NR 1, 2014 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar

Transkript

1 NR 1, 14 VÅ R A PENGAR TEMA: Konsumenterna semesterplanerar

2 VÅ R A P E N G A R PENGAMETERN : K O N S U M T I O N S K A K A N F Ö R F Ö R S TA K VA R TA L E T O C H H E L Å R E T % 8% Innehåll Konsumtionskakan 4% 2% 43 % 8% En klatchig sammanfattning av detta kapitel på en rad. 5% Våra Pengar... 3 PengaMeterns konsumtionskaka visar vad de svenska konbeslut har här en unik position att upptäcka hur konsumtionen förändras i samtiden. Hotell får ökad konkurrens av hyrt boende... 4 Unga älskar att köpa husdjur och dyra korvar. delvis på att konsumentbeteendet förändras i takt med att den disponibla inkomsten ökar. Hälsa & skönhet 19 % 18 % Varor Tjänster 13 Utgifter totalt 150 % 100 % Unga spenderar mer på shopping, mat och dryck Det finns även skillnader mellan hur konsumtionskakan ser ut för olika åldersgrupper. Unga lägger en större andel av sina utgifter på mat, dryck och shopping jämfört med de äldre åldersgrupperna. För unga i åldrarna står Mat & dryck för nästan en fjärdedel av konsumtionskakan, 24 procent, och Shopping för 14 procent motsvarande andelar för åringar är 17 procent respektive 7 procent. Konsumtionskakan för olika åldersgrupper skiljer sig även med avseende på Boende & hushåll som får en högre andel ju högre upp i åldrarna man kommer. För unga, år, utgör boendekostnaderna 30 procent av konsumtionskakan medan de står för 46 procent av konsumtionskakan för konsumenterna i åldrarna Det kan delvis förklaras av att unga numera bor kvar längre hos sina föräldrar än tidigare och får inte en egen bostad först senare i livet % 1.3: SKILLNAD MELLAN MÄN OCH KVINNOR UTGIFTER Bilaga Statistik och definitioner Kategorier och underkategorier Bearbetning av statistik 41 % 9% 0 % Fokus i PengaMetern kommer att ligga på utvecklingen Tinkanvändaren...12 inom kategorierna eftersom det är där det går att upptäcka trender och förändringar i dag som kommer att påverka hela konsumtionskakan på längre sikt. PengaMetern med sin realtidsuppdatering av konsumenternas konsumtions- Hem & trädgård Fritid 1. 2 : U T V E C K L I N G S K U R VA S E N A S T E 2 0 Å R E N Kategoriutveckling... 6 Boende & hushåll nedåtgående trend med fallande boendekostnader Tittar vi däremot på utvecklingen över en längre tidsperiod Hem & trädgård mild vinter stimulerade konsumtionen sker förändringar av konsumtionskakan. En tydlig långsiktig Mat & dryck mattrenden håller i sig trend bland dagens konsumenter är den ökade konsumtiotransport bilkostnaderna fortfarande stora men nennedåtgående av tjänster som attraherar och fångar upp allt större andel av konsumenternas plånböcker. Denna trend återspegshopping tunna plånböcker slår mot shoppingen las även i SCB statistik och illustreras i digrammet nedan Fritid konsumenterna inleder året på gymmet som visar utvecklingen för konsumtionen av varor och tjänster,och samtskönhet hushållensvar totala konsumtionsutgifter. Det beror Hälsa & skönhet konsumtionsbehovet av hälsa svalt Övrigt 96 Kvinnor shoppar Unga spenderar 2% Shopping 19 Konsumtionskakan % Transport 19 Figuren nedan illustrerar konsumtionskakan för årets första kvartal och som en jämförelse finns helåret 13. Jämförelsen kläder och män lägger pengar visar på bilen tydligt att konsumtionskakan är förmer än äldre på shopping, mat hållandevis och dryckstabil. Kategoriernas storlek förändrar sig bara någon enstaka procentenhet, vilket är naturligt eftersom många av konsumenternas utgifter återkommer månad efter månad, såsom mat och boende. Mat & dryck 94 Konsumenterna semestershoppar oftast i New Semesterutgifterna som högst i juli Skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtion Hur de svenska konsumenterna spenderar sina pengar varierar mellan könen. Män lägger mer pengar på Boende & hushåll jämfört med kvinnor. Likaså lägger det en större andel av sina utgifter på Transport jämfört med kvinnor. För kvinnor i sin tur utgör Shopping och Mat & dryck en större andel av konsumtionskakan, 10 procent respektive procent, jämfört män där motsvarande andelar av konsumtionskakan är 7 procent respektive 18 procent. Det stämmer väl överens med tidigare studier om kvinnors och mäns konsumtion som visar skillnader mellan män och kvinnors utgifter inom vissa konsumtionsgrupper. Bland annat lägger kvinnor i större utsträckning än män sina pengar på bland annat kläder medan män spenderar sina pengar på bilar.4 Boende & hushåll 19 sumenterna spenderar sina pengar på varje kvartal. Kakan är uppdelad på ett antal konsumtionskategorier vars utveckling över tid kommer att följas i kommande publiceringar av PengaMetern. Kategorierna har valts för att fånga York de olika konsumtionsbehov som moderna konsumenter står inför, men också för att spegla livsstil och andra konsumtionsmönster. KO N S U M T I O N S K A K A N S. 2 5% Boende & hushåll Mat & dryck Transport Shopping 5% 41 % 9% 9% Fritid Hälsa & skönhet 2% Övrigt Hem & trädgård 5% Kvinnor 5% 2% 41 % Män 18 % 18 % Källhänvisning K O N TA K T T I N K K O N TA K T H U I R E S E A R C H Sandra Uddbäck sandra.uddback@tink.se Filippa Frisk filippa.frisk@hui.se s.4 s.5 s.12

3 VÅRA PENGAR 1.14 VÅRA PENGAR INNEHÅLLER FÖLJANDE: Tema: semester Beskrivning av hur konsumtionen av semester ser ut och förändras Konsumtionskakan Beskrivning av hur konsumtionen fördelas mellan olika konsumtionskategorier Våra Pengar Kategoriutveckling Fördjupning om vad som händer i enskilda konsumtionskategorier Om statistiken För första gången presenterar ekonomiappen Tink och HUI Research rapporten Våra Pengar. Våra Pengar är en indikator på hur privatpersoner i Sverige spenderar sina pengar och baseras på statistik från Tink. Syftet är att kartlägga hur privatpersoners konsumtion ser ut och hur den fördelas mellan olika konsumtionsskategorier. Våra Pengar baseras på statistik från Tinks användare. Statistiken visar hur den privata ekonomin ser ut; inkomst, sparande, hur mycket och på vad Tinkanvändarna spenderar sina pengar. Statistiken har viktats för att kunna representera hela landet samt presenteras på anonym och aggregerad nivå. HUI Research ansvarar för analys och kvalitetssäkring av statistiken från Tink. Tink har i dag cirka registrerade användare, ungefär lika stor mängd män som kvinnor. I genomsnitt kategoriserar Tink mer än en miljon transaktioner per dag och har totalt kategoriserat över 180 miljoner transaktioner. All data som finns i Tink är realtidskonsumtion då Tink minst en gång om dagen läser in och uppdaterar användarnas bank- och kreditkortstransaktioner. Detta gör Våra Pengar helt unik som en konsumtionsindikator. DEN FÖRSTA RAPPORTEN VISAR ATT: Konsumenterna började planera sin sommarsemester under första kvartalet och la i genomsnitt kronor på semester, det vill säga cirka 790 kronor i månaden. En ny semestertrend är att konsumenter i allt högre utsträckning väljer hyrt boende framför hotell och eget semesterhus. Det syns inte minst i en ökning av hur mycket pengar konsumenter lägger på aktörer som AirBnb. Unga spenderar en större andel av sin plånbok på shopping, mat och dryck jämfört med äldre. De lägger dessutom en större andel av sina matpengar på restaurangbesök jämfört med äldre. Boendet står för den största andelen av konsumtionskakan, 43 procent. Samtidigt visar Våra Pengar en nedåtgående trend med svagt fallande boendekostnader, vilket delvis återspeglar det nuvarande ränteläget. Det finns en trend där upplevelseorienterade aktiviter, såsom kultur, nöjen, träning och restaurangbesök, får en allt större andel av konsumtionskakan. Under första kvartalet införlivade många konsumenter sina nyårslöften och köpte gym- och träningskort. Däremot var konsumenterna återhållsamma vad gäller Kultur & nöje. Dess andel av fritidsutgifterna minskade under första kvartalet med fyra procentenheter jämfört med föregående kvartal. Män la nästan dubbelt så mycket pengar på kultur och nöjen jämfört med kvinnor. Under första kvartalet var konsumenterna försiktiga i konsumtionen men väntas nu öppna upp sina plånböcker när sommaren står för porten. Förra årets statistik indikerar att de framförallt väntas öka spenderingen på upplevelseorienterade aktiviteter som restaurang, semester, kultur och nöjen, men även på sin trädgård. Våra Pengar kommer att vara en återkommande indikator med färsk statistik om hur svenska konsumenter spenderar sina pengar.

4 TEMA 1.1 : P O P U L Ä R A S T E S E M E S T E R M Å L E N New York London Oslo Los Angeles Dubai 1.2: HÄR SPENDERAS SEMESTERPENGARNA Hotell Flygplats Kryssning Resebyrå Hyrt boende 1.3: UTGIFTER I SEMESTER 6 miljarder 4 miljarder 2 miljarder Q1 13 Jan Feb Q2 13 Mar Apr Maj Q3 13 Jun Jul Aug Q4 13 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Hotell får ökad konkurrens av hyrt boende Vi semestershoppar mest i New York och hotell får en stor del av semesterplånboken. Sommaren närmar sig med stormsteg och konsumenterna blir allt mer ivriga att börja planera sin semester. Sommarsemestern är den semester som konsumenterna lägger mest pengar på. Under juni augusti 13 spenderade konsumenterna i genomsnitt kronor på semester, motsvarande kronor per månad 1. Det kan ställas mot helåret 13 då konsumenterna spenderade i snitt kronor på semester, eller cirka 560 kronor per månad. Semesterplånboken går framförallt på högvarv i juli då konsumenter spenderar mer än hälften så mycket pengar på semester än vad de gör en snittmånad. Att konsumenterna har fokus på semesterplanering under våren återspeglas även i rapporten Köpsuget, som släpptes i april 14 av Svensk Handel, och som visar vad konsumen- VÅ R A P E N G A R terna planerar att lägga mer pengar på under de kommande tre månaderna 2. Hela 37 procent av konsumenterna planerar att öka sin konsumtion av semester under andra kvartalet. Semesterresor är den kategori som konsumenterna planerar att lägga mest pengar på under andra kvartalet, men också saker till sommarstugan ligger högt upp på inköpslistan. Konsumenterna semestershoppar oftast i New York Det populäraste semestermålet är New York, tätt följt av London 3. Här har konsumenterna valt att semestershoppa i störst utsträckning. Förutom i dessa städer har konsumenterna semestershoppat oftast i Oslo, Los Angeles och Dubai 4. Vi hyr alltmer någon annans hem, exempelvis via AirBnb Den plats där konsumenter oftast har spenderat sina semesterpengar under första kvartalet, mätt i antal transaktioner, är hotell. Hotell är även den konsumtionsutgift som konsumenterna har spenderat mest pengar på sett till värde. En ny semestertrend under de senaste åren är att konsumenter hyr boenden istället för att checka in på hotell eller äga ett eget semesterhus. Detta syns tydligt i statistiken i Våra Pengar där aktörer och forum som AirBnb har vuxit i popularitet. På andra plats på topplistan hamnar flygplatser och på tredje kryssningar. Flygplatser är vanliga konsumtionsmecka där konsumenter ofta passar på att inleda sin semestershopping på taxfree, bland tidningsstånden eller på kaféerna. På fjärde och 1 femte plats hamnar resebyråer och hyrt boende. Semesterutgifterna som högst i juli Diagram 1.3 ovan visar utvecklingen för konsumenternas semesterutgifter sedan i januari 13 som ökar stadigt från andra kvartalet för att kulminera i juli. Under första kvartalet i år la konsumenterna i genomsnitt kronor på semester, det vill säga cirka 790 kronor i månaden. Utvecklingen var förhållandevis stark, med en genomsnittlig semesterpeng som var högre än genomsnittet per månad för 13. Detta trots att konsumenterna redan hade haft en generös arbetstagarjul med många röda dagar, vilket dämpat semestersuget. Den genomsnittliga konsumtionen baseras på oviktad statistik från Tink. 2 Svensk Handel, Köpsuget april Topplistan baseras på antal transaktioner och avser första kvartalet Baseras på beskrivningar av inköp som konsumenterna själva har gjort på sitt Tink-konto. 5 Topplistan baseras på de 50 största konsumtionsbeskrivningarna mätt i antal transaktioner. 6 Den genomsnittliga konsumtionen baseras på oviktad statistik från Tink.

5 VÅRA PENGAR : KONSUMTIONSKAKAN FÖR FÖRSTA KVARTALET 14 OCH HELÅRET 13 Konsumtionskakan Under första kvartalet var konsumenterna försiktiga och återhållsamma med konsumtionen. Våra Pengars konsumtionskaka visar vad de svenska konsumenterna spenderar sina pengar på varje kvartal. Kakan är uppdelad på åtta konsumtionskategorier vars utveckling över tid kommer att följas i kommande publiceringar av Våra Pengar. Kategorierna har valts för att fånga de olika konsumtionsbehov som moderna konsumenter har, men också för att spegla livsstil och andra konsumtionsmönster. Diagram 2.1 illustrerar konsumtionskakan för årets första kvartal och som en jämförelse finns helåret 13. Jämförelsen visar tydligt att konsumtionskakan är förhållandevis stabil. Kategoriernas storlek förändrar sig bara med någon enstaka procentenhet. Detta är naturligt eftersom många av konsumenternas utgifter, såsom mat och boende, återkommer månad efter månad. Under första kvartalet var konsumenterna försiktiga och återhållsamma med konsumtionen. Det är generellt den period på året då konsumenterna håller extra hårt i plånböckerna. Tittar vi på utvecklingen över en längre tidsperiod sker förändringar av konsumtionskakan. En tydlig långsiktig trend bland dagens konsumenter är den ökade konsumtionen av tjänster som attraherar och fångar upp en allt större andel av konsumenternas plånböcker. Det beror delvis på att konsumentbeteendet förändras i takt med att den disponibla inkomsten ökar, där tjänster får ett ökat inslag i vardagen. Denna trend återspeglas även i SCBs statistik och illustreras i diagram 2.2 nedan som visar utvecklingen för konsumtionen av varor och tjänster, samt hushållens totala konsumtionsutgifter. Fokus i Våra Pengar kommer att ligga på utvecklingen inom konsumtionskategorierna eftersom det är där det går att upptäcka trender och förändringar som kommer att påverka * SCB Tjänster får en allt större del av vår plånbok hela konsumtionskakan på sikt. Våra Pengar med sin realtidsuppdatering av konsumenternas utgifter har här en unik möjlighet att upptäcka hur konsumtionen förändras. Kvinnor shoppar kläder och män lägger pengar på bilen Hur de svenska konsumenterna spenderar sina pengar varierar mellan könen. Män lägger mer pengar på Boende & hushåll än kvinnor. Likaså lägger män en större andel av sina utgifter på Transport jämfört med kvinnor. För kvinnor i sin tur utgör Shopping och Mat & dryck en större andel av konsumtionskakan, 10 respektive procent, jämfört med män där motsvarande andelar av konsumtionskakan är 7 respektive 18 procent. Detta stämmer väl överens med tidigare studier av kvinnors och mäns konsumtion som även de visar på skillnader mellan män och kvinnors utgifter inom vissa konsumtionsgrupper. Bland annat lägger kvinnor i större utsträckning än män sina pengar kläder medan män spenderar sina pengar på bilar *. Unga spenderar mer på shopping, mat och dryck Det finns även skillnader i hur konsumtionskakan ser ut för olika åldersgrupper. Unga lägger en större andel av sina utgifter på mat, dryck och shopping jämfört med äldre. För unga i åldrarna står Mat & dryck för nästan en fjärdedel av konsumtionskakan och Shopping för 14 procent. Motsvarande andelar för åringar är 17 respektive 7 procent. Konsumtionskakan för olika åldersgrupper skiljer sig åt även med avseende på Boende & hushåll som får en större andel ju högre upp i åldrarna man kommer. För unga, år, utgör boendekostnaderna 30 procent av konsumtionskakan medan de står för 46 procent av konsumtionskakan för konsumenter i åldrarna Detta kan delvis förklaras av att unga numera bor kvar längre hos sina föräldrar och inte får en egen bostad förrän senare i livet. 8 % Boende & hushåll Mat & dryck Transport Shopping Övrigt Fritid Hem & trädgård Hälsa & skönhet 8 % 6 % 2.2: UTVECKLINGSKURVA SENASTE ÅREN 0 % 150 % 100 % 50 % % 19 % 2.3: SKILLNAD MELLAN MÄN OCH KVINNOR UTGIFTER Boende & hushåll Mat & dryck Transport Shopping Övrigt Fritid Hem & trädgård Hälsa & skönhet % 8 % % 00 4 % 01 Kvinnor % 02 3 % 2 % % % 5 % 2 % 5 % 41 % 9 % 18 % 13 Varor Tjänster Utgifter totalt 7 % 8 % 11 % 4 % 6 % Män 18 % 1 % 45 % Källa: SCB

6 VÅRA PENGAR 1.14 Kategoriutveckling Detta avsnitt ger en fördjupning i vad som händer i de enskilda konsumtionskategorierna, med tyngd på hur konsumtionen förändras och skiljer sig mellan kön och ålder. För exakt information om vad som ingår i respektive konsumtionskategori, se bilaga Statistik och definitioner.

7 VÅRA PENGAR 1.14 Under första kvartalet spenderade konsumenterna mest pengar på Boende & hushåll *, som stod för 43 procent av den totala konsumtionskakan. Det kan jämföras med helåret 13 då boendet stod för 41 procent av den totala konsumtionskakan. Boende är en relativt fast och återkommande utgift och förändras därför inte heller nämnvärt. Diagram 3.1 nedan återspeglar när hyresavierna dimper ner i brevlådorna, med toppar vid kvartalsskiftena och dalar under de resterande månaderna. Diagrammet visar även tydligt på en nedåtgående trend med svagt fallande boendekostnader. Det beror delvis på ett fallande ränteläge som i sin tur har givit ett genomslag på bolåneräntorna. De fallande bolåneräntorna blir än tydligare i underkategorin Räntor & amorteringar vars utveckling illustreras i diagram 3.2. Även i detta fall är trenden nedåtgående och kostnaderna som högst under kvartalsskiftena. Boende & hushåll Nedåtgående trend med fallande boendekostnader 3.3: UTGIFTER I TRANSPORT 150 mkr 125 mkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.4: TRANSPORTUTGIFTER KÖNSFÖRDELNING Kvinnor Män 3.1: UTGIFTER I BOENDE & HUSHÅLL 0 mkr 70 mdkr 150 mkr 100 mkr 60 mdkr 50 mkr 50 mdkr 40 mdkr 0 Bil & bränsle Tåg & buss Flyg Taxi Transport övrigt Transport totalt Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.2: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN RÄNTA & AMORTERINGAR 25 mdkr mdkr 15 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Transport Bilkostnaderna fortfarande stora men nedåtgående Transport är en av de kategorier i konsumtionskakan som förändras relativt lite över tid, då det är utgifter som återkommer månad efter månad. Transport stod för 10 procent av konsumtionskakan under det första kvartalet 14. Det som konsumenterna lägger mest pengar på är sin bil. Underkategorin Bil & bränsle stod för 67 procent av alla utgifter för Transport. Den näst största underkategorin är Taxi som stod för 19 procent av transportpengarna. Samtidigt finns det en svagt nedåtgående trend vad gäller bil- och bränslekostnader, vilket bland annat kan förklaras av att konsumenter, framförallt i storstadsregionerna, tenderar att gå, cykla eller åka kollektivt mellan jobbet och hemmet istället för att riskera att fastna i långa bilköer. Dessutom finns det ett växande fenomen med bilpooler i storstäderna där konsumenter numera kan ta bil när det passar dem och på så vis slippa alla övriga kostnader förknippade med att äga en egen bil. Under första kvartalet valde konsumenterna att inhandla nya månadseller säsongskort för kollektivtrafiken. Det syns tydligt i underkategorin Tåg & buss där konsumtionen ökar under januari efter att ha dippat under julledigheten. Som tidigare nämnts skiljer det sig en del mellan könen gällande hur mycket pengar man lägger på Transport. Män är mer bilintresserade och lägger mer pengar på framförallt underkategorin Bil & bränsle än kvinnor. * I kategorin Boende & hushåll ingår hyra, ränta & amorteringar, media, tele & IT, drift, Försäkringar & avgifter, Tjänster samt Boende & hushåll övrigt.

8 VÅRA PENGAR 1.14 Shopping Tunna plånböcker slår mot shoppingen Shopping är den bredaste konsumtionskategorin och innehåller konsumtion av bland annat kläder, accessoarer, hemelektronik och sportartiklar *. Konsumenterna var mer återhållsamma vad gäller Shopping under första kvartalet 14, då kategorin stod för 8 procent av konsumtionskakan. För helåret 13 utgjorde Shopping 9 procent av konsumtionskakan. Det visar delvis på ett minskat shoppingbehov efter julmånaderna november och december då konsumenterna spenderade mest pengar på shopping, vilket illustreras i diagram 3.5. Konsumtionen pikade under november och december för att falla rejält under januari månad. Kläder & accessoarer var den största underkategorin i Shopping under första kvartalet och stod för 45 procent av shoppingpengarna. Inköpen av kläder och accessoarer har prioriterats ner under den senaste tiden, till förmån för bland annat upplevelseorienterade aktiviteter. Det beror bland annat på att konsumtionen av kläder och accessoarer är väderberoende. Under det första kvartalet var vintervädret milt och till stor del snöfritt, vilket bidrog till att konsumenterna inte hade samma behov av att uppdatera sina garderober med vinterkollektioner. Detta återspeglas även i klädhandelns försäljning som hade ett magert år under 13 och även en trög start på 14. Enligt Stilindex, som släpps månadsvis av Svensk Handel Stil, kr i snitt på shopping under. minskade försäljningen i kläd- och skohandeln med 0,4 respektive 3,4 procent under 13. Under det första kvartalet 14 har klädhandeln ökat med blygsamma 0,2 procent medan skohandeln har återhämtat sig med en tillväxt om 11,6 procent. Konsumenterna var extra ivriga att spendera sina pengar på sport- och fritidsvaror under det första kvartalet, trots att december månad traditionellt sett är den månad då konsumtionen går på högvarv. Underkategorin Sport & fritidsartiklar stod för 12 procent av den totala konsumtionen i Shopping under första kvartalet, en ökning på 3 procentenheter sedan föregående kvartal. Att konsumenter väljer att lägga pengar på sport- och fritidsvaror, trots att första kvartalet är förhållandevis snålt vad gäller shopping, förklaras av den starka hälsotrenden under de senaste åren. Numera är det allt vanligare med träningscoacher och hälsobloggar. Att intresset för sport och träning ökar syns inte minst i ett ökat deltagande i diverse motionstävlingar men också i detaljhandeln där sport- och fritidshandeln har gått starkt. Likaså har sport blivit mode. Konsumenterna vill både ha moderiktiga kläder och utrustning när de tränar. Detta har i sin tur bidragit till att branschen har utvecklats till att bli allt mer skräddarsydd där konsumenter nu kan designa sina egna produkter, vilket i sin tur har stimulerat konsumtionen. 3.5: UTGIFTER I SHOPPING mdkr 15 mdkr 10 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.6: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN KLÄDER & ACCESSOARER 8 mdkr 6 mdkr 4 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.7: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN SPORT & FRITIDSARTIKLAR 1,6 mdkr 1,2 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q4 13 0,8 mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec * Shopping innehåller underkategorierna Kläder & accessoarer, Hemelektronik, Sport & fritidsartiklar, Böcker & spel, Presenter och Shopping övrigt.

9 VÅRA PENGAR 1.14 Mat & dryck Mattrenden håller i sig En konsumtionskategori som ofta gynnas under ekonomiskt pressade perioder, vilket första kvartalet vanligtvis är för många, är Mat & dryck. Konsumenterna tenderar att välja bort kapitalintensiva utgifter till förmån för matupplevelser som får en allt större andel av konsumtionen. Dessutom finns det ett visst tröstbeteende vad gäller mat, där konsumenter unnar sig det lilla extra när de inte har råd med de stora utgifterna. Dessutom finns det en stark mattrend bland dagens konsumenter som driver konsumtionen, med alltifrån långkok och surdeg till ett hälsointresse som karaktäriseras av diverse dieter, raw food och hemlagat. Att intresset för mat har ökat starkt under de senaste åren har även återspeglats i både dagligvaruhandelns och restaurangnäringens goda utveckling men också i ett ökat antal matprogram, kokböcker och matbloggar. Mat & dryck stod för den näst största kakbiten i konsumtionskakan, 19 procent, under det första kvartalet i år. Av all konsumtion i Mat & dryck stod underkategorierna Livsmedel och Restauranger för den största delen. 63 respektive 23 procent av de totala utgifterna i Mat & dryck spenderades på Livsmedel respektive Restaurang under första kvartalet. Diagram 3.8 nedan visar utvecklingen för hur konsumenterna spenderar sina matpengar och att konsumenterna under det första kvartalet var förhållandevis försiktiga efter julens frosseri. Unga lägger mer på restaurang Det finns stora skillnader vad gäller hur mycket pengar konsumenter i olika åldrar lägger på livsmedel och restaurangbesök. Yngre konsumen kr i snitt på restaurang under. ter tenderar att lägga en större andel av sina matpengar på Restaurang jämfört med äldre. Till exempel står Restaurang för 36 procent av utgifterna för Mat & dryck för konsumenter i åldrarna år medan motsvarande andel för åringar är 23 procent. För Livsmedel är förhållandet det omvända, det vill säga Livsmedels andel av matpengarna ökar med åren. Till exempel lägger åringar 46 procent av sin konsumtion av Mat & dryck på Livsmedel medan motsvarande andel för konsumenter i åldrarna år är hela 64 procent. Detta beror bland annat på att många unga fortfarande bor hemma hos sina föräldrar och på så sätt håller livsmedelskostnaderna nere, men också på att de har andra matvanor. De prioriterar att äta ute med vänner och sparar genom att äta billigt i hemmet. Överlag lägger konsumenterna som mest pengar på livsmedel under högtider som jul, midsommar och påsk, men även under semesterperioder då mat och umgänge har stor betydelse. Vad gäller konsumenternas restaurangbesök är de till stor del årstidsberoende och blomstrar under sommaren. Lågsäsongen infaller under de mörkaste vintermånaderna då konsumenterna i större utsträckning istället väljer att stanna hemma. Detta återspeglas även i rapporten Köpsuget från april 14 där konsumenterna planerar att öka sina restaurangbesök under andra kvartalet när våren gör sitt intåg *, varför vi kan förvänta oss en ökad konsumtion av Restaurang i kommande rapporter av Våra Pengar. 3.8: UTGIFTER I MAT & DRYCK 28 mdkr 26 mdkr 24 mdkr 22 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep 3.9: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN LIVSMEDEL 18 mdkr 16 mdkr 14 mdkr Q1 13 Q2 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep 3.10: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN RESTAURANG 7 mdkr 6mdkr 5 mdkr Q1 13 Q2 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Q4 13 Okt Nov Dec Q4 13 Okt Nov Dec Q4 13 Okt Nov Dec * Svensk Handel, Köpsuget april 14.

10 VÅRA PENGAR 1.14 Fritid Konsumenterna inleder året på g ymmet Det finns en trend i att upplevelseorienterade aktiviter får en allt större andel av konsumtionskakan. Dagens konsumenter är väldigt upptagna och vill därför gärna spendera mer tid med varandra och uppleva saker tillsammans, till exempel genom att kombinera ren shopping med upplevelser såsom träning, kultur och nöjen. Konsumenterna lade 6 procent av sin plånbok på Fritid under det första kvartalet 14. Konsumenterna satsade på träning och shoppade sport- och fritidsvaror under det första kvartalet 14, vilket även syns i underkategorin Sport & träning. Det är den period på året då konsumenterna vill införliva sina nyårslöften och många inhandlar gymkort eller andra säsongsträningskort. Män tenderar att lägga mer pengar på Fritid än kvinnor. Diagram 3.14 visar skillnaderna mellan mäns och kvinnors utgifter för olika fritidsaktiviter som kultur, nöjen, träning, hobby och semester under första kvartalet 14. Män lägger mer än dubbelt så mycket pengar på Kultur & nöjen, men också på Hobby, jämfört med kvinnor. Det kan till viss del förklaras av att män ofta är de som tar på sig betalningen när familjen är ute på äventyr kr i snitt på sport & träning under. 238 kr i snitt på biobesök under. men också på att de har dyrare hobbys. Konsumenterna var mer återhållsamma vad gäller underkategorin Kultur & nöje under det första kvartalet, vars andel minskade med 4 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Kultur & nöje är den näst största underkategorin i Fritid och stod för procent av utgifterna. Diagram 3.13 visar utvecklingen sedan januari 13. Konsumenter spenderar mest pengar på aktiviteter relaterade till Kultur & nöje under sommaren och vintern. Det visar även rapporten Köpsuget, av Svensk Handel, där konsumenterna planerar att lägga mer pengar på upplevelser under andra kvartalet 14, och framförallt på konsumtion av kultur såsom teater-, bio- och museibesök *. När konsumenterna spenderade pengar på Kultur & nöje under det första kvartalet var den absolut vanligaste aktiviteten att gå på bio. Andra aktiviter som konsumenterna valde att lägga sina pengar på var spel och lotterier, men även mer kulturella aktiviter såsom besök på museum och utställningar hamnade högt upp på listan. 3.11: UTGIFTER I FRITID 10 mdkr 6 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.12: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN SPORT & TRÄNING 1 mdkr 0,5 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.13: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN KULTUR & NÖJE 2 mdkr 1,5 mdkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q mdkr Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.14: KULTUR, NÖJE & HOBBY KÖNSFÖRDELNING Kvinnor Män 1 mkr 80 mkr 40 mkr 0 Kultur & nöje Hobby Sport & träning Semester Fritid övrigt Fritid totalt * Svensk Handel, Köpsuget april 14

11 VÅRA PENGAR 1.14 Minst andel av konsumtionskakan under det första kvartalet hade Hälsa & skönhet, 2 procent. Här ingår allt ifrån vård och omsorg till besök hos optiker eller på skönhetssalonger. På samma sätt som för kategorin Shopping finns det här en viss konsumtionströtthet efter julmånaderna. Diagram 3.16 nedan visar hur konsumtionen av varor och tjänster inom Hälsa & skönhet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Inte helt förvånande lägger kvinnor mer pengar på Hälsa & skönhet än män, framförallt vad gäller underkategorin Skönhet som innehåller en hel del ren shopping av smink, hudprodukter och andra skönhetsprodukter. Den enda underkategorin där män och kvinnor lägger nästan lika mycket pengar är Vård & omsorg samt besök hos optikern. Hälsa & skönhet Konsumtionsbehovet av hälsa och skönhet var svalt 3.17: UTGIFTER I HEM & TRÄDGÅRD 8 mdkr 6 mdkr 4 mdkr 3.15: UTGIFTER I HÄLSA & SKÖNHET 2 mdkr Q1 13 Q2 13 Apr Maj Jun Q3 13 Jul Aug Sep Q4 13 Okt Nov Dec 35 mkr 3.18: UTGIFTER I UNDERKATEGORIN TRÄDGÅRD & BLOMMOR 30 mkr 1,5 mdkr 25 mkr mkr Q1 13 Q2 13 Q3 13 Q4 13 Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 mdkr 0,5 mdkr 3.16: SKÖNHETSVAROR & TJÄNSTER KÖNSFÖRDELNING Kvinnor Män 0 Q1 13 Q2 13 Apr Maj Jun Q3 13 Jul Aug Sep Q4 13 Okt Nov Dec 50 mkr 40 mkr 30 mkr mkr 10 mkr 0 Vård & omsorg Apotek Optik Skönhet Hälsa & skönhet övrigt Hälsa & skönhet totalt Hem & trädgård Mild vinter stimulerade konsumtionen Årets milda vintersäsong var gynnsam för konsumtionen i Hem & trädgård som är en väderberoende konsumtionskategori. Sett till hela konsumtionskakan stod Hem & trädgård för en relativt liten andel, 4 procent, under det första kvartalet 14. Diagram 3.17 ovan visar utvecklingen för hur konsumenterna spenderar sina pengar i kategorin Hem & trädgård. Konsumenterna lägger vanligtvis mest pengar på sitt hem och sin trädgård under årets varmare månader. Samtliga underkategorier i Hem & trädgård * går som starkast under 2 3 kr i snitt på hem & trädgård under. sommarhalvåret med undantag för Inredning & möbler, då konsumenter tenderar att passa på att inreda hemmet när vädret är kallt och grått. Under första kvartalet har konsumenterna, ivriga att det ska bli vår, påbörjat sina inköp till trädgården. Diagram 3.18 ovan visar utvecklingen för konsumtionen i underkategorin Trädgård & blommor, som visar på en ökning under årets första månader men framförallt på att vi kan vänta oss en ordentlig ökning i konsumtionen av blommor och andra trädgårdsartiklar under det andra kvartalet. * I Hem & trädgård ingår underkategorierna Renovering & bygg, Inredning & möbler, Trädgård & blommor samt Hem & trädgård övrigt.