Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Transkript

1 Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

2 Presentation Bakgrund Behov och möjligheter Erfarenheter Framtida utveckling

3 Bakgrund Krav på månadsvis avläsning från år 2008 har inneburit en heltäckande mätningsinfrastruktur med fokus på mätvärden för fakturering. Vattenfalls AMR-projekt startade 2003 och delades upp i 3 upphandlingar varav den sista 2006 innefattar funktioner som benämns Smarta (täcker ca. 70% av mätarbeståndet) Prestanda för fakturerings värden (~99,6 % efter 4 dygn) Insamling av energimätvärden dygnsvis och mätarhändelser dygnsvis eller i realtid. Kraven på timmätvärden från år 2012 har inneburit en anpassning av befintliga mätare samt mätsystem. Alla kunder har sedan 2013 tillgång till timmätvärden på Vattenfalls Mina sidor.

4 Behov och möjligheter Behov: Myndighetskrav att reducera strömavbrottens antal och längd samt förbättra spänningskvaliteten (EIFS 2013:1). Bättre resursutnyttjande av befintliga nätanläggningar genom övervakning och förfinade nätanalyser. Förbättrad information till kund (strömavbrott och spänningskvalitet). Ökad elsäkerhet för anställda, entreprenörer och kunder. Förenklad hantering vid inmatning av el från kundanläggning, exv. solceller. Möjligheter: Övervakning av lågspänningsnäten genom att utnyttja mätsystemen som en förlängning av Scada/ DMS systemen. Detektera om kunden är helt eller delvis strömlös oberoende av kundsamtal. Automatiserad, snabb och korrekt avbrottsinformation (via SMS, web, etc.) baserad på mätardata. Använda verkliga mätvärden vid nätberäkningar och analyser. Undvika skador genom att tidigt identifiera onormala och skadliga spänningsnivåer i lågspänningsnäten. Använda befintliga elmätare hos kund för mätning av inmatad el.

5 Erfarenheter 1) Genomförda processförbättringar: Reklamationer; Mer korrekt och kortare utredningstid för handläggning av ersättningsärenden för skadad egendom och strömavbrott. Flyttärenden; Frånslag och tillslag av mätare via fjärrstyrning när kunder flyttar ut och in. Mycket goda erfarenheter, används i stor omfattning. Nätdrift; Snabbt detektera skadlig spänning vid exempelvis nolledarfel, undvika materiella skador i anläggningar och hos kund samt personskador. Kontinuerlig övervakning i områden där elmätaren hanterar spänningslarm (~70%). Insamlingssystemets prestanda har trimmats och realtids händelser levereras till större delen inom ett fåtal minuter. Elkvalitet; Identifiera och verifiera spänningskvalitets problem vid kundklagomål eller i samband med utbyggnad. Mätnoggrannheten för kundernas elmätare är av kostnadsskäl begränsad (~260 ms) men kan ses som ett bra komplement till mer heltäckande elkvalitetsmätning.

6 Erfarenheter 2) Resultat från utvecklingsprojekt men ej implementerade: Nätberäkningar; Beräkningar baserade på årsförbrukning och Velander ger i många fall fel resultat (avvikelser +35% till -15%). Används verkliga mätvärden kan bl.a. förstärkningar i elnäten undvikas och investeringskostnader reduceras avsevärt. Effektövervakning; Möjligt att övervaka nätstationers belastning relativt installerad transformatoreffekt utan nätstationsmätning genom att aggregera kundernas mätdata timme för timme. Nätdrift; För att möjliggöra övervakning av lågspänningsnäten erfordras en integration av mätsystemen med DMS/ Scada systemen. IT-säkerhetsfrågorna hamnar då i fokus. Dokumentation av lsp-näten; För nätanalyser och lågspänningsövervakning är korrekt normal- och reservdriftläggning helt avgörande. Alla nätförändringar måste dokumenteras omgående.

7 Framtida utveckling Mätsystemen bör ha en minsta gemensam funktionsnivå som så långt som möjligt täcker in kända utvecklingsbehov inom nätbolaget (nätdrift, underhåll, nätplanering, kundrelationer, etc) och krav från myndigheter. Elmätare och eventuella koncentratorer skall kunna uppgraderas med nya funktioner (mjukvara) via fjärr. Insamlingssystemet får en central betydelse för bearbetning och filtrering av mätardata. Elmätaren kommer att utvecklas och alltmer bli en väsentlig del i elnätets drift och övervakning. Kraven på tillförlitlighet, tillgänglighet och prestanda kommer att öka. Mätsystemens prestanda bör mätas i minuter och inte som idag timmar/dygn. Integration av system och data (avseende Kund, Elnät, Drift och Mätning) ökar kraven på gemensamma definitioner och tillgänglighet. Att elnätets dokumenterade driftläggning stämmer överens med verkligheten och elmätarens placering kommer att vara mycket viktigt för framtida funktionsutveckling. En fördel om elnätets aktuella driftläggning kan övervakas via mätsystemet. Kraven på integritet och IT-säkerhet bör anpassas så att de möjliggör utveckling. Nyttan måste vägas mot riskerna, en nationell tolkning av gällande regelverk är önskvärd. Mätsystemen bör automatiskt kunna larma när kundernas användande av el förändrats radikalt och påverkar elkvaliteten negativt exempelvis vid omfattande installation av solceller eller ökad användandning av elbilar / värmepumpar. Kundgränssnitt för realtidsinformation och eventuell effektstyrning via elmätaren kopplat till kundbehov där kostnaden får räknas in i intäktsramen.

8 Tack för uppmärksamheten