Vem tittar på e-sport?

Transkript

1 Vem tittar på e-sport? Vem tittar på e-sport? SEBASTIAN LUNDMARK och HENRIK OSCARSSON D en september 2012 avgjordes den europeiska delfinalen i spelföretaget Blizzards världsmästerskap i StarCraft II i Globen i Stockholm. Förutom publiken på plats kunde en dryg miljon unika tittare följa delfinalen internationellt via nätsajten twitch.tv. I Sverige kunde e-sporttittarna se finalen på SVT Play. Att titta på e-sport (elektronisk sport) är idag bland de snabbast växande medievanorna i Sverige. E-sport innefattar matcher och turneringar mellan mer eller mindre professionella spelare av olika typer av datorspel. De största publiksporterna just nu inom e-sporten är bland annat spelen StarCraft II, League of Legends, Counter- Strike, DOTA 2 och Call of Duty. Spelarna är stora stjärnor som reser jorden runt och tävlar om stora prispengar inför en mycket snabbt växande e-sportpublik, ofta i samband med galor såsom The North American Star League (NASL), Major League Gaming (MLG) och Dreamhack (DH). E-sporttittandet är alltjämt en aktivitet som i huvudsak försiggår via internet och åtminstone hittills vid sidan av de traditionella tv-bolagen. E-sporten som från början härrör ur sydkoreansk gaming-kultur har under de senaste tio-femton åren fått bygga upp egna strukturer för distribution. Rörlig bild strömmas (streamas) från turneringar och ligaspel via särskilda sajter som till exempel GOMtv eller Twitch.tv. De flesta e-sportmatcher kommenteras i realtid av expertkommentarer, så kallade shoutcasters, som förklarar matchernas skeenden för tittarna och som många gånger är lika stora celebriteter som spelarna. E-sportpubliken består förstås av unga entusiaster som själva spelar mycket datorspel, men e-sporten når också tidigare datorspelgenerationer som hunnit bli äldre, etablerade och köpstarka. En växande publik som intresserar sig för att titta på e-sportturneringar innebär bättre möjligheter att tjäna pengar på annonsering. Annonsmarknaden breddas från dator- och spelindustri till andra sektorer i takt med att publiken växer och tv-produktionerna blir allt mer professionaliserade. E-sportens framgångar leder till en utveckling inom spelbranschen där nya datorspel anpassas för att kunna fungera i e-sportsammanhang och för att live-streamas för en global publik. Till skillnad från traditionell sport är e-sporten en produkt av medie-, kommunikation- och informationsflöden: född av media från media. Sporten förutsätter medieteknologi för att kunna utövas. Men den kräver också medieteknologi för att kunna växa som publiksport (Hutchins 2008). En bidragande orsak till det växande intresset för e-sport i Sverige är Aftonbladets satsningar på att sända live från Lundmark, Sebastian & Oscarsson, Henrik (2013) Vem tittar på e-sport? i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 507

2 Sebastian Lundmark och Henrik Oscarsson e-sportevenemang, framför allt Dreamhack. Ett tjugotal Dreamhack-evenemang har sänts via Aftonbladet.se. Intresset vaknar även hos traditionella tv-kanaler. På SVT Play finns sedan 2012 en särskild avdelning med e-sport som är kategoriserad under rubriken sport. TV4 har under 2013 inlett sändningar från svenska e-sportcupen i TV4 Play. Direktsändningar med e-sport återfinns allt oftare även i det fasta tablåtv-utbudet. Ett exempel är SVTs sändningar från större turneringar i samband med spelkonvent. Sverige blev det andra landet i världen att direktsända e-sport på TV när SVT i juni 2012 sände matcher från spelen League of Legends, DOTA 2 och StarCraft II. Den 23 september 2012 direktsände SVT från Dreamhack i Valencia, Spanien. E-sporten håller också på att etablera sig genom livesändningar på sportbarer ( Bar- Craft ) och biosalonger. Eftersom fenomenet att titta på e-sport är relativt nytt saknas fortfarande systematiska undersökningar av den svenska e-sportpubliken. I det här kapitlet avser vi att genomföra en första explorativ kartläggning av e-sporttittande i den svenska befolkningen. Hur utbrett är e-sporttittandet i olika grupper? Hur hänger e-sporttittande ihop med andra medievanor? Skiljer sig e-sporttittarna på något avgörande sätt från grupper som vi vet ägnar mycket tid åt att själva spela datorspel och onlinespel? Nio procent tittar på e-sport varje vecka I 2012 års SOM-undersökning ställdes för första gången en fråga om i vilken utsträckning respondenterna har tittat på e-sport. Enligt SOM-institutets premiärmätning är det 9 procent av befolkningen som uppger att de tittat på e-sport minst en gång i veckan under det senaste året (jfr Annika Bergströms kapitel om nätanvändning i denna volym). Nio procent veckovisa tittare låter som en hög skattning med tanke på att e-sport är ett relativt nytt fenomen. Känner verkligen alla respondenter till vad e-sport handlar om, eller finns det möjligen en risk att man förväxlar e-sport med annan typ av streamade sportsändningar? Givet tillgänglig tittarstatistik är det dock inte orimligt att skattningen nio procent regelbundna e-sporttittare skulle kunna vara korrekt. En analys av näraliggande aktiviteter visar att det i befolkningen är 21 procent som uppger att de spelar datorspel minst en gång i veckan och 12 procent spelar onlinespel (se tabell 1). Skattningarna av e-sporttittande kan vara mer korrekt i de åldersgrupper där onlinespelande och datorspelande är mer utbrett eftersom sannolikheten att man känner till e-sport är större i dessa grupper. Analyserna i det här kapitlet kommer förhoppningsvis att kunna ge vissa besked i validitetsfrågan, det vill säga om det kan föreligga missförstånd på grund av en bristande kännedom om e-sport som fenomen. Resultaten visar att 62 procent av befolkningen inte har tittat på e-sport vid något tillfälle det senaste året, vilket är en lika stor andel som aldrig spelar datorspel, laddar hem film/musik eller spelar onlinespel. Sex av tio svenskar saknar alltså helt egen erfarenhet av dessa nätaktiviteter och fritidsvanor. 508

3 Vem tittar på e-sport? Tabell 1 Andel av befolkningen som spelat onlinespel, laddat ned film, tittat på e-sport och spelat datorspel (procent) Någon gång de Någon Någon Någon Flera Ej Ingen senaste gång i gång i gång i gånger i ineternet/ Antal gång 12 mån. halvåret månaden veckan veckan Dagligen vet ej Summa svarande Tittat på e-sport Spelat onlinespel Laddat hem film eller musik Spelat datorspel Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du gjort följande på Internet?. I procentbasen ingår alla svarande i undersökningen, alltså även de personer i befolkningen som inte har använt internet. Antal svarande skiljer sig åt mellan de olika frågorna eftersom de funnits med i olika många editioner av SOM-undersökningen Frågan om datorspelsvana är ställd inom ramen för ett frågebatteri om fritidsvanor men med samma svarsskala. För en jämförelse med andra nätvanor hänvisas till Annika Bergströms kapitel i denna volym. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Vi vet från tidigare att datorspelande är olika utbrett i olika åldersgrupper. Att spela datorspel är en starkt generationsskiljande aktivitet (se figur 1). I den yngsta åldersgruppen år spelar 62 procent datorspel minst en gång i veckan. Spelandet minskar tydligt med ökad ålder. Bland åringar är det 31 procent som uppger att de spelar datorspel minst en gång i veckan. Bland åringar är datorspelande inte ett helt ovanligt fenomen, men det är bara 7 procent som spelar datorspel en gång i veckan eller oftare. Liknande ålderssamband, om än inte lika uttalat, kan noteras även för andra närbesläktade nätaktiviteter och fritidsvanor. Bland de allra yngsta ägnar sig fyra av tio (38 procent) åt onlinespelande, något som i princip inte förekommer alls i den äldsta åldersgruppen (1 procent). Att ladda ned film och musik från nätet är vanligast bland åringar (35 procent) men förekommer i mycket liten utsträckning bland personer äldre än 50 år. Vanan att titta på e-sport är så klart också vanligare bland yngre än äldre. Bland åringar ägnar sig 1 av 7 (16 procent) åt att titta på e-sport varje vecka. Andelen är något, men ej signifikant lägre bland åringar (12 procent) och åringar (12 procent). Först bland personer över 30 år sjunker andelen flitiga e-sporttittare ned under tio procent. Andelen e-sporttittare håller sig på en märkligt hög nivå bland åringar (8 procent) och åringar (8 procent) och faller till tre procent bland åringar. Vi misstänker att de höga skattningarna av e-sporttittande bland de allra äldsta kan bero på ett missförstånd om vad e-sport är; sannolikt sker en förväxling mellan e-sport (datorspeltävlingar) och den sport (fotboll, tennis, ishockey) som streamas via internet

4 Sebastian Lundmark och Henrik Oscarsson Figur 1 Andel av befolkningen i olika åldrar som spelat onlinespel, laddat ned film, tittat på e-sport och spelat datorspel minst en gång i veckan 2012 (procent) spelat onlinespel laddat hem film eller musik tittat på e-sport spelat datorspel år år år år år år år år Kommentar: Frågan lyder: hur ofta har du gjort följande på Internet?. I procentbasen ingår alla svarande i undersökningen, alltså även de personer i befolkningen som inte använt internet. Frågan om datorspelsvana är ställd inom ramen för ett frågebatteri om fritidsvanor men med samma svarsskalor. Källa: Den nationella SOM-undersökningen I tabell 2 redovisar vi en mer detaljerad explorativ analys av utbredningen av e-sporttittande i olika befolkningsgrupper. Vi kan konstatera att det är betydligt vanligare att titta på e-sport bland män (13 procent) än bland kvinnor (5 procent) vilket knappast är förvånande mot bakgrund av att såväl datorspelande som onlinespelande är aktiviteter som är vanligare bland män än kvinnor och att sport generellt sett är ett innehåll som lockar en större andel män i exempelvis morgontidningen (se Ulrika Andersson och Lennart Weibulls kapitel i denna volym). Nedbrutet på olika åldersgrupper ser vi att e-sporttittande i de yngsta åldersgrupperna är upp till fem gånger vanligare bland män än bland kvinnor: Bland till exempel åringar är andelen e-sporttittare 4 procent bland kvinnor och hela 25 procent bland män. I gruppen män mellan 16 och 19 år uppger sju procent att de tittar på e-sport dagligen. Fördjupade analyser av skillnaderna mellan män och kvinnor kontrollerade för andra faktorer visar att könsskillnaderna i e-sporttittande är något större än för datorspelande och onlinespelande. 510

5 Vem tittar på e-sport? Tabell 2 Andel som tittat på e-sport, spelat datorspel, spelat onlinespel, laddat ned film/musik från nätet minst en gång i veckan de senaste 12 månaderna i olika grupper 2012 (procent) Någon Ej Andel gång de Någon Någon Någon Flera inter- minst Ingen senaste gång i gång i gång i gånger i net/ Antal 1 gg/ gång 12 mån. halvåret månaden veckan veckan Dagligen vet ej Summa svarande veckan Samtliga Kvinna Man år år år år år år år år Kvinna år år år år år år år år Man år år år år år år år år Utbildning Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning Boendeort Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Hushållsinkomst Max Mer än Forts. 511

6 Sebastian Lundmark och Henrik Oscarsson Tabell 2 Forts. Någon Ej Andel gång de Någon Någon Någon Flera inter- minst Ingen senaste gång i gång i gång i gånger i net/ Antal 1 gg/ gång 12 mån. halvåret månaden veckan veckan Dagligen vet ej Summa svarande veckan Vänster-högeridentifikation Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller till höger Något till höger Klart till höger Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Spelat datorspel Ingen gång Någon gång under de senaste 12 mån Någon gång i halvåret Någon gång i kvartalet Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan Spelat onlinespel Ingen gång Någon gång de senaste 12 mån Någon gång i halvåret Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan Dagligen Nyhetsmedieexponering Låg Medel Hög Läst Aftonbladet på nätet 6-7 dag/v dag/v dag/v Mer sällan Aldrig Kommentar: Frågan lyder: hur ofta har du gjort följande på Internet?. I procentbasen ingår alla svarande i undersökningen, alltså även de personer i befolkningen som inte använt internet. Frågan om datorspelsvana är ställd inom ramen för ett frågebatteri om fritidsvanor men med samma svarsskalor. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

7 Vem tittar på e-sport? Andra demografiska kategoriseringar än ålder och kön har begränsad framgång när det gäller att förklara benägenheten att titta på e-sport. Analysen visar att e-sporttittandet i Sverige har ungefär samma utbredning bland lågutbildade som högutbildade (se tabell 2). När det gäller boendeort tycks e-sporttittande vara något mer sällan förekommande på ren landsbygd (6 procent) än i tätorter och storstäder (9-12 procent). Hushållsinkomst tycks inte vara någon avgörande faktor när det gäller e-sporttittande: andelen som tittar på e-sport någon gång i veckan eller oftare är lika stor, nio procent, i låg, medel och höginkomstgrupper. Medievanor brukar sällan uppvisa särskilt stora samband med politiska ideologier eller partisympatier. Denna förväntan om nollsamband med politiska orienteringar visar sig stämma bra även när det gäller tittande på e-sport. E-sporttittandet är lika utbrett till höger som till vänster. Det finns som väntat endast små skillnader mellan olika grupper av partisympatisörer. I den här undersökningen var det flest regelbundna e-sporttittare bland folkpartiets sympatisörer (11 procent) och färst bland kristdemokraternas (3 procent). För mindre partier som t ex Piratpartiet finns inte ett tillräckligt stort underlag för att erhålla säkra skattningar. När det gäller frågan om från vilket politiskt håll e-sportbranschen kan räkna med mest politiskt stöd är det svårt att ge några klara besked från analysen av e-sporttittande bland olika grupper av partisympatisörer. Vi har också undersökt hur utbrett e-sporttittande är i grupper som ägnar tid åt att spela datorspel och onlinespel. Som förväntat finns ett starkt samband mellan dessa aktiviteter. De som själva spelar mycket datorspel tenderar att vara mest intresserade av att ägna sig åt att titta på e-sport. Bland dagligen datorspelande personer är andelen regelbundna e-sporttittare 17 procent. Och precis som man skulle förmoda är tittandet ännu mer utbrett bland de dagliga onlinespelarna, 31 procent. Av de som dagligen spelar onlinespel tittar var femte 20 procent på e-sport dagligen (se tabell 2). Vi gjorde också en multivariat analys för att undersöka om det gick att isolera effekter av tidningen Aftonbladets satsning på datorspel och e-sport. Under kontroll för generell mediekonsumtion och de variabler som finns med i tabellen 2 visar det sig att det finns en svag sådan effekt. Allt annat lika tenderar regelbundna läsare av Aftonbladet på webben att ägna sig mer åt att se på e-sport och spela datorspel/ onlinespel. Den kausala orsaksriktningen kan givetvis vara den omvända: att datorspelsintresserade personer har en högre benägenhet att läsa Aftonbladet.se. Kraftmätning i informationssamhället Många samhällsvetare finner anledning att fundera över vad framväxten av fenomenet e-sport som befinner sig i skärningspunkten mellan datorspelande, sport och media egentligen kan berätta om samhällsutvecklingen. Sociologen Brett Hutchins argumenterar för att e-sporten är ett framväxande teknosocialt fenomen karaktäristiskt för en meta-förändring av globala sociala relationer (Hutchins 2008). 513

8 Sebastian Lundmark och Henrik Oscarsson Är e-sporten enbart att betrakta som en naturlig konsekvens av spelindustrin och datorspelandets stora genomslag under de senaste decennierna? I så fall är e-sporten endast att betrakta som ringar på vattnet; en industri som blir möjlig på grund av en snabb teknologisk utveckling när det gäller interaktiv digital kommunikation. Den första datorspelande generationen har vuxit upp men fortsätter att bejaka sitt intresse för datorspel och i takt med att datorspelande inte längre klassas som ett rent ungdomsfenomen och dessutom blivit tillräckligt utbrett och vanligt för att inte anses som nördigt i överkant, har en ny nisch blivit möjlig. En lekande generation kan fortsätta leka. Men det kan finnas ytterligare dimensioner i förklaringen till e-sportens framväxt; att fenomenet i sig självt är intimt sammanvävt med ett framväxande informationssamhälle där hjärnkraft långsamt ersätter muskelkraft som drivkraft och framgångsrecept (Castells 2000; Florida 2006). Gladiatorspelens, friidrottens och lagidrottens fascination för en fysisk kraftmätning mellan människor kan vara på väg att ersättas eller, mer sannolikt, kompletteras av en ökad fascination för bataljer som avgörs av högre kognitiva förmågor. Det handlar om att tjusas över helt andra talanger än vad vi vant oss vid från sportens värld: Cyberatleter som under tusentals timmar tränat upp sig att hantera och processa enorma mängder visuell information och utföra krävande manövrar med enorm precision. StarCraft II har ibland liknats vid ett slags realtids-schack i rymden. Det är ett svårt spel som kräver stor uthållighet när det gäller strategiskt tänkande, simultankapacitet och reaktionssnabbhet. Alla som själv har försökt spela kan knappast undgå att låta sig fascineras av hur de professionella spelarna agerar. Antalet aktiva handlingar/knapptryck per minut kan för en professionell spelare vara fler än 200 under hela speltidens gång, vilket normalt är mellan minuter. Bland annat måste spelarna skapa en fungerande ekonomi, störa motståndarens planer, anpassa sig efter motståndarens taktik, bygga arméer med rätt kombination av enheter och utkämpa mindre strider för att kunna samla styrka till det avgörande slaget. Vi har i det här kapitlet genomfört en första explorativ kartläggning av e-sporttittande i Sverige som vi hoppas kan inspirera till fortsatta och fördjupade analyser. Den första skattningen av andelen regelbundet e-sporttittande en gång i veckan eller oftare är nio procent. De största variationerna i e-sporttittande finns mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor: var fjärde man i åldrarna år uppger att de tittar på e-sport varje vecka medan motsvarande bland kvinnor i samma åldersgrupp är fyra procent. Mycket återstår att lära om e-sporttittande. SOMinstitutets mätserier kan komma att bli mycket värdefulla när det gäller att belysa och förklara fenomenet och att följa den fortsatta framväxten av e-sport i Sverige. 514

9 Vem tittar på e-sport? Not 1 Vi hade förväntat oss att andelen e-sporttittare haft ungefär samma åldersprofil som de olika typerna av datorspelande. Men så är inte fallet. Det måste vara något konstigt när det gäller tolkningen av vår frågeformulering tittat på e-sport. Ser vi till andelen e-sporttittare bland den del av befolkningen som har tillgång till internet blir vi stärkta i denna uppfattning: det visar sig att i gruppen nätanvändare år uppger närmare fem procent att de tittat på e-sport en gång i veckan eller oftare. Vi tror inte att det handlar om e-sport. En del av detta missförstånd kan kanske redas ut genom att i framtida undersökningar ge några exempel på de vanligaste e-sporterna. Referenser Castells, Manuel (2000). End of Millennium. Malden, MA, Blackwell Publishers. Florida, Richard (2006). Den kreativa klassens framväxt. Stockholm, Daidalos. Hutchins, Brett (2008). Signs of meta-change in second modernity: the growth of e-sport and the World Cyber Games. New Media & Society 10(6):

10