera bor kvar längre hos sina föräldrar än tidigare och får inte en egen bostad först senare i livet % 1.3: SKILLNAD MELLAN MÄN OCH KVINNOR UTGIFTER Bilaga Statistik och definitioner Kategorier och underkategorier Bearbetning av statistik 41 % 9% 0 % Fokus i PengaMetern kommer att ligga på utvecklingen Tinkanvändaren...12 inom kategorierna eftersom det är där det går att upptäcka trender och förändringar i dag som kommer att påverka hela konsumtionskakan på längre sikt. PengaMetern med sin realtidsuppdatering av konsumenternas konsumtions- Hem & trädgård Fritid 1. 2 : U T V E C K L I N G S K U R VA S E N A S T E 2 0 Å R E N Kategoriutveckling... 6 Boende & hushåll nedåtgående trend med fallande boendekostnader Tittar vi däremot på utvecklingen över en längre tidsperiod Hem & trädgård mild vinter stimulerade konsumtionen sker förändringar av konsumtionskakan. En tydlig långsiktig Mat & dryck mattrenden håller i sig trend bland dagens konsumenter är den ökade konsumtiotransport bilkostnaderna fortfarande stora men nennedåtgående av tjänster som attraherar och fångar upp allt större andel av konsumenternas plånböcker. Denna trend återspegshopping tunna plånböcker slår mot shoppingen las även i SCB statistik och illustreras i digrammet nedan Fritid konsumenterna inleder året på gymmet som visar utvecklingen för konsumtionen av varor och tjänster,och samtskönhet hushållensvar totala konsumtionsutgifter. Det beror Hälsa & skönhet konsumtionsbehovet av hälsa svalt Övrigt 96 Kvinnor shoppar Unga spenderar 2% Shopping 19 Konsumtionskakan % Transport 19 Figuren nedan illustrerar konsumtionskakan för årets första kvartal och som en jämförelse finns helåret 13. Jämförelsen kläder och män lägger pengar visar på bilen tydligt att konsumtionskakan är förmer än äldre på shopping, mat hållandevis och dryckstabil. Kategoriernas storlek förändrar sig bara någon enstaka procentenhet, vilket är naturligt eftersom många av konsumenternas utgifter återkommer månad efter månad, såsom mat och boende. Mat & dryck 94 Konsumenterna semestershoppar oftast i New Semesterutgifterna som högst i juli Skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtion Hur de svenska konsumenterna spenderar sina pengar varierar mellan könen. Män lägger mer pengar på Boende & hushåll jämfört med kvinnor. Likaså lägger det en större andel av sina utgifter på Transport jämfört med kvinnor. För kvinnor i sin tur utgör Shopping och Mat & dryck en större andel av konsumtionskakan, 10 procent respektive procent, jämfört män där motsvarande andelar av konsumtionskakan är 7 procent respektive 18 procent. Det stämmer väl överens med tidigare studier om kvinnors och mäns konsumtion som visar skillnader mellan män och kvinnors utgifter inom vissa konsumtionsgrupper. Bland annat lägger kvinnor i större utsträckning än män sina pengar på bland annat kläder medan män spenderar sina pengar på bilar.4 Boende & hushåll 19 sumenterna spenderar sina pengar på varje kvartal. Kakan är uppdelad på ett antal konsumtionskategorier vars utveckling över tid kommer att följas i kommande publiceringar av PengaMetern. Kategorierna har valts för att fånga York de olika konsumtionsbehov som moderna konsumenter står inför, men också för att spegla livsstil och andra konsumtionsmönster. KO N S U M T I O N S K A K A N S. 2 5% Boende & hushåll Mat & dryck Transport Shopping 5% 41 % 9% 9% Fritid Hälsa & skönhet 2% Övrigt Hem & trädgård 5% Kvinnor 5% 2% 41 % Män 18 % 18 % Källhänvisning K O N TA K T T I N K K O N TA K T H U I R E S E A R C H Sandra Uddbäck Filippa Frisk s.4 s.5 s.12

3 VÅRA PENGAR 1.14 VÅRA PENGAR INNEHÅLLER FÖLJANDE: Tema: semester Beskrivning av hur konsumtionen av semester ser ut och förändras Konsumtionskakan Beskrivning av hur konsumtionen fördelas mellan olika konsumtionskategorier Våra Pengar Kategoriutveckling Fördjupning om vad som händer i enskilda konsumtionskategorier Om statistiken För första gången presenterar ekonomiappen Tink och HUI Research rapporten Våra Pengar. Våra Pengar är en indikator på hur privatpersoner i Sverige spenderar sina pengar och baseras på statistik från Tink. Syftet är att kartlägga hur privatpersoners konsumtion ser ut och hur den fördelas mellan olika konsumtionsskategorier. Våra Pengar baseras på statistik från Tinks användare. Statistiken visar hur den privata ekonomin ser ut; inkomst, sparande, hur mycket och på vad Tinkanvändarna spenderar sina pengar. Statistiken har viktats för att kunna representera hela landet samt presenteras på anonym och aggregerad nivå. HUI Research ansvarar för analys och kvalitetssäkring av statistiken från Tink. Tink har i dag cirka registrerade användare, ungefär lika stor mängd män som kvinnor. I genomsnitt kategoriserar Tink mer än en miljon transaktioner per dag och har totalt kategoriserat över 180 miljoner transaktioner. All data som finns i Tink är realtidskonsumtion då Tink minst en gång om dagen läser in och uppdaterar användarnas bank- och kreditkortstransaktioner. Detta gör Våra Pengar helt unik som en konsumtionsindikator. DEN FÖRSTA RAPPORTEN VISAR ATT: Konsumenterna började planera sin sommarsemester under första kvartalet och la i genomsnitt kronor på semester, det vill säga cirka 790 kronor i månaden. En ny semestertrend är att konsumenter i allt högre utsträckning väljer hyrt boende framför hotell och eget semesterhus. Det syns inte minst i en ökning av hur mycket pengar konsumenter lägger på aktörer som AirBnb. Unga spenderar en större andel av sin plånbok på shopping, mat och dryck jämfört med äldre. De lägger dessutom en större andel av sina matpengar på restaurangbesök jämfört med äldre. Boendet står för den största andelen av konsumtionskakan, 43 procent. Samtidigt visar Våra Pengar en nedåtgående trend med svagt fallande boendekostnader, vilket delvis återspeglar det nuvarande ränteläget. Det finns en trend där upplevelseorienterade aktiviter, såsom kultur, nöjen, träning och restaurangbesök, får en allt större andel av konsumtionskakan. Under första kvartalet införlivade många konsumenter sina nyårslöften och köpte gym- och träningskort. Däremot var konsumenterna återhållsamma vad gäller Kultur & nöje. Dess andel av fritidsutgifterna minskade under första kvartalet med fyra procentenheter jämfört med föregående kvartal. Män la nästan dubbelt så mycket pengar på kultur och nöjen jämfört med kvinnor. Under första kvartalet var konsumenterna försiktiga i konsumtionen men väntas nu öppna upp sina plånböcker när sommaren står för porten. Förra årets statistik indikerar att de framförallt väntas öka spenderingen på upplevelseorienterade aktiviteter som restaurang, semester, kultur och nöjen, men även på sin trädgård. Våra Pengar kommer att vara en återkommande indikator med färsk statistik om hur svenska konsumenter spenderar sina pengar.

4 TEMA 1.1 : P O P U L Ä R A S T E S E M E S T E R M Å L E N New York London Oslo Los Angeles Dubai 1.2: HÄR SPENDERAS SEMESTERPENGARNA Hotell Flygplats Kryssning Resebyrå Hyrt boende 1.3: UTGIFTER I SEMESTER 6 miljarder 4 miljarder 2 miljarder Q1 13 Jan Feb Q2 13 Mar Apr Maj Q3 13 Jun Jul Aug Q4 13 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Hotell får ökad konkurrens av hyrt boende Vi semestershoppar mest i New York och hotell får en stor del av semesterplånboken. Sommaren närmar sig med stormsteg och konsumenterna blir allt mer ivriga att börja planera sin semester. Sommarsemestern är den semester som konsumenterna lägger mest pengar på. Under juni augusti 13 spenderade konsumenterna i genomsnitt kronor på semester, motsvarande kronor per månad 1. Det kan ställas mot helåret 13 då konsumenterna spenderade i snitt kronor på semester, eller cirka 560 kronor per månad. Semesterplånboken går framförallt på högvarv i juli då konsumenter spenderar mer än hälften så mycket pengar på semester än vad de gör en snittmånad. Att konsumenterna har fokus på semesterplanering under våren återspeglas även i rapporten Köpsuget, som släpptes i april 14 av Svensk Handel, och som visar vad konsumen- VÅ R A P E N G A R terna planerar att lägga mer pengar på under de kommande tre månaderna 2. Hela 37 procent av konsumenterna planerar att öka sin konsumtion av semester under andra kvartalet. Semesterresor är den kategori som konsumenterna planerar att lägga mest pengar på under andra kvartalet, men också saker till sommarstugan ligger högt upp på inköpslistan. Konsumenterna semestershoppar oftast i New York Det populäraste semestermålet är New York, tätt följt av London 3. Här har konsumenterna valt att semestershoppa i störst utsträckning. Förutom i dessa städer har konsumenterna semestershoppat oftast i Oslo, Los Angeles och Dubai 4. Vi hyr alltmer någon annans hem, exempelvis via AirBnb Den plats där konsumenter oftast har spenderat sina semesterpengar under första kvartalet, mätt i antal transaktioner, är hotell. Hotell är även den konsumtionsutgift som konsumenterna har spenderat mest pengar på sett till värde. En ny semestertrend under de senaste åren är att konsumenter hyr boenden istället för att checka in på hotell eller äga ett eget semesterhus. Detta syns tydligt i statistiken i Våra Pengar där aktörer och forum som AirBnb har vuxit i popularitet. På andra plats på topplistan hamnar flygplatser och på tredje kryssningar. Flygplatser är vanliga konsumtionsmecka där konsumenter ofta passar på att inleda sin semestershopping på taxfree, bland tidningsstånden eller på kaféerna. På fjärde och 1 femte plats hamnar resebyråer och hyrt boende. Semesterutgifterna som högst i juli Diagram 1.3 ovan visar utvecklingen för konsumenternas semesterutgifter sedan i januari 13 som ökar stadigt från andra kvartalet för att kulminera i juli. Under första kvartalet i år la konsumenterna i genomsnitt kronor på semester, det vill säga cirka 790 kronor i månaden. Utvecklingen var förhållandevis stark, med en genomsnittlig semesterpeng som var högre än genomsnittet per månad för 13. Detta trots att konsumenterna redan hade haft en generös arbetstagarjul med många röda dagar, vilket dämpat semestersuget. Den genomsnittliga konsumtionen baseras på oviktad statistik från Tink. 2 Svensk Handel, Köpsuget april Topplistan baseras på antal transaktioner och avser första kvartalet Baseras på beskrivningar av inköp som konsumenterna själva har gjort på sitt Tink-konto. 5 Topplistan baseras på de 50 största konsumtionsbeskrivningarna mätt i antal transaktioner. 6 Den genomsnittliga konsumtionen baseras på oviktad statistik från Tink.

5 VÅRA PENGAR : KONSUMTIONSKAKAN FÖR FÖRSTA KVARTALET 14 OCH HELÅRET 13 Konsumtionskakan Under första kvartalet var konsumenterna försiktiga och återhållsamma med konsumtionen. Våra Pengars konsumtionskaka visar vad de svenska konsumenterna spenderar sina pengar på varje kvartal. Kakan är uppdelad på åtta konsumtionskategorier vars utveckling över tid kommer att följas i kommande publiceringar av Våra Pengar. Kategorierna har valts för att fånga de olika konsumtionsbehov som moderna konsumenter har, men också för att spegla livsstil och andra konsumtionsmönster. Diagram 2.1 illustrerar konsumtionskakan för årets första kvartal och som en jämförelse finns helåret 13. Jämförelsen visar tydligt att konsumtionskakan är förhållandevis stabil. Kategoriernas storlek förändrar sig bara med någon enstaka procentenhet. Detta är naturligt eftersom många av konsumenternas utgifter, såsom mat och boende, återkommer månad efter månad. Under första kvartalet var konsumenterna försiktiga och återhållsamma med konsumtionen. Det är generellt den period på året då konsumenterna håller extra hårt i plånböckerna. Tittar vi på utvecklingen över en längre tidsperiod sker förändringar av konsumtionskakan. En tydlig långsiktig trend bland dagens konsumenter är den ökade konsumtionen av tjänster som attraherar och fångar upp en allt större andel av konsumenternas plånböcker. Det beror delvis på att konsumentbeteendet förändras i takt med att den disponibla inkomsten ökar, där tjänster får ett ökat inslag i vardagen. Denna trend återspeglas även i SCBs statistik och illustreras i diagram 2.2 nedan som visar utvecklingen för konsumtionen av varor och tjänster, samt hushållens totala konsumtionsutgifter. Fokus i Våra Pengar kommer att ligga på utvecklingen inom konsumtionskategorierna eftersom det är där det går att upptäcka trender och förändringar som kommer att påverka * SCB Tjänster får en allt större del av vår plånbok hela konsumtionskakan på sikt. Våra Pengar med sin realtidsuppdatering av konsumenternas utgifter har här en unik möjlighet att upptäcka hur konsumtionen förändras. Kvinnor shoppar kläder och män lägger pengar på bilen Hur de svenska konsumenterna spenderar sina pengar varierar mellan könen. Män lägger mer pengar på Boende & hushåll än kvinnor. Likaså lägger män en större andel av sina utgifter på Transport jämfört med kvinnor. För kvinnor i sin tur utgör Shopping och Mat & dryck en större andel av konsumtionskakan, 10 respektive procent, jämfört med män där motsvarande andelar av konsumtionskakan är 7 respektive 18 procent. Detta stämmer väl överens med tidigare studier av kvinnors och mäns konsumtion som även de visar på skillnader mellan män och kvinnors utgifter inom vissa konsumtionsgrupper. Bland annat lägger kvinnor i större utsträckning än män sina pengar kläder medan män spenderar sina pengar på bilar *. Unga spenderar mer på shopping, mat och dryck Det finns även skillnader i hur konsumtionskakan ser ut för olika åldersgrupper. Unga lägger en större andel av sina utgifter på mat, dryck och shopping jämfört med äldre. För unga i åldrarna står Mat & dryck för nästan en fjärdedel av konsumtionskakan och Shopping för 14 procent. Motsvarande andelar för åringar är 17 respektive 7 procent. Konsumtionskakan för olika åldersgrupper skiljer sig åt även med avseende på Boende & hushåll som får en större andel ju högre upp i åldrarna man kommer. För unga, år, utgör boendekostnaderna 30 procent av konsumtionskakan medan de står för 46 procent av konsumtionskakan för konsumenter i åldrarna Detta kan delvis förklaras av att unga numera bor kvar längre hos sina föräldrar och inte får en egen bostad förrän senare i livet. 8 % Boende & hushåll Mat & dryck Transport Shopping Övrigt Fritid Hem & trädgård Hälsa & skönhet 8 % 6 % 2.2: UTVECKLINGSKURVA SENASTE ÅREN 0 % 150 % 100 % 50 % % 19 % 2.3: SKILLNAD MELLAN MÄN OCH KVINNOR UTGIFTER Boende & hushåll Mat & dryck Transport Shopping Övrigt Fritid Hem & trädgård Hälsa & skönhet % 8 % % 00 4 % 01 Kvinnor % 02 3 % 2 % % % 5 % 2 % 5 % 41 % 9 % 18 % 13 Varor Tjänster Utgifter totalt 7 % 8 % 11 % 4 % 6 % Män 18 % 1 % 45 % Källa: SCB

6 VÅRA PENGAR 1.14 Kategoriutveckling Detta avsnitt ger en fördjupning i vad som händer i de enskilda konsumtionskategorierna, med tyngd på hur konsumtionen förändras och skiljer sig mellan kön och ålder. För exakt information om vad som ingår i respektive konsumtionskategori, se bilaga Statistik och definitioner.

7 VÅRA PENGAR 1.14 Under första kvartalet spenderade konsumenterna mest pengar på Boende & hushåll *, som stod för 43 procent av den totala konsumtionskakan. Det kan jämföras med helåret 13 då boendet stod för 41 procent av den totala konsumtionskakan. Boende är en relativt fast och återkommande utgift och förändras därför inte heller nämnvärt. Diagram 3.1 nedan återspeglar när hyresavierna dimper ner i brevlådorna, med toppar vid kvartalsskiftena och dalar under de resterande månaderna. Diagrammet visar även tydligt på en nedåtgående trend med svagt fallande boendekostnader. Det beror delvis på ett fallande ränteläge som i sin tur har givit ett genomslag på bolåneräntorna. De fallande bolåneräntorna blir än tydligare i underkategorin Räntor & amorteringar vars utveckling illustreras i diagram 3.2. Även i detta fall är trenden nedåtgående och kostnaderna som högst under kvartalsskiftena. Boende & hushåll Nedåtgående trend med fallande boendekostnader 3.3: UTGIFTER I TRANSPORT 150 mkr 125 mkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.4: TRANSPORTUTGIFTER KÖNSFÖRDELNING Kvinnor Män 3.1: UTGIFTER I BOENDE & HUSHÅLL 0 mkr 70 mdkr 150 mkr 100 mkr 60 mdkr 50 mkr 50 mdkr 40 mdkr 0 Bil & bränsle Tåg & buss Flyg Taxi Transport övrigt Transport totalt Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.2: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN RÄNTA & AMORTERINGAR 25 mdkr mdkr 15 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Transport Bilkostnaderna fortfarande stora men nedåtgående Transport är en av de kategorier i konsumtionskakan som förändras relativt lite över tid, då det är utgifter som återkommer månad efter månad. Transport stod för 10 procent av konsumtionskakan under det första kvartalet 14. Det som konsumenterna lägger mest pengar på är sin bil. Underkategorin Bil & bränsle stod för 67 procent av alla utgifter för Transport. Den näst största underkategorin är Taxi som stod för 19 procent av transportpengarna. Samtidigt finns det en svagt nedåtgående trend vad gäller bil- och bränslekostnader, vilket bland annat kan förklaras av att konsumenter, framförallt i storstadsregionerna, tenderar att gå, cykla eller åka kollektivt mellan jobbet och hemmet istället för att riskera att fastna i långa bilköer. Dessutom finns det ett växande fenomen med bilpooler i storstäderna där konsumenter numera kan ta bil när det passar dem och på så vis slippa alla övriga kostnader förknippade med att äga en egen bil. Under första kvartalet valde konsumenterna att inhandla nya månadseller säsongskort för kollektivtrafiken. Det syns tydligt i underkategorin Tåg & buss där konsumtionen ökar under januari efter att ha dippat under julledigheten. Som tidigare nämnts skiljer det sig en del mellan könen gällande hur mycket pengar man lägger på Transport. Män är mer bilintresserade och lägger mer pengar på framförallt underkategorin Bil & bränsle än kvinnor. * I kategorin Boende & hushåll ingår hyra, ränta & amorteringar, media, tele & IT, drift, Försäkringar & avgifter, Tjänster samt Boende & hushåll övrigt.

8 VÅRA PENGAR 1.14 Shopping Tunna plånböcker slår mot shoppingen Shopping är den bredaste konsumtionskategorin och innehåller konsumtion av bland annat kläder, accessoarer, hemelektronik och sportartiklar *. Konsumenterna var mer återhållsamma vad gäller Shopping under första kvartalet 14, då kategorin stod för 8 procent av konsumtionskakan. För helåret 13 utgjorde Shopping 9 procent av konsumtionskakan. Det visar delvis på ett minskat shoppingbehov efter julmånaderna november och december då konsumenterna spenderade mest pengar på shopping, vilket illustreras i diagram 3.5. Konsumtionen pikade under november och december för att falla rejält under januari månad. Kläder & accessoarer var den största underkategorin i Shopping under första kvartalet och stod för 45 procent av shoppingpengarna. Inköpen av kläder och accessoarer har prioriterats ner under den senaste tiden, till förmån för bland annat upplevelseorienterade aktiviteter. Det beror bland annat på att konsumtionen av kläder och accessoarer är väderberoende. Under det första kvartalet var vintervädret milt och till stor del snöfritt, vilket bidrog till att konsumenterna inte hade samma behov av att uppdatera sina garderober med vinterkollektioner. Detta återspeglas även i klädhandelns försäljning som hade ett magert år under 13 och även en trög start på 14. Enligt Stilindex, som släpps månadsvis av Svensk Handel Stil, kr i snitt på shopping under. minskade försäljningen i kläd- och skohandeln med 0,4 respektive 3,4 procent under 13. Under det första kvartalet 14 har klädhandeln ökat med blygsamma 0,2 procent medan skohandeln har återhämtat sig med en tillväxt om 11,6 procent. Konsumenterna var extra ivriga att spendera sina pengar på sport- och fritidsvaror under det första kvartalet, trots att december månad traditionellt sett är den månad då konsumtionen går på högvarv. Underkategorin Sport & fritidsartiklar stod för 12 procent av den totala konsumtionen i Shopping under första kvartalet, en ökning på 3 procentenheter sedan föregående kvartal. Att konsumenter väljer att lägga pengar på sport- och fritidsvaror, trots att första kvartalet är förhållandevis snålt vad gäller shopping, förklaras av den starka hälsotrenden under de senaste åren. Numera är det allt vanligare med träningscoacher och hälsobloggar. Att intresset för sport och träning ökar syns inte minst i ett ökat deltagande i diverse motionstävlingar men också i detaljhandeln där sport- och fritidshandeln har gått starkt. Likaså har sport blivit mode. Konsumenterna vill både ha moderiktiga kläder och utrustning när de tränar. Detta har i sin tur bidragit till att branschen har utvecklats till att bli allt mer skräddarsydd där konsumenter nu kan designa sina egna produkter, vilket i sin tur har stimulerat konsumtionen. 3.5: UTGIFTER I SHOPPING mdkr 15 mdkr 10 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.6: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN KLÄDER & ACCESSOARER 8 mdkr 6 mdkr 4 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.7: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN SPORT & FRITIDSARTIKLAR 1,6 mdkr 1,2 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q4 13 0,8 mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec * Shopping innehåller underkategorierna Kläder & accessoarer, Hemelektronik, Sport & fritidsartiklar, Böcker & spel, Presenter och Shopping övrigt.

9 VÅRA PENGAR 1.14 Mat & dryck Mattrenden håller i sig En konsumtionskategori som ofta gynnas under ekonomiskt pressade perioder, vilket första kvartalet vanligtvis är för många, är Mat & dryck. Konsumenterna tenderar att välja bort kapitalintensiva utgifter till förmån för matupplevelser som får en allt större andel av konsumtionen. Dessutom finns det ett visst tröstbeteende vad gäller mat, där konsumenter unnar sig det lilla extra när de inte har råd med de stora utgifterna. Dessutom finns det en stark mattrend bland dagens konsumenter som driver konsumtionen, med alltifrån långkok och surdeg till ett hälsointresse som karaktäriseras av diverse dieter, raw food och hemlagat. Att intresset för mat har ökat starkt under de senaste åren har även återspeglats i både dagligvaruhandelns och restaurangnäringens goda utveckling men också i ett ökat antal matprogram, kokböcker och matbloggar. Mat & dryck stod för den näst största kakbiten i konsumtionskakan, 19 procent, under det första kvartalet i år. Av all konsumtion i Mat & dryck stod underkategorierna Livsmedel och Restauranger för den största delen. 63 respektive 23 procent av de totala utgifterna i Mat & dryck spenderades på Livsmedel respektive Restaurang under första kvartalet. Diagram 3.8 nedan visar utvecklingen för hur konsumenterna spenderar sina matpengar och att konsumenterna under det första kvartalet var förhållandevis försiktiga efter julens frosseri. Unga lägger mer på restaurang Det finns stora skillnader vad gäller hur mycket pengar konsumenter i olika åldrar lägger på livsmedel och restaurangbesök. Yngre konsumen kr i snitt på restaurang under. ter tenderar att lägga en större andel av sina matpengar på Restaurang jämfört med äldre. Till exempel står Restaurang för 36 procent av utgifterna för Mat & dryck för konsumenter i åldrarna år medan motsvarande andel för åringar är 23 procent. För Livsmedel är förhållandet det omvända, det vill säga Livsmedels andel av matpengarna ökar med åren. Till exempel lägger åringar 46 procent av sin konsumtion av Mat & dryck på Livsmedel medan motsvarande andel för konsumenter i åldrarna år är hela 64 procent. Detta beror bland annat på att många unga fortfarande bor hemma hos sina föräldrar och på så sätt håller livsmedelskostnaderna nere, men också på att de har andra matvanor. De prioriterar att äta ute med vänner och sparar genom att äta billigt i hemmet. Överlag lägger konsumenterna som mest pengar på livsmedel under högtider som jul, midsommar och påsk, men även under semesterperioder då mat och umgänge har stor betydelse. Vad gäller konsumenternas restaurangbesök är de till stor del årstidsberoende och blomstrar under sommaren. Lågsäsongen infaller under de mörkaste vintermånaderna då konsumenterna i större utsträckning istället väljer att stanna hemma. Detta återspeglas även i rapporten Köpsuget från april 14 där konsumenterna planerar att öka sina restaurangbesök under andra kvartalet när våren gör sitt intåg *, varför vi kan förvänta oss en ökad konsumtion av Restaurang i kommande rapporter av Våra Pengar. 3.8: UTGIFTER I MAT & DRYCK 28 mdkr 26 mdkr 24 mdkr 22 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep 3.9: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN LIVSMEDEL 18 mdkr 16 mdkr 14 mdkr Q1 13 Q2 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep 3.10: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN RESTAURANG 7 mdkr 6mdkr 5 mdkr Q1 13 Q2 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Q4 13 Okt Nov Dec Q4 13 Okt Nov Dec Q4 13 Okt Nov Dec * Svensk Handel, Köpsuget april 14.

10 VÅRA PENGAR 1.14 Fritid Konsumenterna inleder året på g ymmet Det finns en trend i att upplevelseorienterade aktiviter får en allt större andel av konsumtionskakan. Dagens konsumenter är väldigt upptagna och vill därför gärna spendera mer tid med varandra och uppleva saker tillsammans, till exempel genom att kombinera ren shopping med upplevelser såsom träning, kultur och nöjen. Konsumenterna lade 6 procent av sin plånbok på Fritid under det första kvartalet 14. Konsumenterna satsade på träning och shoppade sport- och fritidsvaror under det första kvartalet 14, vilket även syns i underkategorin Sport & träning. Det är den period på året då konsumenterna vill införliva sina nyårslöften och många inhandlar gymkort eller andra säsongsträningskort. Män tenderar att lägga mer pengar på Fritid än kvinnor. Diagram 3.14 visar skillnaderna mellan mäns och kvinnors utgifter för olika fritidsaktiviter som kultur, nöjen, träning, hobby och semester under första kvartalet 14. Män lägger mer än dubbelt så mycket pengar på Kultur & nöjen, men också på Hobby, jämfört med kvinnor. Det kan till viss del förklaras av att män ofta är de som tar på sig betalningen när familjen är ute på äventyr kr i snitt på sport & träning under. 238 kr i snitt på biobesök under. men också på att de har dyrare hobbys. Konsumenterna var mer återhållsamma vad gäller underkategorin Kultur & nöje under det första kvartalet, vars andel minskade med 4 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Kultur & nöje är den näst största underkategorin i Fritid och stod för procent av utgifterna. Diagram 3.13 visar utvecklingen sedan januari 13. Konsumenter spenderar mest pengar på aktiviteter relaterade till Kultur & nöje under sommaren och vintern. Det visar även rapporten Köpsuget, av Svensk Handel, där konsumenterna planerar att lägga mer pengar på upplevelser under andra kvartalet 14, och framförallt på konsumtion av kultur såsom teater-, bio- och museibesök *. När konsumenterna spenderade pengar på Kultur & nöje under det första kvartalet var den absolut vanligaste aktiviteten att gå på bio. Andra aktiviter som konsumenterna valde att lägga sina pengar på var spel och lotterier, men även mer kulturella aktiviter såsom besök på museum och utställningar hamnade högt upp på listan. 3.11: UTGIFTER I FRITID 10 mdkr 6 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.12: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN SPORT & TRÄNING 1 mdkr 0,5 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.13: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN KULTUR & NÖJE 2 mdkr 1,5 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.14: KULTUR, NÖJE & HOBBY KÖNSFÖRDELNING Kvinnor Män 1 mkr 80 mkr 40 mkr 0 Kultur & nöje Hobby Sport & träning Semester Fritid övrigt Fritid totalt * Svensk Handel, Köpsuget april 14

11 VÅRA PENGAR 1.14 Minst andel av konsumtionskakan under det första kvartalet hade Hälsa & skönhet, 2 procent. Här ingår allt ifrån vård och omsorg till besök hos optiker eller på skönhetssalonger. På samma sätt som för kategorin Shopping finns det här en viss konsumtionströtthet efter julmånaderna. Diagram 3.16 nedan visar hur konsumtionen av varor och tjänster inom Hälsa & skönhet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Inte helt förvånande lägger kvinnor mer pengar på Hälsa & skönhet än män, framförallt vad gäller underkategorin Skönhet som innehåller en hel del ren shopping av smink, hudprodukter och andra skönhetsprodukter. Den enda underkategorin där män och kvinnor lägger nästan lika mycket pengar är Vård & omsorg samt besök hos optikern. Hälsa & skönhet Konsumtionsbehovet av hälsa och skönhet var svalt 3.17: UTGIFTER I HEM & TRÄDGÅRD 8 mdkr 6 mdkr 4 mdkr 3.15: UTGIFTER I HÄLSA & SKÖNHET 2 mdkr Q1 13 Q2 13 Apr Maj Jun Q3 13 Jul Aug Sep Q4 13 Okt Nov Dec 35 mkr 3.18: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN TRÄDGÅRD & BLOMMOR 30 mkr 1,5 mdkr 25 mkr mkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q4 13 Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 mdkr 0,5 mdkr 3.16: SKÖNHETSVAROR & TJÄNSTER KÖNSFÖRDELNING Kvinnor Män 0 Q1 13 Q2 13 Apr Maj Jun Q3 13 Jul Aug Sep Q4 13 Okt Nov Dec 50 mkr 40 mkr 30 mkr mkr 10 mkr 0 Vård & omsorg Apotek Optik Skönhet Hälsa & skönhet övrigt Hälsa & skönhet totalt Hem & trädgård Mild vinter stimulerade konsumtionen Årets milda vintersäsong var gynnsam för konsumtionen i Hem & trädgård som är en väderberoende konsumtionskategori. Sett till hela konsumtionskakan stod Hem & trädgård för en relativt liten andel, 4 procent, under det första kvartalet 14. Diagram 3.17 ovan visar utvecklingen för hur konsumenterna spenderar sina pengar i kategorin Hem & trädgård. Konsumenterna lägger vanligtvis mest pengar på sitt hem och sin trädgård under årets varmare månader. Samtliga underkategorier i Hem & trädgård * går som starkast under 2 3 kr i snitt på hem & trädgård under. sommarhalvåret med undantag för Inredning & möbler, då konsumenter tenderar att passa på att inreda hemmet när vädret är kallt och grått. Under första kvartalet har konsumenterna, ivriga att det ska bli vår, påbörjat sina inköp till trädgården. Diagram 3.18 ovan visar utvecklingen för konsumtionen i underkategorin Trädgård & blommor, som visar på en ökning under årets första månader men framförallt på att vi kan vänta oss en ordentlig ökning i konsumtionen av blommor och andra trädgårdsartiklar under det andra kvartalet. * I Hem & trädgård ingår underkategorierna Renovering & bygg, Inredning & möbler, Trädgård & blommor samt Hem & trädgård övrigt.

NR 1, 2014 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar

NR 1, 2014 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar NR 1, 14 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar VÅ R A P E N G A R 1. 2 0 1 4 1.1 : K O N S U M T I O N S K A K A N F Ö R F Ö R S TA K VA R TA L E T 2 0 1 4 O C H H E L Å R E T 2 0 1 3 6% 8%

Läs mer

November 2013. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

November 2013. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera November 2013 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Julhandel 5. Kontaktuppgifter Sammanfattning

Läs mer

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Juni 214 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Räntans påverkan och semesterplaner 5. Kontaktuppgifter

Läs mer

April 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

April 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera April 2014 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Hushållens köpplaner 3. Tema: Hälsa och fritid 4. Om Köpsuget 5. Kontaktuppgifter Sammanfattning

Läs mer

Augusti 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Augusti 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Augusti 214 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Val av färdmedel vid shopping 5. Kontaktuppgifter

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional gränshandel och

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

November 2014. Köpsuget. Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner +13. maj 2013 aug 2013 nov 2013 apr 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014

November 2014. Köpsuget. Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner +13. maj 2013 aug 2013 nov 2013 apr 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014 November 214 Köpsuget Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner 25 2 15 +13 1 5 maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsuget stiger Optimismen hos svenska hushåll stiger

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Kvartal 2 MÖBLER & KLÄDER & SKOR 8 BYGGVAROR & VERKTYG 10 BÅTAR 11 SPORT & FRITID 9

Kvartal 2 MÖBLER & KLÄDER & SKOR 8 BYGGVAROR & VERKTYG 10 BÅTAR 11 SPORT & FRITID 9 Kvartal 2 2014 MÖBLER & HEMINREDNING 5 HEMELEKTRONIK 6 KLÄDER & SKOR 8 SPORT & FRITID 9 BYGGVAROR & VERKTYG 10 BÅTAR 11 Innehåll Sammanfattning Q2 2014 Handeln per kategori Möbler & Heminredning +0,8 %

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 17.8.2000 Tel 25496 KPI 2000:7 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND Juli 2000 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,0 3,5

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Förstudie Norrmän i Västsverige Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Innehåll Bakgrund sid. 3 Metod sid. 4 Norska gästnätter sid. 5 Säsongsvariation norska gästnätter i VG

Läs mer

Stilanalys - januari 2017

Stilanalys - januari 2017 Stilanalys - januari 2017 Rapporten i korthet Under perioden september-december 2016 landade det ackumulerade resultatet på -1,4 procent för kläder och -1,2 procent för skor mätt i löpande priser. Helåret

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 30.7.2001 Tel 25496 KPI 2001:6 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND Juni 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,5 4,0

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. April 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. April 2017 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag April 2017 Framtidsindikatorn April 99,8 månadsindex Framtidsindikatorn minskade i april -1,0% månadsutveckling

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 14.1.2002 Tel 25496 KPI 2001:12 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND December 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Sammanfattning Tonåringars ekonomi är sämre nu än. De har idag omkring

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017

Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017 Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017 Barometern grundas endast på de lån som är förmedlade genom Zmartas plattform Zmarta Groups framåtblick för lånemarknaden

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

PostNord Sverige. e-barometern. [konsument] Januari 2017

PostNord Sverige. e-barometern. [konsument] Januari 2017 PostNord Sverige e-barometern [konsument] Januari 2017 01 e-barometern [konsument] Är du kundbesatt? E-handelskonsumtionen ökade med 14 procent i januari. Var femte paket skickades från en utländsk aktör.

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Tjänster i julhandeln

Tjänster i julhandeln Tjänster i julhandeln Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Konsumenterna efterfrågar tjänster i årets julhandel och är redo att betala...4 3. Detaljhandeln tjänstefieras...6 4. Presentkortsförsäljningen

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

FÅ KOLL PÅ DIN EKONOMI PÅ 60 MINUTER

FÅ KOLL PÅ DIN EKONOMI PÅ 60 MINUTER FÅ KOLL PÅ DIN EKONOMI PÅ 60 MINUTER Metoden som finansbolagen kommer att hata Version 1.0 Distribuera detta häfte fritt till dina vänner! Välkommen till din nya enkla ekonomi Välkomna till denna lilla

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2015 Konsumentprisindex 2015, januari Inflationen i januari - procent Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i januari - procent I december

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

TEMA JUL. Så tycker konsumenterna om julhandeln

TEMA JUL. Så tycker konsumenterna om julhandeln TEMA JUL Så tycker konsumenterna om julhandeln Även i år ser vi att miljö- och hållbarhetsfrågor är viktiga för konsumenterna inför julhandeln. Hem och familj betyder mer än julklappar för att komma i

Läs mer

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Sida 1 Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson 2008-11-26 Sida 2 Inledning Julen innebär ökade inköp för de flesta, där julklapparna står för den stora delen.

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal Kvartal Arbetsmarknadsrapport Kvartal,5 Ersättningstagare mars mars Arbetslösheten fortsätter att i långsam takt sjunka för Juseks medlemmar. I mars var,5 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trendbrottet

Läs mer

Sjung om studentens lyckliga dar

Sjung om studentens lyckliga dar Sjung om studentens lyckliga dar 2011 års studentrapport från Svensk Handel svenskhandel.se Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Planeringen och förberedelserna startar tidigt 5 2.1

Läs mer

E-julhandeln i Sverige 2013. Svenskarnas julklappsinköp på internet fram till 25 november 2013

E-julhandeln i Sverige 2013. Svenskarnas julklappsinköp på internet fram till 25 november 2013 E-julhandeln i Sverige 2 Svenskarnas julklappsinköp på internet fram till 25 november 2 PostNord tar tempen på e-julhandeln Svenskarna har redan e-handlat julklappar för drygt miljard kronor Den 24-25

Läs mer

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER

KULTUR OCH UPPLEVELSER 40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:2 17.3.2016 Konsumentprisindex Februari 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Demo: Regionala turismeffekter 2013 Demo: Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Kund Nivå 1 och 2: Län och större kommuner Karta Kunds logotyp Sammanfattning Folkmängd Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017 Med temabilaga Självscanning Svag inledning på året Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inled ning på året.

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Pressmeddelande 5 juli 2017 Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Sex av tio unga med bolån saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan stiger. Hälften

Läs mer

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste

Läs mer

Konsumentprisindex för pensionärer 2011

Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Innehåll sid 3 sid 4 sid 7 sid 10 sid 12 sid 15 Inledning Konsumtionsmönster Utveckling under 2000-talet Konsumentpriser Prisindex för pensionärer Sammanfattning

Läs mer

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Har hälsodebatten påverkat konsumtionen? Konsumentföreningen Stockholm, Hotel Rival 16 mars 2005 ACNielsen > Finns i mer än 110 länder över hela världen

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, juni Inflationen avtog i juni till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknar avtog i juni till procent

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

Semesterplaner 2010 2010-06-11. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Semesterplaner 2010 2010-06-11. Ingela Gabrielsson Privatekonom Semesterplaner 00 00-0- Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning En tillbakablick visar att förra årets semesterplaner i stort sett gick i lås. Men det är också en del som planerar för mer än vad

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Får publiceras omedelbart Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsknaden 27 april - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - De svenska hushållen räknar med dyrare bostadsknad - SKOP:s

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer