Suomi.fi-servicedatalager

Transkript

1 Suomi.fi-servicedatalager Allt väsentligt om tjänster på ett enda ställe Temautbildning: servicebeskrivningar Kom igång med beskrivandet av tjänster och dra nytta av basbeskrivningarna

2 Innehåll SDL-temautbildning Kom igång med beskrivandet av tjänster och dra nytta av basbeskrivningarna Syftet med utbildningen är att ge deltagarna grundläggande information för att börja producera uppgifter i SDL (SDL-data) Tips om god praxis inför ibruktagandet av SDL exempel på servicebeskrivningar (i synnerhet sådana med basbeskrivning) information om var man får stöd och mer information gällande skapandet av SDLdata 2

3 Förberedelser och att komma igång med SDL

4 Ibruktagningsprocessen BEKANTANDE OCH REGISTRERING STÄLL UPP MÅL IDENTIFIERA TJÄNSTERNA SKAPA DATA ADMINISTRERA OCH UPPDATERA INTRESSE OCH ENGAGEMANG FÖRÄNDRING AV VERKSAMHETSMODELLEN VAD ÄR SDL möjligheter fördelar uppgifter ORGANISERING AV ansvar resurser tidtabeller KARTLÄGG NULÄGET identifiera tjänsterna identifiera datamodellens obligatoriska uppgifter kan saker göras på annat sätt? SKAPA DATA etapper prioritera skapa data ADMINISTRERA var noga med informationens riktighet och aktualitet håll SDL-ansvaret och rollerna inom organisationen tydliga

5 Vad menas med SDL-datainnehåll? SERVICEKANAL E-tjänst SERVICEKANAL Webbsida ORGANISATION Ansvarar för tjänsten och/eller producerar tjänsten Ansvarar för servicekanalerna (t.ex. en kommun eller ett ämbetsverk) Administrering och hantering av uppgifter TJÄNSTEN Servicebeskrivning, villkor och kriterier, handlingsintruktioner SERVICEKANAL Utskrivbar blankett SDL-användare /virasto SERVICEKANAL Telefontjänst SERVICEKANAL Serviceställe ORGANISATION Producerar tjänsten och/eller ansvarar för servicekanaler (t.ex. samkommun, privat serviceproducent, annan kommun/annat ämbetsverk) SDLhuvudanvändare SDLhuvudanvändare SDL-användare Varje tjänst och varje servicekanal beskrivs endast en gång. Till tjänsterna kopplas alla nödvändiga servicekanaler. Varje servicekanal är kopplad till minst en tjänst. Varje tjänst är kopplad till minst en servicekanal. Uppgifter om organisationen är färdigt tillagt men kan kompletteras. I SDL är organisationen endast bakgrundsinformation. 5

6 Tjänsten ska gå att åtskilja från servicekanalerna Tjänstens beskrivning ska återge vilket av kundens behov tjänsten uppfyller till vem tjänsten är riktad hur en kund kan få tjänsten Servicekanalens beskrivning ska återge hur en kund kan få tjänsten genom servicekanalen i fråga för att få lösning på sitt problem eller uppfylla en plikt servicekanalens särdrag Och jag som bara frågade vilka tjänster er organisation erbjuder medborgare och företag... Beskriv tjänsten tydligt och på ett sätt som är begripligt för kunden. Använd allmänspråk, undvik administrativa termer. Beskriv den tjänst som kunden får, inte den organisation som erbjuder tjänsten eller dess uppgifter! SDL är inte en förteckning över en organisations uppgifter. 6

7 Förberedelser inför för produktion av SDL-data Utred vilka tjänster organisationen erbjuder medborgare, företag och myndigheter. Hur utnyttjas dessa tjänster och vilka är deras servicekanaler? Upprätta ett en lista över tjänster och kommunikationskanaler t.ex. i Excel eller på en väggtavla Kommuner kan även använda listan över basbeskrivningar som arbetsdokument. Vem i er organisation äger de olika tjänsterna och var finns nuvarande beskrivningar av tjänsterna? Har beskrivningarna gjorts ur kundens synvinkel? Kan de föras över till SDL som sådana? Är alla uppgifter som SDL-datamodellen förutsätter tillgängliga? Var finns de uppgifter som fattas och vem samlar in dem? Finns det utomstående samarbetsparter i servicekedjan? Hur avtalar ni om arbetsfördelningen vad gäller skapande och administrering av SDL-data? Dela in arbetet i etapper Börja genom att prova dig fram och gör först de tydligaste beskrivningarna. Learning by doing. Det lönar sig för kommuner att börja från tjänster med basbeskrivning. Fördela ansvaret för produktion och administrering. Anmäl dig till utbildningar på esuomi.fi eller boka en egen workshop. I SDL ska inte organisationens uppgifter beskrivas, utan de tjänster som har kunder. 7

8 Vad är en basbeskrivning? Till kommunernas bruk har det frasmställts färdiga basbeskrivningar av tjänsterna. För närvarande finns det basbeskrivningar av lagstadgade eller i övrigt allmänna tjänster. Alla lagstadgade tjänster finns det dock inte beskrivning av eftersom lagen inte alltid bestämt hur tjänsten ska tillhandahållas. Basbeskrivningarna har skrivits så att en basbeskrivning motsvarar en tjänst. En kommun kan dock välja att använda en, flera eller alla basbeskrivningar eller att beskriva en tjänst själv. I basbeskrivningarna har innehållet i en lagstadgad tjänst beskrivits kort enligt definitionen i lagen. Kommunen kompletterar själv med lokala uppgifter. Basbeskrivningarna som för tillfället är i användning finns under funktionen Lägg till tjänst i SDL:s användargränssnitt som Excel-fil på esuomi.fi (länk) på basbeskrivningarnas egen sida på esuomi.fi, på finska (länk) 8

9 Redigera ett utkast på en tjänst med basbeskrivning 2. Välj Tjänstbeskrivning som innehållstyp 1. Välj utkasten 3. Kommunens namn i organisationfältet Välj redigera. 6. Välj redigera 4. Klicka på Sök 5. Välj den tjänst du vill redigera 9 9

10 Lägg till en tjänst med basbeskrivning 1. Välj Lägg till tjänst 3. Sök och lägg till en basbeskrivning 2. Välj bifoga basbeskrivning 10

11 Metadata följer med basbeskrivningen Som hjälp att beskriva innehållet i SDL används kategoriseringsuppgifter (målgrupper, tjänstekategorier, situationsklasser) och ämnesordsindexering (ontologiska begrepp/ämnesord) Om en basbeskrivning används följer kategoriseringar och ämnesord, dvs. metadata, automatiskt med basbeskrivningen. Det är inte möjligt att ta bort de ämnesord som följer med men vid behov och med eftertanke kan man lägga till fler. Ämnesorden och kategoriseringen hjälper användarna att snabbt och effektivt hitta de tjänster som de behöver. Utan systematisk metadata är detta inte möjligt. Skillnaden mellan kategorier och ämnesord Vid kategorisering grupperas och namnges en omfattande ämneshelhet och tjänsterna placeras in i dessa kategorier. Ämnesordsindexering är en sätt att samla uttryck för något visst eller ett liknande ärende. Ett ontologiskt begrepp/ämnesord (t.ex. skiftesvård) hänvisar till ett snävare ämnesinnehåll än en kategori (t.ex. dagvård för barn). Finto är en finländsk tesaurus- och ontologiservice Tjänstekategorier: (hierarki-fliken) Ämnesord: Anmäl dig till metadatautbildning på esuomi.fi! 11

12 Det finns inte färdiga basbeskrivningar åt alla tjänster Det lönar sig att börja arbetet i SDL med de tjänster som har basbeskrivning. Målet är att kommunerna beskriver alla sina tjänster i SDL, även dem utan färdiga basbeskrivningar. Tjänster utan basbeskrivning får organisationerna själv avgöra hur beskrivningen formuleras. Beskrivningarna ska dock upprättas inom ramen för SDL-datamodellen och - redaktionspolicyn. Observera att alla basbeskrivningar inte gäller lagstadgade tjänster och att det inte finns en basbeskrivning för alla lagstadgade tjänster! Tjänsterna ska tilldelas ett namn och beskrivas på ett allmänt begripligt sätt ur målgruppens (medborgarens, företags, myndighets) synvinkel. Undvik administrativ specialterminologi. Läsaren ska kunna agera självständigt utifrån beskrivningen. Språket i beskrivningarna ska vara korrekt. Beskrivningarna ska fungera i olika sammanhang. Obs! Förslag på nödvändiga nya basbeskrivningar kan skickas till adressen ptv-tuki@vrk.fi 12

13 Exempel på servicebeskrivningar

14 Uppgifter om tjänsten TJÄNST SERVICEKANALER E-tjänster Vad är en servicekanal och vad kan man göra med den? Beskrivning av tjänsten Åtskilj tjänsten och servicekanalen (-erna) från varandra. Skriv hela meningar. Granska tjänsten ur kundens synvinkel. (Basbeskrivning av tjänsten) Vad har en kund (en medborgare, ett företag, en myndighet) rätt till? Har kunden skyldigheter? Vilket kundbehov svarar tjänsten mot? Vad är det möjligt att berätta om tjänsten på allmän nivå utan att beskriva de kanaler (webbsidor, servicekanaler eller serviceställen) där tjänsten erbjuds? Förutsättningar för användning av tjänsten Vem kan använda tjänsten, finns det begränsningar (t.ex. hemkommun, ålder, nationalitet, status)? Ska användaren förbereda sig inför användningen av tjänsten på något sätt (t.ex. skaffa information eller dokument)? Instruktioner för agerandet Hur får en kund tjänsten? Vilka servicekanaler kan kunden använda och på vilket sätt? Ska en viss process följas för att få tjänsten? Indelning i kategorier och ämnesord Webbsida Vad är en webbsida och vad kan man göra där? Telefontjänst Vad är en telefontjänst och vilka ärenden kan uträttas genom den? Utskrivbar blankett Vilken blankett handlar det om och vad kan man göra med den? Serviceställe Vad är ett serviceställe och vad kan man göra där? ORGANISATION Aktör som ansvarar för tjänsten och/eller producerar tjänsten Även om olika tjänster använder samma servicekanaler, ska varje servicekanal beskrivas endast en gång. En servicekanal som en gång beskrivits kan vid behov kopplas till flera tjänster. En tjänst kan ha flera ansvariga och/eller flera producenter. 14

15 Deltagande i beslutsfattandet och lagberedningen En medborgare kan påverka beslutsfattandet till exempel genom att ge ett utlåtande om ett ärende som är under beredning eller genom att delta i medborgardebatten på olika sätt. En myndighet kan begära medborgarnas synpunkter genom att höra dem med olika metoder. Med hörande avses att inhämta synpunkter, information och erfarenhet av medborgarna och de viktigaste intressentgrupperna i fråga om det ärende som bereds. Lagberedarna begär utlåtanden av de centrala intressentgrupperna, såsom olika intresseorganisationer, som en del av lagberedningsprocessen. Ministerier, ämbetsverk, kommuner och andra organisationer inom den offentliga förvaltningen kan framföra begäran om utlåtanden i anknytning till ett ärende som är under beredning. [...] Förutsättningar för användning av tjänsten Alla intresserade medborgare har möjlighet att ge ett utlåtande eller delta i medborgardebatten. Också olika intresseorganisationer kan ge skriftliga utlåtanden om författningsförslag eller ge sin åsikt om samhälleliga ärenden. Anvisningar om förfaringssätt En medborgare kan lämna ett utlåtande elektroniskt i Utlåtande.fi eller sända det till organisationens registratorskontor per post eller e-post. En medborgare kan delta i medborgardebatten eller själv inleda en debatt om ett tema som medborgaren själv valt i webbtjänsten Dinåsikt.fi. [...] Exempel 1: Två tjänster med samma servicekanal. Ingen basbeskrivning. TJÄNST Obs! Texterna är delvis förkortade i exemplen. SERVICEKANALER Servicekanalen Dinåsikt.fi Dinåsikt.fi är en webbtjänst som intensifierar dialogen mellan medborgare, organisationer och myndigheter och deras deltagande. Tjänsten underlättar medborgarinflytandet och tillgången till information, ökar transparensen i beredningen av beslut och i beslutsfattande samt förbättrar kvaliteten på besluten. Webbservicekanalen Utlåtande.fi Utlåtande.fi ger en möjlighet att begära och ge utlåtanden elektroniskt. Alla myndigheter inom den offentliga förvaltningen kan publicera begäran om utlåtanden i tjänsten. Alla organisationer och medborgare får ge utlåtanden. ORGANISATION Justitieministeriet Begäran om utlåtande och hörande av medborgare Myndigheterna kan inkludera intressentgrupper i beredningen av projekt eller höra deras åsikt till exempel genom remissbehandling, diskussionsmöten eller diskussionsforum. Med intressentgrupper avses bland annat myndigheter, sakkunniga, organisationer, företag och medborgare. En lagberedare ska begära utlåtanden av medborgare och centrala intressentgrupper som en del av varje lagberedningsprocess.[--] Förutsättningar för användning av tjänsten Vilken företrädare som helst för en organisation kan öppna ett hörandeprojekt. Anvisningar om förfaringssätt Vid författningsberedningen ombeds intressentgrupper och medborgare att ge ett skriftligt utlåtande om de författningsförslag som uppkommit till följd av beredningen. Begäran om utlåtande sänds till de centrala intressentgrupper som är kända. Beroende på organisationen och begäran om utlåtande publiceras den också i tjänsten Utlåtande.fi och/eller på organisationens webbsidor, så att alla intresserade har möjlighet att ge ett utlåtande. [--] TJÄNST Det lönar sig höra och inkludera medborgare i projektet redan i beredningsskedet. Detta kan genomföras som öppna eller riktade diskussionsmöten, med sociala medier, frågeformulär eller som nätdiskussioner i tjänsten Dinåsikt.fi. 15

16 Exempel 2: Grundläggande utbildning. Flera servicekanaler. Basbeskrivning. Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning är avgiftsfri allmän utbildning i enlighet med läroplanen, som stöder elevernas utveckling som människor och medlemmar i samhället samt lär ut nödvändiga kunskaper och färdigheter. Den ger alla en likadan behörighet till fortsatta studier på andra stadiet. Barn som stadigvarande bor i Finland är läropliktiga det år de fyller sju år.[--] Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för alla läropliktiga som bor i dess område. I S:t Michels stad finns det 23 grundskolor, av vilka 5 är enhetsskolor, 2 skolor med årskurserna 7 9 och 16 skolor med årskurserna 1 6. Ett elevupptagningsområde har definierats för varje skola och elevens närskola fastställs utifrån detta område. [...] Anvisningar om förfaringssätt Ett brev sänds hem till elever som börjar skolan, där de får information om barnets närskola. Anmälan till åk 1 är i januari. En läropliktig kan också söka till en annan skola än den som kommunen anvisat, men han eller hon har inte subjektiv rätt att antas till denna skola. Ansökan anvisas till rektorn för den skola till vilken den läropliktige söker. I så fall vare sig ordnar eller betalar S:t Michels stad skoltransport. En elev som söker till andra klasser eller flyttar till S:t Michel mitt under skolåret tar i första hand kontakt med rektorn för närskolan i det egna elevupptagningsområdet. [...] TJÄNST Obs! Texterna är delvis förkortade i exemplen. Basbeskrivning ORGANISATION Staden S:t Michel SERVICEKANALER Webbservicekanalen Wilma I S:t Michel används Wilma som redskap för kommunikation mellan vårdnadshavare, lärare och elever. Serviceställe: Närskola Utskrivbar ansökan till en skola i ett främmande elevupptagningsområde 16

17 Organisationer Servicekanaler Tjänster Organisationer Case: Privat dagvård För privat dagvård finns en basbeskrivning Kommunen beskriver tjänsten. Kommun 1 Kommun 2 Kommunen beskriver de egna webbservicekanalerna blanketterna telefonkanalerna Kommunen kan göra en webbsida där alla privata dagvårdsföretagare och serviceställen listas upp. Om det är frågan om privat dagvård som köpt tjänst anger kommunen strukturen för tillhandahållandet enligt instruktionerna i fältet för utförande och tjänstens producenter Obs! När rätten att använda SDL utvidgas 7/2017 kan privata daghemsföretagare och föreningar ansluta sig till SDL och själva beskriva sin servicekanal. Kommunen beskriver trots det själva tjänsten. Ansökan om servicesedel för privat daghemsvård Servicehandledning om dagvård per telefon Privat dagvård Daghem xyz 1 Gemensam ansökningstjänst för xyz - daghemmen ORGANISATION Daghemföreningen xyz Daghem xyz 2 Privat dagvård Daghem 3 Ansökningsblankett för dagvård ORGANISATION Ansökan om servicesedel för privat daghemsvård Privat daghemföreningen Servicehandledning om dagvård per telefon 17

18 Case: Avbytartjänst för lantbruksföretagare Tjänsten beskrivs av kommunen eller ett gemensamt jordbruksverk för flera kommuner. Kommunernas gemensamma jordbruksverk skapas som en egen organisation. Det finns en färdig basbeskrivning för avbytartjänsten för lantbruksföretagare. På esuomi.fi finns en lista på gemensamma servicekanaler (länk), på finska Under punkten för Regional täckning väljs alla kommuner där tjänsten är tillgänglig. Det går också att i själva beskrivningen skriva ut t.ex. i Stugby, Vikby, Brasby och Vindby kommuner ansvarar Stugbyregionens jordbruksverk för avbytartjänsten för lantbruksföretagare. LPA* har beskrivit blanketterna och webbservicekanalerna Blanketterna utgörs av LPA:s blanketter Lantbruksföretagares ansökan om semester och Anmälan av uppgifter om lantbruksföretaget för ansökan om semester. E-tjänsten utgörs av LPA:s Lomitusnet. Den kommun som beskrivit tjänsten eller det gemensamma jordbruksverket kopplar LPA:s blanketter och webbkservicekanaler till den egna tjänsten och därtill egna kanaler som anknyter till avbytartjänsten för lantbruksföretagare, till exempel telefonkanal till lantbruksavbytare webbsida, där lantbruksavbytarnas kontaktuppgifter beskrivits serviceställe och/eller telefonkanal med närmare information. Om tjänsten är gemensam för flera kommuner och beskrivits i SDL av dessa kommuners gemensamma jordbruksverk, informerar verket kommunerna om att tjänsten är beskriven i SDL för dessa kommuners del. Lantbruksföretagare har rätt att på ansökan få avbytartjänst under semester, vikariehjälp och avgiftsbelagd avbytarhjälp. Rätt till avbytartjänsten innehas av lantbruksföretagare med husdjursgårdar, men inte av växtodlare. Avbytartjänsten möjliggör semester för lantbruksföretagaren. Avbytartjänst kan därtill beviljas utifrån sjukdom, ett olycksfall eller funktionsnedsättning. En lantbruksföretagare har rätt till hjälp av en avbytare också på grund av till exempel rehabilitering, skötsel av sjukt barn, graviditet och förlossning. Lantbruksavbytaren är en arbetstagare som anställs av kommunen och som i egenskap av vikarie tillfälligt sköter om den för lantbruksföretaget nödvändiga husdjursskötseln. En lantbruksföretagare kan också skaffa avbytartjänsten själv, då en ersättning för kostnaderna för avbytarservicen betalas ut till tjänsteproducenten. *) LPA = Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt

19 Case: Flera kommuners gemensam byggnadstillsyn Bygglov och Rivningstillstånd Använd de färdiga basbeskrivningarna Tjänsten beskrivs av kommunen eller en för flera kommuner gemensam byggnadstillsynen. Om den gemensamma byggnadstillsynen är en officiell organisation registreras den i SDL som en egen organisation. läggs den till som underorganisation till den kommun som har huvudansvaret för tjänsten, förutsatt att organisationen är en del av kommunen och inte har fler ägare Markeras denna som ansvarig för tjänsten i SDL Alla kommuner där tjänsten är tillgänglig väljs under punkten Regional täckning. I beskrivningen är det möjligt att ännu skriftligt redogöra för att i Stugby, Vikby, Brasby och Vindby kommuner ansvarar Stugbyregionens byggnadstillsyn för byggloven e.d. Miljöförvaltningen kommer att beskriva utskrivbara byggnadstillsynsblanketter i SDL Solita Oy har redan beskrivit webbservicen Lupapiste i SDL. Till den egna tjänsten kopplar kommunen eller den gemensamma byggnadstillsynen som beskrivit tjänsten, servicekanaler som Lupapiste, miljöförvaltningens blanketter och därtill egna byggnadstillsynsrelaterade kanaler (övriga blanketter, serviceställen m.m.) Om det handlar om en tjänst som är gemensam för flera kommuner och beskrivits av kommunernas gemensamma byggnadstillsyn, informerar den gemensamma byggnadstillsynen kommunerna om att den beskrivit bygglov i SDL för dessa kommuner. 19

20 Organisation Kommunikationskanaler Tjänster Case: Bygglov och Rivningstillstånd Den organisation som producerar tjänsten för kommunerna 1, 2, 3 och 4 beskrivs som en separat organisation i SDL fungerar som ansvarig organisation för tjänsterna för samarbetskommunernas räkning fungerar som producent av tjänster och servicekanaler beskriver de tjänster som den producerar och ansvarar för beskriver de servicekanaler som den ansvarar för. Varje tjänst och servicekanal beskrivs enbart en gång. Samarbetskommunerna listas upp i tjänstebeskrivningen under punkten Regional täckning Flera kommuners gemensam byggnadstillsyn Kommun 1 Serviceställe för byggnadstillsynen Bygglov Telefontjänst Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 REGIONAL TÄCKNING Rivningstillstånd ORGANISATION Stugbyregionens byggnadstillsyn (ansvars- och producentorganisation) Blanketten för Rivningstillstånd E-tjänsten Lupapiste ORGANISATION Solita Oy (producentorg. för kanalen) 20

21 Case: Tjänster som produceras av en kommunalt samägd organisation eller annat bolag Avfallshantering Kommunerna och bolaget kommer sinsemellan överens om vem som skriver och administrerar tjänstebeskrivningen. Kommunerna ser till att det bolag som sköter deras lagstadgade uppgifter registreras i SDL och beskriver (tjänsterna och) servicekanalerna. I fortsättningen lönar det sig för kommunen att inkludera SDL i avtalet mellan parterna. Bolaget måste oberoende registreras i SDL och beskriva sina egna servicekanaler. Det lönar sig att utnyttja den färdiga basbeskrivningen. Tjänsten beskrivs skilt av varje kommun ELLER av bolaget, för alla kommuners räkning. Om tjänsten inte är den samma i alla kommuner kan bolaget beskriva tjänsten sjilt för varje kommun. När kommunen beskriver tjänsten själv Markeras kommunen som ansvarig instans för tjänsten Som tjänsteproducent markeras bolaget och som genomförandesätt väljs köpt tjänst. När bolaget beskriver tjänsten Ska det i tjänstens beskrivning framgå att bolaget sköter tjänsten i vissa kommuner Som ansvarig och producent markeras bolaget och som genomförandesätt väljs självproducerad tjänst. Under punkten regional täckning väljs alla kommuner där tjänsten är tillgänglig 21

22 Organisation Kommunikationskanaler Tjänster Organisationer Case: Avfallshantering Varje kommun eller det gemensamma bolaget beskriver tjänsten Avfallshanteringsbolaget ansluter sig till SDl och beskriver själv sina servicekanaler Det kan finnas flera ansvarskommuner om avfallsbolaget ägs av flera kommuner Vid punkten för regional täckning väljs de kommuner där tjänsten erbjuds Tjänster som produceras av en kommunalt samägd organisation eller annat bolag Ansvarskommunerna kan vara flera, om flera kommuner är delägare i avfallshanteringsbolaget. Dessa kommuner antecknas också i punkten Regional täckning. Återvinningscentral Avfallshantering Telefontjänst för avfallshantering och avfallstransport Ansökan om att minska frekvensen för tömningen av ett sopkärl ORGANISATION Metsäsairila Oy (producentorganisation) Kommun (ansvarig organisation) Avfallstransport Ansökan om bildande av ett gemensamt sopkärl 22

23 Case: Räddningsverk Ett regionalt räddningsverk producerar flera kommuners lagstadgade räddningstjänster. Kommunerna ansvarar tillsammans för vårt lands räddningsväsende på de områden som stadsrådet fastställt. Finlands räddningsväsende är uppdelat i 22 geografiska områden. För att kunna sköta sina uppgifter finns det räddningsverk på varje område. För räddningsväsendets tjänster finns det basbeskrivningar Räddningsverken fungerar som ansvariga instanser och tjänsteproducenter för tjänster i anknytning till räddningsväsendet. Alla kommuner på räddningsverkets område väljs i servicebeskrivningen under punkten för regional täckning Tjänsten och servicekanalerna beskrivs av räddningsverket trots att ansvaret ligger hos kommunerna. Räddningsområdets kommuner måste se till att räddningsverket ansluter sig till SDL samt beskriver sina tjänster och servicekanaler

24 Exempel på koppling mellan tjänster och ett serviceställe Tjänster Servicekanaler och kopplingsdata Grundläggande utbildning ansvarig organisation: Staden S:t Michel Inomhusidrotts-tjänster ansvarig organisation: Staden S:t Michel e-tjänster: Wilma e-tjänster: Timmi-bokning av lokaler utskrivbara blanketter: blanketter inom den grundläggande utbildningen utskrivbara blanketter: blanketter för bokning av lokaler KOPPLINGS- DATA servicetid: mån fre avgifter: - webbsida: Webbsidor och blogg för Anttola skola e-post: skolans e-postadress telefon: skolans telefonnummer KOPPLINGS- servicetid: DATA avgifter: webbsida: Webbsida för idrottstjänsten e-post:?? telefon: Telefon till idrottstjänsten serviceställe: Anttola samskola ansvarig organisation: Staden S:t Michel Folkhögskola ansvarig organisation: Staden S:t Michel e-tjänster: Kursutbud och anmälan webbsidor: Medborgarinstitutets webbsida + Facebook telefontjänst: Medborgarinstitutets telefon KOPPLINGENS DATA servicetid: avgifter: 24

25 Underorganisation vs. huvudorganisation En organisation kan kopplas som underorganisation endast om den är delvis eller helt ägd av huvudorganisationen. Om organisationen har flera ägare måste den självständigt registrera sig som SDL-organisation och blir således en huvudorganisation. Registreringen kräver att användarvillkoren godkänns.

26 Hur blir jag SDL-användare? Om er organisation inte ännu anslutit sig som SDL-organisation, registrera den nu! Registreringen sker här: En förutsättning för att ansluta sig är att användarvillkoren godkänns. Blanketten för godkännande av användarvillkoren ska undertecknas och bifogas till ansökan BRC beviljar användarrättigheter och användarnamn för huvudanvändare Användaruppgifterna är personliga. Varje person som fått ett användarkonto godkänner också de personliga användarvillkoren. De som fått användarrättigheter till SDL har också tillträde till SDL:s testmiljö. Obs! Testmiljön är inte kopplad till SDL och rensas med emellanåt. Det lönar sig att använda testmiljön till interna utbildningar men inte som lagringsplats för halvfärdiga beskrivningar Bearbeta servicebeskrivningarna direkt i SDL och publicera dem i den takt de blir färdiga. 26

27 Var får jag stöd och mer information?

28 Stöd erbjuds genom många kanaler LÄNK E-post: Nyhetsbrev Responsblankett (på finska men vi svara på svenska) Utbildningar, kliniker och workshoppar Bruksanvisningar Videon Teknisk dokumentation Esuomi.fi LÄNK Vanliga frågor 28

29 Användbara länkar Mer information och anvisningar Anslutningsanvisning och användarvillkor (länk) Bruksanvisningar för gränssnittet (länk) på finska Redaktionspolicy (länk) på finska Dokumentering och riktlinjer gällande arkitektur och gränssnitt (länk) på finska Gränssnittets egenskaper, versionsuppgifter och publiceringstidtabeller (länk) på finska Information om språkversioner av SDL (länk) på finska Utbildningar (länk) Modell på arbetsplan för ibruktagningsprojektet (länk) BRC:s team för ibruktagning av SDL Ta kontakt: 29

30 Inloggning i produktions- och utbildningsmiljöerna Logga in till SDL på adressen Din e-postadress fungerar som användarnamn Användarnamn och lösenord skickas i separata e-postmeddelanden. Logga in till testmiljön på adressen Användarnamnet till SDL kan också användas till testmiljön Lösenordet till de två gränssnitten är olika Instruktioner för byte av lösenord (länk) 30

31 Tack! Kontakt: Mer information på esuomi.fi: