M Ä S S N UM M E R

Transkript

1 M ÄSSNUMMER

2 Nya Twistline effektfullt halogenljus Philips nya Twistline, som finns för 230 och 240V, är lampan som håller vad den lovar. Nya Twistline ger en mycket effektfull punktbelysning med gnistrande vackert halogenljus. Ljusnivån regleras enkelt med en vanlig glödljusdimmer. Philips unika tillverkningsplattform ger nya Twistline de viktiga produktfördelarna: Färger återges på ett naturligt sätt utmärkt färgåtergivning, Ra 100 Minimal risk för blekning frontglas med UV-Block Färre lampbyten medellivslängd 2000 timmar Philips, som står för kvalitet, har ett brett sortiment av halogenlampor för alla användningsområden. Beställ trycksaken Philips halogenlampor L2789! Tel Fax E-post

3 JAN NR AN S VA R I GU T G I VA R E Magnus Frantzell m a g n u s. f r a n t z e l q u i c k n e t. s e UT G I VA R E M i l j ö l j u s k re t s e n Fleminggatan 14 Box Stockholm Tel (växel) Fax i n f h e m l j u s. c o m w w w. h e m l j u s. c o m RE D A K T Ö R Göran Tjäder Tjäder&Tjäder AB Lilla To rget Ulricehamn Tel Fax Mobil g o r a n. t j a d e t j a d e r- t j a d e r. s e Design och varumärken Stockholm Furn i t u re Fair, som arrangeras parallellt med vår Ljusmässa, får allt större internationell uppmärksamhet. Inte minst genom rejält utrymme i media. Va rf ö r? MÅ L M E D V E T E T Jo, stor del i denna framgång måste tillskrivas den målmedvetna satsning på design som såväl Stockholmsmässan som huvuddelen av möbelmässans utställare gör. Ett tydligt exempel på denna satsning är att mässan i år, trots akut platsbrist, viker hela Viktoriahallen till endast designorienterade utställare. Vad kan vår bransch lära av detta? Missa inte vårt seminarium Design som konkurrensmedel och dra egna slutsatser. VA R U M Ä R K E N Det är öppna skott mellan design och starka varumärken. Den här gången tittar HEMLJUS närm a re på just begreppet varu m ä r k e n. I n t ressant. När får vår bransch sitt första Arla? AN N O N S A N S VA R I G M e rvi Rokka L j u s k u l t u r Box Stockholm Tel Fax m e rv l j u s k u l t u r. s e GR A F I S KF O R M Christina Levin Lundberg F o rmination AB BR A N S C H K V Ä L L E N Anmäl Din personal och Dej själv till vår branschkväll på Ljus 2003 redan idag. Att det nu handlar om fredagskvällen är inte enda förändringen. Vi hoppas på en riktig festkväll. Välkommen till LJUS 2003! T h o rd Gustafson o rdf. Miljöljuskre t s e n l a m p g u s t a f. s e Ljus i vintermörker I N N E H Å L L 3 Ledare 4 Inför mässan 6 Tema varumärken 7 Skånsk turistattraktion 8-9 Tema varumärken 10 Ökad kostnad för el-retur 12 Belysningshandlarnas sida 14 Kampanj kring CE-märkning 16 Med andra ögon 17 Ljuskälleskolan 18 Ljuscentrum, Barometern 19 Till sist, Kalendern Vet du någo n som saknas i HEMLJUS p re n u m e ra t i o n s egister r o ch inte fått tidningen? K a n s ke i en filialbutik eller ko n t o r. Vår målsättning är att tidningen skall nå alla som sysslar med hembely s n i n g. Vill du ha ytterligare ex? För egen eller annans del - hör av dig till Miljöljuskretsen eller faxa till e-post info@hemljus.press.se H Ä R Ä R M I L J ÖL J U S K R ET S E N S A L L A M E D L E M M A R: A-Grossisten AB Helsingborg AH Belysning AB Tibro Aneta Belysning AB Växjö Artilux AB Anderstorp AB Belid Varberg BLP AB Hudiksvall Elektro Elco AB Osby Elenco Lighting AB Borås Frinab Fristad Globen AB Svenljunga Tu re Hallberg Lampskärmar AB Viskafors H.O. Armatur AB Borås Konsthantverk AB Tyringe Konstsmide Skandinavien AB Gnosjö Lamp-Gustaf AB Bollebygd Lampteamet AB Rejmyre Lyktan Bankeryds Belysning AB Bankeryd MAAB-Kristall af Sweden AB Sollentuna Maltec AB Lerum Markslöjd AB Kinna Noral AB Habo Norlys AB Strömstad Rejmyre Chandliers AB Rejmyre Ringus Belysning AB Knäred AB Rydéns Gnosjö Texa Design AB Helsingborg Westal AB Bankeryd Vinga Ljus AB Göteborg VLM Sverige AB Emmaboda 3

4 I N F Ö R M Ä S S A N Galakväll FR E D A G E N D E N 7 F E B R U A R I blir det en riktig klang- och jubelafton för hembelysningsbranschens alla medarbetare. Då står festvåningen på exklusiva hotell Hilton Stockholm Slussen uppdukad och beredd att ta emot upp till 300 festsugna belysningsmänniskor. Strävan har varit att förnya mässans festkväll. Man lämnar nu minglandet och mässlokalerna för en kväll av mera galakaraktär med sittande gäster och varm buffé. Samtidigt flyttas evenemanget från torsdagen till fredagen för att ge så många som möjligt chansen att vara med. En del från tidigare kända inslag kommer givetvis att finnas med, i första hand de många prisutdelningarna. Här kommer branschens mest prestigefyllda pris, Å rets Ljusa Butik, att delas ut. Andra som kommer att få sola sig i galaglansen är mottagarna av Ljusmakarnas Ljustus, Idé-Gruppens Årets leverantör, Nils Rundblad-stipendiet och inte minst Markslöjds Light Prize, som riktar sig till unga formgivare. S j ä l v k l a rt blir också underhållning denna gång i form av showgruppen Broadway från Norrköping ur vilken å rets Fame Factory - vinnare kommer. Det hela kommer att ledas av den kända TVp rofilen Staff a n L i n d e b o rg från T V- s p o rt e n. Bussar kommer att transportera de festd e l t a g a re som så önskar från mässan till H i l t o n. Design i högsätet under Ljus 2003 DE N S O M Ä R I N T R E S S E R A D av design kommer att få sitt lystmäte väl tillgodosett i samband med Ljus Inte mind re än sju spännande utställningar löper parallellt med mässan. Redan i entréhallen möts besökarn a av Made in Sweden?! som vill utröna hur global den svenska formen är. Va d kallar vi svensk design och på vilka gru n- der gör vi det? Svenska form g i v a re arbetar åt utländska producenter och vice versa. Utställningen visar ett 40-tal möbler som exempel på intern a t i o n e l l t samarbete. Utställningsarkitekter är den välkända designtrion Claesson, Koivisto och Rune svensk form intern a- tionell design är ett annat utställningstema som bygger på Hedvig Hedqvists uppmärksammade bok med samma namn. Möbler för gränslösa rum och Excellent Swedish Design är andra exempel på utställningsteman under mässdagarn a. Dessutom är, som vi tidigare berättat, hela C-hallen vikt för framtidsdesign under temat Greenhouse. Ett hundratal svenska och utländska utställare ansökte om att få delta i denna hall, som vill vara en plantskola för framtida designer. Totalt kommer här att finnas ett 35-tal montrar. Ljus 2003 och Stockholm Furniture Fair är med sina kringarrangemang en aktivitet som utnyttjar mässlokalern a s yta till bristningsgränsen. Totalt handlar det om hela kvadratmeter mont e ry t a. Golf R e s e rvera fredagen den 16 maj 2003 för ÅRETS BRANSCHGOLF på Hooks skogsbana Info: To r b j ö rn Nilsson, Ljusglimten

5 5 9 FEBRUARI 2003 Välkommen till LJUS Skandinaviens ledande fackmässa för belysning till hem- och offentlig miljö. LJUS 2003 pågår samtidigt med Stockholm Furniture Fair. Besök vår hemsida där hittar du all information om belysningsmässan, utställarna m m. Öppet: Onsd Torsd fred Lörd Sönd Öppet för allmänheten söndag 9 februari kl Ett arrangemang av: Stockholmsmässan Stockholm International Fairs Postadress: Stockholm Telefon: Fax: E -mail: cecilia.nyberg@stofair.se Web-site:

6 Nästan inga känner igen branschens logotypes En bransch utan varumärken. I den mån konsumentkollektivet känner några fabrikat inom hembelysningsbranschen tycks det i första hand bero på att tillverkaren har lokal anknytning. Eller att det handlar om en specialintresserad kund. FÖ R AT T S T Ä M M A AV dessa påståenden ställde HEMLJUS en medarbetare i centrala Borås för att testa konsumentern a s kunskap om märken och fabrikat. På den karta med fabrikantlogos vi visade kände flertalet till Lamp-Gustaf, men med stor sannolikhet berodde detta på att företaget finns i grannkommunen med strategiskt läge vid riksvägen mellan Borås och Göteborg. Här är frågorna vi ställde: 1 Var brukar Du köpa Dina lampor? 2 Känner Du till något lampfabrikat? 3 B rukar Du välja något speciellt f a b r i k a t? 4 Känner Du igen någon av dessa l o g o t y p e s? Och här är svaren vi fick: KE N T AN D E R S S O N 1 Jag köper sällan lampor. De jag har hemma har jag haft i 40 år. 2 N e j. 3 N e j. 4 L a m p - G u s t a f. GÖ R A N JO H A N S S O N 1 Jag handlar mest i fackhandeln, men ibland på IKEA. 2 M a r k s l ö j d. 3 Nej, jag tänker mer på utseendet och funktionen. Va rumärket spelar mindre ro l l. 4 Lamp-Gustaf och Konstsmide. BE R I T RY D I N 1 Mestadels handlar jag i fackhandeln. Där får jag bra kvalité, och dessutom den hjälp jag vill ha, det är jätteviktigt. 2 Ti ffany är det enda jag känner till. 3 N e j. 4 Konsthantverk och Konstsmide. GE R D SV E N S S O N 1 Jag brukar gå till fackhandeln. Dels får jag goda råd, dels är det lätt att komma tillbaks om något är fel eller om jag vill byta. Plus möjligheten att låna hem och pro v a. 2 Nej, jo det ligger en lampfabrik i Viskafors, men jag minns inte vad den heter. 3 N e j. Växande skara Att det kan vara svårt att synas i den mäktiga skaran av varumärken är lättförståeligt. Hos PRV, Patent- och Registreringsverket, finns i dagsläget drygt varumärken registrerade. Och floran bara växer. Årligen med ca nationella och internationella sådana. 4 Jag känner igen Konstsmide och L a m p - G u s t a f. NI N A LE R G E 1 Mestadels på varuhus, tex Åhléns. Eller så handlar jag i Ullared. Det är viktigt att butiken är lättillgänglig och att man kan parkera nära. 2 PH-lampan är ju välkänd. Jättesnygg men lite väl dyr. 3 N e j. 4 Lamp-Gustaf, som jag sett i TV- re k - lam, Konstsmide och Konsthantverk. De starkaste varumärk e n a Att frekvent exponering, i vardagsliv och i media, bidrar till att stärka varu m ä r k e n står helt klart, inte minst efter den varumärkesundersökning ISI Wissing nyligen p resenterat. Efter undersökningen, som genomförts bland vuxna svenskar, kan företaget presentera två olika 10-i-topp-listor, den ena över mest omtyckta, den andra med mest nöjda kunder. I båda fallen toppar Arla. I listan över mest omtyckta beläggs de nio första plats e rna av företag inom dagligvaru s e k t o rn. På tionde plats återfinns Nokia. I kategorin mest nöjda kunder finns bland de tio hela fem bilmärken med Mercedes som tvåa efter Arla. Här hittar man också diskmedlet Yes, vitvarutillverkaren Miele samt även här Nokia. ISI Wissing är dotterbolag till de stora finska undersökningsföretaget TOY och verksamt i Sverige sedan Det svenska bolaget har ett 20-tal medarbetare. 6

7 lampor blev till skånsk turistattraktion SE D A N T R E Å R T I L L B A K S är det slut med julfriden på Bävervägen i det lilla nordskånska samhället Bjärnum. Nu vallfärdar stora skaror från när och fjärran för att bese familjen Visterlinds nästan osannolika julutsmyckning av sin villa. Den flödar i ljuset av smålampor i skilda kulöre r. Det blinkar och det spelar j u l m e l o d i e r. Det hela började för tre år sedan i blygsam skala med lamp o r. I fjol trappade man upp och på k v a rt e r s g a t o rna ringlade bilkaravaner med folk som ville skåda härligheten. Sistlidna jul satsade man rejält lampor tord e räcka för Guiness re k o rd b o k. Ljuspunkterna, sammanbundna i slingor, draperade snart sagt varje kvadratcentimeter av huset och trädgården. Lagom till 1:a advent tändes det hela upp och lyste några dagar in på det nya året. R e k o rdstora blev också åskådarskaro rna. I g runden är det för familjen Visterlind, som består av Janousz och Ursula samt dottern Amanda, ett kul jippo. Det hela drar dock stora kostnader varför man nu senast skaffade sponsorer, bl a till elräkningen. Dessutom har man intäkter i det närliggande serveringstältet, där åskådarna erbjuds korv, kaffe och läsk. Och vad säger grannarn a? De flesta är positiva, säger Ursula Visterlind, som också berättar att inspirationen hämtade man på Disneyland för några år sedan. Var annars? PostScript-bild TEXA/Annons/hemslus/0211 (Page 2) 7

8 Konsekvens och uthållighet skapar starka varumärken BL A N D R E K L A M F O L K är det ett fre k v e n t ämne. Före t a g a re drömmer om att skapa det. Konsumenter styrs av det. Det räcker inte bara med en bra produkt... 8 Hembelysningsbranschen skulle mått väl av att ha sitt eget Hästens Det starka VARUMÄRKET har alltmer kommit att framstå som ett vaccin som skall skydda företagen från att drabbas av nedgång i efterfrågan eller opinionss t o rmar riktade mot det egna agerandet. Den som tror att en fet re k l a m b u d g e t är en garanti för att lyckas med att skapa ett stark varumärke misstar sig. Vi s s e r- ligen kostar processen pengar, men långt v i k t i g a re är att orka driva ett arbete som tar sin utgångspunkt i en uppriktig kartläggning av det egna företagets kärn v ä r- den. Identifiera såväl starka som svaga s i d o r. Det kan vara en jobbig pro c e s s, där bristande insikt tämligen snabbt kan bli ödesdiger. Göran Mattiason, vd och huvudägare i IPM Annonsbyrå i Ulricehamn, arbetar i stor utsträckning med frågor kring v a rumärken. En mindre byrå, som fjärran storstädernas reklamstråk, skapat sig ett namn, inte minst som kreatör bakom bl a Skeppshultscykelns uppmärksammade lanseringar. Göran Mattiasons erfarenheter av hembelysningsbranschen ligger ett tiotal år tillbaks i tiden då man hade uppdrag från en småländsk fabrikant. Känslan för lampor är dock påtaglig och i den avskalade byråmiljön finns kända pro d u k- t e r. Att hitta en förklaring till att hemb e- lysningsbranschen saknar starka varumärken är svårt, menar Göran. Sannolikt b e ror det på att tillve r k a rna mestadels varit tämligen små samtidigt som återförsäljarledet varit passivt. Troligen saknas kunskap på många håll. Desto säkrare är han på att det rådande läget inneburit och innebär svårigheter att ta bra betalt för pro d u k t e rn a samtidigt som branschen sällan hamnar i fokus. PARADEXEMPEL Helt klart är att hembelysningsbranschen lider av att inte ha sin Hästens. Ett strålande exempel på varu m ä r- kesbyggnad, säger Göran Mattiason. Man vidgade begreppen och formade en hel bransch utifrån funktionen sova. En mission som också lyfte försäljningen av sängar vars madrasser inte var b l å - v i t - rutiga. Göran Mattiasson upprepar att det är det ärliga synen på sig själv och sitt företag som måste ligga i botten för ett starkt v a rumärke. Sedan gäller det att till marknaden kommunicera sina kärn v ä rd e n, där vissa kanske vid ett första anblick synes negativa, exempelvis litenhet. I det här skedet gäller det att våga sticka ut hakan och göra det annorlunda. Man får räkna med att den fasen väckor känslor och skapar kritik. Då gäller att orka stå emot. Exemplet Hästens visar också att en process att skapa ett varumärke kan gå tämligen snabbt. Visserligen har man tillverkat sängar i 150 år, men det är först under senaste decenniet man intensivt arbetat med sin pro f i l e r i n g. Nya medier har också bidragit till att snabba upp arbetet. Något som inte minst klädsidan dragit nytta av. Där har man varit duktiga på att göra uppmärksammade aktiviteter med klar inriktning på målgrupp. Människor har börjat prata om märket. INTE BARA PRODUKTEN Den som tror att man bara genom att göra världens bästa produkt skaff a r sig ett varumärke tar fel. Märket ry m m e r lika mycket företagets agerande kommunikation till marknaden, uppträdandet hos ledning och personal. På senare har kanske den delen blivit väl så viktig. Det får inte finnas minsta dissonans mellan företagets budskap och verkliga ager a n d e. Minns SAS som för ett par år sedan försökte skapa en image av skandinavisk enkelhet och hederlighet. Snart hamnade man i fokus som medverkande i en p r i s k a rtell. Ledningens snabba förn e-

9 SKEPPSHULT märket som fann sin själ kande överbevisades snart, erinrar Göran Mattiason och en tydlig repa uppstod på den putsade vapenskölden. Här finns bara en väg att gå erkänna och ställa till rätta. Alltför många har missat det enkla budskapet, framhåller Göran och pekar samtidigt på ett motsatt exempel. Ta IKEA när Ingvar Kamprads engagemang i nazirörelsen i ungdomen avslöjades. Snabbt erkände denne och bad om ursäkt för vad han i ungdomligt oförstånd medverkat i. IKEA kunde obefläckat gå vidare med sina aura av småländsk hederlighet. Det starka varumärket var till god h j ä l p. Göran Mattiason ger ett exempel på en lyckosam cykelfabrikant, men det skulle lika gärna handla om en lamptillverkare. DE T G Å R I N T E AT T F I N N A något bra exempel på framgångsrik varu m ä r k e s- byggnad inom svensk hembelysning, men Skeppshultscykeln från Albert Samuelssons & Co kan likväl tjäna som en god förebild. Ett företag som inte saknar likheter med en del svenska lamptillv e r k a re och som vid ett vägskäl valde en riktning som etsat dess namn i medvetandet hos de flesta. Redan 1911 började man göra cyklar i Skeppshult. Framgångarna växlade. Vissa lyckade produktlanseringar lyfte omsättningen, men nå n riktig fart blev det aldrig. Lönsamheten var heller inte att skryta med. Risken för att tvingas slå igen eller att i den stru k t u rella förv a n d- lingen i näringen uppslukas av Draken var uppenbar. Men, 1989 kom nya ägare, Peo Helge och Kjell Sture, in i företaget. Utan föru t- fattade meningar, men besjälade av tanken att sätta fart på företaget. Snabbt korsade den lilla reklambyrån IPM dess väg. Ingen drömkund, det var inget stort konto. Göran Mattiasson på IPM såg m ö j l i g h e t e rna. Skammen för att vara l iten vändes till en positiv egenskap. Värdeo rd som småskalighet, hantverk och personlighet parades med Made in Småland. S n a rt var övertygelsen starkare än kass a n. DAMMIG MODELL 1992 föll bitarna på plats. Från vinden hämtades ned en rammodell som samlat damm under flera decennier. IPM hade f ä rgskalan klar. Skeppshult Natur var född. Den förkroppsligade på sitt sätt hela före t a g e t. Nästa steg var att överösa alla tänkbara media med pre s s re a l e s e r. Responsen blev enorm. Nu började man annonsera. Mediavalet var annorlunda och dömdes ut av utomstående expert e r. Men Skeppshult och IPM vågade chansa och valde ett begränsat antal helsidesannonser i kvälls p ress, då med betydligt starkare ställning än idag, i stället för att dutta ut k v a rtssidor här och där. Skeppshults Natur väckte nostalgiska re a k t i o n e r. Press av alla slag spädde på uppmärksamheten. Rapport gjorde nyhetsinslag om den lilla cykelfabriken som trots rådande lågkonjunktur gjord e cyklar som aldrig förr. Samtidigt som k o n k u rrenter lade ned eller bantade. David trivdes i rollen och med fighten mot Goliat. Och egentligen hade inget innanför cykelfabrikens väggar förändrats. Det vara bara det att man fått råg i ryggen. Bl a inför uppgiften att 1998 ta fram Z-cykeln, formgiven av Björn Dahlström och belönad med Utmärkt Svensk F o rm. Med småländsk envishet sliter man vid a re. Try g g a re än förr. Utan en tanke på att bli störst. Med ett varumärke som gett IPM AB diplom, ära och nya kunder. A l b e rt Samuelsson & Co har blivit rejält lönsamt. Det var allt. Egentligen hade ju ingenting hänt.

10 Elretur utan IKEA ger tredubblad kostnad EF T E R E T T O C H E T T halvt år med El-retur kan konstateras att systemet fungerar väl. Deponi av uttjänta lysrör och lysrörslampor har strängt taget upphört och miljön besparas mängder av kvicks i l v e rutsläpp. Via ökade priser betalar varje svensk 35 kronor per år, men ingen k n o rr a r. Kostnaden tas ut via en avgift, 0,1 % av fakturavärdet i leverantörsledet, men p e n g a rna räcker inte. Nu aviseras en tredubbling av avgiften. Magnus Frantzell, Miljöljuskretsens vd, tvekar inte i sin analys av den uppkomna situationen. Hans främsta förklaring till att penga rna inte förslår för att återvinna allt som samlas in är att IKEA, marknadens största aktör, valt att ställa sig utanför s y s t e m e t. Efter år av kampanjer från samhälle och näringsliv med ett enda budskap innebärande att allt avfall skall lämnas till de kommunala sopstationerna är det s v å rt att få konsumenterna att utnyttja IKEA:s erbjudande om att återta uttjänta pro d u k t e r. I all den stund som IKEA:s inform a- tion om denna möjlighet så här långt varit ytterst diskret och t.o.m parats med budskapet på exempelvis ljuskälleförpackningar om att den som bor långt från ett IKEA-varuhus kan lämna den uttjänta produkten till närmaste återv i n- n i n g s s t ä l l e! Sådana finns ett drygt tal IKEAv a ruhus 13. D ä rmed undkommer företaget, som g ä rna understryker sitt stora miljöengagemang, kostnader. PENGARNA INTE I FOKUS Jan Andersson, miljöansvarig på svenska IKEA, förnekar dock att det här handlar om pengar. Vi har helt enkelt tagit ett beslut om att försöka lösa denna fråga själva. Våra v a ruhus ligger strategiskt placerade från syd till nord. Nu skall vi bara förstärka budskapet ut till våra kunder. Vi är ju duktiga på att kommunicera. En enkel test HEMLJUS gjorde i mitten av november bekräftar denna potential. På lampavdelningen i det nyligen ombyggda varuhuset i Jönköping fanns inte minsta information om möjligheten att lämna tillbaks uttjänta pro d u k t e r. Ej heller vid avdelningen byten- och återköp som utgör insamlingscentral i varuh u s e n. En medarbetare på lampavdelningen vi tillfrågade i ämnet saknade all vets k a p. Om IKEA:s ställningstagande baseras på misstro mot el-re t u r-systemet eller har annan grund, vet inte Jan Andersson, men är kategorisk på en punkt. Här är inte pengarna i fokus! I stället har smålandsföretaget, som annars framstår som ett av de mest kostnadsmedvetna, miljöns bästa för ögonen. Miljöljuskretsens vd, Magnus Fra n t ze l l,b e- klagar att IKEA inte är med i el-re t u rs y s t e m e t. Olagligt för butik ta emot elskrot Genom lampleverantöre rnas samverkan i elre t u r-systemet får butik e rna goda argument att avvisa kunder som vill lämna tillbaks uttjänta lampor och apparater. De gäller bara att hänvisa till den kommunala återvinningen, där omhändertagandet bekostas av brans c h e n. Det förhåller sig rent av så att det kan vara olagligt att ta emot och samla på sig elskrot. Genom en lag som inträdde i fjol klassas många slags elavfall som farligt avfall. Denna kräver särskilt tillstånd, vilket kostar minst 5.000,-. Dessutom måste ett antal re g l e r, bl a kring dokumentation av avfallet, följas. När den samlade mängden sedan skall forslas till sopstation måste detta ske med specialtransport för vilken särskild transportanmälan skall upprättas och därefter sparas i fem år. Det finns som synes goda motiv att direkt vänja kunderna att hantera uttjänta produkter på rätt sätt. Ny lag kommer att fördela kostnaderna De producenter eller import ö rer som valt att ställa sig utanför El-Kretsens el-retur är i sin fulla rätt att göra så under förutsättning att de själva bygger upp ett system som ser till att uttjänta produkter tas om hand på ett för miljön skonsamt sätt. Ingen kommer dock att kunna bygga ett sådant som tillnärmelsevis blir lika tillgängligt som El- K retsens, som genom avtal med landets kommuner finns på över ställen. Detta faktum innebär i sig att fördelningen av kostnaderna kan bli orättvis och snedvrida konkurre n s e n. Mot den bakgrunden signaleras nu en ny lag som kommer att införas senast hösten Den har sin g rund i ett nytt EU-direktiv och innebär att varje imp o rtör och producent skall få bära sin andel av kostn a d e rna för omhändertagandet av elskrotet utifrån marknadsandel. För detta krävs ett register över alla a k t ö re r. Det handlar helt enkelt om att solidariskt dela på a n s v a ret för att miljön inte belastas av elskrot, säger E l - K retsens vd, Jörgen Schultz. Om det blir El-Kretsen AB som får ta hand om denna verksamhet eller om det kanske inrättas någon ny myndighet är i nuläget oklart. 10

11

12

13

14 Bred kampanj om CE-märkning UN D E R E N F Ö L J D AV Å R var S-märket den enda symbol som kunde övertyga en svensk konsument om att en viss vara svarade upp mot ställda säkerh e t s k r a v. Märket har behållit sin starka ställning och uppfattas också av en del som någon f o rm av kvalitetsgaranti. Numera finns dock CE-märket på en rad produkter också detta som en säkerhetsgaranti, men även som en typ av dörr ö p p n a re för fri rörlighet inom EES-området, d v s EU, N o rge, Island och Liechtenstein. Kunskapen om CE-märkets status och innebörd är dock tämligen klen, inte bara bland konsumenter utan också hos fackhandelns medarbetare. KAMPANJ I VÅR Detta vill man nu råda bot på. I vår startar därför en bre d kampanj med syfte att informera om innebörden av att en p rodukt är CE-märkt. Bakom kampanjen, som stöds av regeringen, står en rad org a n i s a t i o n e r, nämligen Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Elsäkerhetsverket, Konsumentverket och Swedac, som också svarar för samord n i n g e n. Kunskapen skall spridas via bro s c h y re r, anpassade dels för konsumentledet och dels för medarbetarna i handeln. I varje butik kommer att finnas affischer som upplyser kund e rna om CE-märkningen. För att personalen bakom disken skall kunna svara på de frågor, som dessa affischer med all s ä k e rhet kommer att föranleda, tas också en enkel lathund f r a m. För konsumenten är det naturligtvis viktigt att veta att en vara är säker. Ännu viktigare är det dock för handeln att känn a till bestämmelserna eftersom misstag kan leda till kännbara straff och kostnader. KUNSKAP GER PÅTRYCKNING Genom att inte minst konsumentledets kunskap ökar, tro r Anders Eliasson, som re p resenterar Svensk Handel i kampanjarbetet, att det tryck som därmed uppstår motiverar handelns före t r ä d a re att skaffa sig ökade kunskaper. HEMLJUS kommer i senare nummer mera i detalj re d o- göra för de viktigaste kraven för CE-märkning och konsek v e n s e rna som kan uppstå om dessa inte efterlevs. En påtaglig brist som påpekas är avsaknaden av bruksanvisning på svenska. Det kan synas vara en bagatell som ibland avfärd a s med att Du kan väl engelska något som många konsumenter drar sig för att förn e k a. 14

15

16 Lysande och mindre lysande Leif Wall är utbildare och belysningskonsult. Under de två år som utbildningen En Säljande Butik pågått, har han varit ansvarig för denna. Leif driver den nystartade Ljusskolan. ( IN F Ö R D E N S E N A S T E omgången av kursen Säljande Butik besökte jag ett antal b e l y s n i n g s f a c k h a n d l a e r för att samla underlag till kursen. En lörd a g s e f t e rmiddag besökte jag två lampbutiker i samma stad och inom loppet av en timma. I den ena sprang personalen som skållade råttor för att hinna med alla kunder. I den andra var det tomt så när som på ägaren. Hur kan det vara så olika? Samma stad, samma tid och nästan samma sort i m e n t! En orsak var givetvis läget. Den välbesökta butiken hade bra grannar. Stora välkända namn och kända varu m ä r k e n. Men, det kan inte vara hela sanningen. SJÄL En bra butik har en själ. Nästan omedelb a rt man kommer in känner man detta. I några butiker jag besökt överv ä l d i g a s man av mängden och mångfalden. Man ser inte arm a t u re rna för alla arm a t u re r. I andra har jag knappt vågat röra mig av rädsla för att riva ned någon lampa. Vissa butiker utstrålar lågpris, kanske utan att vara det, och andra förm e d l a r just den känsla av service och valfrihet som jag tycker skall utmärka en fackh a n d e l. Vad var det då som skiljde de två butik e rna åt, förutom kundtillströmmnigen? I den välbesökta butiken var gångarn a rymliga. Pro d u k t e rna var före d ö m l i g t g rupperade efter användningsområde, stil eller leverantör. Va ro rna prismärkta med antingen butikens egen prislapp eller kampanjprislapp. Personalen klädd så att det var lätt och känna igen dem. Man försummade inte att marknadsföra b u t i k s n a m n e t. A rm a t u re rna finns säkert att köpa på fler håll, men butiken är unik. SMUTSIGT I den andra butiken var det trångt, även om det nog inte skiljde så mycket på yta. L a m p o rna kändes mest utplacerade där det fanns plats. Många arm a t u rer kändes som de överlevt sig själva. Det var smutsigt och dammigt. Lamporna exponerades med både trasiga kupor och trasiga ljuskällor. Butiken upplevdes som lågpris utan att vara det. När den inte höll vad den lovade blev den i stället en högkostnadsbutik. Eller för att citera m a r k n a d s f ö r i n g s g u run Philip Kottler: Ett företag kan inte ta ut ett för högt pris för en dålig produkt eller för en dålig prod ukt på vilken de ger dålig serv i c e. När jag återvände till den aktuella platsen för att handla var valet lätt. Leif Wall Miljöljuskretsen har, i samarbete med Elkedjan, Idégruppen, Belysningshandlarna och Ljusmakarna, nöjet att inbjuda Er till en galakväll på nyrenoverade hotell Hilton Stockholm Slussen, fredagen den 7 februari. Vi inleder kl då vi samlas i festvåningen på Hilton Stockholm Slussen för att inta en härlig i taliensk buffé med tillhörande dryck. Under kvällen bjuds vi på både spännande och överraskande underhållning och så våra traditionella prisutdelningar förstås som i år kommer att förrättas av Staffan Lindeborg, känd från TV-sporten. Priserna i år är: Årets Ljusa -butik Ljustus Årets leverantör Diplomerade butiker Nils Rundblads stipendium Den kända och framgångsrika showgruppen Brodway från Norrköping kommer att underhålla oss under kvällen. Bland annat har vinnaren av årets Fame Factory medverkat i denna grupp. Skicka biljettbeställningen till Miljöljuskretsen, fax eller via e-post till info@hemljus.com. Observera att antalet deltagare är begränsat. Ja tack, vi kommer personer till galakvällen Ja tack, vi önskar busstransport från mässan till Hilton för Vänligen skicka gala-biljetter och faktura till: N A MN F ÖRE TAG A DRESS POSTA DRESS 16 personer Miljöljuskretsen subventionerar maten och underhållningen. Du beställer gala-biljetter med hjälp av talongen, dock senast den 24 januari. Priset är 200 kronor per person exkl. moms. Beloppet faktureras. OBS! Anmälan är bindande! Miljöljuskretsen Box Stockholm Tel Fax

17 GLÖDLAMPAN still going strong GL Ö D L A M PA N Ä R säkert världens vanligaste produkt. F o rtfarande, 124 år efter att Edison fick patent på sin uppfinning, är glödlampan den vanligaste källan till ljus. Det vill säga i antal. I Sverige förbru k a r vi cirka 60 miljoner glödlampor om åre t. De flesta av dessa lampor finns i hemmen. Den vanliga glödlampan är inte speciellt duktig på att skapa ljus. Men den är billig att köpa, praktisk, enkel att hantera och den ger ett varmtonat, behagligt ljus. FORMER SOM GER RÄTT LJUS Nämn sifferserien 15, 25, 40, 60, 75 och 100 för någon vän så vet han genast att det är watt-talen på glödlampor. Den vanligaste lampan är 60 mm i diameter och 105 mm lång och har en E 27 sockel. Det är också den tekniskt mest praktiska storleken. De mindre kro n l j u s -, klot- och rörlamporna är just mindre för att få plats i olika arm a t u re r. GLÖDTRÅDEN EN SLANK OCH LÅNG LJUSALSTRARE I en glödlampa finns en glödtråd av grundämnet volfram. Tråden är dubbelspiraliserad till ett par centimeters längd. I utdraget skick är den en hel meter lång men bara 1/100 mm i diameter, mycket t u n n a re än ett hårstrå. När vi kopplar in lampan till 230 V nätspänning så rusar en elström igenom tråden. Den strömmen skapar friktion och därmed värme. Själva glödtråden blir runt C varm. Som en biprodukt till denna värme uppstår ljus. I en 60 W glödlampa, som är den vanligaste storleken, uppstår ungefär 3 W ljus och 57 W värme. Det betyder att 5 % blir ljus och 95 % blir värme. Det betyder vidare att själva glaskolven blir ordenligt varm, upp till över C. GLASKOLVEN STARK MEN ÄNDÅ KÄNSLIG Trots att glaskolven hos norm a l l a m p a n är mycket tunn så har den en mycket stark och praktisk form nästan som ett ägg. Inne i kolven finns ädelgasen arg o n under normalt atmosfärstryck. När glödtråden är varm och lyser så förångas löpande en del av volframmaterialet. Ta c k v a re argongasen så trycks detta sot tillbaks så att glaskolven inte svärtas i fört i d. D ä rmed kommer lampan att ge mer ljus under längre tid. När en lampa nått sin livslängd och tråden brinner av uppstår alltid en liten gnista mellan de då lösa glödtrådsändarna. Denna gnista kan orsaka att kolven spricker. För att förhindra detta finns i alla märkeslampor en inbyggd säkring i sockeln som bryter strömmen och släcker gnistan. Ingen glödlampsfabrikant kan helt garantera att det inte kommer att hända. Glödlampan i sin gru n d k o n s t ru k t i o n bygger ju, som sagt, på höga temperaturer och tunt glas. Häng därför aldrig en oskyddad glödlampa direkt över mycket känsliga saker, till exempel inte dire k t över ett litet barns säng. LIVSLÄNGDEN ÄR TIMMAR ETT ÅR I ETT HEM När glödtråden lyser och är varm förångas volframmaterial från ytan. Ti l l slut, efter c:a timmar, blir tråden så tunn att den går av och lampan slocknar. En lampas uppgift är ju att alstra ljus. Med så kallade långlivslampor kan man öka livslängden. Men då kommer det ljus lampan ger att minska kraftigt. En långlivslampa kanske håller timmar och förbrukar 60 W men ger lika lite ljus som en 25 W norm a l g l ö dlampa. Då är det betydligt bättre att montera en dimmer så kan man själv välja hur mycket ljus man vill ha och samtidigt få mycket längre livslängd. MATTA OCH KLARA SPRIDA ELLER RIKTA De matta lamporna sprider sitt ljus från en större yta än den klara lampan där ljuset kommer direkt från glödtråden. Båda t y p e rna ger dock totalt lika mycket ljus. Matteringen tar inte bort något ljus den gör bara ljuset mer diffust. Därf ö r passar den bra när man vill sprida ljuset i en skärm. Den klara lampan är avsedd att användas i en reflektor för att rikta ljuset eller i en glasarmatur för att skapa l y s t e r. Numera finns även mjukljuslampor med en vit opaliserad kolv. Passar bra där lampan på något sätt själv är synlig. GLÖDLAMPAN ÄR SÄKERT ODÖDLIG Även om livslängden hos den enskilda glödlampan inte är så lång så kommer s ä k e rt glödlampan som typ att leva in i framtiden. Trots sina tekniska och ekonomiska begränsningar så har den stora f ö rd e l a r. På många ställen där man inte behöver räkna kronor och ören så försvarar ju glödlampan verkligen sin plats. Börje Bero n i u s Marknadschef, Osram 17

18 Ett unikt sortiment med ett unikt certifikat Stilen är unik och vårt Ti f f a n y - s o rtiment är ett av mark n a d e n s b redaste. Varje enskild lampa åtföljs dessutom av ett c e rtifikat, som garanterar h a n t ve rk och material. Telefon Telefax E-post tiffany@nostalgiadesign.se LJUSCENTRUM skall utbilda branschen SO M E N F Ö L J D AV att Ljushögskolan i Jönköping vill re n- odla den akademiska delen av sin verksamhet bildas nu L j u s c e n t rum i Jönköping, en ekonomisk förening som skapas i samarbete med skolan. Stiftare till föreningen är B e l y s n i n g s h a n d l a rna samt välkända belysningspro f i l e rn a Håkan Fransson och Ulf Lind, som också blir ansvarig för v e r k s a m h e t e n. På sikt hoppas stiftarna att ett flertal organisationer med l j u s relaterad verksamhet skall ansluta sig. L j u s c e n t rums syfte är att genom kort k u r s e r, seminarier och informationsaktiviteter tillgodose branschens behov av kompetensutveckling och därmed också stärka dess konkurrenskraft. Totalt räknar man med att det finns ca personer i landet inom ljusrelaterade verksamheter och är därmed föreningens målgrupp. Bl a kommer Ljuscentrum att ta hand om utbildningen inom ramen för En Säljande Butik, men det kan också komma att handla om ämnesområden som Belysning för ä l d re och synskadade, Ljus, färg och form samt pro d u k- tansvar och säkerh e t. Valet av Jönköping är strategiskt och tillförsäkrar verksamheten tillgång till den utrustning och kompetens som finns vid Ljushögskolan. LJUS MONTER A7:10 VÄLKOMNA! Sågvägen 10, Svenljunga Tel Fax info@globen.net Liten volymökning Belysningsfackhandeln uppvisar en liten volymökning under 2002, men tycks komma att hamna en bit under vad som gäller på möbelsidan. Det visar HEMLJUS mätning hos ett mindre antal fackhandlare, som redovisar en genomsnittlig volymökning ökning kring 1 %. Orsaken till att man lyckats sämre än möbelhandeln kan vara att denna har en mognare butiksstruktur jämf ö rt med belysningshandeln där det pågår nyetableringar inom lågpriskedjorna. Vad gäller leverantörsledet finns för tillfället inte tillräckligt brett underlag framme, men det finns indikationer på att man här lyckats något bättre än detaljhandelsledet. PROGNOS FÖR 2003 Väl så intressant är den prognos som Handelns Utre d- ningsinstitut, HUI, gjort för Denna spår en volymökning på 2% i sällanköpshandeln. HUI bär omdöme om sig ett pricka tämligen väl i sina spådomar även om dessa naturligtvis kan kullkastas av o f ö rutsedda händelser i Sverige och omvärlden. Ökad sysselsättning och en uppgång i den intern a t i o- nella ekonomin som också späder på den inhemska aktiviteten är faktorer som kan ge ett bättre utfall än pro g n o- sen, säger HUI:s Henrik Öhman, nationalekonom och sysselsatt med framtida konsumtionsförv ä n t n i n g a r. 18

19 till sist AL D R I G H A R I N T R E S S E T F Ö R H E M I N R E D N I N Gvarit större än i dag. Det tar sig en mängd olika uttryck fler specialp rogram i TV, renodlade konsumentmässor kring hemmet runt om i landet och väsentligt ökat spaltutrymme i dags- och specialpre s s. Givetvis skall vi haka på och se till att få vår beskärd a del av den ekonomiska kaka som kommer ut av detta. Det främsta tillfället under året är utan tvekan Ljus 2003 och då söndagen då mässan invaderas av minst synnerligen intresserade potentiella lampköpare. Detta med Allmänhetens Dag har alltid vållat diskussion och blandade känslor i utställarleden. Ty v ä rr har den negativa inställningen inte sällan tagit sig uttryck i att privatbesökare, som satsat dryga hundralappen för att få beskåda hela härligheten, känt sig dåligt bemötta. Visst, det kan hämma handeln med återf ö r s ä l j a r l e d e t, men det finns åtgärder för att minimera denna störn i n g. Kanske kan man avdela en viss person att ta emot privatb e s ö k a re och dessutom hålla informationsmaterial lätt tillgängligt. I år tar Miljöljuskretsen dessutom till gre p- pet att ge ut en särskild konsumentupplaga av HEM- LJUS LJUS HEMMA. Använd den! Efter fjolårets mässa fick vi som kollektiv bister kritik av Sköna Hems chefre d a k t ö r, Lotti Ander, som beskre v oss som genomtrötta och utfestade. Det här med utfestade må stå för redaktör Ander, men att många bland monterpersonalen är trötta kan inte f ö rnekas. Det är inte ovanligt att mässveckan innehållet dagar och kanske nätter av monterbygge och däre f t e r säljarbete fem dagar på rad. Det kan få den starkaste på knä. Icke förty ligger det säkert ett och annat i hennes kritik. Vi kan bli betydligt bättre på att fånga in konsumenternas brinnande intresse. Låt oss ta den chansen och därmed undvika att ge Lotti Ander vatten på sin kvarn. RE D A K T Ö R N g o r a n. t j a d e t j a d e r- t j a d e r. s e 2003 THE LIGHTING SHOW januari NEC Birmingham, England Hembelysningsmässa LJUS 2003 OCH MÖBELMÄSSAN 5-9 februari Stockholm EUROLUCE 8-14 april Milano LIGHTSTYLE april Frankfurt/Main Internationell fackmässa för hembelysning 19

20