Exempel på elevdiskussion

Transkript

1 Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 4: Naturvetenskapens roll i samhällsfrågor Exempel på elevdiskussion Katarina Ottander, Umeå universitet och Nina Christenson, Karlstads universitet Syftet med den här texten är att reflektera över vilka utmaningar elever stöter på när de använder sina kunskaper i naturvetenskap när de diskuterar samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Att använda sina kunskaper i en samhällsfråga skiljer sig från att redogöra för, beskriva eller förklara naturvetenskapliga fenomen. För eleven blir det flera aspekter som den ska hantera samtidigt. Eleven förväntas röra sig mellan olika diskurser, exempelvis naturvetenskaplig diskurs, vardagsdiskurs och samhällsvetenskaplig diskurs. Med diskurs menas ett bestämt sätt att tala om och förstå världen på. Eleven förväntas också röra sig mellan olika kunskapsområden och värderingar eftersom en komplex verklighet ska hanteras i SNI. Utifrån detta får du sedan reflektera vidare över hur lärare kan stödja elever till ett fördjupat lärande. Vilka möjligheter och risker finns med elevaktiviteter som gruppdiskussioner om SNI? Hur kan eller bör lärare agera i anknytning till sådana undervisningssituationer? Större delen av texten är ett detaljerat exempel på hur det kan se ut när elever använder sina kunskaper i naturvetenskap när de diskuterar en samhällsfråga, världens matförsörjning. Det är en utskrift av en inspelad elevdiskussion, ett så kallat transkript. Eleverna som diskuterade uppgiften läste kursen naturkunskap A och gick årskurs 1 på gymnasiets samhällsprogram. Eleverna hade läst ekologi och energi tidigare i kursen. Det kan därför antas att eleverna varit i kontakt med begrepp som näringskedja och näringspyramid, vilka också är begrepp som hör till grundskolans biologiundervisning. Denna uppgift diskuterades när miljö och hållbar utveckling behandlades under kursen. Diskussionen varade knappt 20 minuter och genomfördes i början av en lektion. Eleverna uppmanades att diskutera uppgiften utifrån sina olika tankar, kunskaper och åsikter för att belysa frågan från olika perspektiv. Först presenteras själva uppgiften eleverna diskuterade. Elevuppgiften Nedan visas elevuppgiften som eleverna diskuterade. Uppgiften placerar eleverna i minst två olika diskurser. Den ena är en naturvetenskaplig diskurs som kommer till uttryck genom uppgiftens språk, de naturvetenskapliga argumenten samt det faktum att eleverna befinner sig på en naturkunskapslektion. Den andra är en vardagsdiskurs eftersom eleverna identifierar sig själva och sitt val av mat i uppgiften. Dessutom placerar uppgiften eleverna i olika dilemman, exempelvis mellan social rättvisa och begränsade resurser. Uppgiften kan innebära att eleverna upplever att deras egen köttkonsumtion blir hotad. Det bör noteras att diskussionen ägde rum innan medierna uppmärksammat vilken betydelse valet av mat har för en hållbar utveckling. Idag är diskussionen om att äta mer vegetarisk mat betydligt vanligare än vad den var när dessa elever diskuterade frågan. 1 (7)

2 Kan jorden föda oss? - Räcker maten? 1948 skrev den amerikanske ekologen William Vogt boken; Kan jorden föda oss? Författaren oroade sig för att jordens befolkning var så stor så att man befann sig alldeles intill gränsen för att ha en tillräcklig livsmedelsförsörjning. Han hävdade att vi måste hejda befolkningstillväxten annars skulle det bli en katastrof. Det är 72 år sedan William Vogt skrev detta. Då var jordens befolkning ca 2 miljarder. Idag är vi 6,48 miljarder. Frågan om människans matförsörjning diskuteras fortfarande. I läroboken Medan Jorden Snurrar för Naturkunskap A finns ett kapitel som heter Räcker maten? När läroboken skrevs hade antalet människor på jorden passerat 6 miljarder. Nedan citeras ett stycke ur kapitlet. Kött eller vegetabilier De flesta människorna i världen är vegetarianer. De viktigaste grödorna är vete, ris, majs och potatis. Att äta kött hör till den rika västvärldens matvanor, och detta är diskutabelt ur miljösynpunkt. Boskapshjordarna i världen använder sig av allt större arealer, allt mer vatten och energi. Av världens spannmålsproduktion går en ökande andel till foder åt djur. Men djuren har en låg verkningsgrad. När spannmålen passerar husdjuren, går 96% av kalorierna förlorade och enbart 10% av proteinet från spannmålen finns kvar i djuret. Slutsats: ju mer animaliska produkter mänskligheten äter, desto färre människor kan mättas! (Medan Jorden Snurrar, 2000, sid 77) 2 (7)

3 1. Diskutera stycket kött eller vegetabilier tillsammans och försök att komma fram till/förstå vad författarna menar. 2. Författarna hävdar att det är diskutabelt ur miljösynpunkt att äta kött. Diskutera, utifrån era kunskaper i bland annat ekologi och miljö, om/varför det är diskutabelt ur miljösynpunkt. 3. Stämmer slutsatsen: ju mer animaliska produkter mänskligheten äter, desto färre människor kan mättas!? Diskutera. 4. Tänk er att ett parti i staden har föreslagit att det i ska serveras mer vegetarisk mat i stadens skolor, av miljöskäl. Ni är nu deltagare i stadens kommunfullmäktige och ska fatta beslut i frågan. Fundera först på vad du som individ anser. Ha sedan en diskussion/debatt i frågan för att slutligen komma fram med ett beslut. Elevdiskussionen Det här är ett exempel på en elevdiskussion. Olika grupper diskuterar naturligtvis på olika sätt. Men vid genomgång av flera elevgrupper som diskuterar samma uppgift konstateras att det ämnesmässiga innehållet är relativt lika. Försök därför att reflektera generellt över elevernas användande av sina kunskaper i naturvetenskap och vilka roller naturvetenskapen har i elevdiskussionen. Reflektionsverktyg Markera i texten när du anser att eleverna använder sina kunskaper i naturvetenskap i diskussionen. Vilken naturvetenskap använder eleverna? Hur använder de naturvetenskap? Varför använder de naturvetenskap i just det sammanhanget, tror du? o Hur många gånger i diskussionen kopplar eleverna till näringspyramidbegreppet? Markera i texten när du anser att eleverna hamnar i ett dilemma. Vad handlar dilemmat om? Hur hanterar eleverna dilemmat? Reflektera över elevernas identitet som medborgare. Blir eleverna aktiva eller passiva medborgare i elevdiskussionen? Slutligen, utifrån ovanstående reflektioner, fundera över hur lärare kan eller bör följa upp diskussioner liknande denna för att nå ett fördjupat lärande. Vilka aspekter är viktiga att belysa? Det ämnesmässiga innehållet, dilemmat eller elevens identitet som medborgare? Annat? 3 (7)

4 Transkription av gruppdiskussion Mona: Diskutera stycket kött eller vegetabilier tillsammans och försök komma fram till, förstå vad författarna menar. My: Alltså, jag visste inte att de flesta var vegetarianer. Mona: Näe. Alex: Ofta dom flesta är det? My: Det är väl ändå bra om man är vegetarian? Mona: Jaa? My: Det är väl ändå bättre för att grönsaker kan man ju odla upp värsta lätt. My: Det är ju värre att odla upp djur. Mona: Slutsats (läser) ju mer animaliska produkter mänskligheten äter desto färre männi skor kan mättas. Mona: Vad menar dom? My: Jaa...att eee. Mona: I Indien och sånt äter dom inte bara typ...ehhhe... potatismos. My: Potatismos? [förvånat] Mona: Näe, inte vet jag men My: Inte potatis utan potatismos. skrattar Mona: Nämen om man ser på typ Afrika, Rädda barnen, då dricker dom typ välling, allihopa. My: Men här, lyssna här...eehhhe... När spannmålen passerar husdjuren går 96 % av kalorierna förlorade och enbart 10% av proteinet från spannmålen från spannmål en finns kvar i djuret. My: Ingen aning vad som menas. Mona: Alltså att eeee, 96% bajsar dom ut, eller vadå? My: Är det bara det. Det försvinner, sen ingenting. Sen 10% kan vi ha nytta av typ, för det blir så här kött och så här...sånt eller va? Mona: Eller, va? My: Jag fattar inte, ju mer animaliska produkter Mona: När spannmålen passerar husdjuren (läser). Alltså att dom äter spannmål eller vadå? My: Jag vet inte. Mona: Jag förstår inte. My: Ju mer animaliska produkter mänskligheten äter, desto färre människor kan mättas. Mona: Alltså kan inte hon [läraren] komma nu. My: Okej då, men alltså jag vill äta kött. Mona: Jag vill också äta kött. Jag gillar kött. My: Jag också. Mona: Då äter vi kött. My: Mmmm. Alex: Vi kör på kött. My: [Till läraren] Kan du hjälpa oss att komma igång liksom? Lärare: Vilken är ni på? 4 (7)

5 My: Ettan. Lärare: Ettan. [Bläddrar] My: Vi har läst det. Lärare: Vad säger dom? Vad står det? Mona: Ja, dom säger att... ja att det är bra att vara vegetarian... näe, jag vet inte. Lärare: Va,...och varför det? My: För att det går åt så mycket mat att ge till djuren. Kanske? Lärare: Fortsätt. [Skrattar] My: Alltså, vi måste ge djuren asmycket mat för att vi ska få dom stora feta, för att vi ska få kött av dom. Och då går det åt så mycket mat, för det står här, det där [Pe kar i texten]. [Lärare: Mm] My: 96% av kalorierna alltså. Det går bara förlorat. [Lärare: Mm]. Så vi slänger jätte mycket mat, alltså, ja sånt som vi kan egentligen äta [ohörbart], typ. Lärare: Har ni någonting som ni tycker, har ni samma tolkning som (riktat till de andra) eller tänker ni något annorlunda eller något sådant? [Nekande svar från gruppen] Lärare: Ja precis, det är ju deras resonemang. Då kan ni gå vidare och fundera på [kort tystnad] Mona: Men alltså, det finns ju djur ändå. Då kan vi lika gärna äta upp dom. My: Ja, men det är onödigt med sån här mass, sån här mass[produktion]. Dom ger djur så här asmycket mat bara så att dom ska äta sig feta. Så att vi ska få asmycket mat. Mona: Men som på den här filmen då [hänvisar till filmen Home]. My: Ja, exakt. Det var det jag tänkte. Det är ju bara onödigt att ge dom så där mycket mat istället för att. Det kan ju vi äta istället. Mona: Så vi slänger bort jättemycket mat som vi kan äta. Och sen får djuren lida. My: Ja, och vi får också lida. För då typ kapa dom ju regnskogen för att den [boskaps uppfödningen] ska få plats också och då försämras ju ozonlagret och allt. Blabla bla. [Det sätt hon betonar blabla bla låter som hon syftar på ytterligare miljökonsekvenser. Det är troligt att hon förväxlar ozonlagret med den utökade växthuseffekten.] Mona: Vi, vi skiter i kött! Alex: Nej! My: Det är gott. Mona: Jag vet att det är asgott. My: Man skjuter ju liksom älg för att det blir för mycket annars. Då kan vi liksom äta det Mona: Mm. Mona: Då tar vi nästa. Stämmer slutsatsen att ju mer animaliska produkter mänskligheten äter desto färre människor kan mättas? Diskutera. My: Dont know. [tystnad] Mona: Jo, men det är väl sant. Det är väl My: Ju mer animaliska produkter mänskligheten äter desto Mona: Alltså om vi skulle producera ännu mer såna där djur, då skulle det försvinna ännu mer av spannmål och allt. 5 (7)

6 My: Ja för att det vi ger till dom. Det är mer mat än vad vi får ut ur djuret. Mona: Mmm. My: Det vi ger till, de vi matar djuren med Alex: Då går vi back på det egentligen. Mona: Ja, alltså rent matmässigt. My: Den maten skulle fler personer kunna få än det lilla som Alex: Ja, vi slänger bort ganska mycket i sådana fall. My: Ja! [Självklart tonfall]. Alex: Du såg ju hur mycket mat dom kom med till dom där korna på filmen [Home]. My: Men det är säkert så här att dom som har dom där korna. Dom tjänar ju säkert jättemycket, för kött är ju mycket dyrare än allt sånt där. Så då tjänar ju dom säkert på det. Mona: Ja, det är därför dom gör det. Mona: Hur ska man kunna stoppa det då? [tystnad] Mona: Vi helt enkelt bojkottar kött. Alex: Näe, det går jag inte med på. Mona: Fast det vill jag inte. My: Nä, för kött är gott. My: Tänk er att ett parti i staden har föreslagit att det ska serveras mer vegetarisk mat i Stadens skolor, av miljöskäl. Ni är nu deltagare i Stadens kommunfullmäktige och ska fatta beslut i frågan. Fundera först på vad du som individ anser. Ha sedan en diskussion, debatt i frågan för att sedan komma fram till ett beslut. Mona: Ja. [svagt]. My: Det skulle vara jäkligt bra! Tror jag. Mona: Jaaa (tvekande) och servera mer ja. Alex: Är du seriös? Eller menar du istället för vanlig mat? My: Näe, då tycker jag inte dom ska ta bort kött helt. Alex: Menar du att dom ska utöka den vegetariska delen? My: Nämen dom kan väl ha typ mer, några dagar i veckan kan dom bara ha vegetariskt. Mona: Vad sa du? My: Några dagar i veckan kan dom ha vegetariskt. Mona: Ja. [Tveksamt]. My: Då skulle vi ändå tjäna på det. Mona: Mmm. My: Fast då kan det bli så här att fler och fler skiter i att äta skolmaten. Och så går dom så här på Alex: Subway, där är det inte vegetariskt direkt. Mona: Fast man måste ändå locka med så här god vegetarisk mat. My: Ja. Mona: Men vad är god vegetarisk mat. [Här börjar samtalet gå långsammare. Det låter som eftertänksamhet.] My: Men vadå, Om dom skulle servera mer vegetariskt, då skulle man bli van att äta det. Då skulle det bli så här 6 (7)

7 Mona: Mm men, ja precis. Det är ju bara att vi är vana att äta kött och allting nu så därför så gör vi det. Men om vi hade vuxit upp i Afrika, hade ju inte vi ätit kött, eller? Jag vet inte. My: Äter dom inte kött i Afrika? Mona: Nämen, fattiga gör nog inte det. My: Inte lika mycket. Mona: Näe, jag vet inte? My: Vi ska fatta ett beslut. [Här går talet snabbare igen. Skoluppgiften ska lösas.] Mona: Några dagar i veckan! [Bestämt] My: Vad säger man Mona: Första, andra [skrattar]. Neej! skrattar Mona: Och där satte vi stop för den diskussionen. 7 (7)