Remiss - Planprogram för Sundbybergs nya stadskärna

Transkript

1 (11) Dnr -0362/2016 Stadsmiljö- och tekniska nämnden Remiss - Planprogram för Sundbybergs nya stadskärna Beslutsunderlag Remiss Planprogram för Sundbybergs nya stadskärna från stadsledningskontoret den 4 april Hela planförslaget finns tillgängligt på stadens webbsida. Stadsmiljö- och serviceförvaltningens skrivelse den 12 maj Sammanfattning Syftet med planprogrammet är att visa hur centrala Sundbyberg kan komma att se ut när Mälarbanan byggs ut med två nya spår och förläggs i tunnlar. En ny stadsdel kommer att växa fram som kommer att läka ihop den norra och södra halvan av staden. Kopplingen till Bällstaviken kommer att stärkas liksom kopplingarna till Marabouparken. Ett modernt resecentrum kommer att byggas i anslutning till tunnelbana, bussar, spårväg samt pendel- och regionaltåg. Strandskyddet föreslås att upphävas i de kommande detaljplanerna för de delar av programområdet som ligger inom 100 meter från Bällstaviken. Allmänheten bedöms med programförslaget få förbättrad tillgång till, och ökad kontakt med, vattnet än idag. Programförslagets struktur bygger vidare på områdets befintliga gatunät, offentliga rum, bebyggelse och topografi. Programmet ger plats för cirka nya lägenheter och cirka kvm bebyggelse, fördelat på kvm bostäder och service- och kontorsytor. Stadsdelens plan har utformats med en generell och tydlig kvartersstruktur som kan utvecklas över tiden. En stor blandning i innehåll eftersträvas inom kvarteren och området. Byggnaderna föreslås varieras i både uttryck och volym. Förslag till beslut 1. Stadsmiljö- och serviceförvaltningens yttrande godkänns som svar på kommunstyrelsens remiss Planprogram för Sundbybergs nya stadskärna. Sundbybergs stad, Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: Organisationsnummer:

2 (11) Dnr -0362/2016 Bakgrund Exploaterings- och hållbarhetsutskottet har beslutat att skicka ut planprogrammet för Sundbybergs nya stadskärna på samråd. Planprogrammet anger riktlinjer, mål och utgångspunkter för kommande detaljplanering. Projekt Mälarbanan innebär en utbyggnad av spårkapaciteten mellan Tomteboda och Kallhäll från två till fyra spår. Pendeltågen får egna spår i mitten medan fjärrtåg och andra tåg kan köra om på de yttre spåren. I projektet ingår även att bygga nya, ljusa och trygga pendeltågstationer i Kallhäll, Barkarby och Sundbyberg, med bra anslutningar till buss och tunnelbana. Trafikverket har genom avtal med Sundbybergs stad åtagit sig att utbyggnaden av delen av Mälarbanan genom Sundbyberg ska förläggas i tunnel, vilket innebär att stora ytor skapas för utveckling av centrala Sundbyberg. Trafikverket ansvarar för alla åtgärder som krävs för att bygga ut järnvägen från två till fyra spår inklusive välfungerande stationer. Staden erhåller all mark ovanpå tunneln och ansvarar för alla åtgärder för infrastruktur och iordningsställande av mark till en fungerande stadsmiljö. Programområdet omfattar mark från kommungränsen i sydöst mot Solna och i sydväst mot Stockholm. I norr avgränsas programområdet i princip av Järnvägsgatan. Totalt omfattar programområdet 31 hektar mark längs en sträcka av en och en halv kilometer. Marken ägs av en rad olika aktörer. Kommunen och dess bolag äger endast en del av marken. Planprogrammets förslag i korthet Syftet med planprogrammet är att visa hur centrala Sundbyberg kan komma att se ut när Mälarbanan byggs ut med två nya spår och förläggs i tunnlar. En ny stadsdel kommer att växa fram som kommer att läka ihop den norra och södra halvan av staden. Kopplingen till Bällstaviken kommer att stärkas liksom kopplingarna till Marabouparken, vars läge blir mer centralt. Även kopplingarna mot Annedal och Rissne förstärks. Ett modernt resecentrum kommer att byggas i anslutning till tunnelbana, bussar, spårväg samt pendel- och regionaltåg. Strandskyddet föreslås att upphävas i de kommande detaljplanerna för de delar av programområdet som ligger inom 100 meter från Bällstaviken. Allmänheten bedöms med programförslaget få förbättrad tillgång till, och ökad kontakt med, vattnet än idag. Programförslagets struktur bygger vidare på områdets befintliga gatunät, offentliga rum, bebyggelse och topografi. Programmet ger plats för cirka nya lägenheter och cirka kvm bebyggelse, fördelat på kvm bostäder och service- och kontorsytor. Stadsdelens plan har utformats med en generell och tydlig kvartersstruktur som kan utvecklas över tiden. En stor blandning i innehåll eftersträvas inom kvarteren och området. Byggnaderna föreslås varieras i både uttryck och volym.

3 (11) Dnr -0362/2016 Tre aspekter av betydelse för den nya stadskärnans valda struktur är: 1. val av stadstyper 2. gatuväv, kvartersväv och ägoväv 3. skala, för olikstora etapper och olikstora aktörer Val av stadstyper Viktiga mål för planprogrammet har varit att dels väva vidare utifrån den mix som över tiden uppfattats som en sundbybergsk karaktär, dels komplettera gatuväv och kvarter som förstärker stadens närhet och skapar hållbara livsmönster och möjligheter för nya näringar att etablera sig i området. Planprogrammets illustration visar olikstora kvarter med ett mönster som både ska komplettera stadshalvorna och ta med sig kvalitéer i det sundbybergska arv som många uttryckt önskan om att se mer av. Kvarteren har utformats som en sundbybergsk hybrid, med öst- och västsidor som tar form av lamellstadens tankar kring sol- och ljusinsläpp, medan nord- och sydsidor har lagts till för att åstadkomma kringbyggda kvartersformer. Finmaskig gatuväv, kvartersväv och ägoväv Den nya stadskärnan ska väva samman de två stadshalvorna. Detta stadsvävande sker enligt programmet med tre viktiga komponenter: gatuväv, kvartersväv och ägoväv. Planprogrammet betonar vikten av nätt skala för alla dessa tre vävar. Gatuväven föreslås bli finmaskig för att knyta an till så många befintliga gator, stråk och utblickar som möjligt. Genom att öppna kvarteren för en mix av funktioner och ägoformer finns förutsättningar att dela kvarteren i fler än en fastighet per kvarter. Det stärker enligt förslaget incitamenten för att säkra bredden av verksamheter, byggherrekategorier och byggare. Den nya stadskärnan innebär en stor förändring, dels för stadens inre, mer vardagsnära liv, dels för den profilering till en charmig stad vid Mälaren som den stora mängden nya kvarter sägs ge potential för. Programförslaget tar fasta på att dels förbättra för dem som bor och verkar i Sundbyberg dels vidareutveckla staden till en starkare målpunkt i sig. Vid järnväg och mälarvik Nya spår både under och över jord ger Sundbyberg potential att bli en av de starka bytespunkterna i regionen. För att också utvecklas som målpunkt blir ihopvävningen till en ny stadskärna avgörande. Att lyfta fram den lilla staden i den stora regionen och att lyfta fram det sundbybergska arvet av att vara en ort beroende av Mälaren har varit utgångspunkter för förslaget. Genom att justera läget för den låga bron intill Marabouparken - och dess fjärrvärmeledning - skulle de föreslagna kvarteren norr om bron, liksom Annedals sjönära kvarter, kunna nås per båt. Marabouparken Marabouparken lyfts fram i programmet. Parken är redan idag en stor attraktion men enligt förslaget kan och bör den göras än mer till en del av stadens profilering.

4 (11) Dnr -0362/2016 Gatuväven placerar parken i fokus för en stor mängd gator, gränder och torg. På sjösidan föreslås nya bryggor och byggnader som komplement till Marabouparken som en förstärkt kulturell nod. Parkens harmoniska karaktär kan enligt förslaget ändå stärkas genom den rika vegetationen som kringgärdar parken. En kedja av parker och dagvattenstråk Förutom Marabouparken utgör Duvmossen, Ekbacken, Tornparken, Kyrkparken och Tuvanparken de viktiga, stora parkerna. Däremellan sägs mindre parker och kraftfullt trädsatta gator i boulevardform länka samman en väv som dels är rekreativt grön, dels är del i de system av dagvattenstråk som behöver etableras. Planillustration Järnvägsgatan Järnvägsgatans bredd och trafikering föreslås att modifieras. I väster föreslås gatan att vridas för att följa en bit av det stigande spårlocket och sedan återknyta till sitt gamla läge vid Duvmossen. Löfströms allé Löfströms allé får efter Allébrons borttagande en ny roll som en av många gator i den väv av gator som filtrerar trafik genom den nya stadskärnan. Sturegatan Planprogrammet vill värna Sturegatan på tre sätt, dels genom fler och starkare länkningar i form av aktiverade tvärgator till Järnvägsgatan och Landsvägen liksom till hållplatser för spårväg, bussar och pendeltåg, dels genom en knytning även till

5 (11) Dnr -0362/2016 Solnasidans stationsuppgång, dels genom en fortsatt medveten profilering av stadskärnan som en urban, charmig stadsmiljö av Sturegatans karaktär. En förbättrad spårvägssträckning och en stationsuppgång i Solna Spårvägens (Tvärbanans) sträckning kan enligt förslaget förbättras och ge nya förutsättningar för Landsvägen som nätt småstadsgata. Dagens dragning via en bro som inte längre behövs öppnar frågan om det skulle vara värt att justera spårvägens dragning närmast stationsuppgångarna. Tre tänkbara alternativ redovisas i planprogrammet; en ny dragning över Sundbybergs torg, en ny dragning via Esplanaden och Järnvägsgatan samt en ny dragning via Esplanaden och Sturegatan. Planprogrammet innehåller även en antydan om Sturegatans länkning till den nya stationens uppgång på Solnasidan. Bygge intill och ovanför järnväg, en känslig teknikfråga Planillustrationen visar ny bebyggelse intill och ovanför det nya locket. För att ta ner effekten av ett långt och brett lock över den nedgrävda järnvägen delas den långa sträckan upp i olika sekvenser, dels genom utkragningar av bebyggelse ut över locket, dels genom landskapliga inslag med boulevardträd och olika parkteman. Frågan om huruvida bebyggelse skulle kunna stå på de underliggande tunnelrörens mittvägg eller på perrongmitterna ska enligt förslaget utredas. Trygghet och skala Den nätta skalan har enligt programmet valts för att stödja lokala grannskap, lokalt engagemang och ansvarstagande. Trafikmönster och trafikstrategier Den nya stadskärnan föreslås bli en del av den klassiska stadens skala avseende bebyggelse och gatunät. Ankomsten via stora huvudgator filtreras genom staden i ett finmaskigare nät av lokalgator. Parkering och cykling Parkeringsbehovet ska enligt förslaget lösas inom varje kvarter eller genom avtal med grannkvarter. Gäst- och kundparkering sägs kunna ordnas med gatuparkering. Gatuparkering föreslås utformas så att den lediga parkeringsplatsen är den del av gångbanan i stället för av körbanan. Cykelparkering ska ordnas väderskyddat på kvartersmark och plats för hyrcyklar ska ordnas på lämpliga ställen. Förutsättningarna för cykling behöver enligt förslaget förbättras, vilket kan ske genom att dels skapa egna cykelbanor dels skapa varianter av shared space, där olika trafikkategorier delar på gaturummen. Service Kommunal och kommersiell service är i förslaget integrerat i kvartersmönstret, för ökad flexibilitet och möjlighet för mindre aktörer att driva näringsverksamhet. Bebyggelse Förslaget omfattar många typer av bebyggelse. Huvuddelen av den nya bebyggelsen kommer att bestå av bostäder, ca stycken, men också av nya kontorshus, främst i de östra delarna. Ny bebyggelse ska funktionsintegreras, så att kommersiella lokaler lokaliseras i byggnadernas gatuplan och parkeringsplatser i garage under hus

6 (11) Dnr -0362/2016 och gårdar. Även 3D-fastighetsbildning ska uppmuntras. Den nya bebyggelsen föreslås som varierad kvartersbebyggelse, främst i slutna kvarter med varierade höjder. Hållbar dagvattenhantering För att en god vattenkvalitet i Bällstaviken och Saltsjön ska uppnås ska dagvattnet renas på privat och allmän mark, såväl vid källan som vid utloppen. Växtbäddar, underjordiska fördröjningsmagasin med filter och dagvattenbrunnar med filterinsats kan vara olika lösningar, liksom skärmbassäng i själva Bällstaviken. Mängden dagvatten som ansluts till kombinerat ledningsnät ska minimeras. Grundläggningsnivåer Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt ska placeras ovan nivån 2,7 meter (RH 2000) och enstaka byggnader av lägre värde ovan nivån 1,5 meter (RH 2000). Samordnat planarbete De kommande detaljplanerna kommer att ha en etappindelning som underlättar utbyggnaden av järnvägen. Delsträckan Huvudsta-Duvbo, genom Sundbyberg, har planerad byggstart 2019 med vissa förberedande arbeten under slutet av 2017, då ledningsomläggningar och upprättande av tillfälliga spår påbörjas. Arbetet med Mälarbanan planeras vara klart För genomförandet av nedgrävningen krävs rivning av Ekensbergsvägens bro. Bron tar upp höjdskillnader mellan Ekensbergsvägen och Landsvägen och kommer troligen att ersättas av en sluttande gata. Detta är en viktig fråga för den fortsatta planeringen. Stadsmiljö- och serviceförvaltningens yttrande Stadsmiljö- och serviceförvaltningen anser att nedgrävningen av järnvägen medför en fantastisk möjlighet att läka samman centrala Sundbyberg och utveckla Sundbybergs nya stadskärna. Stadsmiljö- och serviceförvaltningen anser dock att det är svårt att ha synpunkter på förslaget till planprogram för Sundbybergs nya stadskärna. Planprogrammet är formulerat på en översiktlig nivå, och förvaltningen anser att det saknas nödvändiga utredningar för att kunna ta ställning till huruvida planprogrammet är genomförbart eller inte. Det omnämns i planprogrammet att det finns ett behov av ett flertal underlagsutredningar, vilka ska tas fram i ett senare skede. Förvaltningen anser det nödvändigt, innan strukturen för Sundbybergs nya stadskärna läggs fast, att dessa utredningar tas fram. Planprogrammet kommer att ligga till grund för flera detaljplaner som enskilt och tillsammans bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska därför upprättas, men avgränsningen av MKB:n framgår inte av programförslaget. Förvaltningen anser att en MKB borde ha tagits fram parallellt med planprogrammet, så att konsekvenserna av programmets genomförande tydligt hade framgått.

7 (11) Dnr -0362/2016 En avgörande förutsättning för hur stadskärnan ska utvecklas i framtiden är huruvida nedgrävningen av järnvägen och dess lock kommer att förlängas i väster, i förhållande till det avtal som nu finns ingånget mellan staden och Trafikverket. I de fall en förlängning inte kommer till stånd kan en utveckling inte ske i enlighet med programförslaget. Förvaltningen anser därför att en konsekvensbeskrivning tas fram som belyser konsekvenserna om tunnellocket inte förlängs. Förvaltningen anser vidare att en preliminär höjdsättning av området är nödvändig för att kunna bedöma förslagets konsekvenser och genomförbarhet. Det går inte av planprogrammet att avgöra ifall föreslagen gatustruktur fungerar, kopplat till befintliga höjder och förutsättningar. Järnvägstunneln blir en osynlig barriär som påverkar stadskärnans struktur och utveckling i övrigt, bland annat hur ledningar i området ska hanteras. Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt ska placeras över nivån 2,7 meter (RH2000). Av detta skäl kan viss bebyggelse behöva utgå ur planprogrammet. Förvaltningen anser att ett barnperspektiv i mångt och mycket saknas i planprogrammet. Hur äldres och funktionshindrades behov ska tillgodoses framgår inte heller av programförslaget. För att ha möjlighet att skapa en stadskärna med större gårdar och mer plats för parker, lekparker och torg anser förvaltningen att högre byggnader ska övervägas på vissa, utvalda platser. Programförslaget visar bebyggelse på flera platser som troligen inte är möjliga, till exempel på grund av att det kommer krävas stora investeringar i teknisk infrastruktur. Genomförandet av stadens största och mest komplexa omvandling sedan den anlades ägnas mycket liten uppmärksamhet i planprogrammet. Planprogrammet bör kompletteras så att genomförandet av programmet belyses tydligare. Nedan följer förvaltningens mer detaljerade synpunkter. Avfallshantering Förvaltningen anser att en utredning ska genomföras som visar var ledningar för den planerade sopsugen ska dras, var en sopsugsterminal ska placeras och hur den ska utformas. Utredningen ska också visa huruvida befintliga byggnader som angränsar till programområdet kan anslutas till sopsugen, om allmänna papperskorgar kan anslutas till sopsugen samt om verksamheters avfall kan samlas in via sopsugen. Var kvartersnära utrymmen för grovavfall, el-avfall, farligt avfall samt förpackningsavfall och tidningar kan placeras ska också visas. Då programområdet föreslås bli ungefär lika tätbebyggt som Gamla Stan kommer lastfordon inte att kunna trafikera annat är huvudstråken. Om avfall istället ska samlas in fastighetsnära behöver gatunäten i programområdet planeras så att god framkomlighet för stora, tunga fordon möjliggörs. Möjligheten till gågator, där

8 (11) Dnr -0362/2016 lastfordon får angöra vissa tider, bör utredas. Även angöringsytor, vändplatser samt korta avstånd mellan avfallsutrymmen och angöringsplatser behövs. Mer information härom finns i stadens riktlinjer God avfallshantering vid ny- och ombyggnation. Under byggtiden kan framkomligheten för boende, verksamhetsutövare, avfallsfordon och renhållningspersonal begränsas. Tillfälliga avfallslösningar ska i ett tidigt skede, före byggstart, planeras i samråd med stadens avfallsenhet. Park- och grönstruktur Marabouparken utgör en mycket värdefull kulturmiljö i stadskärnan och stor hänsyn bör tas till parken så att den ursprungliga miljön och dess kvaliteter inte tar skada. Marabouparken kommer, med tillkommande exploatering i såväl Sundbyberg som i Stockholm/Annedal, att bli än mer värdefull i framtiden. Parken ligger på kvartersmark i detaljplan C 256 från 1992, med användningsbestämmelsen Kultur, och är märkt med q2, vilket betecknar att Parken utgör en värdefull miljö vars karaktär inte får förvanskas. De sektioner över Marabouparken som visas i programmet bör förtydligas, till exempel så att det framgår vilka byggnader som är befintliga och vilka som är föreslagna i programmet. I planprogrammet föreslås att en större vattenspegel tas upp i parken, vilket kommer att medföra att parkens rekreationsyta blir mindre och dessutom innebära en säkerhetsrisk. Markytorna i Marabouparken har dålig bärighet, framför allt i de lägre delarna av parken där marken består av flytlera. Ökad belastning medför behov av investeringar i nya konstruktioner och ökade underhållskostnader. Förvaltningen anser att strandpromenaden/strandområdet ska vara offentligt och tillgängligt för alla och binda ihop stadskärnan och Bällstaviken på ett bättre sätt än det som redovisas i planprogrammet. Som ett led i att förbättra vattenkvaliteten i Bällstaviken kan ett strandområde och en strandpromenad också göra plats för nödvändiga reningsanläggningar för de dagvattenutlopp som går ut i viken. Föreslaget båt- och bryggliv får inte inkräkta på allmänhetens tillgänglighet till vattenområdet. Båtar i Bällstaviken innebär en potentiell risk för förorening av Bällstavikens vatten, vilket ska beaktas och hanteras. Illustrationen över mötesplatser, parker, gröna platser mm är otydlig och behöver förtydligas så att det tydligare framgår vilka mötesplatser och parker som avses. Trafik och parkering Det fastslås i planprogrammet att gående, cyklister och kollektivtrafik ska prioriteras i stadskärnan, vilket är avgörande för en hållbar stadsutveckling. I förslaget framgår det inte hur stadens cykelplan följs. Det är av vikt att förslaget tar hänsyn till stadens cykelplan. Cykel och gångtrafik bör prioriteras i högre grad än vad som i dag görs i förslaget. Sektioner som visas i planprogrammet är otydliga och inte genomarbetade. Då måtten är smala ser förvaltningen svårigheter i att rymma alla önskvärda funktioner.

9 (11) Dnr -0362/2016 En möjlighet är att jobba med dels gågator i de mest intensiva handelslägena, dels enkelriktade gator där dubbelriktade cykelkörfält ryms och är separerade från gående, dels enkelriktade bussgator. Trafikutredningar på en övergripande nivå behövs i ett tidigt skede för att se hur trafikflöden kan utvärderas och var olika typer av gaturum kan förläggas. Funktion hos och behov av omdaning av befintliga gator behöver också studeras. Järnvägsgatan, Sturegatan och Landsvägen pekas ut som stadskärnans huvudstråk. Funktionen för dessa huvudstråk klargörs inte. Förvaltningen anser att lämpliga huvudstråk, med hänsyn till användning och till trafiknät för övriga trafikslag, bör tas fram samtidigt som trafikutredningar för området genomförs. Järnvägsgatans framtida dragning är avhängig ett eventuellt nytt beslut av och ett nytt avtal med Trafikverket (rörande en förlängning av tunnellocket). I planprogrammet anges en åtgärdstrappa med åtgärder för att styra trafiken. Förvaltningen ser en risk för att åtgärder enligt denna lista medför en ökad investeringsvolym, vilket bör belysas. Förläggning av Tvärbanan på Esplanaden och sedan in på Sturegatan eller Järnvägsgatan är svårt rent spårgeometriskt och kommer troligen att medföra buller i form av kurvskrik samt hämmar den hastighet som Tvärbanan kan köras i. Huruvida en placering på Sturegatan tekniskt möjliggör en anslutning till de befintliga spåren i Solna framgår inte. En placering på Järnvägsgatan är svår på grund av den minimala täckningen över järnvägstunneln och de ledningar som måste passera över den. En ny dragning över Sundbybergs torg skulle under rätt förutsättningar kanske vara möjlig. Om staden vill gå vidare med en flytt av Tvärbanan bör dess konsekvenser utredas närmare. Resecentrum bör dimensioneras för att hantera de flöden som uppstår på grund av förtätningar i såväl Sundbyberg, Stockholm som Solna. Resecentrum behöver definieras och utvecklas till en plats för byten mellan trafikslag men också till en plats att uppehålla sig på. En prioritering av cykel behöver bekräftas med ett modernt, lättillgängligt och säkert cykelgarage. Resecentrum bör vara ett nav och byggnaden en blickpunkt i den nya stadskärnan, med bra ljusinsläpp som stärker sambanden mellan trafikslagen ovan och under mark. En planering behövs för hur bussar, handikapp-, avfalls- och varutransporter ska angöra. Avfalls- och varutransporter bör regleras tidigt. Samverkan och förhandling om utformning, funktioner, kommersiella ytor och finansiering av resecentrum behöver ske med Trafikverket och Trafikförvaltningen SLL (Stockholms Läns Landsting). En tematisk karta som redovisar huvudgator och lokalgator bör visa ett större område än vad planillustrationen i programförslaget visar. Hur Hamngatan, Humblegatan och Landsvägen ansluter till nätet i övrigt bör visas, samt huruvida programförslaget förutsätter förändringar inom Solna kommun. Prognoser för flöden inom Sundbyberg, till Tulegatan i norr och Hamngatan i söder, samt för

10 (11) Dnr -0362/2016 flöden till målpunkter utanför Sundbyberg behöver göras. En koppling mellan Landsvägen och Ågatan föreslås i programmet. Förutom att den gatan inte är allmän utan privatägd har den kopplingen inte utretts ur ett trafikperspektiv. Kartan över trafik som finns i programmet pekar inte ut andra trafikslag än bil. Området som på kartan anges som shared space bör definieras tydligt. Generellt saknar förvaltningen användningen av olika gaturum i planprogrammet. Kartan över kollektivtrafik saknar flera av de cykelkopplingar som finns idag. Kartan bör kompletteras med uppgift om huruvida cykling sker på egen cykelbana eller i cykelfält/blandtrafik och där det är förbjudet. Bussgator illustreras utifrån dagens situation och inte på ett sätt som tar hänsyn till de möjligheter till nya trafikeringssätt som uppkommer när vägkopplingarna blir fler tvärs över Mälarbanan. Hur en ny bussterminal och resecentrum ska angöras framgår inte heller. Den i planprogrammet nämnda prioriteringen av buss och cykeltrafik återspeglas inte i kollektivtrafikkartan. Möjliga gång- och cykelstråk över Bällstaviken till Stockholm/Annedal behöver också pekas ut. Broar och andra kopplingar till Annedal behöver samrådas med Stockholms stad, då frågor som vilka transportslag som ska använda de nya kopplingarna och hur de påverkar trafiknät och trafikprognoser ska beaktas. Hur parkering ska lösas och regleras omnämns mycket övergripande, trots förslag på omfattande bebyggelse och relativt stor påverkan på befintliga platser. Ägoförhållanden, var och hur är viktiga frågor för såväl förvaltningens verksamhet som för stadens medborgare. Hur parkering ska lösas är även den en av de frågor som behöver utredas vidare. Ur trafiksynpunkt anser förvaltningen att det är av avgörande betydelse att följande utredningar kommer till stånd för att ställning ska kunna tas till programförslaget: Omläggning av Tvärbanan; utformningsförslag, praktiskt genomförande, nytt hållplatsläge, omstigningsmöjligheter vid resecentrum. Busslinjeanalys med terminal, hållplatslägen och uppställningsplatser. Samordning av resecentrum med Trafikförvaltningen SLL och Trafikverket. Förslag till trafiknät för gång-, cykel-, kollektiv-, nytto- och personbilstrafik. Trafikprognoser och simuleringar med fokus på prioritering av gång-, cykeloch kollektivtrafik. Parkeringsutredning och strategi för området. Samordning med Solna stad kring trafiknät. Cykelgarage förslagsvis med inspiration från Malmö C men ovan jord och i en tillgänglig och attraktiv miljö, samplanerat med annan service. Mobilitetsarbete, efterfrågestyrning kopplat till transporttjänster. Utredning för citylogistik, där hela centrala Sundbyberg inkluderas. Vatten och avlopp Flera utredningar kvarstår att genomföra för att få ett underlag till en konsekvensanalys. Området för nya stadskärnan är komplext och det krävs

11 (11) Dnr -0362/2016 utredningar i nivå med systemhandling för att säkert kunna identifiera platsbehov för en framtida VA-anläggning. Den föreslagna gatuväven (gatuområdet är ofta mindre än 10 meter brett) innebär begränsade utrymmen. Det föreligger en risk för komplicerade tekniska lösningar, och därtill kopplade kostnader, på grund av det begränsade utrymmet. Gatunätet ska anpassas efter risken för översvämning. En genomförd dagvattenutredning för programområdet är en förutsättning vid upprättandet av en MKB. Utredningen bör omfatta allmän mark för hela stadskärnan och vara styrande för kommande dagvattenutredningar för kvartersmark. Utrymmen för reningsanläggningar vid utloppen till Bällstaviken ska planeras in. En tillgänglig yta vid Bällstaviken i väster ligger inom Stockholms stad. Avtal med Stockholm om markåtkomst är därför nödvändig för att kunna åstadkomma rening av dagvatten. Ett alternativ är att begränsa i programmet redovisade byggrätter. Föreslagna byggnader längs Järnvägsgatans östra del medför betydande kostnader för omläggning av ledningar (VA+Norrvatten). Projektet bör därför utreda huruvida en relativt begränsad ökning av byggnadsarea rättfärdigar denna kostnad. Övriga synpunkter Det framgår av planprogrammet att staden erhåller mark ovanpå tunnellocket. Då förvaltningen ansvarar för drift och underhåll av allmän mark ser förvaltningen ett behov av att fastighetsrättsliga förutsättningar, fastighetsägare och uppdelning mellan kvartersmark och allmän mark klargörs. För att kunna bedöma lämpligheten i föreslagna bebyggelsehöjder och kvartersstrukturer ur miljö- och hälsosynpunkt behöver planprogrammet, utöver tidigare omnämnda utredningsbehov, även kompletteras med solstudier över hela programområdet. Förvaltningen anser även att utvecklingen av stadens digitala infrastruktur är av stor vikt och då staden äger ett kommunalt stadsnätsbolag ska vi dra nytta av detta i det fortsatta arbetet med att planera den nya stadskärnan.