KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kultur- och fritidsnämnden Plats och tid Haninge kulturhus, kulturrum 1 Onsdag , kl Efter nämndens sammanträde serveras julbord i kulturhuset för nämndens ledamöter och ersättare. Vänligen anmäl deltagande och eventuell specialkost senast Justeringens plats och tid Kultur- och fritidsförvaltningen Mehmet Coksürer (MP) Ordförande Maria Engfors Sekreterare POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

2 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 2 (43) Sammanträdesdatum Föredragningslista Ärende Sida 1 Val av justerare Godkännande av dagordning Information från förvaltningen Presentation av nya medborgarförslag Medborgarförslag: Skapa en wall of fame i Torvalla simhall Medborgarförslag: Anlägg ett utegym i Rudans friluftsområde Medborgarförslag: Ställ upp ett utegym i anslutning till Krokodilbergets bad Medborgarförslag: Bygg ett utegym vid Rudan Medborgarförslag: Bygg ett utegym vid Krokodilbadet Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanvedens idrottsplats Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanvedens IP Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanveden Medborgarförslag: Ett utegym vid Rudans friluftsgård E-förslag: Medlemsomröstning i Haninges idrottsrörelse angående Multisporthall/Airdome på Svartbäckens BP E-förslag: Multisporthall (Airdome) till Svartbäckens bollplan Budgetuppföljning november Biblioteksplan för Haninge kommun Offentligt konstprojekt i Eskilsstråket Utredning om införande av koloniverksamhet i Haninge kommun Remiss: Motion från Martina Mossberg (M) och Joakim Goding (M) om Skutans gård Ansökan om bidrag för föreningsdriven öppen verksamhet Haninge brukshundklubb Anmälan av delegationsbeslut Meddelanden...42

3 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 3 (43) Sammanträdesdatum Val av justerare Förslag till beslut utses att justera protokollet.

4 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 4 (43) Sammanträdesdatum Godkännande av dagordning Förslag till beslut 1. Dagordningen godkänns.

5 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 5 (43) Sammanträdesdatum Information från förvaltningen Sammanfattning Information lämnas till nämnden om: - strategi och budget samt verksamhetsplan Maria Lindeberg, förvaltningschef - cykelprojektet - Kristyna Müller, konstintendent - återkoppling från fritidsgårdschefers studieresa till New York - Susanne Hoflin, Anders Kindblom och Thina Sparr, verksamhetschefer - uppdraget att bedriva korttidstillsyn enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) - Maria Lindeberg, förvaltningschef - Haninge idrottsgala Maria Lindeberg, förvaltningschef - Ny aktör på Skutans gård - Maria Lindeberg, förvaltningschef Förslag till beslut 1. Informationen läggs till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Informationen läggs till handlingarna.

6 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 6 (43) Sammanträdesdatum Presentation av nya medborgarförslag Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige till kultur- och fritidsnämnden erbjuds förslagsställaren möjlighet att presentera sitt förslag för nämnden inför vidare beredning av ärendet. Följande medborgarförslag har överlämnats till kultur- och fritidsnämnden. Underlag för beslut - Medborgarförslag: Renovera utegymmet och bygg en hinderbana vid Rudans friluftsområde. Dnr: KOFN 2015/169 - Medborgarförslag: Fritidsgård i Vega. Dnr: KOFN 2015/170 - Medborgarförslag: Separata badtider för kraftiga personer. Dnr: KOFN 2015/171 - Medborgarförslag: Utomhusgym vid Krokodilbadet. Dnr: KOFN 2015/216 Förslag till beslut 1. Förslagen tas till beredning. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Förslagen tas till beredning.

7 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 7 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/135 5 Medborgarförslag: Skapa en wall of fame i Torvalla simhall Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen skapar en Wall of Fame i Torvalla simhall för att uppmärksamma duktiga simmare. Förslag ges att ha en plats i simhallen med namnen på Södertörns SS hedersmedlemmar samt deras aktiva år. Genom detta anser förslagsställaren att hallen och simsällskapet får sin rättmätiga och personliga historia visad och att Haninge kommunen kan stolt visa upp att vi är och skall förbli en idrottskommun av rang. Vid kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts möte återremitterades ärendet till förvaltningen för att vidare utreda kriterierna för en hedersplats och en eventuell breddning till idrottsutövare inom samtliga idrotter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positivt inställd till medborgarförslaget. På uppdrag från arbetsutskottet har kriterierna för en hedersplats i simhallen förtydligats. Förvaltningen föreslår följande kriterier: 1. Simmaren ska tillhöra eller ha tillhört Södertörns SS när medaljen togs. 2. Simmaren ska ha vunnit ett EM eller tagit en medalj i VM eller OS. Utnämningar sker förslagsvis i samarbete med simklubben Södertörns SS. Att uppmärksamma idrottsutövare från Haninge som vunnit stora mästerskap står med som en av aktiviteterna i förvaltningens aktivitetsplan, som är kopplat till det Idrottspolitiska programmet, så en wall of fame skulle även gå väl i linje med det arbetet. I och med att ärendet återremitterades har förvaltningen tittat på möjligheterna att bredda hedersväggen till att omfatta fler idrotter än simning. Förvaltningen ser inte att det idag finns en lämplig plats för en sådan vägg och ser också svårigheter i att upprätthålla

8 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 8 (43) Sammanträdesdatum kvalitén på en sådan bred satsning. Det skulle innebära stor arbetsinsats från föreningarna att rapportera och fotografera utövarna. Det skulle även vara svårt att sätta gemensamma kriterier för alla idrotter såväl individuella som lagidrotter. Förvaltningen vidhåller därför tidigare förslag till beslut att bifalla medborgarförslaget om att skapa en wall of fame i Torvalla simhall. Om väggen skulle visa sig uppskattad och arbetet med den fortlöper smidigt kan förvaltningen titta vidare på att i framtiden utöka till fler idrotter på annan plats. Uppdraget ligger som tidigare nämnts väl i linje med det idrottspolitiska programmets aktiviteter. Svårigheter med plats och att sätta gemensamma kriterier kvarstår dock som frågor att lösa. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget bifalles. 2. Förvaltningen får i uppdrag att skapa en wall of fame i Torvalla utifrån föreslagna kriterier. Överläggningar i arbetsutskottet Christer Erlandsson (S) yrkar på ändring av beslutspunkt 2 och tillägg av en beslutspunkt 3 enligt följande: 1. Medborgarförslaget bifalles. 2. Förvaltningen får i uppdrag att skapa en wall of fame i Torvalla simhall utifrån kriterierna: - Simmaren ska tillhöra eller ha tillhört en simklubb i Haninge, för närvarande Södertörns SS, när medaljen togs. - Simmaren ska ha vunnit ett EM eller tagit en medalj i VM eller OS. - Utnämningar sker i samarbete med simklubben hemmahörande i Haninge, för närvarande Södertörns SS.

9 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 9 (43) Sammanträdesdatum Förvaltningen får i uppdrag att titta vidare på att i framtiden utöka till fler idrotter på annan plats. Ordförande finner att det enbart finns ett förslag till beslut och att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Christer Erlandssons förslag. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Medborgarförslaget bifalles. 2. Förvaltningen får i uppdrag att skapa en wall of fame i Torvalla simhall utifrån kriterierna: - Simmaren ska tillhöra eller ha tillhört en simklubb i Haninge, för närvarande Södertörns SS, när medaljen togs. - Simmaren ska ha vunnit ett EM eller tagit en medalj i VM eller OS. - Utnämningar sker i samarbete med simklubben hemmahörande i Haninge, för närvarande Södertörns SS. 3. Förvaltningen får i uppdrag att titta vidare på att i framtiden utöka till fler idrotter på annan plats. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: Jan Molin verksamhetschef Torvalla För kännedom: Förslagsställaren, Södertörns SS

10 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 10 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/146 6 Medborgarförslag: Anlägg ett utegym i Rudans friluftsområde Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat.

11 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 11 (43) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Medborgarförslaget anses besvarat. Expedieras: Akt, KSF För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

12 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 12 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/152 7 Medborgarförslag: Ställ upp ett utegym i anslutning till Krokodilbergets bad Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat.

14 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 14 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/153 8 Medborgarförslag: Bygg ett utegym vid Rudan Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Medborgarförslaget anses besvarat.

15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 15 (43) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt, KSF För verkställighet: För kännedom: Förslagställaren

16 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 16 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/155 9 Medborgarförslag: Bygg ett utegym vid Krokodilbadet Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat

17 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 17 (43) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Medborgarförslaget anses besvarat. Expedieras: Akt, KSF För verkställighet: För kännedom: Förslagställaren

18 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 18 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanvedens idrottsplats Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat.

20 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 20 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanvedens IP Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat.

22 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 22 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanveden Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat

24 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 24 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Medborgarförslag: Ett utegym vid Rudans friluftsgård Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat

26 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 26 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ E-förslag: Medlemsomröstning i Haninges idrottsrörelse angående Multisporthall/Airdome på Svartbäckens BP Sammanfattning Förslagsställaren föreslår via e-förslag att Haninge kommun genomför en medlemsröstning utifrån Haninges föreningars medlemsregister, med korrekt information om hallen, kostnader och dess placering, och låta det demokratiska resultatet avgöra beslutet om ett upplåtande av Svartbäckens BP. E-förslaget har samlat 25 onlineunderskrifter. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsnämnden hanterade frågan om att upplåta marken på Svartbäckens BP för en airdome och beslutade då enligt förvaltningens förslag att inte upplåta marken. Förvaltningen var positiv till initiativet men såg inte Svartbäckens BP som en lämplig plats då efterfrågan från Vendelsö IK saknas (som varit enda förening som året innan utnyttjat bollplanen) samt att en remiss till idrottsföreningarna i Haninge inte gav tillräckligt starka svar för upplåtandet av marken. Remissen riktades till styrelsen i varje förening och inte medlemmarna. Detta på grund av att styrelsen är vald av medlemmarna på demokratisk väg och således den naturliga motparten vid remissförfarandet. Dessutom riskerar en fotbollsyta i Lyckeby att försvinna på grund av planerat idrottshallbygge. Svartbäckens BP är en av få ytor som Kultur- och fritidsförvaltningen förfogar över och med tanke på det stora behovet av spontanyta, utegym och efterfrågan på en konstgräsplan ansåg förvaltningen det tveksamt att upplåta ytan. Kultur- och fritidsförvaltningen ser också en potential i att rusta upp området efter ovan nämnda behov. Underlag för beslut - E-förslag.

27 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 27 (43) Sammanträdesdatum Förslag till beslut 1. E-förslaget avslås. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. E-förslaget avslås. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

28 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 28 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ E-förslag: Multisporthall (Airdome) till Svartbäckens bollplan Sammanfattning Förslagsställaren föreslår via e-förslag att kultur- och fritidsnämnden tillåter bygget av en multisporthall (airdome) på Svartbäckens BP för att åtgärda bristen på träningstider för föreningarna i Haninge. Förslagsställaren skriver att Vendelsö IKs klubbstyrelse meddelat kommunen att man inte vill se en hall på Svartbäckens BP, vilket är en uppfattning som förslagsställaren inte delar. I förslaget står att klubben inte har frågat sina medlemmar vad de tycker och att styrelsen inte har mandat att företräda varken medlemmarna eller de boende i Svartbäcken/Ramsdalen/Vendelsö. Förslagsställaren är övertygad om att en airdome i Svartbäcken behövs och bör byggas snarast. Förslagsställaren är boende i Svartbäcken och skriver att det sker ytterst lite, om någon, spontanidrott på ytan och att det därför inte är ett giltigt skäl för att inte bygga hallen. Förslagsställaren delar inte Vendelsö IK:s klubbstyrelses uppfattning att hallen skulle ha en segregerande effekt på grund av att den är i privat regi. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen var positiv till initiativet men såg inte Svarbäckens BP som en lämplig plats då efterfrågan från Vendelsö IK (den enda förening som tidigare år utnyttjat bollplanen) saknades och den remiss till idrottsföreningarna i Haninge inte gav tillräckligt starka svar för upplåtandet av marken. Förvaltningen anser att styrelsen i en förening är den naturliga motparten för kommunikation då de är valda på demokratisk väg av medlemmarna att bland annat leda och representera föreningen och dess verksamhet. En yta för fotboll riskerar också att försvinna på grund av planerat idrottshallbygge i Lyckeby. Svartbäckens BP är en av få ytor som Kultur- och fritidsförvaltningen förfogar över och med tanke på det stora behovet av spontanyta, utegym och efterfrågan på en

29 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 29 (43) Sammanträdesdatum konstgräsplan ansåg förvaltningen det tveksamt att upplåta ytan. Kultur- och fritidsförvaltningen ser också en potential i att rusta upp området efter ovan nämnda behov. Underlag för beslut - E-förslag daterat Förslag till beslut 1. E-förslaget avslås. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. E-förslaget avslås. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

30 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 30 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/2 16 Budgetuppföljning november 2015 Sammanfattning Per november månad har förvaltningen förbrukat 88,7 % av årsbudgeten. Det ackumulerade utfallet är 162,5 mnkr mot budgeterade 165,6 mnkr vilket ger ett överskott på 3,1 mnkr, en budgetavvikelse på 1,9 %. I budgetramen för 2015 ingår 2,2 mnkr avseende ersättning för ökade kostnader för avställda idrottshallar. Dessa 2,2 mnkr var villkorade och fick endast tas i anspråk efter beslut av kommunstyrelsen. Enligt KS beslut får förvaltningen inte ta 1,5 mnkr av dessa medlen i anspråk och förväntas därmed att vid bokslutet 2015 göra ett överskott på motsvarande. Föreningsbidraget påverkar förvaltningens utfall negativit med -0,1 mnkr genom att den periodiserade årsbudgeten inte harmoniserar med utbetalningarna. Föreningsbidraget syftar till att i slutänden gå jämnt ut. Vidare är nämndens reserv orörd och påverkar resultatet positivt med +0,9 mnkr. Resultat exklusive föreningsbidrag är ett överskott på +3,2 mnkr. Förvaltningens siktar på att kunna återbetala de 1,5 mnkr för idrottshallarna samt hålla större delen av nämndens reserv oförburkad och efter november månad är prognosen för helåret ett överskott på +2,2 mnkr. En budgetavvikelse på 1,2 %. Förvaltningens synpunkter Se tjänsteskrivelse Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Budgetuppföljning november 2015 Förslag till beslut 1. Förvaltningens uppföljning och prognos godkänns.

31 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 31 (43) Sammanträdesdatum Överläggningar i arbetsutskottet Arbetsutskottet överlämnar ärendet till nämnden utan eget ställningstagande.

32 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 32 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Biblioteksplan för Haninge kommun Sammanfattning I bibliotekslagen står det att varje kommun ska ha en biblioteksplan. Haninge kommuns nuvarande biblioteksplan togs fram 2005 och reviderades Det är hög tid att ny biblioteksplan antas och därför har ett förslag till biblioteksplan för Haninge kommun tagits fram. I framtagandet av biblioteksplanen har bibliotekens tre verksamhetschefer och en grupp av personalrepresentanter varit delaktiga. Även gymnasiechefen och grundskolechefen har varit delaktiga i de delar av planen som rör skolan och skolbibliotek. Arbetet påbörjades i mars Förvaltningens synpunkter Förslaget till biblioteksplan beskriver läget idag för biblioteken i Haninge och på ett nationellt plan. Ett antal utvecklingsområden för biblioteken i Haninge föreslås. Även ett aktivt arbete med statistik och nyckeltal föreslås påbörjas i och med den nya biblioteksplanen. Förvaltningen föreslår att förslaget till biblioteksplan sänds på remiss till övriga nämnder i Haninge kommun med sista svarsdag Därefter bereder förvaltningen ärendet igen och eventuella revideringar i förslaget till biblioteksplan görs innan nämnden får det för ställningstagande. Ärendet sänds sedan till kommunfullmäktige, som slutligt fastställer biblioteksplanen. Underlag för beslut - Biblioteksplan för Haninge kommun förslag Förslag till beslut 1. Förslag till biblioteksplan för Haninge kommun godkänns att sändas på remiss till övriga nämnder i Haninge kommun med sista svarsdag Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

33 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 33 (43) Sammanträdesdatum Överläggningar i arbetsutskottet Arbetsutskottet överlämnar ärendet till nämnden utan eget ställningstagande. Expedieras: Akt, samtliga nämnder i Haninge kommun För verkställighet: För kännedom:

34 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 34 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/91 18 Offentligt konstprojekt i Eskilsstråket Sammanfattning Till Eskilsstråket föreslås följande konstnärliga gestaltning av Jonas Nobel. Haninge kommuns geologiska historia består av tre podier, tre betongskulpturer, en bok och ett skyltsystem. Skulpturerna är placerade på tre olika platser, vid början av stråket närmast Poseidons gränd, vid övergångstället och vid infarten till Eskilsparken. Skulpturerna är så pass tunga att de är placerade direkt på marken. Förvaltningens synpunkter En enig samrådsgrupp beslöt att rekommendera Jonas Nobels förslag till konstnärlig gestaltning för Eskilsstråket. Konstnären har tagit fasta på och följt uppdragsprogrammets syfte och mål på ett tillfredsställande vis. Innan verket monteras på plats kommer boende att bjudas in till en presentation av gestaltningen. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Förslag till konstnärlig gestaltning för Eskilsstråket - Skissförslag av Jonas Nobel Uppdragsprogram Eskilsstråket Förslag till beslut 1. Skissförslag av Jonas Nobel för Eskilsstråket godkänns. 2. Den konstnärliga gestaltningens uppförande finansieras enligt tidigare beslut med kr ur investeringsmedlen för konstnärliga gestaltningar. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Skissförslag av Jonas Nobel för Eskilsstråket godkänns. 2. Den konstnärliga gestaltningens uppförande finansieras enligt tidigare beslut med kr ur investeringsmedlen för konstnärliga gestaltningar.

35 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 35 (43) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt För verkställighet: Ulrika Sten För kännedom: Liz-Marie Eriksson

36 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 36 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/67 19 Utredning om införande av koloniverksamhet i Haninge kommun Sammanfattning Utredningen visar att det finns goda förutsättningar för införande av koloniverksamhet i Haninge kommun. Kultur- och fritidsnämnden är den nämnd som anses vara bäst lämpad för att ansvara för koloniverksamhet. Då mycket av den verksamhet som idag bedrivs under sommaren riktar sig till yngre barn skulle en koloniverksamhet inledningsvis med fördel kunna rikta sig till ungdomar i åldern år(åk 7-9). För att säkerställa att så många som möjligt erbjuds möjligheten att delta i verksamheten bör en låg deltagaravgift eftersträvas. Tillgången till lokaler i skärgårdsmiljö som går att hyra för koloniverksamhet anses vara god. Verksamheten kan bedrivas i kommunal regi eller utföras av en extern aktör på uppdrag av en nämnd. Kultur- och fritidsförvaltningen har erfarenhet av att driva liknande verksamhet sedan tidigare och kostnaden för en veckas koloniverksamhet motsvarar ca kr. Intresset att driva koloniverksamhet finns hos lokala föreningar men skulle behöva utredas vidare då det i dagsläget inte finns något konkret förslag föreningarna kan ta ställning till. Förvaltningens synpunkter I utredningen behandlas frågorna: - Ansvar för verksamheten och ansvar för drift - Målgrupp - Deltagaravgiftens utformning - Ekonomi - Lämpliga lokaler och lokalisering Se utredning för utförlig beskrivning av dessa områden.

37 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 37 (43) Sammanträdesdatum Underlag för beslut - Protokollsutdrag kommunfullmäktige Motion från Nafi Cilgin (V) om att införa koloniverksamhet för Haninges barn. - Utredning Förutsättningar för införande av koloniverksamhet i Haninge kommun Förslag till beslut 1. Utredningen godkänns och sänds till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Utredningen godkänns och sänds till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, kommunstyrelsen För verkställighet: För kännedom: grund- och förskolenämnden, socialnämnden

38 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 38 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Remiss: Motion från Martina Mossberg (M) och Joakim Goding (M) om Skutans gård Sammanfattning Moderaterna har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att uppdra åt Kultur- och fritidsnämnden att lägga ut verksamheten på Skutans gård på entreprenad för att säkra en djurverksamhet med långsiktig hållbar framtid för Haninges barn och unga. I motionen skriver man att Skutans gård under en längre tid haft problem med ekonomin, att det varit en hög omsättning i styrelsen och att det rapporterats om uteblivna löner och indragna tillstånd för djurhållning. Man poängterar att Skutans gård är en strategiskt bra verksamhet som når många barn och unga i Haninge och att vi måste agera då barn, unga, djur och anställda kan komma att fara illa. Moderaterna föreslår därför att Kultur- och fritidsförvaltningen ska lägga ut verksamheten på entreprenad när nuvarande kontrakt går ut Förvaltningens synpunkter Sedan motionen skrevs har föreningen på grund av ekonomiska problem begärt sig själva i konkurs. En konkursförvaltare har via budgivning utsett en ny aktör som i sin helhet har tagit över det avtal som Haninge Kommun har haft med Föreningen Skutans gård. Den nya aktören, Linda Pettersson, bedriver i dag ridskoleverksamhet vid Berga Lantbrukskola och tillträdde avtal och verksamhet Kultur- och fritidsförvaltningen har av Kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att påbörja en upphandling av verksamheten då nuvarande avtal löper ut Underlag för beslut - Motion från Martina Mossberg (M) och Joakim Goding (M) om Skutans gård.

39 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 39 (43) Sammanträdesdatum Förslag till beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: För kännedom: Områdeschef norr

40 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 40 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/10 21 Ansökan om bidrag för föreningsdriven öppen verksamhet Haninge brukshundklubb Sammanfattning Föreningen Haninge brukshundklubb ansöker om kr för renovering av gammal eldragning samt nyinstallation på nyanlagd träningsplan. Bidragsansökningar som överstiger kr beslutas av kultur- och fritidsnämnden. Förvaltningens synpunkter Bidrag till föreningsdriven öppen verksamhet ges inom tre kategorier: handikapp, skärgård och övrigt. Haninge brukshundklubbs ansökan ryms inom kategorin övrigt vars syfte är att stödja en öppen verksamhet för allmänheten som föreningen driver. Förvaltningen föreslår att ansökan avslås på grund av att sedvanliga fastighetsinstallationer bör fastighetsägaren ansvara för och även finansiera. Bidraget anses inte gynna föreningens huvudsakliga verksamhet. Underlag för beslut - Ansökan om bidrag för föreningsdriven öppen verksamhet från Haninge brukshundklubb. Förslag till beslut 1. Ansökan om bidrag avslås på grund av att sedvanliga fastighetsinstallationer bör fastighetsägaren ansvara för och även finansiera. Bidraget anses inte gynna föreningens huvudsakliga verksamhet. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Ansökan om bidrag avslås på grund av att sedvanliga fastighetsinstallationer bör fastighetsägaren ansvara för och även finansiera. Bidraget anses inte gynna föreningens huvudsakliga verksamhet.

41 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 41 (43) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: berörd förening

42 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 42 (43) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/53 22 Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Enligt 6 kap 35 kommunallagen ska delegationsbeslut anmälas till nämnden. Delegationsbeslut fattade under oktober och november 2015, samt arbetsutskottets beslut , redovisas i bilagor. Underlag för beslut - AU-beslut Delegationsbeslut okt-nov förvaltningschef - Delegationsbeslut okt-nov områdeschef norr - Delegationsbeslut okt-nov områdeschef central - Delegationsbeslut okt-nov t.f. områdeschef syd Förslag till beslut 1. Anmälan av delegationsbesluten godkänns. Överläggningar i arbetsutskottet Arbetsutskottet överlämnar ärendet till nämnden utan eget ställningstagande.

43 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Kallelse/dagordning 43 (43) Sammanträdesdatum Meddelanden Sammanfattning Nämnden delges för kännedom följande ärenden: - Protokollsutdrag kommunstyrelsen Fördelning av Klimatmiljonen Protokollsutdrag socialnämnden Korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov över 12 år enligt LSS - Ändring av utförare Förslag till beslut 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Överläggningar i arbetsutskottet Arbetsutskottet överlämnar ärendet till nämnden utan eget ställningstagande.

44 Bilagor

45 Sidan 1 av 158 bilaga 4

49 Sidan 5 av 158 bilaga 5 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/135 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Skapa en "wall of fame" i Torvalla simhall Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen skapar en Wall of Fame i Torvalla simhall för att uppmärksamma duktiga simmare. Förslag ges att ha en plats i simhallen med namnen på Södertörns SS hedersmedlemmar samt deras aktiva år. Genom detta anser förslagsställaren att hallen och simsällskapet får sin rättmätiga och personliga historia visad och att Haninge kommunen kan stolt visa upp att vi är och skall förbli en idrottskommun av rang. Vid kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts möte återremitterades ärendet till förvaltningen för att vidare utreda kriterierna för en hedersplats och en eventuell breddning till idrottsutövare inom samtliga idrotter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positivt inställd till medborgarförslaget. På uppdrag från arbetsutskottet har kriterierna för en hedersplats i simhallen förtydligats. Förvaltningen föreslår följande kriterier: 1. Simmaren ska tillhöra eller ha tillhört Södertörns SS när medaljen togs. 2. Simmaren ska ha vunnit ett EM eller tagit en medalj i VM eller OS. Utnämningar sker förslagsvis i samarbete med simklubben Södertörns SS. Att uppmärksamma idrottsutövare från Haninge som vunnit stora mästerskap står med som en av aktiviteterna i förvaltningens aktivitetsplan, som är kopplat till det Idrottspolitiska programmet, så en wall of fame skulle även gå väl i linje med det arbetet. I och med att ärendet återremitterades har förvaltningen tittat på möjligheterna att bredda hedersväggen till att omfatta fler idrotter POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

50 Sidan 6 av 158 bilaga 5 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/135 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg än simning. Förvaltningen ser inte att det idag finns en lämplig plats för en sådan vägg och ser också svårigheter i att upprätthålla kvalitén på en sådan bred satsning. Det skulle innebära stor arbetsinsats från föreningarna att rapportera och fotografera utövarna. Det skulle även vara svårt att sätta gemensamma kriterier för alla idrotter såväl individuella som lagidrotter. Förvaltningen vidhåller därför tidigare förslag till beslut att bifalla medborgarförslaget om att skapa en wall of fame i Torvalla simhall. Om väggen skulle visa sig uppskattad och arbetet med den fortlöper smidigt kan förvaltningen titta vidare på att i framtiden utöka till fler idrotter på annan plats. Uppdraget ligger som tidigare nämnts väl i linje med det idrottspolitiska programmets aktiviteter. Svårigheter med plats och att sätta gemensamma kriterier kvarstår dock som frågor att lösa. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat Protokollsutdrag kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget bifalles. 2. Förvaltningen får i uppdrag att skapa en wall of fame i Torvalla utifrån föreslagna kriterier. Maria Lindeberg Förvaltningschef

51 Sidan 7 av 158 bilaga 5 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/135 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Expedieras: Akt, KS För verkställighet: Jan Molin verksamhetschef Torvalla För kännedom: Förslagsställaren, Södertörns SS

52 Sidan 8 av 158 bilaga 5 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2015/ Medborgarförslag: Skapa en wall of fame i Torvalla simhall Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen skapar en Wall of Fame i Torvalla simhall för att uppmärksamma duktiga simmare. Förslag ges att ha en plats i simhallen med namnen på Södertörns SS hedersmedlemmar samt deras aktiva år. Genom detta anser förslagsställaren att hallen och simsällskapet får sin rättmätiga och personliga historia visad och att Haninge kommunen kan stolt visa upp att vi är och skall förbli en idrottskommun av rang. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positivt inställd till förslaget men anser att det bör finnas tydliga kriterier gällande vad som ska gälla för att få en hedersplats i simhallen. Förslagsvis att man ska ha vunnit ett EM, VM eller tagit en olympisk medalj. Utnämningar bör ske i samarbete med simklubben Södertörn SS. Att uppmärksamma idrottsutövare från Haninge som vunnit stora mästerskap står med som en av aktiviteterna i förvaltningens aktivitetsplan, som är kopplat till det Idrottspolitiska programmet, så en wall of fame skulle även gå väl i linje med det arbetet. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget bifalles. 2. Förvaltningen får i uppdrag att skapa en wall of fame i Torvalla utifrån föreslagna kriterier. Utdragsbestyrkande

53 Sidan 9 av 158 bilaga 5 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum Överläggningar i arbetsutskottet Christer Erlandsson (S) yrkar att ärendet återremitteras till förvaltningen för att vidare utreda kriterierna för en hedersplats och en eventuell breddning till idrottsutövare inom samtliga idrotter. Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag till beslut och att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Christer Erlandssons förslag. Arbetsutskottets beslut 1. Ärendet återremitteras till förvaltningen för att vidare utreda kriterierna för en hedersplats och en eventuell breddning till idrottsutövare inom samtliga idrotter. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: Jan Molin verksamhetschef Torvalla För kännedom: Förslagsställaren, Södertörns SS Utdragsbestyrkande

55 Sidan 11 av 158 bilaga 6 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/146 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Anlägg ett utegym i Rudans friluftsområde Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

56 Sidan 12 av 158 bilaga 6 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/146 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Maria Lindeberg Förvaltningschef Expedieras: Akt, KSF För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

58 Sidan 14 av 158 bilaga 7 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/152 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Ställ upp ett utegym i anslutning till Krokodilbergets bad Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

61 Sidan 17 av 158 bilaga 8 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/153 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Bygg ett utegym vid Rudan Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

62 Sidan 18 av 158 bilaga 8 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/153 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Maria Lindeberg Förvaltningschef Expedieras: Akt, KSF För verkställighet: För kännedom: Förslagställaren

64 Sidan 20 av 158 bilaga 9 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/155 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Bygg ett utegym vid Krokodilbadet Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

67 Sidan 23 av 158 bilaga 10 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/156 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanvedens idrottsplats Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym. Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

70 Sidan 26 av 158 bilaga 11 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/157 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanvedens IP Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

73 Sidan 29 av 158 bilaga 12 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/158 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Ett utegym vid Hanveden Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

76 Sidan 32 av 158 bilaga 13 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/159 Handläggare Sara Nilsson, idrottsstrateg Medborgarförslag: Ett utegym vid Rudans friluftsgård Sammanfattning I ett medborgarförslag, daterat , föreslås att kommunen ska bygga ett utomhusgym Förvaltningens synpunkter Utomhusgym har under senare år blivit en populär företeelse och i många kommuner har det byggts utomhusgym i parker och i anslutning till motions- och friluftsområden. Det har inkommit flera medborgarförslag och synpunkter om att kommunen bör bygga utomhusgym, de flesta har lyft Rudan och Hanveden som önskade platser. Under 2015 har ett enklare utomhusgym byggts i Brandbergsparken, som en del av projektet Nyfiken park. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att bygga utomhusgym. I Haninge kommuns idrottspolitiska program lyfts det fram att möjligheterna till spontanidrott och självorganiserade aktiviteter ska stöttas. Utomhusgym ligger helt i linje med idrottspolitiska programmets intentioner och finns även med i förvaltningens aktivitetsplan för genomförandet av programmet. Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om att bygga två utomhusgym under Ett vid Hanvedens IP och ett vid Rudan. Förvaltningen fick även i uppdrag att fortsatt utreda extern finansiering för ytterligare utomhusgym. De personer som lämnat förslag på utomhusgym har bjudits in till dialogmöte för möjlighet att lämna ytterligare synpunkter om kommande utomhusgyms utformning. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Förslag till beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

79 Sidan 35 av 158 bilaga 14 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/168 Handläggare Klas Sandberg, utredare E-förslag: Medlemsomröstning i Haninges idrottsrörelse angående Multisporthall/Airdome på Svartbäckens BP Sammanfattning Förslagsställaren föreslår via E-förslag att Haninge kommun genomför en medlemsröstning utifrån Haninges föreningars medlemsregister, med korrekt information om hallen, kostnader och dess placering, och låta det demokratiska resultatet avgöra beslutet om ett upplåtande av Svartbäckens BP. E-förslaget har samlat 25 st. onlineunderskrifter. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsnämnden hanterade frågan om att upplåta marken på Svartbäckens BP för en airdome och beslutade då enligt förvaltningens förslag att inte upplåta marken. Förvaltningen var positiv till initiativet men såg inte Svartbäckens BP som en lämplig plats då efterfrågan från Vendelsö IK saknas (som varit enda förening som året innan utnyttjat bollplanen) samt att en remiss till idrottsföreningarna i Haninge inte gav tillräckligt starka svar för upplåtandet av marken. Remissen riktades till styrelsen i varje förening och inte medlemmarna. Detta på grund av att styrelsen är vald av medlemmarna på demokratisk väg och således den naturliga motparten vid remissförfarandet. Dessutom riskerar en fotbollsyta i Lyckeby att försvinna på grund av planerat idrottshallbygge. Svartbäckens BP är en av få ytor som Kultur- och fritidsförvaltningen förfogar över och med tanke på det stora behovet av spontanyta, utegym och efterfrågan på en konstgräsplan ansåg förvaltningen det tveksamt att upplåta ytan. Kultur- och fritidsförvaltningen ser också en potential i att rusta upp området efter ovan nämnda behov. Underlag för beslut - E-förslag. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

80 Sidan 36 av 158 bilaga 14 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/168 Handläggare Klas Sandberg, utredare Förslag till beslut - E-förslaget avslås. Maria Lindeberg Förvaltningschef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

82 Sidan 38 av 158 bilaga 15 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/223 Handläggare Klas Sandberg, utredare E-förslag: Multisporthall (Airdome) till Svartbäckens bollplan Sammanfattning Förslagsställaren föreslår via e-förslag att kultur- och fritidsnämnden tillåter bygget av en multisporthall (airdome) på Svartbäckens BP för att åtgärda bristen på träningstider för föreningarna i Haninge. Förslagsställaren skriver att Vendelsö IKs klubbstyrelse meddelat kommunen att man inte vill se en hall på Svartbäckens BP, vilket är en uppfattning som förslagsställaren inte delar. I förslaget står att klubben inte har frågat sina medlemmar vad de tycker och att styrelsen inte har mandat att företräda varken medlemmarna eller de boende i Svartbäcken/Ramsdalen/Vendelsö. Förslagsställaren är övertygad om att en airdome i Svartbäcken behövs och bör byggas snarast. Förslagsställaren är boende i Svartbäcken och skriver att det sker ytterst lite, om någon, spontanidrott på ytan och att det därför inte är ett giltigt skäl för att inte bygga hallen. Förslagsställaren delar inte Vendelsö IK:s klubbstyrelses uppfattning att hallen skulle ha en segregerande effekt på grund av att den är i privat regi. E-förslaget har fått 35 onlineunderskrifter. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsnämnden hanterade frågan om att upplåta marken på Svarbäckens BP för en airdome och beslutade då enligt förvaltningens förslag att inte upplåta marken. Förvaltningen var positiv till initiativet men såg inte Svarbäckens BP som en lämplig plats då efterfrågan från Vendelsö IK (den enda förening som tidigare år utnyttjat bollplanen) saknades och den remiss till idrottsföreningarna i Haninge inte gav tillräckligt starka svar för upplåtandet av marken. Förvaltningen anser att styrelsen i en förening är den naturliga motparten för kommunikation då de är POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

83 Sidan 39 av 158 bilaga 15 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/223 Handläggare Klas Sandberg, utredare valda på demokratisk väg av medlemmarna att bland annat leda och representera föreningen och dess verksamhet. En yta för fotboll riskerar också att försvinna på grund av planerat idrottshallbygge i Lyckeby. Svartbäckens BP är en av få ytor som Kultur- och fritidsförvaltningen förfogar över och med tanke på det stora behovet av spontanyta, utegym och efterfrågan på en konstgräsplan ansåg förvaltningen det tveksamt att upplåta ytan. Kultur- och fritidsförvaltningen ser också en potential i att rusta upp området efter ovan nämnda behov. Underlag för beslut - E-förslag daterat Förslag till beslut 1. E-förslaget avslås. Maria Lindeberg Förvaltningschef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

85 Sidan 41 av 158 bilaga 16 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/2 Handläggare Liz-Marie Eriksson, controller Budgetuppföljning november 2015 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens ursprungliga budgetram uppgick till 181,4 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i maj ( ) att kultur- och fritidsförvaltningen får ta i anspråk 1,7 mnkr av föregående års nettoresultat samt tidigare fonderade medel på totalt 2,5 mnkr, resterande 0,8 mnkr fonderas enligt beslutet till budgetåret Därmed uppgår nämndens totala budget för 2015 till 183,1 mnkr. Per november månad har förvaltningen förbrukat 88,7 % av årsbudgeten. Det ackumulerade utfallet är 162,5 mnkr mot budgeterade 165,6 mnkr vilket ger ett överskott på 3,1 mnkr, en budgetavvikelse på 1,9 %. I budgetramen för 2015 ingår 2,2 mnkr avseende ersättning för ökade kostnader för avställda idrottshallar. Dessa 2,2 mnkr var villkorade och fick endast tas i anspråk efter beslut av kommunstyrelsen. Enligt KS beslut får förvaltningen inte ta 1,5 mnkr av dessa medlen i anspråk och förväntas därmed att vid bokslutet 2015 göra ett överskott på motsvarande. Föreningsbidraget påverkar förvaltningens utfall negativit med -0,1 mnkr genom att den periodiserade årsbudgeten inte harmoniserar med utbetalningarna. Föreningsbidraget syftar till att i slutänden gå jämnt ut. Vidare är nämndens reserv orörd och påverkar resultatet positivt med +0,9 mnkr. Resultat exklusive föreningsbidrag är ett överskott på +3,2 mnkr. Förvaltningens siktar på att kunna återbetala de 1,5 mnkr för idrottshallarna samt hålla större delen av nämndens reserv oförburkad och efter november månad är prognosen för helåret ett överskott på +2,2 mnkr. En budgetavvikelse på 1,2 %. Förvaltningens synpunkter Se tjänsteskrivelse POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

86 Sidan 42 av 158 bilaga 16 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/2 Handläggare Liz-Marie Eriksson, controller Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Budgetuppföljning november 2015 Förslag till beslut 1. Förvaltningens uppföljning och prognos godkänns. Maria Lindeberg Förvaltningschef Liz-Marie Eriksson Controller Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

87 Sidan 43 av 158 bilaga Dnr: KOFN 2015/2 Ekonomiavdelningen, KSF Liz-Marie Eriksson Kultur- och fritidsnämnden Budgetuppföljning november 2015 Ekonomi Budgetuppföljning och prognos Kultur- och fritidsnämndens ursprungliga budgetram uppgick till 181,4 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i maj ( ) att kultur- och fritidsförvaltningen får ta i anspråk 1,7 mnkr av föregående års nettoresultat samt tidigare fonderade medel på totalt 2,5 mnkr, resterande 0,8 mnkr fonderas enligt beslutet till budgetåret Därmed uppgår nämndens totala budget för 2015 till 183,1 mnkr. Per november månad har förvaltningen förbrukat 88,7 % av årsbudgeten. Det ackumulerade utfallet är 162,5 mnkr mot budgeterade 165,6 mnkr vilket ger ett överskott på 3,1 mnkr, en budgetavvikelse på 1,9 %. I budgetramen för 2015 ingår 2,2 mnkr avseende ersättning för ökade kostnader för avställda idrottshallar. Dessa 2,2 mnkr var villkorade och fick endast tas i anspråk efter beslut av kommunstyrelsen. Enligt KS beslut får förvaltningen inte ta 1,5 mnkr av dessa medlen i anspråk och förväntas därmed att vid bokslutet 2015 göra ett överskott på motsvarande. Föreningsbidraget påverkar förvaltningens utfall negativit med -0,1 mnkr genom att den periodiserade årsbudgeten inte harmoniserar med utbetalningarna. Föreningsbidraget syftar till att i slutänden gå jämnt ut. Vidare är nämndens reserv orörd och påverkar resultatet positivt med +0,9 mnkr. Resultat exklusive föreningsbidrag är ett överskott på +3,2 mnkr. Förvaltningens siktar på att kunna återbetala de 1,5 mnkr för idrottshallarna samt hålla större delen av nämndens reserv oförburkad och efter november månad är prognosen för helåret ett överskott på +2,2 mnkr. En budgetavvikelse på 1,2 %.

88 Sidan 44 av 158 bilaga 16 Driftredovisning förvaltningen Resultaträkning År: Period: November Konto Utfall Jan - Nov 2015 Bud Ack Jan - Nov 2015 Avvikelse Jan - Nov 2015 Budget helår 2015 Utfall % av Budget Helår I10 - Taxor och avgifter ,6% I20 - Försäljning av verksamhet ,4% I30 - Bidragsintäkter ,4% I40 - Anslag I50 - Övriga Intäkter ,3% Summa I - Intäkter ,1% K10 - Lönekostnader ,9% K20 - Övriga personalkostnader ,8% K30 - Lokalkostnader ,8% K40 - Kostnader för bidrag ,7% K50 - Köp av tjänster ,2% K60 - Köp av varor ,1% K70 - Övriga kostnader ,1% K80 - Avskrivningar och ränta ,8% K81 - Finansiella kostnader Summa K - Kostnader ,5% Summa RR ,7% Totalt på förvaltningen är intäkterna lägre än budgeterat för perioden, vilket främst härrör från område central och beror på minskade intäkter i simhall på grund av färre besökare och minskad intäkt från gymentreprenören. Nytt avtal med Socialförvaltningen avseende LSS började gälla från och med första oktober, vilket innebär lägre intäkter. Bidragsintäkterna är ca 0,8 mnkr högre än budgeterat vilket beror på att Maximiljonen för byggandet av skaterampen i Vendelsömalmsgropen bokförs som ett bidrag. Intäkten motsvaras av lika stora kostnader, vilket på totalen går jämnt ut. Förvaltningens personalkostnader är lägre än beräknat för perioden. På flera ställen i förvaltningen finns vakanser som ännu ej blivit tillsatta, vilket gör att överskott skaps. Förvaltningen beräknar att vakanserna inom kort kommer tillsättas utifrån behov. Kostnaderna för föreningsbidrag är högre än budgeterat för perioden och påverkar förvaltningens utfall negativt med -0,1mnkr, vilket beror på att den periodiserade årsbudgeten inte harmoniserar med utbetalningarna, något som kommer räta ut sig succesivt de kommande månaderna. Lokalkostnaderna visar totalt ett underskott vilket till största delen beror på obudgeterade hyreskostander för Lida och Mårtensbergs idrottshallar. Förvaltningen har haft ökat öppethållande i Hanvedens idrottshall, vilket bidragit till högre energikostnader än beräknat. Investeringarna har inte kunnat avslutas som budgeterat, vilket gör att kapitalkostnaderna ligger under budget för perioden och överskottet kommer att fortsätta öka något vilket bidrar till förvaltningens förbättrade prognos för helåret.

89 Sidan 45 av 158 bilaga 16 Driftredovisning per område Utfall per område År: Period: November Konto Utfall Jan - Nov 2015 Bud Ack Jan - Nov 2015 Avvikelse Jan - Nov 2015 Budget helår 2015 Prognos Förvaltningschef och nämnd Utveckling och stöd Område Norr Område Central Område Syd Summa Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningschef och nämnd visar ett överskott på 4,5 mnkr. I överskottet ingår nämndens reserv. Förvaltningen erhöll ökad ram motsvarande 2,2 mnkr för ökade kostnader för idrottshallarna, då dessa var villkorade och endast fick tas i bruk efter beslut av KS ligger budgeten för detta under förvaltningschefen. Detta påverkat utfallet hos förvaltningschef positivt med 2,0 mnkr. Under förvaltningschef och nämnd ligger kostnaderna för ränta och avskrivningar som för närvarande visar ett överskott. Prognos för FC och nämn är ett överskott på 5,2 mnkr då överskottet på kapitalkostnaderna kommer fortsätta öka. Utveckling och stöd visar per november månad ett överskott på 1,0 mnkr. Största delen av överskottet härrör från fastighetsunderhållet där kostnaderna inte harmoniserat med periodiserade årsbudgeten, något som kommer rätta till sig framöver. Enheten har under året haft en del vakanser som gör att personalkostnaderna är lägre än beräknat. Prognosen för helåret är ett överskott på 0,4 mnkr. Områdenas resultat redovisas nedan: Område Norr År: Period: November Konto Utfall Jan - Nov 2015 Bud Ack Jan - Nov 2015 Avvikelse Jan - Nov 2015 Budget helår 2015 Områdesledning Livskvalitet och folkhälsa Barn och unga rustas för vuxenlivet Information och kunskap Summa Område Norr Område norr har förbättrat sitt resultat från föregående månad och per sista november visar området ett underskott på -1,2 mnkr. Föreningsbidragen ligger under område norr och periodiserade årsbudgeten harmoniserar inte med utbetalningarna, vilket per oktober månad ger ett underskott på -0,1 mnkr som påverkar områdets resultat med motsvarande summa. Föreningsbidraget syftar till att i slutänden bli noll. Livskvalitet och folkhälsa Föreningsbidragen ligger under strategiområdet Livskvalitet och folkhälsa och har i dagsläget

90 Sidan 46 av 158 bilaga 16 som sagt ett underskott. Det är enligt plan och kommer räta upp sig vid årets slut. Elförbrukningen är högre än prognos. Skaterampen i Vendelsömalmsgropen blev dyrare än beräknat och gjorde att Maximiljonen inte räckte till för att täcka alla kostander, vilket gett strategiområdet obudgeterade kostnader. Området har också obudgeterade kostnader för Mårtensbergs idrottshall som påverkar periodens resultat negativt. Barnkulturbudgeten har en budget i balans. Strategiområdet prognostiserar ett underskott på -0,7 mnkr. Barn och unga rustas för vuxenlivet Strategiområdet visar ett underskott på -1,3 mnkr, vilket till största delen härrör från Brandbergsgården som haft högre hyreskostander än budgeterat. Därutöver har Brandbergsgården under sommaren drivit Brandbergsbadet som tyvärr drabbats av brand och inbrott, vilket resulterat i ökade kostnader. På Lyckebygården har man en högre kostnad för timvikarier, vilket beror på högt antal besökande ungdomar. I dagsläget besöker cirka 300 barn och ungdomar fritidsgården dagligen. Prognosen för helåret är ett underskott på -1,2 mnkr. Information och kunskap Musikskolan redovisar ett överskott i budget. Lönekostnaderna har ett litet överskott vilket beror på en del frånvaro och vissa lärare har inte fullt underlag i sina tjänster, varpå vi har kunnat hålla nere vikariekostnaden. Kulturskolan visar för närvarande ett överskott på 0,7 mnkr då etableringen inte gått i den takt som planerats. Prognosen pekar mot ett överskott på 0,5 mnkr. Brandbergen och Ornö bibliotek har en budget i balans. En oro för intäkter finns, och vi ska göra en översyn gällande detta, och då vi saknar en intäktspost som fanns Prognosen pekar mot en budget i balans. Prognos område norr Prognosen pekar mot ett underskott på -1,4 mnkr. Område Central År: Period: November Konto Utfall Jan - Nov 2015 Bud Ack Jan - Nov 2015 Avvikelse Jan - Nov 2015 Budget helår 2015 Områdesledning Livskvalitet och folkhälsa Barn och unga rustas för vuxenlivet Information och kunskap Summa Område Central Per november månad visar område central ett resultat på -0,7 mnkr. Prognosen för 2015 är ett underskott på -1,1 mnkr. Livskvalitet och folkhälsa Strategiområdet livskvalitet och folkhälsa redovisar ett underskott på -1,5 mnkr för perioden.

91 Sidan 47 av 158 bilaga 16 Avseende Torvalla Sportcentrum ligger intäkterna på -2,2 mnkr under budget. Detta förklaras av eftersläpning av faktureringar, minskade simhallsintäkter, lägre utdelning från Actic. En renovering av pelare i simhallen medför dessvärre att Plasken och lekbassängen hålls stängda under minst sex veckor vilket medför sämre intäkter till simhallen. Kulturhuset visar en minskad intäkt avseende hyra från kaféet då tidigare kaféentreprenör lämnade verksamheten plötsligt. Den nya entreprenören Bönorna i Handen är nu på plats. Prognosen för strategiområdet är ett underskott på 1,4 mnkr Prognosen för helåret för strategiområdet är ca -1,5 mnkr i underskott. Barn och unga rustas för vuxenlivet Strategiområdet barn och unga visar ett överskott på 0,2 mnkr mot budget. Lakeside har genererat den största delen av detta överskott med 0,4 mnkr. Detta beror på att rekrytering av vikarier för föräldraledig samt deltidssjukskrivning lagts åt sidan under vårens och sommarens intensiva flyttperiod. Under hösten kommer några inköp att genomföras för att rusta verksamheten. Ekens fritidsgård visar ett överskott på 0,04 mnkr mot budget vilket beror på två medarbetare som är långtidssjukskrivna och som ersätts av timanställda. Prognosen för strategiområdet är ett överskott på 0,3 mnkr. Information och kunskap Strategiområdet information och kunskap redovisar ett överskott på 0,5 mnkr. Detta beror på att en hög personalomsättning och att det tar tid att rekrytera. Från första oktober är biblioteket fullt bemannat igen. Biblioteket ligger medvetet med lite eftersläpning i inköp av medier då de flesta boksläppen kommer på hösten. Ett visst IT-strul har resulterat i mindre intäkter av kopiering och utskrift. Prognosen för helåret är ett överskott på 0,1 mnkr. Prognos område central För område central som helhet prognostiserar vi med ett underskott på -1,0 mnkr för helåret. Område Syd År: Period: November Konto Utfall Jan - Nov 2015 Bud Ack Jan - Nov 2015 Avvikelse Jan - Nov 2015 Budget helår 2015 Områdesledning Livskvalitet och folkhälsa Barn och unga rustas för vuxenlivet Information och kunskap Summa Område Syd Per november månad visar område syd ett underkott på -0,5 mnkr. Prognos för helåret är ett underskott på -0,9 mnkr. Livskvalitet och folkhälsa Per november månad visar strategiområdet en avvikelse på -1,6 mnkr. Avvikelsen beror på

92 Sidan 48 av 158 bilaga 16 obudgeterade kostnader för Lidaskolans idrottshall som påverkar strategiområdets resultat negativt med -0,6 mnkr. Därutöver har strategiområdet 0,4 mnkr högre energikostnader för Hanveden än budgeterat, då ishallen hållit extra länge. Strategiområdet väntar in hyresintäkter och beräknar att underskottet kommer minska något. Prognosen för helåret är ett underkott på -1,6 mnkr. Barn och unga rustas för vuxenlivet, inklusive LSS Strategiområdet för barn och unga inkluderar fem olika verksamheter som tillsammans står för en positiv avvikelse motsvarande +0,6 mnkr för perioden, vilket främst beror på lägre personalkostander än budgeterat för perioden. Åbygården har ett minskat löneuttag med anledning av en pågående rekrytering där vikarietjänsten kostar mindre än ordinarie. Nytt avtal med Socialförvaltningen avseende LSS verkasamheten gör att intäkterna för Jordbrogården minskar och verksamheten prognosticerar med ett underskott på ca -0,5 tkr. Totalt för strategiområdet prognostiseras ett överskott på +0,3 mnkr. Information och kunskap Strategiområdet Information och kunskap visar på en sammanlagd avvikelse om +0,3 mnkr. Överskottet beror till största delen på vakanser som ännu inte blivit tillsatta. Strategiområdet prognosticerar ett överskott på +0,3 mnkr för helåret. Prognos område syd Efter november månad visar prognosen för helåret ett underskott på -0,9 mnkr. Känslighets- och riskanalys Kommentar känslighets- och riskanalys Positiv risk, tkr Negativ risk, tkr Nytt LSS avtal från och med 1/ Summering: Från och med första oktober gäller nytt avtal med socialförvaltningen kring LSS verksamheten. Nya avtalet innebär lägre ersättning, hur stor sänkningen blir är svårt att beräkna då ersättningen baseras på ungdomarnas närvaro som kan variera. Uppskattnigen är 1,0 mnkr i lägre intäkter.

93 Sidan 49 av 158 bilaga 17 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/165 Handläggare Anna Westerlund, biblioteksstrateg Biblioteksplan för Haninge kommun Sammanfattning I bibliotekslagen står det att varje kommun ska ha en biblioteksplan. Haninge kommuns nuvarande biblioteksplan togs fram 2005 och reviderades Det är hög tid att ny biblioteksplan antas och därför har ett förslag till biblioteksplan för Haninge kommun tagits fram. I framtagandet av biblioteksplanen har bibliotekens tre verksamhetschefer och en grupp av personalrepresentanter varit delaktiga. Även gymnasiechefen och grundskolechefen har varit delaktiga i de delar av planen som rör skolan och skolbibliotek. Arbetet påbörjades i mars Förvaltningens synpunkter Förslaget till biblioteksplan beskriver läget idag för biblioteken i Haninge och på ett nationellt plan. Ett antal utvecklingsområden för biblioteken i Haninge föreslås. Även ett aktivt arbete med statistik och nyckeltal föreslås påbörjas i och med den nya biblioteksplanen. Förvaltningen föreslår att förslaget till biblioteksplan sänds på remiss till övriga nämnder i Haninge kommun med sista svarsdag Därefter bereder förvaltningen ärendet igen och eventuella revideringar i förslaget till biblioteksplan görs innan nämnden får det för ställningstagande. Ärendet sänds sedan till kommunfullmäktige, som slutligt fastställer biblioteksplanen. Underlag för beslut - Biblioteksplan för Haninge kommun förslag Förslag till beslut 1. Förslag till biblioteksplan för Haninge kommun godkänns att sändas på remiss till övriga nämnder i Haninge kommun med sista svarsdag Paragrafen förklaras omedelbart justerad. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

94 Sidan 50 av 158 bilaga 17 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Utveckling och stöd KOFN 2015/165 Handläggare Anna Westerlund, biblioteksstrateg Maria Lindeberg Förvaltningschef Expedieras: Akt, samtliga nämnder i Haninge kommun För verkställighet: För kännedom:

95 Sidan 51 av 158 bilaga 17 Biblioteksplan för Haninge kommun Förslag 13 november 2015 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Biblioteksplan för Haninge kommun FÖRSLAG MM-DD Beslutat av Ansvarig avdelning och dokumentförvaltare (namn) Reviderad Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsförvaltningen, Utveckling och stöd Dokumentinformation Diarienr Version Planen har utarbetats på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden och beskriver inriktningen för biblioteken i Haninge. KOFN 2015/

96 Sidan 52 av 158 bilaga 17 Innehåll Inledning...3 Biblioteken i Haninge...4 Biblioteken - uppdrag, nytta och utbud...5 Media...6 Inte bara media...8 Medborgaren och besökaren...9 Det livslånga lärandet...9 Vad vill besökare ha?...10 Vilka når biblioteken inte och varför?...12 Bibliotekslagen...13 Nationella minoriteter...13 Andra språk än minoritetsspråken och svenska...14 Personer med funktionsnedsättning...14 Barn och unga...14 Hur når biblioteken ut?...16 Samverkan...17 Medarbetaren...18 Den digitala förväntan...18 Skolans roll...19 Nyckeltal...20 Utvecklingsområden för biblioteken i Haninge kommun...21 Referenser...22 Nationella styrdokument...22 Internationella dokument...22 Interna styrdokument...22 Källor

97 Sidan 53 av 158 bilaga 17 Inledning Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. 1 Enligt Bibliotekslagen ska alla kommuner ha en biblioteksplan. Haninges biblioteksplan omfattar den kommunala biblioteksverksamheten där verksamheten beskrivs och där ett antal frågor och utvecklingsområden för framtiden tas upp. Biblioteksplanen ska ligga till grund för verksamhets-planer. Biblioteksplanen ska ses som ett policydokument för kommande fem år och ska följas upp varje år och revideras senast Det kommer också att komma en nationell biblioteksstrategi, då Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att ta fram en sådan. Erik Fichtelius är den som kommer att leda arbetet med strategin. Slutrapport ska komma Hur den kommer att påverka biblioteksverksamheten nationellt, i regionen och i Haninge kommun får framtiden visa. 1 Bibliotekslagen 2013:801 3

98 Sidan 54 av 158 bilaga 17 Biblioteken i Haninge Biblioteken i Haninge består av fyra bibliotek - i Brandbergen, Handen, Jordbro och Västerhaninge, en bokbuss och ett mindre bibliotek på Ornö. Biblioteken finns i tre olika geografiska områden Brandbergen och Ornö i Norr, Handen i Central och Jordbro och Västerhaninge i Syd. Hela förvaltningen är organiserad och arbetar utifrån de geografiska indelningarna. Bokbussen är en resurs för hela kommunen men har sin hemmastation på biblioteket i Handen. Alla bibliotek har sin egen karaktär, mycket beroende på det område de befinner sig i, vilka målgrupper de ska rikta sig till och vilka besökare som kommer till biblioteket. Biblioteket i Brandbergen är det enda biblioteket i kommunen som är ett integrerat folk- och skolbibliotek och har därför dagligt öppethållande för Brandbergsskolan. Totalt är det 34 medarbetare och 32,13 årsverken på biblioteken. Sammanlagt har biblioteken öppet 144 timmar varje normalvecka (172,5 timmar med öppethållandet för Brandbergsskolan), timmar på ett år (2014). Biblioteken har olika roller och kompletterar varandra, när det gäller ansvar, media och kompetens. Detta ska ses som en styrka då det idag inte finns ett bibliotek som kan fungera oberoende av andra bibliotek och det enskilda bibliotekets styrka beror i hög grad på bibliotekssystemets styrka. 2 Samtliga medborgare i Haninge ska ha tillgång till fri biblioteksverksamhet i enlighet med Bibliotekslagen, oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, kön, religion, nationalitet, språk, samhällsklass eller funktionsnedsättning. Biblioteken i Haninge: är öppet, närvarande och inkluderande med fokus på mångfald följer medborgaren genom livet är platser där mötet mellan människor och mötet med information, lärande, kunskap, litteratur och läslust står i centrum är en verksamhet som gör skillnad i medborgarens vardag 2 Biblioteksplaner, s. 36f 4

99 Sidan 55 av 158 bilaga 17 Biblioteken - uppdrag, nytta och utbud Att biblioteken är viktiga är nog de flesta överens om men bilden av vad ett bibliotek är och vad dess uppgift är kan variera. Svensk biblioteksförening sätter fingret på detta då de har formulerat sig så här: Biblioteken likställs ofta med biblioteksrummet, och den mest synliga delen av denna. Detta blir en ytlig bild som inte innefattar alla delar av bibliotekens verksamhet. Därmed blir inte heller bibliotekens centrala roll tydlig, central för människors sociala och kulturella välfärd utan också för kommunens utveckling och tillväxt. Folkbiblioteken har sina rötter i folkbildningen men har över tid blivit allt viktigare för skolans arbete och informationsförsörjningen till olika delar av samhället. Enligt Svensk biblioteksförening står biblioteken sedan länge på flera olika ben: - De ska förmedla litteratur och främja läsning. - De ska vara ett stöd för olika former av utbildning. - De ska fungera som bildningsinstitutioner i den meningen att de ska vara arenor för människors fria kunskapssökande. - De ska svara för informationsförmedling till individer och grupper i olika delar av samhället. - De ska vara kulturinstitutioner och arbeta med till exempel utställningar och programverksamhet. Till det kommer också bibliotekets stora betydelse som ett offentligt rum och funktion som samhällets vardagrum. 3 Enligt SOM-undersökningen är biblioteken den samhällsinstitution som flesta svenskar har förtroende för, hela 70% har mycket eller ganska stort förtroende för biblioteken. 4 Utöver det stora förtroendet visar en dansk ekonomisk analys, publicerad i början av 2015, bibliotekens värde för samhället. Den visade att biblioteken årligen ökade den danska bruttonationalprodukten med två miljoner kronor. 5 Vad är det för verksamhet som utförs på biblioteken? Här kan man tala om kärnverksamhet och vad som sker utöver kärnverksamheten. Hur förändras synen på vad som anses ingå i kärnverksamheten? Det kan vara svårt att ringa in vad biblioteken faktiskt förväntas göra då verksamheten präglas av att det finns en mängd uppgifter som är viktiga och karakteriseras av sin bredd. Och även att bibliotekens verksamhet styrs av olika styrdokument på nationell och kommunal nivå. Det framgår i avsnittet om besökaren nedan (s. 9) att denne vill ha kunnig personal som ger ett gott bemötande, ett brett mediautbud och en lugn och rofylld miljö. Kanske kan vi säga att detta är bibliotekens kärnverksamhet? Litteraturförmedlingen och att inspirera till lustläsning står i fokus på biblioteken, både genom att tillhandahålla mediet i sig, men också genom den kunskap som personalen innehar och förmedlar till besökaren. Denna kunskap begränsar sig självklart inte bara till litteraturförmedling utan även till den bredd av frågor som personal på bibliotek möts av varje dag. Biblioteken fungerar lika ofta som en informationscentral, 3 Biblioteksplaner, s. 12f 4 Fakta om bibliotek, s

100 Sidan 56 av 158 bilaga 17 medborgarkontor och kunskapsförmedlare som rena litteraturförmedlare. Bredden i biblioteksverksamheten gör att förtroendet för biblioteket som kunskapsförmedlare är stort och besökarna är förvissade om att de kommer att få hjälp när de går dit. 6 Bibliotekens nytta för integrationen och att etablera sig i samhället är också central och visar sig på olika sätt. Det självklara är att biblioteken tillhandahåller media på olika språk och för att lära sig svenska. Utöver det är biblioteken en viktig träffpunkt där olika grupper kan mötas, t.ex. på språkcaféer som finns på flera bibliotek i Haninge. På biblioteken finns också möjlighet att få samhällsorienterad information och på så sätt bli delaktig i samhället och ta del av olika samhällstjänster. Biblioteken i Haninge har olika karaktär och har en större del av vissa låntagare (t.ex. ungdomar och äldre), som kan ses som prioriterade. Detta beror mycket på vilka områden biblioteken finns i, och hur mycket socioekonomiska faktorer spelar in. Trots detta behöver biblioteken, i framför allt referensarbetet men också till viss del utbudet, ta hänsyn till och ha fokus på alla åldrar och grupper, för alla åldrar och grupper kommer till biblioteket. Det bör påpekas att alla bibliotek inte kan tillgängliggöra all sorts service på alla bibliotek, utan att man ska se biblioteken i Haninge som en helhet, där dess samlade resurser kan tillgodose medborgarens biblioteksbehov. Bibliotekens verksamhet ska vara i balans mellan efterfrågan och de riktlinjer som finns och styras av bägge dessa. Utmaningen är att vara till för alla, samtidigt som varje individs behov ska kunna tillgodoses så långt som möjligt. Media Det finns en inköpsstruktur inom biblioteken i Haninge som reglerar hur inköpen hanteras och görs - de inköp som görs utifrån de hjälpmedel personalen har att tillgå för att få en överblick av utbudet på marknaden, men också de inköp som görs baserade på inköpsförslag från biblioteksbesökare. Alla inköp begrundas utifrån olika aspekter, som är beskrivna i de principer för medieurval som finns inom biblioteken i Haninge (se referenslista, s. 22). Det är viktigt att biblioteken tar hänsyn till vad som efterfrågas men också tillhandahåller smalare litteratur och litteratur som kan vara svår att hitta på den kommersiella marknaden. Biblioteken behöver ha ett brett och kvalitativt utbud av böcker, där efterfrågan är vägledande vid inköp av media. Det är viktigt att medieinköpen präglas av ett professionellt urval och en medvetenhet om medieurvalets helhet. Bibliotekslagen är tydlig i den här frågan, där det står att Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet 7. Viss media som efterfrågas kan vara omöjlig att få tag på via inköpskanaler. För att ändå tillgodose besökarens önskemål finns möjligheten att fjärrlåna viss media från andra bibliotek. Fjärrlån är ett gemensamt åtagande för svenska bibliotek för att kunna tillgodose besökarnas önskemål då det egna bibliotekssystemets begränsningar visar sig. Även här är Bibliotekslagen tydlig: I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 8 E-böckerna är en viktig del av bibliotekens mediautbud, då de får stort utrymme i samtalet i samhället. Än så länge är det dock inget som tyder på att den fysiska boken har förlorat sin plats i läsandet - biblioteken i Haninges utlån av e-böcker är 2, 2% av de totala utlånen men 6% av den totala mediabudgeten. Det är lätt att tro att det bara är att tillföra mer pengar till e- böckerna men eftersom det finns en budget så måste biblioteken hela tiden göra en avvägning hur mycket budgetutrymme e-böckerna ska få ta i förhållande till övriga medier som det 6 Olika syn på saken, s Bibliotekslagen, 6 8 Bibliotekslagen, 14 6

101 Sidan 57 av 158 bilaga 17 också finns en förväntan och efterfrågan på. Det är med det i ryggen som biblioteken i Haninge år 2012 tog beslutet att göra en begränsning av e-boksutlåningen utifrån ett kostnadstak i en kvartalsmodell, som också har fått ett tillägg på ett begränsat antal utlån under en begränsad kortare tidsperiod. Om e-boksutlåningen skulle släppas fri utan att det budgetutrymme som behövs finns, skulle det tyvärr inskränka alltför mycket på det övriga mediautbudets kvalitet. Det är en mycket liten del av befolkningen som nyttjar möjligheten att låna e-böcker. Enligt Svensk biblioteksförenings statistik från 2013 såg utlåningen i hela landet ut som följer: E-böcker utlån Tryckta medier utlån AV-medier (ljudböcker m.m.) utlån Biblioteken i Haninges siffror för 2014 ser ut som följer: E-böcker utlån Tryckta medier och AV-medier utlån Även om e-boksutlånen har stigit markant de senaste åren (2011 var e-boksutlånen i Haninge endast 3 499) kan de knappast konkurrera med de tryckta medierna. Det beror antagligen dels på grund av att biblioteken har en budgetspärr, dels på att utbudet av e-böcker fortfarande är mycket begränsat och därför inte kan konkurrera med det utbud som de fysiska medierna har. Men att läsare fortfarande vill läsa en fysisk bok kan vara en viktig faktor i statistiken. Värt att notera är att konkurrera inte är rätt ord i sammanhanget utan e-böckerna ska ses ett komplement, som möjliggör att fler kan läsa på sina villkor. När det gäller utlån av barn- och vuxenmedia och förhållandet mellan fack- och skönlitteratur kan vi se att det på biblioteken i Haninge lånas något mer barnmedia än vuxen medan skönlitteraturen lånas i långt större utsträckning än facklitteratur Barn 50% Vuxen 50% Fack 29% Skön 71% 2014 Barn 52% Vuxen 48% Fack 29% Skön 71% De senaste tio åren har medborgarnas möjligheter att tillfredsställa sina behov av media och information förändrats radikalt. Det finns alternativ till bibliotek, vilket gör att bibliotek bör ställa sig frågan om de ska fortsätta leverera det som medborgarna kan få både enklare och billigare på andra håll. I undersökningen Olika syn på saken, gjord av Svensk biblioteksförening 2011, föreslås att biblioteken i stället skulle kunna välja att konstatera att befolkningen får vissa av sina behov tillgodosedda av andra aktörer och koncentrera sig på det man är ensam om eller bäst på att erbjuda. 9 Det är svårt att sia om hur den fortsatta digitaliseringen kommer att fortsätta påverka biblioteken och deras verksamhet i framtiden. Eller hur den kommer att fortsätta påverka synen på bibliotek och böcker. Oavsett hur digitaliseringen kommer att påverka kvarstår dock bibliotekens roll som en möjlighet till att riskfritt och kostnadsfritt experimentera i sitt läsande, våga pröva nya författare och genrer. Eller bara möjligheten att få tag på media som annars kan vara alltför dyr för individen att köpa. 9 Olika syn på saken, s.24f 7

102 Sidan 58 av 158 bilaga 17 Inte bara media Förutom de fysiska tillgångarna innefattar övrig verksamhet: Läxhjälp i samarbete med Röda korset Språkhjälp i samarbete med Röda korset Sago- och sångstunder Teaterföreställningar Bio för de minsta Lov- och helgaktiviteter för barn och unga Olika litteraturanknytna evenemang, t.ex. författarbesök Klassbesök Läsecirklar Bokprat Advokatsamfundets jourverksamhet Utöver detta finns också en hel del andra tjänster, såsom tidningar och tidskrifter, datorer och skrivare, kopiator, scanner, studierum och plats för studier. I detta ingår att biblioteket också finns som 24-timmarsbibliotek, där bibliotekens digitala tjänster finns tillgängliga dygnet runt. Det gör att medborgarna inte är beroende av ett öppet bibliotek för att kunna använda en del av tjänsterna, såsom att leta efter och beställa böcker, låna e-böcker och boka dator. Över tid har synen på vad biblioteken ska göra och inte göra förändrats, där bland annat bokbussar och programverksamhet har ansetts vara mer eller mindre i fokus för bibliotekens verksamhet. Just nu är biblioteksvärlden i en fas där detta anses vara viktigt och något som det läggs resurser på. Framtiden får visa om dessa delar av verksamheten också blir en del av kärnverksamheten. Mycket av verksamheten, bland annat den litteraturförmedlande, är en mer kvalitativ än kvantitativ verksamhet där antal besök och utlån inte säger något om kvaliteten på verksamheten eller hur besökaren/deltagaren uppfattar denna. En besökare kan få hjälp under en längre stund och vara väldigt nöjd med biblioteksbesöket men det enda det har genererat som är mätbart är en in- och utpassering på biblioteket. Här kan man reflektera över vad besökarna egentligen efterfrågar ska finnas på biblioteken (se avsnittet Medborgaren och besökaren, s. 9). Mycket av biblioteksverksamheten är svår eller i princip omöjlig att mäta. Det gör att det kan vara svårt för någon utomstående att få ett helhetsgrepp om vad som faktiskt görs på biblioteken om man inte har statistik som visar helheten tydligare att luta sig tillbaka på. Ett mer aktivt arbete med nyckeltal kan visa upp en mer komplex bild av biblioteksverksamheten även i siffror. Mer om nyckeltal på s. 20. Här finns även öppettider med som en viktig del, då det är lätt att fokusera på antalet timmar som biblioteken har öppet för allmänheten. Dock görs mycket verksamhet bakom kulisserna, till exempel klassbesök, cirkelverksamhet, bokprat, sagostunder som vänder sig till vissa grupper men som sker utöver det ordinarie öppethållande. Utöver detta är den så kallade inre tiden viktig för alla medarbetare på bibliotek då många delar att yrkesutövandet kräver tid då man inte är bunden till den yttre miljön i biblioteket. Ett utökat öppethållande på biblioteken kan göra att kvaliteten inom vissa andra delar av biblioteksverksamheten blir lidande. 8

103 Sidan 59 av 158 bilaga 17 Dessutom är frågan om när biblioteken har öppet, vilka grupper som har möjlighet att komma till biblioteken under dessa tider och om det skiljer sig åt i öppethållande mellan olika bibliotek och dagar i veckan viktig. I Haninge har biblioteken en relativt god spridning i sitt öppethållande som försöker tillgodose medborgarnas olika behov utifrån de olika resursnivåer som finns på de olika biblioteken. Bokbussen kompletterar övriga bibliotek och besöker platser utan ett fast bibliotek. Fokus ligger på förskolor i kommunens ytterområden, vuxna personer med funktionsnedsättning inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)-verksamheten och äldre. Bokbussen besöker ett trettiotal förskolor och familjedaghem, ett antal dagliga verksamheter och gruppboenden och äldreboenden och träffpunkter för äldre. Utöver detta finns även ett par allmänna hållplatser. Den uppsökande verksamhetens arbete är beroende av en god samverkan och tydlig kontakt med Socialförvaltningen och dess personal för att kunna nå ut med biblioteksverksamheten och därmed gemensamt uppfylla Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 10 Biblioteken är en självklar plats där lärandet står i centrum där finns plats för studier, information att hämta själv och få hjälp med att inhämta. Svensk biblioteksförening påpekar att då det gäller lärandet är det inte alltid självklart att en sådan ambition [mer lärande] måste åtföljas av satsningar på biblioteksverksamheten. 11 Det är inte alltid tydligt vad som är folkbibliotekens, skolbibliotekens och högskolebibliotekens ansvar och var gränserna går dem emellan. Det är viktigt att komma ihåg att alla större satsningar kan ha stor betydelse för olika verksamheter och individer, men det kan också bli både kostnads- och personalkrävande. Det behöver alltid ske en beräkning om vad som finns resurser för inom nuvarande verksamhet, vad som är rimligt att välja bort för en viss aktivitet och/eller verksamhet och vad som kräver extra resurser - i tid, personal och rena pengar. Det är effekten av satsade resurser i paritet med resursernas omfattning som är intressant i sammanhanget. Medborgaren och besökaren Haninge kommun hade vid årsskiftet 2014/ invånare. Kommunens invånare väntas enligt befolkningsprognosen växa till drygt i antal till år Alla åldrar förväntas öka under den här perioden, men främst väntas antalet tonåringar och personer i åldern år öka. Sammantaget väntas antalet grundskolebarn öka från till under de kommande tio åren. Det kommer att ske en utveckling av en regional stadskärna i Haninge. Hur detta kommer att påverka bibliotekens verksamhet är dock svårt sia om, i alla fall under den tidsperiod som denna biblioteksplan gäller. Däremot är det tydligt att en ökad befolkning leder till ett ökat besöksunderlag för biblioteken. Hur kan biblioteken möta den ökande befolkningen och deras förväntan på verksamheten? Hur kommer en förändrad åldersstruktur påverka förväntan på biblioteken och deras verksamhet? Hur kommer de utmaningar som finns redan idag utvecklas inom de kommande åren? 10 LSS 2012:930, 9e 11 Biblioteksplaner, s. 25 9

104 Sidan 60 av 158 bilaga 17 Det livslånga lärandet Biblioteken har möjlighet att följa medborgaren genom livet och erbjuda något under alla faser i livet - att vara en röd tråd, vilket också det livslånga lärandet är. Det livslånga lärandet finns även med som ett mål i Haninge kommuns Kulturpolitiska program, som självklart även omfattar biblioteken. Tyvärr finns det några medborgare som är svåra att nå och vissa åldrar där biblioteken har svårt att attrahera. Mer om det längre fram. Biblioteken erbjuder, i samarbete med Barnavårdscentralen (BVC) en gåvobok till alla nyfödda och fyraåringar i kommunen. Detta för att uppmuntra till läsning och locka till biblioteket och ha möjlighet att erbjuda lånekort och berätta om verksamheten. Det erbjuds också sagostunder, teaterföreställningar och många andra aktiviteter för barn i de yngre åldrarna. Alla elever i förskoleklass erbjuds en introduktion på biblioteket och alla elever kan få ett bibliotekskort om de och målsman så önskar. Många lärare tar möjligheten att regelbundet komma på besök för att låna och lämna böcker. I vissa årskurser erbjuds också bokpresentationer för att ytterligare stimulera läslusten. I de högre skolåldrarna blir det svårare för biblioteken att attrahera, något som många verksamheter upplever. Man kan se en skillnad för de bibliotek som har skolor knutna till sig. Däremot kvarstår utmaningen att få ungdomar att komma till biblioteket på sin fritid, även om det sker riktade aktiviteter till dessa åldrar. Därför kan samarbeten med till exempel fritidsgårdar, skolor och idrottsföreningar vara avgörande för bibliotekens arbete gentemot dessa åldrar. Det är också viktigt att biblioteken utgår från vad ungdomarna vill ha och gör dem delaktiga. Här är det särskilt viktigt att biblioteken har fokus på unga vuxna personer med funktionsnedsättning som kan behöva ytterligare stöd och hjälp för att ta steget från skolan till ett läsande vuxenliv. Det finns en stor svårighet att nå så kallade unga vuxna, de i övre tonåren och i tjugoårsåldern. Enligt Olika syn på saken, en undersökning om biblioteksbesökare och icke-besökare från 2011, är det mycket annat som är mer attraktivt i dessa åldrar och många verksamheter, inte bara biblioteken, har svårt att stå ut i mängden och fånga in dessa åldrar. Ofta lyfts flickor fram som en grupp som kommunens olika verksamheter måste satsa särskilt på eftersom de ofta hamnar på sidan av pojkarna. Biblioteken har dock sällan det problemet, det är flickorna och kvinnorna som i störst omfattning besöker biblioteket. Biblioteken har oftare en utmaning att nå pojkar och män, något som de senaste årens PISA-resultat 12 kan vara en indikator på. Bibliotekens läsfrämjande uppdrag har alltid varit centralt i verksamheten och finns även med i Bibliotekslagen. 13 Både litteraturförmedling och det lässtimulerande är viktigt att arbeta aktivt och kontinuerligt med, gentemot olika åldrar och grupper. Detta kan vara att t.ex. fortsätta arbeta inom projekt, såsom det lyckade läs- och idrottsprojektet Läsloppet BK, som påbörjades under våren 2014 på biblioteken i Haninge. Det upplevs som att många kommer tillbaka till biblioteken och blir stadiga besökare när de bildar familj. Därefter är det många som stannar kvar under en längre tid, kanske hela livet. Det blir extra tydligt då de äldre har gått i pension och har mer fritid och större möjlighet att medverka vid diverse evenemang Bibliotekslagen, 7 10

105 Sidan 61 av 158 bilaga 17 Vad vill besökare ha? Enligt undersökningen Olika syn på saken skiljer sig inte biblioteksbesökarens och ickebesökarens syn på biblioteket särskilt mycket åt. Båda grupperna - oavsett ålder, inkomst och utbildning, skattar många av bibliotekens olika verksamheter mycket högt, där framför allt kunnig personal som ger ett gott bemötande, ett bra mediautbud och en lugn och rofylld miljö ses som det allra viktigaste. Både hög- och lågfrekventa användare underströk personalens betydelse för att underlätta deras besök och för att åstadkomma möten och dialoger. 14 I undersökningen lyfts programverksamhet av olika slag fram som något som inte ses som särskilt viktigt, det finns ingen önskan att biblioteken ska bli några upplevelsecentra, utan det är framför allt det som är bibliotekens kärnverksamhet som både besökare och icke-besökare vill ha. Ett stort undantag är dock barnaktiviteter, som har en särskild ställning på biblioteken och något som förväntas finnas. Enligt undersökningen sägs det ibland att användarna skulle efterfråga andra saker om de bara kände till allt det som görs på bibliotek. I sådana fall kan man dock tycka att svaren från de som ofta använder bibliotek skulle skilja sig från de som nästan aldrig gör det, eftersom de som ofta besöker biblioteket borde ha haft goda möjligheter att se nya verksamheter och ett nytt utbud. 15 Intressant är också hur uppfattningen om vad ett bibliotek ska vara skiljer sig åt när kommunalråd, kommunala tjänstemän och allmänheten fick frågor om detta. 55 procent av allmänheten tyckte att bibliotek borde behålla sin traditionella funktion som lugna och tysta platser för läsning och böcker, medan motsvarande siffra för kommunalråd och kommunala tjänstemän var 15 procent. 16 Undersökningen slår hål på myten att antagandet att särskilt äldre tycker att det är viktigt att biblioteket finns nära och att det är lätt att komma dit, men det finns knappt några skillnader alls mellan hur olika ålderskategorier svarat på den frågan. 17 Trots detta finns det skäl att se på hur kommunkartan ser ut, vilka områden har väldigt långt till närmaste bibliotek? Och hur stor hänsyn tas till detta när det byggs nya bostadsområden? Hur många bibliotek, årsverken och öppettimmar blir det i förhållande till den nya mängden medborgare i området? Borde det byggas nya bibliotek, då de befintliga inte kan tillgodose behoven hos de nya medborgarna? Eller räcker det med att utöka resurserna på de befintliga biblioteken? Oavsett vad svaret blir så är detta något som är viktiga frågor att ställa sig vid byggandet av nya bostadsområden i kommunen. En ökad åldrande befolkning ställer krav på bibliotekens tjänster riktade till målgruppen. Biblioteken i Haninge erbjuder målgruppen anpassade medier, tekniska hjälpmedel och tillgång till ny teknik för att öka den digitala tillgängligheten. Boken kommer-service ges till personer som av ålders- eller hälsoskäl inte själva har möjlighet att besöka biblioteken i kommunen. På biblioteket i Handen finns det en särskild talboksinformation som ger service till medborgare i hela kommunen. För äldreboenden och träffpunkter finns möjlighet att få depositioner av böcker och andra medier och besök av bokbussen. Likaså erbjuds dessa lån av minneslådor med olika teman. I samarbete med äldreomsorgen och andra aktörer anordnas aktiviteter riktade mot äldre personer. Denna verksamhet kommer med största sannolikhet bli 14 Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s

106 Sidan 62 av 158 bilaga 17 än viktigare om vi ser till befolkningsprognosens antagande att åldersgruppen är en av de som kommer att öka allra mest. En intressant aspekt av undersökningen är att en bra hemsida inte är särskilt viktig för besökarna, medan personalen tycker att det är betydligt viktigare. 18 Däremot kan man fundera på om den här frågan har ändrats mycket på grund av teknikutveckling och teknikberoende sen undersökningen gjordes 2011? I undersökningen konstaterar man att till stor del överensstämmer alltså användarnas bild av hur man tycker biblioteket ska vara med hur man tycker att det är. 19 Det ska dock påpekas att användarna inte är en lättanalyserad grupp som inte alltid beter sig som man tror sig kunna förutsäga. 20 Det har genomförts flera brukarundersökningar på biblioteken i Haninge genom åren och det finns anledning att kontinuerligt fortsätta med dessa. Vilka når biblioteken inte och varför? Biblioteksbesöken minskar något i Sverige och Haninges statistik visar också samma utveckling var biblioteken i Haninges totala utlån (5,9 per invånare) och hade 2014 minskat till (4,46 per invånare) hade biblioteken i Haninge totalt besök (exklusive hemsidan) och hade 2014 minskat till Det har inte varit en stadig nedåtgång utan vissa år däremellan har visat höga siffror, bland annat 2009 då utlånen var stycken och 2013 då utlånen var Dessa siffror har dock inget med minskade öppettider då bibliotekens antal öppettimmar gick från timmar 2004 till timmar Däremot kan andra faktorer ha påverkat, t.ex. Jordbromalmsskolans nedläggning 2011 då skolbiblioteket också lades ned. De nedåtgående siffrorna som statistiken ger upphov till flera frågor: Vad beror de sjunkande besökssiffrorna på? Hur ska trenden kunna vändas? Vad säger egentligen besöksstatistik om biblioteksverksamheten och hur besökarna upplever den? Finns det andra sätt att mäta kvaliteten i verksamheten än bara i besöks- och utlåningsstatistik? I Olika syn på saken lyfts det att det är inte alltid lätt att se åt vilket håll biblioteken är på väg eller vem som ska peka ut färdriktningen. Utveckligen väcker frågor om för vem biblioteken ska finnas och vad de ska göra. Behovet av att sätta fokus på olika gruppers syn på biblioteket blir därför tydligt. Och det gäller inte minst de invånare som inte brukar använda folkbiblioteken. 21 Det är dock tydligt att det inte är faktorer hos biblioteken som i första hand uppges som skäl att minska besöken 22 och det är inte heller en försämrad service på biblioteket som är huvudorsaken. 23 Så om orsaken till att vissa medborgare inte kommer till biblioteket inte är biblioteket, dess personal och utbud, utan andra orsaker, uppstår vissa frågor. 18 Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s. 8 12

107 Sidan 63 av 158 bilaga 17 Hur mycket ska biblioteken göra för att nå dessa? Ska biblioteken fokusera på alla de besökare som kommer och ge dessa ökad kvalitet eller ska målet faktiskt vara att nå alla? Eller bara fler? Vad är rimligt då det gäller hur många biblioteken ska nå? Kan det krävas att en offentlig service ska nå alla? Och att alla verkligen ska komma? Har biblioteken tillräckligt med resurser att ge alla medborgare service om alla faktiskt skulle komma till biblioteken? Det biblioteken borde ta till sig är detta: skälen till att vissa icke-användare inte besöker biblioteket är oftast emotionella - de uppfattar sig inte vara sådana som går på biblioteket. Biblioteket upplevs inte som enkelt och smidigt av dem som inte är vana att använda det att ta sig över de inledande hindren känns för besvärligt. Samma saker som gör att den vana besökaren känner sig bekväm, skapar osäkerhet hos andra. 24 Vad är det som gör att en lagstadgad, demokratisk, icke-kommersiell och i stort sett helt gratis verksamhet som är öppen för alla där titlar och sociala kategorier inte spelar någon roll uppfattas som att den har för höga trösklar? Svensk biblioteksförening menar att ha tillgång till ett bibliotek handlar för den enskilda individen också om en känsla av vem biblioteket egentligen är till för. För vissa kan det nog finnas en mental tröskel, som ibland är väldigt hög. I mångas ögon är biblioteket ett finrum, inte ett vardagsrum. 25 Detta är något som tyvärr alla bibliotek har brottats med under en lång tid. Och hur gör man för att riva den höga tröskeln? Det finns skäl att återkomma till detta dilemma, vilket också görs i avsnittet om hur biblioteken når ut. Däremot så kan det betonas att biblioteken behövs. Det är framför allt baserat på undersökningen Olika syn på saken där användarna som sagt placerar kunnig personal i topp. Även värdesättandet av bibliotekets utbud av böcker som annars kan vara svåra att få tag på visar att internet och billiga pocketböcker inte räcker. Men behoven hos användarna förändras, liksom de valmöjligheter medborgarna har för att söka information, upplevelser och litteratur. Därför är det viktigt att samtalet mellan icke-användare, användare, personal och politiker ständigt pågår, så att biblioteken fortsätter att utvecklas i takt med sin tid och så att alla invånare upplever att biblioteket är ett självklart val i deras sökande efter kunskap och kultur. 26 Bibliotekslagen Bibliotekslagen lyfter fram ett antal prioriterade grupper. Dessa är de nationella minoriteterna (judar, romer, sverigefinländare, samer och tornedalingar), personer som har annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning. Detta ska göras genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än minoritetsspråken och svenska och på lättläst svenska och utifrån funktionsnedsattas behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel. Nationella minoriteter I Regionbibliotek Stockholms förstudie om biblioteken och de nationella minoriteterna påpekas att det inte räcker för biblioteken att ha media på dessa språk utan att man bör jobba gentemot dessa grupper på andra sätt och att dessa även ska göras till medaktörer. 24 Olika syn på saken, s Biblioteksplaner, s Olika syn på saken, s

108 Sidan 64 av 158 bilaga 17 I Haninge är sverigefinländare och romer de starkast representerade grupperna. På grund av detta blir det mest naturligt att biblioteken lägger störst fokus på dessa två grupper. Båda dessa nationella minoriteter har samrådsgrupper i Haninge, vilka skulle vara naturliga samverkanspartners för biblioteken och där det bör finnas en kontinuerlig kontakt med dessa. Det finns också en minoritetssamordnare och för närvarande en romsk utredare i Haninge kommun, där det faller sig naturligt att ta kontakt med dessa vid initiering av samverkan. Då det gäller judar blir det naturligt att den gruppen söker sig till Stockholm, då det finns ett rikt kulturutbud för den gruppen där. Andra språk än minoritetsspråken och svenska Även andra språk än minoritetsspråken och svenska finns självklart med i bibliotekens verksamheter. Detta kan yttra sig på flera sätt men framför allt genom att tillhandahålla medier på andra språk än svenska, i verksamheten ta hänsyn till de som har ett annat modersmål än svenska och tillhandahålla medier, hjälpmedel och medier på lättläst svenska för de som vill lära sig svenska. I Haninge biblioteks Medieurvalsprinciper står: Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt flerspråkigheten i kommunen. Biblioteket ska tillhandahålla litteratur på andra språk än svenska, på lättläst svenska och vid behov erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. Haninge är förvaltningsområde för finska språket, vilket ska avspeglas i medieurvalet. Precis som med de nationella minoriteterna bör det även finnas en kontakt med dessa grupper för att kunna erbjuda annat utöver media. Utöver detta är biblioteken en viktig del av möjligheten till integration, då många vänder sig till biblioteket för att få hjälp och samhällsinformation. Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning ska självklart känna sig välkomna och ha möjlighet att erbjudas biblioteksservice utifrån sina behov och förutsättningar på alla bibliotek i kommunen. I Haninge arbetar alla kommunala verksamheter utifrån styrdokumentet Lätt och rätt för alla, som fastställer hur Haninge ska arbeta utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utöver detta ska varje bibliotek ha en tillgänglighetsplan för att ha möjligheten att söka bidrag från Statens kulturråd. Biblioteken ska också vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov och biblioteken i Haninge strävar efter att lokaler och information ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Samtliga bibliotek erbjuder medier och tekniska hjälpmedel anpassade för målgruppen och för att öka den digitala tillgängligheten används ny teknik i biblioteks-verksamheten. En fråga som bör ställas är om alla lokaler för biblioteksverksamhet är fysiskt tillgängliga för alla eller utgör de ett hinder för vissa grupper och deras möjlighet att ta del av bibliotekens utbud? Dagliga verksamheter och gruppboenden erbjuds besök av bokbussen och kan också beställa temalådor. Biblioteken anordnar och deltar också i olika aktiviteter anpassade för målgruppen. Biblioteken samverkar med andra förvaltningar och föreningar i arbetet med att nå personer med funktionsnedsättning. Ett led i att nå dessa är att bokbussen har fokus på bland annat vuxna personer med funktionsnedsättning genom att besöka några dagliga verksamheter och gruppboenden. 14

109 Sidan 65 av 158 bilaga 17 Barn och unga Utöver de prioriterade grupperna ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Biblioteken i Haninge arbetar kontinuerligt med en samsyn kring litteratur och aktiviteter för barn och ungdomar då det finns ett nätverk både inom biblioteken och i regionen som har särskilt fokus på detta. Det finns också ett nätverk av samarbetspartners i övriga kommunen, både andra kommunala verksamheter och kommersiella (se avsnittet om samverkan, s. 17). På detta sätt möjliggörs att biblioteken har större möjlighet att nå ut till fler barn och ungdomar i hela Haninge. Biblioteken har lättare att nå barnen än ungdomarna och barnen både läser mer och besöker biblioteken oftare än vad ungdomar gör. Detta blir också väldigt tydligt då det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Som nämndes ovan har biblioteken svårare att nå pojkarna än flickorna. Dessutom är det pojkarna som visar den största försämringen i läsförståelsen i PISA-undersökningarna. 27 Detta är något som kanske först och främst faller inom skolans område, men även folkbiblioteken har en självklar roll för att förbättra detta, framför allt då det gäller att tillhandahålla medier för olika läsnivåer och vissa hjälpmedel men även för att skapa läsande förebilder och föra upp läsning på agendan. Haninge kommuns undersökning Ung livsstil bekräftar att läsningen går ner i alla åldrar, men allra kraftigast i skolår 7 och uppåt, där de som aldrig läser en bok ökar allra mest. Resultaten från PISA-undersökningen bekräftas även i Ung livsstil, där både pojkar och flickors läsande går ner men pojkarna läser mindre än flickorna, i alla åldrar. Ung livsstil bekräftar också att bibliotek inte är något som ungdomar i högstadiet och gymnasiet ser som något prioriterat. På frågan om vilka kulturverksamheter som kommunen bör satsa på tycker endast 4-8 % av de tillfrågade att bibliotek ska satsas på, både år 2008 och Svaren från de tillfrågade barnen och ungdomarna, från årskurs 4 till gymnasiet, bekräftar att även denna grupp vill ha samma sak på biblioteket som de tillfrågade i undersökningen Olika syn på saken låna böcker, få lugn och ro, få tips om böcker och sitta och läsa/studera ligger i topp i alla åldrar i både 2008 och 2012 års undersökningar. På biblioteken ska barnen och ungdomarna: mötas av respekt mötas av personal som tar hänsyn till att det finns många olika familjekonstellationer mötas av ett rikt, varierat och aktuellt utbud av olika medier ges vana att använda bibliotekets resurser mötas av ett bibliotek som är en del av samhällets nätverk när det gäller språkutveckling, kulturarv, kulturupplevelser och eget skapande mötas av ett bibliotek som lägger grunden till det livslånga lärandet (tillsammans med skola, föräldrar, förskola med flera) stimuleras till nyfikenhet och läslust, muntligt berättande och eget skrivande I övrigt ska biblioteken: 27 %20PISA.pdf 15

110 Sidan 66 av 158 bilaga 17 vara en fristad och mötesplats stärka barn och ungas utveckling till aktiva, demokratiska samhällsmedborgare bidra till att stärka barn och ungas personliga utveckling aktivt söka upp barn och ungdomar i olika miljöer arbeta för att användandet av biblioteket inte ska begränsas av ekonomiska hinder 28 Hur når biblioteken ut? Det sker väldigt mycket på alla bibliotek i Sverige och så även i Haninge. Men når biblioteken ut med vad som görs? Kommer alla som skulle kunna tänkas vara intresserade? Och vad är det som gör att de inte kommer? Är det en bristande marknadsföring? Eller finns det andra faktorer? Enligt Svensk biblioteksförenings skrift om biblioteksplaner är biblioteken en av få offentliga platser i ett allt mer segregerat samhälle där människor med olika bakgrund kan mötas på ett naturligt sätt. Det här är något att vara rädd om. Biblioteken har dessutom stora möjligheter att göra mer. Om de får politiskt stöd. 29 Även om biblioteken i Haninge idag når väldigt många, har mycket att erbjuda besökarna och ger service som många är nöjda med så finns det fortfarande utrymme för utveckling när det gäller hur man når ut. Undersökningen Olika syn på saken konstaterar just att biblioteken behöver bli bättre på att nå ut med vad de har att erbjuda eftersom många användare i intervjuerna efterfrågat aktiviteter som redan idag görs på biblioteken. 30 Har biblioteken ett informations- och tydlighetsproblem? I en brittisk undersökning uttryckte sig en ickeanvändare så här: I don t know what libraries do you see I get leaflets about pizzas come through my door I don t get a leaflet about the library. 31 (Jag vet inte vad bibliotek gör Jag får reklamblad om pizzor i brevinkastet Jag får inte reklamblad från biblioteket.) Inom det här området finns mycket som biblioteken kan utveckla. Frågan är bara hur, då biblioteken i Haninge inte har någon budget för marknadsföring utan måste förlita sig på de kanaler inom kommunen eller via inarbetade samarbeten som finns. Dessa kan dessutom bara användas om möjlighet finns och det är inte säkert att biblioteken når ut med sin information just där och då som de vill, kanske på grund av utrymmesbrist i en annons. Dessutom behöver biblioteken bli bättre på att utvärdera och följa upp sina aktiviteter. Om ett program har haft få eller många besökare vad var det som orsakade detta? Fanns det en annons i veckans Mitt i Haninge, var det anledningen till att så många kom? Det är sällan de här frågorna ställs vilket gör det svårt att förändra och förbättra till nästa program som ska genomföras. Hur når biblioteken de som inte nås i vanliga fall? Det finns digitala skärmar på alla bibliotek och trycksaker för olika programverksamheter men då nås bara de som redan kommer till biblioteket. Finns kunskapen om att det finns en hemsida och sociala medier för biblioteken? Och hur hittar medborgarna dessa? Det är en väldigt smal tunnel som biblioteken verkar i och som når en begränsad mängd av medborgarna. I detta finns också en tillgänglighetsaspekt att beakta, då det kan begränsa möjligheten att nå ut till de med funktionshinder och med andra modersmål än svenska. När man ska nå många är det också viktigt att tänka på vem som kan 28 Biblioteksplaner, s. 46f 29 Biblioteksplaner, s Olika syn på saken, s Olika syn på saken, s

111 Sidan 67 av 158 bilaga 17 läsa de texter som sprids, att det inte ska vara för stora textmängder och att informationen ska vara lättläst. Hur nås de som aldrig kommer till biblioteket? Är det genom annonser i tidningar? Affischer utanför bibliotekets direkta närområde? En trycksak till alla hushåll? En trycksak till alla nyinflyttade? Via kommunens kanaler? Möjliggöra personliga möten på nya platser? Även frågan om varifrån resurser till detta tas måste ställas. Dock behöver biblioteken fundera över vilka fler man vill nå och hur. För det är inte realistiskt att försöka nå alla och dessutom på samma sätt. Även om biblioteken idag når väldigt många människor och grupper och jobbar uppsökande på många sätt, måste frågan om vilka insatser man vill göra och gentemot vilka grupper ställas. Dessutom är det så att om alla Haninges medborgare skulle komma till biblioteken skulle med största sannolikhet inte biblioteken ha resurser för att kunna ta emot alla och tillmötesgå deras önskemål. Detta gäller också de skolor som regelbundet får en inbjudan om besök på biblioteket som är riktade mot vissa årskurser. Alla kommer inte, vilket är ledsamt på många sätt men också tur då det inte finns tillräckligt med personal, tid eller media på biblioteken i Haninge för att kunna tillgodose alla klassers önskemål. I den aspekten blir behovet av skolbibliotek på varje skola väldigt tydligt. Samverkan Samverkan är centralt i bibliotekens arbete, både internt mellan biblioteken i kommunen men också med andra bibliotek i regionen och landet. Den samverkan rör oftast det dagliga arbetet, rutiner, att koordinera vissa tjänster, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, biblioteksutveckling med mera. Dessutom har man möjlighet att komplettera varandras insatser för att kunna erbjuda alla medborgare en bredd av bibliotekstjänster, även om varje enskilt bibliotek inte kan erbjuda alla tjänster och all media på plats. För att detta ska fungera på ett tillfredställande sätt krävs en samsyn om bibliotekens olika roller och uppdrag. Därför är det av yttersta vikt att det finns en gemensam grund som alla bibliotek i Haninge står på. Detta gör att medborgaren möts av bland annat samma svar på frågor, samma avgifter och samma bemötande oavsett vilket bibliotek den besöker i kommunen. Utöver denna samverkan, som mest rör det dagliga arbetet, finns också ett väl utbyggt samarbete med andra aktörer - inom förvaltningen, inom kommunen och med utomstående och kommersiella aktörer. Dessa är bland andra: Skolor Förskolor Fritidsgårdar Kulturverksamheten Barnavårdscentraler Vuxenutbildningar Föreningar 17

112 Sidan 68 av 158 bilaga 17 Röda korset Företag Seniorverksamhet Samverkan med dessa är av stor vikt för bibliotekens verksamhet, både kärnverksamheten och den verksamhet som sträcker sig utanför den. Dels för litteraturförmedling till grupper som annars kan vara svåra att nå men också en möjlighet för att nå ut med att biblioteken finns och vad de kan erbjuda. Ytterligare kan också vissa projekt och idéer möjliggöras tack vare denna samverkan, då dessa aktörer kan ha ett nära samröre med en viss grupp som biblioteken vill nå, men också för det ekonomiska stöd som ibland kan behövas i samband med vissa projekt. Utöver dessa utvecklade och väl inarbetade samarbeten bör biblioteken se över vilka som samverkan kan påbörjas och utvecklas med, till exempel funktionshinderorganisationer. Medarbetaren Biblioteken i Haninge var tidigare en stark enhetlig verksamhet som i den nuvarande organisationen (från och med 1 april 2014) har stora utmaningar att arbeta med. Som tidigare nämnts är det viktigt att grundläggande strukturer, såsom till exempel rutiner och regler ser likadana ut på alla bibliotek för att kunna ge besökarna samma bemötande och besked. Biblioteken behöver en gemensam plattform att stå på för att kunna ge medborgarna den allra bästa och mest likvärdiga servicen, oavsett vilket bibliotek de besöker. En del av den plattformen är de riktlinjer för bemötande som finns och nyligen uppdaterades (se bilaga). Det är också viktigt att medarbetarna har en möjlighet att träffa varandra över områdesgränserna för kunskapsutbyte och utveckling. Det som ingår i bibliotekspersonalens viktiga roll är bland annat att göra urval, organisera och systematisera information, identifiera och avgränsa frågeställningar och värdera källor. Med läsandet i centrum vägleder och stimulerar personalen besökaren. Detta genom god litteraturkännedom och en litteraturförmedling där läslusten och läsinspirationen är i centrum. Baksidan för många bibliotek och medarbetare är att allt eftersom bibliotek förväntas tillhandahålla nya tjänster som är i takt med den övriga samhällsutveckling så byggs dessa tjänster upp i huvudsak utan nya resurser under en tid då bibliotekens ekonomi har varit ansträngd. Det gör att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet och även inom en och samma kommun. Dessutom har andra delar av verksamheten fått stå tillbaka. Enligt Svensk biblioteksförening har antalet biblioteksfilialer sedan början av 90-talet minskat med 25 procent. Under samma tid har personalen minskat kraftigt och folkbiblioteken har idag ungefär samma antal årsverken som runt 1980, trots ökade krav på verksamheten. Även bokinköpen minskar, liksom utlåningen. Detsamma gäller prenumerationerna på tidningar och tidskrifter. Stora delar av folkbibliotekens verksamhet utanför biblioteksrummet har dessutom trängts undan. Det gäller till exempel den sociala biblioteksverksamheten, den uppsökande verksamheten och den läsfrämjande verksamheten, verksamheter som under lång tid har varit hörnstenar i bibliotekspolitiken. Resultatet syns bland annat i läsvaneundersökningarnas alarmerande vittnesbörd om att allt större grupper i samhället inte längre läser böcker. Klyftorna ökar alltså igen Biblioteksplaner, s

113 Sidan 69 av 158 bilaga 17 Den digitala förväntan En utmaning för biblioteken och dess personal är besökarnas förväntan på att personalen har en uppdaterad och aktuell it-kunskap. Detta kan tyvärr medföra problem i och med att det inte finns någon enhetlig utbildning, möjlighet eller ibland vilja att lära sig nödvändig kunskap. Detta är en stor utmaning framför allt då det gäller tjänster som biblioteken själva tillhandahåller, såsom e-boks-utlåning, databaser och bibliotekens hemsida. Tyvärr kan besökarnas förväntan på vad personalen kan erbjuda både när det gäller kunskap och tid vara högt ställda, t.ex. hjälp vid datoranvändning. Det är en balansgång mellan vad som är en acceptabel nivå av kunskap och vad besökaren förväntar sig. Bör biblioteken göra en gemensam bred satsning för att all personal ska ha en så snarlik grundläggande nivå av itkunskaper på alla bibliotek i Haninge? Detta skulle medföra en kostnad då det inte bara innebär utbildning utan att det även skulle behövas en uppdaterad maskinpark så att personalen har möjlighet att pröva och lära sig hur till exempel en smartphone funkar, då det inte är något som arbetsplatsen idag har tillgång till. Möjligheterna till informationshämtning med datorer är stor och en grundläggande del av bibliotekens service men det starka teknikberoendet är tyvärr också en sårbar punkt. Som det är idag är många delar allt för sårbara då problem med it-miljön hos kommunen och de företag som tillhandahåller olika tjänster oftast gör att verksamheten ibland helt stannar av - då det till exempel inte går att söka efter, låna ut och lämna tillbaka media, använda bibliotekens hemsida, använda de publika datorerna eller skriva ut från dessa. Att uppfylla alla enskilda individers olika behov utifrån de egna förutsättningarna är varken uppdraget eller möjligt att åstadkomma inom ramen för bibliotekens resurser. Förutom omöjligheten i att uppfylla medborgarnas förväntan orsakar dessa problem ofta att personalen blir lidande. Personalen står ju i första ledet och får ofta försöka lösa it-problem som de inte har någon djupare kunskap om. Här kan det vara bra att skilja på de kunskaper om tjänster som personalen förväntas ha (e-böcker m.m.) och de it-problem som är externa och personalen varken har en påverkan på eller kan förväntas ha kunskap om. Den digitala klyftan märks tydligt på biblioteken. Många medborgare har så låga eller inga itkunskaper alls så att de inte kan anses vara digitalt delaktiga över huvud taget. Detta är en utmaning där biblioteken har ett viktigt uppdrag för att öka den digitala delaktigheten, då många söker sig till biblioteken för hjälp. Tyvärr kan det ibland vara svårt för personalen att ha möjlighet att hjälpa dem i den omfattning som de skulle behöva, på grund av att det inte finns personalresurser för att hjälpa dessa. Bibliotekens roll i att minska den digitala klyftan är mycket viktig men då krävs personalresurser för att biblioteken ska kunna göra mer. Skolans roll Utbildningsförvaltningen ansvarar för att samtliga elever ska ha tillgång till skolbibliotek, i enlighet med Skollagen (2010:800). Skolbibliotek ska vara en integrerad del av skolans verksamhet och till för undervisningens behov. Det vänder sig därför till lärare och elever, inte till allmänheten. 33 Folkbibliotekens roll gentemot skolorna är att vara ett komplement till deras skolbibliotek. Det finns vissa tjänster där gränsdragningen mellan skol- och folkbibliotek är tydlig. Dessa är bland annat nedladdning av talböcker till elever, klassuppsättningar av böcker och när skolklasser har ämnesspecifika projektarbeten där folkbiblioteken inte har den mängd böcker 33 Biblioteksplaner, s

114 Sidan 70 av 158 bilaga 17 som krävs för att en hel klass ska kunna låna. I dessa fall är skolbibliotekens pedagogiska roll extra tydlig. Det är skolans ansvar att all skolpersonal vet om gränsdragningen mellan folk- och skolbibliotekens olika roller. Folkbiblioteken erbjuder alla elever i förskoleklass en introduktion på biblioteket och alla elever kan få ett bibliotekskort om de och målsman så önskar. I vissa årskurser (för närvarande årskurs 3 och 6) erbjuds också bokpresentationer för att ytterligare stimulera läslusten. Övriga årskurser har möjlighet att regelbundet komma på besök för att låna och lämna böcker. Skolverket konstaterar att det krävs ett organiserat samarbete mellan en skola och ett kommunalt bibliotek för att kravet på tillgång till skolbibliotek ska anses vara uppfyllt. Det räcker inte att skolan och eleverna vid behov besöker till exempel ett folkbibliotek i samma kommun. 34 Nyckeltal Nyckeltal är ett sätt att dels jämföra verksamheter med andra kommuners verksamheter i tal, men är också en möjlighet att följa utveckling över tid och sätta upp vissa mätbara mål för verksamheter som annars är svåra att mäta i siffror, såsom biblioteksverksamhet. I denna plan skiljs på nyckeltal som är intressanta att jämföra med andra kommuner och analysera och på nyckeltal som ska börja användas aktivt och där konkreta mål sätts upp för verksamheten. Det är endast fyra måltal som har satts upp i denna biblioteksplan, vilket beror på att det i och med denna biblioteksplan ska börja arbetas mer aktivt med nyckeltal. Detta för att det i kommande biblioteksplaner ska kunna sättas upp måltal för fler och/eller intressanta nyckeltal. Nyckeltalen nedan kan alltså ses som ett förarbete till framtida nyckeltalsarbete. Måltalen kan komma att behöva revideras under tiden då detta utvecklingsarbete sker. Nyckeltal som är intressanta i jämförande aspekt: Antal biblioteksenheter per 1000 invånare Total driftskostnad per invånare Bibliotekets kostnader i förhållande till kommunbudget Öppettimmar per 1000 invånare Totalt fysiskt mediebestånd (per invånare) Andel publika aktiviteter primärt för barn och unga Årsverken per 1000 invånare Nyckeltal som ska vara mål eller börja arbetas mer aktivt med: Börja arbeta aktivt med och kartlägga dessa: Antal förvärv som gjorts på inköpsförslag Andel som läses på plats, ej hemlån 34 Skolverket, september

115 Sidan 71 av 158 bilaga 17 Täckningsgrad gåvoböcker Täckningsgrad klassbesök Andel av årsarbetstiden som är avsatt till t.ex. inläsningstid, bokprat, omvärldsbevakning, kompetensutveckling, publika aktiviteter, elektronisk publicering, sociala medier, referensförfrågningar. Nyckeltal med måltal: Antal barnutlån per barn 9,1 till 10 Antal nyförvärv per invånare 0,12 till 0,2 (om budget tillåter) Total utlåning (ej e-böcker) per invånare 4,35 till 6,5 (2018 5) Antal aktiva låntagare per invånare 23% till 30%, till Utvecklingsområden för biblioteken i Haninge kommun Nya sätt att nå ut till fler Detta gäller både nya potentiella besökare och de besökare som redan kommer och både med kärnverksamhet, såsom läsfrämjande, och övriga aktiviteter. Ambitionen är att utbudet och bibliotekens tjänster ska vara väl kända bland medborgare och inom kommunens verksamheter. Detta kan göras genom att t.ex. utföra brukarundersökningar, se över och analysera statistik och starta projekt, som riktar sig till vissa grupper. I samband med detta måste biblioteken dock aktivt välja och välja bort grupper under en viss tid, för att lägga resurser där de anses behövas. Här finns det olika nivåer av utvecklingsarbete som biblioteken kan göra: - Vad kan göras med befintliga resurser? Omfördela, välja och välja bort och utvärdera för bättre nyttjande av resurserna. - Vad kan göras med sökta medel, t.ex. projektanslag? I dessa fall kanske det för biblioteken bara handlar om en omfördelning av personalresurser under en viss tid. - Vad kan göras med utökade eller tillskjutna medel? Vilken eller vilka nivåer biblioteken i Haninge ska jobba på är en fråga för förvaltningsledning och nämnd. Arbeta aktivt med uppföljning och utvärdering för bättre nyttjande av resurser. Inom ramen för detta ska biblioteket ta vara på och utveckla samverkan mellan biblioteken och med andra aktörer. Detta kan göras genom att t.ex. arbeta mer aktivt nyckeltal och statistik och skapa en struktur för god samverkan. Arbeta aktivt gentemot och tillsammans med grupper som är prioriterade i Bibliotekslagen, inte bara mediautbudet. Öka personalens it-kompetens inom de områden som biblioteken tillhandahåller tjänster. 21

116 Sidan 72 av 158 bilaga 17 Referenser Nationella styrdokument - Bibliotekslagen 2013:801 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs / - Skollagen 2010:800, 2 kap Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS ), 9e om-stod-och-ser_sfs / Internationella dokument - Bibliotekens internationella manifest INTERNATIONELLA-MANIFEST-WEBB.pdf Interna styrdokument - Kulturpolitiska programmet - Lätt och rätt för alla - Riktlinjer för fjärrlån (under revision 2016) - Medieurvalsprinciper - Riktlinjer för bemötande Källor Bibliotekerne er en god forretning, artikel ur Politiken,

117 Sidan 73 av 158 bilaga 17 Biblioteksplan 2.0, Kungliga biblioteket 2013 Biblioteksplaner från bibliotekslag till biblioteksplan, Svensk biblioteksförening 2005 Fakta om bibliotek 2011, Svenska biblioteksförening Nyckeltal 1.0, Kungliga biblioteket 2013 Olika syn på saken, Svensk Biblioteksförening rapport 2011:2 Skolverket Övriga källor Ett urval svenska biblioteksplaner 23

118 Sidan 74 av 158 bilaga 18 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Område central KOFN 2015/91 Handläggare Ulrika Sten, t.f. verksamhetschef Haninge kulturhus Offentligt konstprojekt i Eskilsstråket Sammanfattning Till Eskilsstråket föreslås följande konstnärliga gestaltning av Jonas Nobel. Haninge kommuns geologiska historia består av tre podier, tre betongskulpturer, en bok och ett skyltsystem. Skulpturerna är placerade på tre olika platser, vid början av stråket närmast Poseidons gränd, vid övergångstället och vid infarten till Eskilsparken. Skulpturerna är så pass tunga att de är placerade direkt på marken. Förvaltningens synpunkter En enig samrådsgrupp beslöt att rekommendera Jonas Nobels förslag till konstnärlig gestaltning för Eskilsstråket. Konstnären har tagit fasta på och följt uppdragsprogrammets syfte och mål på ett tillfredsställande vis. Innan verket monteras på plats kommer boende att bjudas in till en presentation av gestaltningen. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Förslag till konstnärlig gestaltning för Eskilsstråket - Skissförslag av Jonas Nobel Uppdragsprogram Eskilsstråket Förslag till beslut 1. Skissförslag av Jonas Nobel för Eskilsstråket godkänns. 2. Den konstnärliga gestaltningens uppförande finansieras enligt tidigare beslut med kr ur investeringsmedlen för konstnärliga gestaltningar. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST kulturfritid@haninge.se

119 Sidan 75 av 158 bilaga 18 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Område central KOFN 2015/91 Handläggare Ulrika Sten, t.f. verksamhetschef Haninge kulturhus Maria Lindeberg Förvaltningschef Maria Backe Områdeschef central Expedieras: Akt För verkställighet: Ulrika Sten För kännedom: Liz-Marie Eriksson

120 Sidan 76 av 158 bilaga 18 Område Central Ulrika Sten Dnr KOFN 2015/91 Förslag till konstnärlig gestaltning för Eskilsstråket Sammanfattning Till Eskilsstråket föreslås följande konstnärliga gestaltning av Jonas Nobel. Haninge kommuns geologiska historia består av tre podier, tre betongskulpturer, en bok och ett skyltsystem. Skulpturerna är placerade på tre olika platser, vid början av stråket närmast Poseidons gränd, vid övergångstället och vid infarten till Eskilsparken. Skulpturerna är så pass tunga att de är placerade direkt på marken. Underlag för beslut - Uppdragsprogram Eskilsstråket Skissförslag av Jonas Nobel Förslag till beslut 1. Skissförslag av Jonas Nobel för Eskilsstråket godkänns. 2. Den konstnärliga gestaltningens uppförande finansieras enligt tidigare beslut med kr ur investeringsmedlen för konstnärliga gestaltningar. Maria Linderberg förvaltningschef Maria Backe områdeschef Expedieras: Akt För verkställighet: Ulrika Sten För kännedom: Liz-Marie Eriksson

121 Sidan 77 av 158 bilaga 18 2 (6) Bakgrund Eskilsstråket löper idag från Poseidons gränd i centrala Handen mot stadsparken Eskilsparken. Stråket är ett av Haninges viktigaste, dock har stråket ingen stadskaraktär, utan är snarare ett otydligt och enformigt stråk, mycket på grund av husfasaderna och parkeringsplatserna längsmed stråket. I Tyréns rapport om parkstråksanalys står det: Den gröna strukturen bygger upp samhälle tillsammans med bebyggelse och vägar. Platserna som binds samman kan vara torg, parker, naturområden och badplatser. För de människor som bor kring stråket, eller använder den som förbindelse mellan Handen terminalen, centrum eller andra kringliggande platser kan stråket ges en förhöjd upplevelse med en eller flera konstnärliga gestaltningar. Därför har kultur- och fritidsnämnden avsatt kr av investeringsbudgeten för konstnärlig gestaltning till en konstoch miljögestaltning i Eskilsstråket (sammanträde Dnr KOFN 82/2013). Kultur- och fritidsförvaltningen, Haninge kommun är uppdragsgivare, ansvarig tjänsteman har varit Åsa Mårtensson, verksamhetschef kultur, central. En samrådsgrupp bildades för projektet och består av Andreas Paulsson, stadsarkitekt, Petra Lindvall, stadsträdgårdsmästare, Åsa Mårtensson (nu tf Ulrika Sten), verksamhetschef kultur, konstkonsult/projektledare Paola Zamora, Leonard Ekström (M), Bengt Sand (FP) och Gunilla Fredlund (S). Förutom samrådsgruppen har projektet också inkluderat en referensgrupp bestående av boende från bfr Balder och bfr Vikingen. Uppdragsprogram Ett uppdragsprogram formulerades inledningsvis. I uppdragsprogrammet utreds förutsättningar för uppdraget och det innehåller syfte, målgrupp, metod, tidplan och budget. Syfte Konsten ska vara väl integrerad i stråkets miljö och vara platsspecifikt. Den ska tåla att stå utomhus under mycket lång tid, vara säker att vistas kring och tåla slitage. Brukarinflytande I kultur- och fritidsnämndens strategi och budget, för både 2014 och 2015, anges strategin att dialog i olika former ska utvecklas för såväl medborgare som föreningar. Detta för att svara upp mot kommunfullmäktiges mål att öka invånarnas delaktighet och inflytande i samhället. I samrådsgruppen deltar Valeria Acevedo från bfr Balder och Christina Forslund från bfr Viking. De representerar även områdets kulturgrupp där flera andra bostadsrättsföreningar finns representerade. Förutsättningar Eskilsstråket har goda förutsättningar för konstuppdraget. Stråket uppfattas idag som enformigt och otydligt. Längs med stråket löper husfasader och parkeringsplatser. Dessa bryts av en väg för bussar. Mindre grönområden som på flera håll upplevs som vildvuxna

122 Sidan 78 av 158 bilaga 18 3 (6) ger en otrygg känsla. Stråkets uppgift att binda samman viktiga målpunkter och utgöra ett trevligt och tryggt promenadstråk kan förstärkas med konst. Stråket innehåller tre viktiga noder, vid in- och utgång, samt på mitten. Konsten kan skapa möjlighet till upplevelser när man promenerar eller cyklar längs med stråket men också skapa mötesplatser och möjlighet till rekreation. Val av konstnär Utifrån presentationer av tre olika konstnärskap erbjöds Jonas Nobel uppdraget. Samrådsgruppen var enig i sitt val av konstnär och menade att Jonas Nobels stora kunskap och respekt för material i kombination med lekfullhet och humor skapar goda förutsättningar att bli omtyckt av många. Hans intresse för historia och privata anknytning till platsen bildar en stark bakgrund att utgå ifrån för en plats som Eskilsstråket, där naturen och historien är viktiga delar av identiteten. Tidsplan Konstnären påbörjade sitt skissarbete i mars Planerad invigning av verket sker i juni Budget Konstnärens budget är högst kr inklusive skissarvode. Resterande kr ska täcka dokumentation, konstkonsult samt oförutsett. Drift och underhåll Val av material är gjorda i nära samråd med personal från mark och exploatering, stadsbyggnadsförvaltning och konstkonsult.

123 Sidan 79 av 158 bilaga 18 4 (6) Skissförslaget Haninge kommun är känt för sin skärgård och närhet till naturen. Den konstnärliga gestaltningen Haninge kommuns geologiska historia utgår från idén om Haninge som en geologisk plats. Jonas Nobel har särskilt intresserat sig för Utö där han tillsammans med en geolog har promenerat och utforskat öns geologiska historia. De tre skulpturerna har olika form och uttryck och hämtar inspiration från bland annat de många tvätterier som fanns i Haninge och möjligheten som den då nyanlagda järnvägen gav för tvätteriernas bruk av Rudansjön som ligger nära stråket. De olika bergarter som finns i Utö finns representerade i ett av objekten vilket föreställer ett piller vars grundämne är Lithium. Detta grundämne upptäcktes av den brasilianska vetenskapsmannen José Bonifacio de Andradas under en studieresa till Utö, början av 1800-talet. Konstnären blandar i sin gestaltning geologiska fakta, upptäckter och andra händelser som på olika sätt kopplas samman och bildar en del av Haninges historia.

124 Sidan 80 av 158 bilaga 18 5 (6) Material Tre skulpturer gjuts i formgjuten betong med pulverlackade objekt i sandgjuten aluminium. Befintliga stenar får graverade aluminiumskyltar med geologiskt faktamässiga texter. Som en komplement görs en bok i ett exemplar till biblioteket i Haninge kulturhus. Montering Skulpturerna placeras ut på 100mm singel, gräs planteras emot podie. Montering sker i nära samarbeta med tjänstemän från mark och exploatering. Belysning Verken ska belysas med spotlight från närliggande belysningsstolpar. Belysningsfrågan är avstämd med mark och exploatering. Tidsplan 2016 Januari Podier och skulpturer byggs i original av trä i konstnärens studio. Februari Original för podie skickas för gjutning och formtagning till Jan Mattson samt original för skulpturer skickas till Westermalms gjuterie. Mars Efterbearbetning samt lackning av skulpturer (Combilack) April Fundament förbereds på utsedda platser Maj Betongpodier monteras på plats med objekt i aluminium samt skyltar på stenar Juni Gestaltningen invigs Underhåll Aluminium och betong är ett beständigt material. Skulpturerna har klotterbehandlats för att förenkla klottersanering. Övrigt underhåll behövs ej. Summering och motivering

125 Sidan 81 av 158 bilaga 18 6 (6) En enig samrådsgrupp beslöt att rekommendera ovanstående förslag till konstnärlig gestaltning för Eskilsstråket. Konstnären har tagit fasta på och följt uppdragsprogrammets syfte och mål på ett tillfredsställande vis. Innan verket monteras på plats kommer boende att bjudas in till en presentation av gestaltningen.

126 Sidan 82 av 158 bilaga 18 Haninge kommuns geologiska historia tre podier, tre skulpturer, en bok och ett skyltsystem En konstnärlig utsmyckning av Jonas Nobel för Haninge Kommun Skulptur Eskilsstråket mot poseidons gränd Material: formgjuten betong och sandgjuten lackad aluminium

127 Sidan 83 av 158 bilaga 18 Skulptur Eskilstråket vid korsningen Utgårdsvägen och Vikingavägen Material: formgjuten betong och sandgjuten lackad aluminium

128 Sidan 84 av 158 bilaga 18 Skulptur Eskilstråkets början av Eskilsparken Material: formgjuten betong och sandgjuten lackad aluminium

129 Skyltar Sidan 85 av 158 bilaga 18 Gnejs En folierad metamorf bergart bildad vid regionalmetamorfos. Miljoner år under högt tryck miljarder år innan skriftspråket Bildat för 2,5-3 miljarder år sedan Mer information i boken Haninge Kommuns Geologiska historia Biblioteket, Haninge kulturhus Breccia Sedimentär bergart med fragment av kalcit Bildat för 2 miljarder år sedan Oräkneliga korn samlade i urhaven sammanpressade till berg av isen sprängd till stycken och utkastad som homogen sten i en park i Haninge Kommun för att hindra biltrafik Mer information i boken Haninge Kommuns Geologiska historia Biblioteket, Haninge kulturhus Skyltar på befintliga stenar utmed Eskilstråket. Material: graverade aluminium skyltar

130 Sidan 86 av 158 bilaga 18 Boken Som ett komplement till skulpturerna på Eskilsstråket görs en bok i ett exemplar till biblioteket i Haninge Kulturhus. Syftet med boken är att ge ger fler ingångar i Haninges geologiska historia från både ett geologiskt och ett konstnärligt perspektiv. Boken formges av Konst och Teknik och produceras av Södermalms bokbinderi. Placeringen av skulpturerna utmed Eskilsstråket Rudan en geologiskt skapad grop Materialet till boken består, likt skulpturerna av gestaltningar av två olika historiska skeenden, det långa geologiska och det kortare mänskliga. Boken skapas under utställningen i Haninge konsthall där besökare intervjuas främst avser jag att samtala med pensionärer. Samt i samtal och studiebesök med geologen Therese Granberg. Sandtaget där Eskilsparken ligger idag

131 Sidan 87 av 158 bilaga 18 Sediment ansamling på havets botten blir under högt tryck till bergarter. Det olika lagren av sediment gestaltas genom förskjutna betongelement i utformningen av podiet. Skulpturen gestaltar isen under istiden men också den ishockeyrink som låg på den plats där Eskilsparken idag ligger. Istiden är också förutsättningen för det sandtag som är ursrprunget till gropen som ger Eskilsparkens dess nuvarande utformning. Ishockeyrinken i sandtaget där Eskilsparken idag ligger. Det tjocka istäcket och de glaciärfloder som dessa gav skapade de grusåsar som gjorde det möjligt att anlägga ett sandtag.

132 Sidan 88 av 158 bilaga 18 Vulkaniska och tektoniska krafter pressar och skrynklar det sedimentära lagren. Magma stiger upp mot jordytan och sipprar in i sprickorna mellan sedimenten. När magman stelnar bildas olika bergarter och mineral. Det tektoniska krafterna gestaltas av det stående sedimenten ur vilket grundämnet Lithium stiger. Piller, batteri och en stigande sol. Batterier innehåller Lithium Lithium piller används i behandlingen av bipolära sjukdomar Den brasilianska vetenskapmannen José Bonifacio de Andrada gjorde under sekelskiftet 1700 och 1800-talet en studieresa till Skandinavien under ett besök på Utö fann hann mineralet Petalit. Detta fynd möjliggjorde att JA Arwedson 1817 upptäckte grundämnet Lithium.

133 Sidan 89 av 158 bilaga 18 Berget slipas av väder och vind. De olika sedimenten framstår i den slipade ytan. Vatten och vind är krafter som senare används av den gryende tvätteri industrin. En stiliserad manglad och strykt tvätthög. Vinden torkar tvätten i en torklada Vattnet i baljorna löser smutsen. Haninge har en historia med en rad tvätterier. Då järnvägen till Nynäshamn byggdes skapades förutsättingar att tvätta i Rudan sjön för att lätt transportera in tvätten till Stockholm. Järnet till rälsen bröts kanske på Utö.

134 Sidan 90 av 158 bilaga 18 Genomförande och tidsplan Podier och skulpturer Podier och skulpturer byggs i original av trä i min studio. Januari 2016 Original för podie skickas för gjutning och formtagning till Jan Mattson. Februari 2016 Original för skulpturer skickas till Westermalms gjuteriet. Februari 2016 Efterbearbetning samt lackning av skulpturer (Combilack) Mars 2016 Fundament förbereds på utsedda platser. April 2016 Betong podier monteras på plats. Maj 2016 Betong podier klotterskyddas. Maj 2016 Aluminium skulpturerna monteras. Maj 2016 Skyltar på stenar monteras. Maj 2016 En utställning om projektet öppnar i Konsthallen Juni 2016 Boken samlas berättelser om gamla Haninge. Minnen och anekdoter om när sandtaget var hockeyrink osv. historia och hur dessa inspirerat skulpturerna och bilder från Haninge Kommuns bildarkiv utgör bokens innehåll. Första hälften Juni 2016 Boken formges av Konst och Teknik som även gör en digital variant för Kommunens hemsida. Boken binds av Södermalms bokbinderi. Andra hälften Juni alternativt Augusti 2016 Boken placeras i Haninge kulturhus Bibliotek. Augusti 2016

135 Sidan 91 av 158 bilaga 18 Budget för Haninge Kommuns geologiska historia av Jonas Nobel Betonggjutning kr (Janne Mattson) Material original kr (Södermalms trä) Snickeriarbeten original kr (Moa Ott) Aluminium gjutning kr (Westermalmsgjuteriet) Pulverlack kr (Combilack) Underarbeten kr (Janne Mattson) Montering/skulptur/skyltar kr (Peter Ribbstedt) Klotterskydd kr (Lingjords) Transporter kr (Lillebud) Försäkring kr (Gefvert) Arvode Geolog kr (Therese Granberg) Tryck/bokbinderi kr (Södermalms bokbinderi) Fräsning skyltar kr (Svart) Oförutsedda utgifter kr Arvode konstnär kr Totalt: kr + moms

136 Sidan 92 av 158 bilaga 18 Podie Fundament Skulptur Detalj skulptur Fundament: 100 mm singel, gräs planteras emot podie. Podie: formgjuten betong 4 st. delar som monteras på plats Ytbehandling: Klotterskydd Skulptur: Sandgjuten aluminium som fästs i tre punkter med 20mm x 230 mm bult i betongen. Ytbehandling: Pulverlack Skala 1:20 A4

137 Sidan 93 av 158 bilaga 18 Podie Fundament Skulptur Detalj skulptur Fundament: 100 mm singel, gräs planteras emot podie. Podie: formgjuten betong 7 st. delar som monteras på plats Ytbehandling: klotterskydd Skulptur: Sandgjuten aluminium som fästs i två punkter med 20mm x 230mm bult i betongen. Ytbehandling: Pulverlack Skala 1:20 A4

138 Sidan 94 av 158 bilaga 18 Podie Fundament Skulptur Detalj skulptur Fundament: 100 mm singel, gräs planteras emot podie. Podie: formgjuten betong 7 st. delar som monteras på plats Ytbehandling: Klotterskydd Skulptur: Sandgjuten aluminium som fästs i två punkter med 20mm x 230mm bult i betongen. Ytbehandling: Pulverlack Skala 1:20 A4

139 Sidan 95 av 158 bilaga Dnr KOFN 62/2014 Uppdragsprogram konstnärlig gestaltning till Eskilsstråket En parkstråksanalys har tagit fram på uppdrag av Haninge kommun av konsultföretaget Tyréns i syfte att stärka kommunens sammanhängande gångvägssystem i park- och naturmiljöer samt i gröna gångstråk i bostadsområden. I arbetet med uppdragsprogrammet och senare med konstuppdraget finns analysen med som ett viktigt underlag. Kultur- och fritidsnämnden har som mål att under 2014/2015 arbeta med konst som stärker Eskilsstråket för boende och andra brukare i området. Därför investerar Haninge kommun i en offentlig gestaltning på den här platsen. Bakgrund Eskilsstråket går idag från Poseidons gränd i centrala Handen mot stadsparken Eskilsparken. Stråket är ett av Haninges viktigaste, dock har stråket ingen stadskaraktär, utan är snarare ett otydligt och enformigt stråk, mycket på grund av husfasaderna och parkeringsplatserna som löper längs med stråket. I Tyréns rapport om parkstråksanalys står det Den gröna strukturen bygger upp samhälle tillsammans med bebyggelse och vägar. Platserna som binds samman kan vara torg, parker, naturområden och badplatser. För att människor som bor kring stråket, eller använder den som förbindelse mellan Handen terminal, centrum eller andra kringliggande platser kan stråket ge en förhöjd upplevelse med en eller flera konstnärliga gestaltningar. Därför har kultur- och fritidsnämnden avsatt kr av investeringsbudgeten för konstnärlig gestaltning till en konstoch miljögestaltning i Eskilsstråket (Sammanträde Dnr KOFN 81/2013), Kultur- och fritidsförvaltningen, Haninge kommun är uppdragsgivare, Åsa Mårtensson på Kulturenheten är kontaktperson ( , asa.martensson@haninge.se) och Paola Zamora är konstkonsult/projektledare ( , paolaa.zamora@gmail.com). Projektplan Den översiktliga park- och gångstråksplan som Tyréns har tagit fram identifierar ett antal prioriterade stråk som leder till/från och mellan parker och grönområden. Eskilsstråket är ett av dessa viktiga förbindelsestråk. Analysen visar på stråkets orienterbarhet, trygghet, identitet, styrkor och svagheter. Samrådsgruppen lyfter fram stråkets närhet till byggprojektet Haningeterassen och dess förbindelse med Eskilsparken som en viktig förutsättning för konstprojektet. Även entrén till stråket från Poseidons gränd bör särskilt ses över. Haninge kommuns ambitioner med ett progressivt stadsbyggande bör ge avtryck på Eskilsstråket, konsten kan därmed förstärka karaktärsdragen som präglar en stad. Målgrupp Konsten i Eskilsstråket kommer att nå många människor i alla åldrar och med olika funktionsförmågor och bakgrund. Den konstnärliga gestaltningen ska därför kunna nå alla människor oavsett bakgrund, ålder, språk, religion och funktionsförmåga. Gestaltningen bör kunna Postadress Besöksadress Telefon E-post Kultur & Fritid Kulturhuset Växel: asa.martensson@haninge.se Haninge Poseidons torg 8 Direkt:

Visa mer