VD på dubbla stolar. - Har vd:ns inblandning i styrelsen någon. påverkan på användandet av earnings. management? Av: Jonas Lindström, Andrei Enache

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Redovisning HT 2011 VD på dubbla stolar - Har vd:ns inblandning i styrelsen någon påverkan på användandet av earnings management? Av: Jonas Lindström, Handledare: Cheick Wague

2 Förord Efter en lång mörk höstperiod, spenderade i bibliotekets lokaler har vi nu nått slutet på en lärorik tid. Arbetet har varit omfattande och tidskrävande men framför allt väldigt givande. I och med denna process har vi fått möjligheten att fördjupa oss i ett område som intresserar oss båda. Vi vill nu ta möjligheten att tacka de personer som varit bidragande. Framförallt nära och kära som fått stå ut med att höra om denna uppsats hela tiden. Vi vill även tacka vår handledare Cheick Wagué som bidragit med mycket inspiration och lärdom. Stockholm, Jonas Lindström 2

3 Sammanfattning Författare: Jonas Lindström och Handledare: Chieck Wagué Titel: VD på dubbla stolar Har vd:ns inblandning i styrelsen någon påverkan på användandet av earnings management? Nyckelord: Earnings management, VD, Styrelse Bakgrund och problem: Årsredovisningar har till syfte att redovisa information om företagets finansiella situation. Om det finns felaktigheter i denna information påverkar det företagets intressenter. Idag finns det möjligheter för vd:n att påverka resultatet via olika tekniker i den riktning som han/hon anser är lämplig. Det kan finnas olika anledningar bakom dessa aktioner och en som uppmärksammats är att vd:ns relation till styrelsen kan ha inverkan på användandet av earnings management. I denna studie har vår avsikt varit att undersöka om det finns något samband i användandet av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen. Syfte: Syftet är att undersöka om earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i styrelsen än företag där vd:n inte är med i styrelsen Metod: Studien har använts sig av en kvantitativ forskningsstrategi, där utgångspunkten har varit en deduktiv forskningsansats. I insamlandet av data har vi använt oss av en metod som heter innehållsanalys. Studiens undersökningsdesign har varit longitudinell design Resultat och slutsats: Studien visade att det inte finns något samband mellan större användning av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen. Vi valde att diskutera detta resultat med utgångspunkt i agent- och stewardshipteorin om hur förhållanden mellan styrelse och vd kans se ut. Förslag till fortsatt forskning: Intressanta aspekter att fortsätta forska om är att få en förståelse bakom till varför olika vd:s agerar som de gör, och på så sätt få fler svar inom ämnet. Även att utöka denna studie i liknande former för att få svar på frågan i andra segment. 3

4 Abstract Author: Jonas Lindström and Supervisor: Chieck Wagué Title: CEO in different roles - Does the CEO's involvement in the board have any impact on the use of earnings management? Keywords: Earnings management, CEO, Board of directors Background and problem: Annual reports are intended to present information about the company during the year. Today, there are opportunities for the CEO to influence the outcome through different techniques in the direction that he / she considers appropriate. There may be various reasons behind these actions and one that has attracted attention is the managing director's connection to the board that may have an impact on the use of earnings management. In this study, our intention was to examine whether there is any connection in the use of earnings management and the CEO's involvement in the board. Objective: The objective is to examine whether earnings management occurs in greater use in companies where the CEO is elected to the board than firms where CEO is not elected to the board. Method: The study used a quantitative research approach, where we started from a deductive research approach. In the collection of data, we used a method called content analysis. The study's research design was longitudinal design. Result and conclusion: The study showed that there is no correlation between greater use of earnings management and the CEO's involvement in the board. We connected this to the theories concerning agency relationship and Stewhardshipteorin, which are theories about how the relationships between the board and CEO can evolve. Further Research: Interesting aspects to continue researching is to gain an understanding behind why different CEO's act like they do, and thus get more answers in the subject. You could also extend this study in similar forms for answers to the question in other segments. 4

5 Förkortningar och förtydliganden IFRS International Financial Reportning Standards IASB International Accounting Standards Board VD Verkställande direktör H0 Hypotes 0 H1 Hypotes 1 Small Cap Lista på Stockholmsbörsen med företag med mindre än 150 miljoner euro i börsvärde. 5

6 Tabellförteckning Tabell Namn Sida 1 Antal företag 37 2 Antal observationer 37 3 Bortfall företag 38 4 Bortfall observationer 38 5 VD med i styrelsen 38 6 Avsättningar totalt 39 7 Avsättningar styrelsen 39 8 Avsättningar medelvärde 39 9 Avsättningar relativ mängd Nedskrivningar totalt Nedskrivningar styrelsen Nedskrivningar medelvärde Nedskrivningar relativ mängd Avsättningar + nedskrivningar totalt Avsättningar + nedskrivningar medel Avsättningar + nedskrivningar relativ mängd Statistik avsättningar Statistik nedskrivningar Statistik avsättningar Statistik nedskrivningar Statistik avsättningar + nedskrivningar Statistiskt resultat avsättningar Statistiskt resultat nedskrivningar Statistiskt resultat avsättningar + nedskrivningar 46 6

7 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Abstract... 4 Förkortningar och förtydliganden... 5 Tabellförteckning INLEDNING Ämnesval Problembakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Disposition TEORETISK REFERENSRAM Teorier Earnings management Avsättningar Nedskrivningar IASB föreställningsram Rättvisande bild Bolagsstyrning Agentteorin Stewardshipteorin Koden för svensk bolagsstyrning Forskningsöversikt Forskningsfront och tidigare studier METOD/UTGÅNGSPUNKTER Vetenskaplig metod Forskningsansats Kunskapsteori Verklighetssyn Perspektiv

8 3.2 Praktisk metod Forskningsstrategi Metodval Innehållsanalys Undersökningsdesign Tillvägagångsätt Insamlande av data Operationalisering Indikatorer Urval Bortfall Statistisk metod Val av sekundär data och teorier Källkritik Reliabilitet Replikation Validitet EMPIRI Antal företag Antal observationer Bortfall VD med i styrelsen Avsättningar Nedskrivningar Avsättningar och nedskrivningar Statistisk data Avsättningar Nedskrivningar Empirisk sammanfattning ANALYS Resultat och diskussion SLUTSATSER FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING Referenser Sammanställning av data

9 1. INLEDNING Detta kapitel har för avsikt att förklara bakgrunden till problemet som vi vill belysa samt frambringa en diskussion som leder in på problemformuleringen. Kapitlet tar även upp studiens syfte och avgränsningar. Avslutningsvis visas studiens fortsatta disposition Ämnesval Vi har valt att inrikta oss på området earnings management eller enkelt översatt, kreativ redovisning. Ämnet handlar om hur företag väljer att påverka sitt resultat i olika riktningar. I denna uppsats kommer vårt fokus att vara på begreppet big bath ( taking a bath ) som är ett tillvägagångsätt som klassas under ämnet earnings management (Schroeder, 2010, s.156). Vår avsikt är att undersöka om begreppet tenderar att skilja sig beroende på vd:s inblandning i styrelsen. 1.2 Problembakgrund Varje år ska ett företag visa upp en årsredovisning för att kunna redogöra för hur företagets finansiella situation ser ut. Den externa redovisningen är till för att tillhandahålla information som är till nytta för företagets intressenter. Sundgren (2009, s.19) väljer att lyfta fram den externa redovisningens roll som ett sätt att reducera informationsklyftor mellan företaget och användarna av informationen. Även större organ som IASB tydliggör den externa redovisningens roll genom en framtagen föreställningsram över hur man bör lägga fram sin information om finansiell ställning till sina intressenter (Sundgren, 2009, s.53) Eftersom regler och lagar kring redovisningen är relativt fria och styrs av en ramlag finns det en stor frihet hos företagen hur de vill redovisa sitt resultat, så länge de håller sig inom ramarna. Denna frihet gör att företag med hjälp av olika redovisningstekniker kan påverka sitt resultat i den riktning man vill. Denna företeelse kan med andra ord benämnas som kreativ redovisning eller earnings management (Schroeder, 2010, s.156) Earnings management bygger alltså på att ledningen i ett företag väljer att manipulera resultatet i den kurs de önskar. Det kan alltså både handla om att förbättra ett resultat men även att försämra ett resultat. När det handlar om att öka ett resultat är ofta bakgrunden att företaget behöver uppnå vissa ställda mål och därav kan bli tvungna att manipulera resultatet för att nå dit. Det motsatta handlar om att göra ett negativt resultat ännu sämre och på så sätt kunna öka resultatet i framtiden genom att ta kostnader nu i form av ex. avsättningar. (Schroeder, 2009 s. 156) 9

10 By "earnings management" I really mean "disclosure management" in the sense of a purposeful intervention in the external financial reporting process, with the intent of obtaining some private gain (as opposed to, say, merely facilitating the neutral operation of the process) (Shipper, 1989) Ovanstående citat taget från Shippers (1989) artikel om earnings management, där hon förklarar sin syn på kreativ redovisning, är det ett medvetet beslut för att påverkat sitt resultat? Det kan man då ställa mot begreppet rättvisande bild (Sundgren, 2009, s. 55) Intentionen bakom handlingen är även det som avgör vilket sorts teknik du bör använda för att få resultatet dit du vill. (Schroeder, 2010 s.156) Big bath är som sagt en teknik som ingår i begreppet earnings management. Big bath fungerar genom att exempelvis ta upp nedskrivningar och avsättningar under en viss period så ökar man chanserna till att redovisa ett positivt resultat nästkommande period. Enligt tidigare forskning har detta bland annat uppmärksammats vid ledningsbyten (Wells, 2001), där den nya ledningen gör större avsättningar/nedskrivningar än vanligt de år de tillträder vilket ökar deras möjligheter till ett positivt resultat i framtiden. Andra undersökningar, exempelvis av Gopal (2011) antyder även att det finns andra kopplingar som kan påverka användandet: Tillexempel har en vd:s sociala relation till styrelsen en påverkan på hur aktivt företaget väljer att vara med sitt användande av earnings management. En intressant diskussion om just denna relation om vd och styrelse tas upp i en artikel i tidningen E24 1. Där beskriver man att det skett en minskning av verkställande direktörer som även agerar som styrelseordförande i företaget. I USA var den år %, att jämföra med år 2010 då den var nere i 16 %. Anledningen enligt detta ska vara att ägarna vill ha mer kontroll över företaget. Om det inte är samma person som är styrelseordförande och vd minskar riskerna för att den personen agerar i eget syfte, dvs styrelsen får mer kontroll om vd är frikopplade från styrelsen. Mer kontroll kan innebära att det sker en minskning av just earnings management, då styrelsen vill ha ett tillförlitligt resultat. Det finns alltså olika aspekter på hur kopplingen mellan vd och styrelse påverkar användandet av earnings management. 1 Artikel E24, 10

11 1.3 Problemdiskussion Earnings management utgångspunkt är att kunna med hjälp av de friheter som finns inom redovisningen ta upp exempelvis avsättningar/nedskrivningar och förbättra möjligheterna till ökade resultat i framtiden. Det som gör det hela så speciellt är att det är just ledningen som ska tas i beaktning, inte företaget, då det är ledningen som väljer att göra denna justering och som inte har något med företagets verksamhet att göra. Det är ledningens medvetna handling som utgör grunden i earnings management. (Shipper, 1989) Ett uppmärksammat fall är hur Ericsson använde sig av dessa tekniker i början av 2000-talet. Där valde Ericssons vd att göra stora reserveringar för framtida kostnader, med hjälp av avsättningar för framtida garantier med mera. Under åren kunde man nu se i årsredovisningarna genom att avsättningar började återföras och Ericsson kunde visa högre vinster än vad de egentligen hade. Detta upptäckte man genom att se att resultaten var större än periodens kassaflöde. Vilket påvisar att användandet existerar för företag på Stockholmsbörsen. 2 I och med detta motiverar det oss att även se om earnings management existerar på andra segment av företag, vi fokuserar då på mindre företag vid Stockholmsbörsen small cap. Svårigheten med begreppet earnings management är att det inte finns ett segment där man vet att det förekommer som man kan ha som utgångspunkt i övriga studier. Man blir på så sätt tvungen att först upptäcka earnings management och utgå från det. Vill VD skapa en bild av företaget som på många sätt kanske inte är rättvis i företagets perspektiv men gynnar vd:n? Enligt Shipper (1989) är detta möjligt Dessa funderingar öppnar för att undersöka om det finns ett samband mellan vd:s koppling till styrelsen och aktiviteten på användandet av earnings management i detta fall förgreningen big bath. En vd:s uppgift är att agera efter styrelsens instruktioner och hänvisningar. Om det nu blir så att en vd även sitter i styrelsen, så har han möjligheter att påverka sitt eget arbete. Vilket gör att den personen har större möjlighet att agera utifrån egna preferenser istället för aktieägarnas önskemål. Vi vill därför undersöka om det förhållandet har en koppling till användandet av earnings management. Relationer mellan vd och styrelse har tidigare visat att det kan leda till att styrelsens oberoende åsikter minskar och ger ökade möjligheter för en vd att agera mer aktivt med earnings management (Gopal, 2011). En vd med dubbla positioner har alltså möjligheter att öka användningen av earnings management, både genom att den har inflytande över sina arbetsuppgifter samtidigt som den formella relationen mellan styrelse och vd minskar. Det ska dock nämnas att bara för att en vd är med i styrelsen behöver den inte ha en påverkan på sina arbetsuppgifter. Det finns styrelser där vd bara sitter med och inte har något påverkan på beslutsfattandet. Exempelvis får en vd inte vara styrelseordförande i publika företag Styrelsen har även rätt att reglera vd:ns rätt att yttra sig vid styrelsemötena, vilket påverkar vd:ns möjligheter att arbeta vid dubbla stolar (SOU 2004:130). Det är på så sätt 2 Artikel E24, 11

12 ingen självklarhet för en vd att kunna påverka styrelsens arbete, det ska också nämnas att det är svårt att bli invald i en styrelse då de ofta bygger på kretsar av samma personer (Petrelius, Sjöstrand, 2002) Vi har valt att utveckla detta begrepp om relationer till att se om vd:s inbladning i styrelsen har någon påverkan på användandet av earnings management. Det vi vill lyfta fram genom detta är just den dualism som kan uppstå med en vd på två positioner. Med hjälp av detta resonemang leder det oss vidare till en problemformulering. 1.4 Problemformulering Vad händer med ledningens användande av earnings management när vd:n är involverad i styrelsens arbete? 1.5 Syfte Syftet är att undersöka om indikatorer på earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i styrelsen än företag där vd:n inte är med i styrelsen. 1.6 Avgränsningar Begreppet earnings management kan innebära olika tekniker. Vi har valt att använda oss av big bath som är en del av earnings management. Där syftar vi till att använda oss av nedskrivningar och avsättningar. I avsättningar kommer vi avgränsa oss mot avsättningar gällande pensioner och skatter. Då dessa är svårare att påverka och kopplade till delar som är svåra att påverka. I tidsramen kommer vi avgränsa oss mot årsredovisningar innan år 2005 (6 år). 1.7 Disposition För att du som läsare ska få en inblick i hur studien är disponerad kommer här en överblick över studiens kommande kapitel. Rubrik Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Innehåll Teoretisk referensram, Forskningsöversikt Metod Empiri Analys/ Resultat och diskussion Slutsats Förslag på fortsatt forskning 12

13 2. TEORETISK REFERENSRAM Kapitelet har för avsikt att redogöra för vilka teorier som vi använt oss av i studien samt för hur forskningsöversikten inom området ser ut. Earnings management Avsättningar Nedskrivningar IASB:s föreställningsram Rättvisande bild Bolagsstyrning Agentteorin Stewarshipteorin ABL / Kod för svensk bolagsstyrning 13

14 2.1 Teorier Earnings management Earnings management är en infallsvinkel av kvalitén på resultatet, där man påverkar det kortsiktiga resultatet. Med hjälp av earnings management kan företagets ledning manipulera resultatet i den mån de önskar. I stort så innebär Earnings management att förändra rapporterade resultateffekter och minska/öka företagets kostnader. I och med att manipulera resultatet nuvarande år, har man även möjlighet att påverka nästkommande år. Vilket gör att earnings management även är aktuellt då företag väljer att redovisa sämre resultat nuvarande år för att kunna öka resultatet i framtiden. (Schroeder, 2010 s. 156) Ett bättre resultat kan innebära att ledningen exempelvis gynnas av en större bonus eller kreditinstitut får mer passande siffror i bedömningen av kreditvärdighet. Ett sådant agerande ifrågasätter självklart om det är ett rättvisande resultat eller om det är ledningens aktion som visas i den finansiella rapporten. Earnings management kan delas upp i olika tekniker beroende på vad man vill uppnå med sitt resultat. Företaget väljer alltså en av dessa tekniker för att uppnå önskad effekt. Dessa tekniker, varav big bath är en av dem, anses som ett hot mot de finansiella rapporternas trovärdighet. (Schroeder, 2010, s. 157) Taking a bath (Big Bath) Big bath är en del av earnings management, där företag väljer att ta en engångskostnad i form av en avsättning för t.ex. omstruktureringskostnader, vilket gör att man minskar de framtida kostnader. (Schroeder 2010, s.155) Tanken med detta agerande är att genom att ta upp denna kostnad nu så ökar man chanserna till framtida positiva resultat. Wells (2001) säger i sin artikel att just dessa baths är något som går att se att de utförs vid exempelvis vd-byten för att kunna skylla kostnaden på föregående ledare. Problemet med big bath som teori är att den kan definieras olika vid olika studier. Det är på så sätt ett relativt öppet begrepp. Anledningen till detta är att studier har skett med olika typer av operationaliseringar.(clarke, 1991) Elliot och Shaw väljer att definiera det som en nedskrivning, vilket bland annat Clarke ställer sig frågande mot, då han anser att big bath kan både vara positiv och negativ. Just den olika synen på att operationalisera begreppet gör det svårt att beskriva big bath i detalj. I denna studie har vi valt att fokusera på indikationer för earnings management som avsättningar och nedskrivningar. 14

15 Nedan följer kort beskrivning om övriga tekniker för earnings management (Schroder, 2011, s. 156) Kostnader gällande FoU Att undvika framtida kostnader genom att aktivera kostnader inom FoU vilket gör att man tar en engångskostnad istället för framtida kostnader. Cookie jar reserves Överdriva exempelvis garantikostnader i bra tider och använda dessa överskattningar i dåliga tider för att minska liknande kostnader Missbruka väsentlighetsprincipen Medvetet missbruka informationen som ges i årsredovisningen med hänvisning till att de inte är väsentliga. Intäktsredovisning Innebär att erkänna intäkter som inte är realiserade Avsättningar En avsättning är ett tillvägagångsätt för att uppnå koppling till matchningsprincipen. Avsättningar är till för att matcha framtida förpliktelser som företaget har. Dessa förpliktelser ska anses som osäkra när det gäller tidpunkt samt belopp. Eftersom vi i denna studie väljer att genomföra undersökningen på noterade företag, som följer IFRS kommer vi utgå från IAS 37 som berör avsättningar. (Sundgren 2010, s. 268) Avsättningar går att likna med skulder men skiljer sig på det sättet att de är osäkra beträffande belopp och betalningstidpunkt. Bedömningen av när något ska anses som en avsättning klassificeras i IAS 37 p. 14 enligt följande ett företag har en befintlig förpliktelse som följd av en inträffad händelse det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras En avsättning sker endast om alla dessa krav är uppfyllda. Dessa kriterier finns för att uppnå en tydlighet om vad som ska klassificeras som avsättning. Genom att följa rekommendationerna ska företag uppnå en liknande värdering samt en mer rättvis bedömning av resultatet. (Sundgren, 2010, s. 268) Det som gör detta intressant för ämnet big bath är att det innebär en del subjektiva bedömningar som ledningen kan använda. 15

16 I värderingsprocessen av avsättningen skall det göras till det belopp som man anser som bästa uppskattade värdet. Denna uppskattning kan leda till att det uppskattade värdet visas vara högre än den förväntade utbetalningen. Avsättningar för garantier och omstruktureringar är avsättningar som klassas som övriga avsättningar i årsredovisningar och som vi kommer behandla i vår studie. I dessa avsättningar ligger det en stor osäkerhet som gör att beloppet man avsätter kan bli för stort. Det bygger mycket på interna bedömningar som kan vara svåra att kontrollera om det utförts korrekt (Sundgren 2010, s. 269). Avsättningar lämpar sig för big bath genom att de är ett bra verktyg för att kunna skapa stora engångskostnader samt att de kan återföras i framtiden och bidra till ett starkare resultat Nedskrivningar Syftet med nedskrivningar är att tillgångar ska värderas till ett korrekt värde. Genom att utföra nedskrivningar så kan en övervärderad tillgång korrigeras till sitt verkliga värde. Nedskrivningar behandlas i IAS 36, som säger att tillgångar med ett redovisat värde som överstiger återvinningsvärdet, som är det högre av det verkliga värdet och nyttjandevärdet. Är det redovisade värdet högre så bör en nedskrivning av tillgången ske. Det högre av Verkliga värdet Nyttjandevärde (Sundgren 2010,s. 91) Indikationer på nedskrivningsbehov uppdelas i interna och externa indikationer. Bedömningen av dessa indikationer öppnar en del av egna, subjektiva bedömningar. Vilket gör att vid dessa bedömningar kan ledningen öka möjligheterna att påverka resultatet. Externa indikationer kan exempelvis vara minskade marknadsvärden eller förändrade förutsättningar för teknik och marknadsförutsättningar. (Sundgren 2010 s. 90) De interna indikationerna kan vara att tillgången anses som föråldrad eller beror på omstruktureringar och därmed bidrar till att tillgången inte kommer att användas i samma utsträckning som förut och därmed en minskning av dess kassaflöde. (Sundgren 2010 s. 91) Att nedskrivningar kan ha med big bath att göra är att bedömningen kan ske årligen med möjlighet för ledningen att skapa ökade engångskostnader enligt deras bedömning. Att ledningen gör så kan vara en möjlighet att undvika framtida kostnader som kan påverka ev. bonusar. 16

17 2.1.4 IASB:s föreställningsram IFRS ska följas av noterade företag vilket vår population tillhör. I enlighet med IFRS ska företagen uppnå vissa kvalitativa egenskaper som beskrivs i en föreställningsram om hur finansiella rapporter bör utformas. Det finns fyra stycken egenskaper som IASB anslår som de med mest betydelse. Begriplighet Informationen bör vara lättbegriplig för användarna. I föreställningsramen poängteras det att användarna bör själva ha en rimlig kunskap kring området som den finansiella rapporten innehåller. Information som är alltför svår får inte heller utelämnas. (Sundgren 2010 s. 53) Relevans Informationen som lämnas ut bör vara relevant i den aspekten att den kan inverka på intressenter och dess bedömning och beslut av olika typer av händelser för företaget. Informationen är till för att kunna uppnå två aspekter; bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar. (Sundgren 2010 s. 54) Tillförlitlighet En viktig del med informationen som tillges intressenterna är att den är tillförlitlig. Att den är tillförlitlig är viktigt i den mån att informationen inte är vinklad eller felaktig. Denna punkt blir mer aktuell när det ingår flertalet bedömningar i årsredovisningen. Uppskattningar ökar risken för att informationen blir felaktig. För att motverka detta har IASB utfärdat olika kriterier som ska tas i hänsyn vid dessa uppskattningar. Detta har begränsat möjligheten att använda sig av exempelvis big bath, men eftersom det fortfarande finns uppskattningar inblandade existerar möjligheten till att styra sina bedömningar i önskad riktning. (Sundgren, 2010 s. 55) Denna punkt är viktigt att ta hänsyn till när vi genomför vår studie om det visar sig att företag använder sig av big bath så är troligen informationen vriden och därmed inte tillförlitlig. Jämförbarhet För att du ska kunna jämföra redovisningar över tid är det viktigt att det är jämförbara samt mellan företag. Företagen bör hantera liknande händelser på ett samma sätt, om då vissa företag väljer att felaktig utnyttja avsättningar så ger det en annan bild i jämförelse med företag som använder redovisningen på ett mer korrekt sätt. (Sundgren, 2010 s. 55) Rättvisande bild Inom redovisningen är det olika principer som ligger till grund för hur utformningen av normer och rekommendationer ser ut. 17

18 Ett begrepp som styr stor del av hur redovisningen ser ut idag är rättvisande bild. I grund och botten handlar begreppet om att ge en true and fair view. Begreppet kommer ursprungligen från Storbritannien. I översättningen av begreppet blir resultatet rättvisande bild. Rättvisande bild hjälper till att sortera bort den typ av information som kan skapa felaktig bild för intressenten. Den hjälper även till med det motsatta, att lyfta fram fakta som behövs presenteras för att kunna ge en rättvisande bild. (Artsberg 2005 s. 155) Begreppet har fått olika betydelse i olika länder, mycket på grund av hur man valt att tolka begreppet. I Sverige är begreppet ett användarorienterat begrepp som syftar till att informationen som ges till intressenterna speglar den bild av företag som stämmer överens med verkligheten och inte är vilseledande. Helheten är något som lyfts fram i begreppet, årsredovisningen ska i sin helhet ge upphov till ett rättvisande bild. (Artsberg 2005 s. 155) Bolagsstyrning Bolagsstyrning handlar om att ge ägarna en säkerhet genom att påverka ledningen i den riktningen så att de inte verkar för egna intressen. Genom att upprätta en styrning för alla bolag ska man minska dessa risker. Bolagsstyrningen har i uppgift att minska dessa risker genom olika former av regler och riktlinjer. Bolagen ska drivas i sina ägares intressen och inget annat. Den har även för avsikt att öka förtroendet för bolagen i allmänhet, vilket ska skapa bättre förutsättningar för att agera på kapitalmarknaden. Bolagsstyrningen gäller främst bolag med mindre starka ägare som inte är delaktiga i verksamheten (SOU 2004:130) Bolagsstyrningen minskar riskerna för att ledning eller styrelse ska agerar i eget syfte. Tydliga regler ger ett ökat skydd för aktieägarna och deras intressen Nedan redovisas två olika syner på hur relationen mellan styrelse och ledning kan förklaras och vad dessa relationer kan ha för inverkan på ett resultat, samt hur ägare och intressenter ser på det hela Agentteorin I organisationer kan det uppstå kontroll och styrningsproblem mellan styrelse/ägare och företagets ledning. Agentteorin lyfter fram hur dessa problem uppstår utifrån de olika intressenternas olika synvinklar. (Hatch, 2002 s. 261). I teorin delar man upp relationen mellan två intressenter i två olika begrepp, principal och agent. Principalen är ägaren som väljer att anlita en agent (vd) som ska styra företaget i den riktning som ägarna önskar. Agentens uppgift blir därmed att verkställa principalens intressen istället för agentens egna. Att en principal väljer att agera genom att anlita en agent kan bero på exempelvis tidsbrist eller kunskapsbrist. (Hatch, 2002 s.262) Grunden i agentteorin är att de olika intressenterna försöker nyttomaximera ur sin egen synvinkel. I detta fall rör det sig om att agenten agerar för sin egen vinning istället för att se 18

19 till principalens önskan. Agenten kan ha olika bonusavtal som innebär ekonomisk kompensation vid uppnådda mål. Om agenten märker att detta mål inte kommer att uppnås under året kan han via att använda sig av avsättningar under året öka chanser för att uppnå resultatet nästa år. I och med att principalen inte är ständigt närvarande i verksamheten utsätter de sig för en risk som gör att agenten kan agera i egen vinning. För att motverka detta handlar det om att ge sig själv som principal tillräckligt med information om verksamheten för att kunna upptäcka tillfällen då agenten agerar på Agent egen hand. Denna risk finns alltid att räkna med eftersom om principalen hade haft tid och kunskap att leda företaget hade den troligen gjort det. Nu när agenten leder företaget finns det alltså möjlighet för agenten att agera i eget syfte, då ett utrymme ges. (Hatch, 2002 s.261) Principal Donaldson (1991) framhäver att en vd med koppling till styrelse, främst då när vd både är styrelseordförande och vd:n ämnar att missgynnar ägarna. I och med att det missgynnar ägarna måste de i andra änden gynna någon annan, dvs vd:n. Det är då eget intresset som tar över och missgynnar ägarna och företaget. Relationen mellan vd:n och styrelse bör i dessa fall vara skiljt, det ska inte finnas några personliga kontakter mellan dessa. Detta för att förhållande mellan principal och agent ska kunna uppehållas på ett bra sätt. Om vd agerar i båda rollerna kan han ha ett informationsövertag gentemot sina kollegor, vilket gör att den kan skapa fördelar för sig själv. (Donaldson, 1991) Stewardshipteorin Stewardshipteorin är en annan syn på att analysera förhållandet mellan vd och styrelse. Här syftar vd:n till att främja företaget och där företagets intressen är detsamma som för vd:n. I och med detta synsätt finns det heller inget motiveringsproblem, som existerar i agentteorin. Här ska även relationen mellan styrelse och vd vara närmare än vid agent teorin, där närhet anses som något som kan skapa problem. Just relationen mellan styrelse och vd är något som ska ses mer öppet. Det behöver inte vara något fel med att dessa umgås och pratar mer informellt, exempelvis innan styrelse sammanträden. Stewardshipteorin anspelar mer på att företagsledare inte är motiverade av egna mål, utan målen är desamma som ägarnas. Vd:ns belöning ur denna synvinkel blir just tillfredställelsen att bidra med något till helheten. Skillnaden mot agentteorin är att här syftar ledningen till att främja hela organisationen istället för sig själv. (Davis, 1997) 19

20 Forskning som bedrivits för att få fram vilken av dessa relationer som är bäst har visat att det är väldigt svårt att bedöma den delen. Olika forskare visar olika resultat. (Davis, 1997) Koden för svensk bolagsstyrning Årsredovisningslagen är en del av den svenska bolagsstyrningskod som är utarbetad för svenska bolag, och förtydligar vad en styrelse respektive en vd ska göra i sin roll. Dessa regler är viktiga för att säkerhetsställa att just ägarnas intressen framhålls och att inte företaget styrs av personliga intressen, som fallet skulle kunna vara om vd:n även agerar i eller med en relation till styrelsen. Den verkställande direktörens roll beskrivs enligt koden som: Bolagets verkställande direktör ska sköta den löpande förvaltningen. Åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanligt slag eller stor betydelse faller inte under den löpande förvaltningen Verkställande direktören är skyldig att följa sådana anvisningar inom den ram som följer av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Styrelsen kan också själv avgöra ärenden som ingår i den löpande förvaltningen. Verkställande direktören kan ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Oavsett om verkställande direktören är styrelseledamot eller inte har han eller hon rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden såvida inte styrelsen i ett särskilt fall bestämmer något annat. (SOU, 2004:130) Här kan vi se att det är tillåtet att för vd:n vara med i styrelsen, men att det finns en del regleringar för att inte ge allt för stor makt till den personen. Vd:ns roll är först och främst att följa styrelsens önskande. Styrelsen har också en viktig roll i bolagsstyrningen och det är att främja ägarnas intressen genom kontroll av bolaget. Styrelsen ska svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den mycket vida beslutskompetens som lagen tillerkänner styrelsen begränsas i förhållande till stämman i första hand av de bestämmelser i lagen som ger stämman exklusiv beslutanderätt i vissa frågor, exempelvis i fråga om ändring av bolagsordningen, val av styrelse och revisorer samt fastställelse av balans- och resultaträkning. (SOU, 2004:130) Styrelsens relation med vd:n kan göra att den missköter sin roll som kontrollorgan och därmed öppnar för möjligheter att vd:n agerar med earnings manament, som i vissa fall inte gynnar ägarna. 20

21 2.2 Forskningsöversikt Det har bedrivits en hel del forskning inom huvudområdet earnings management. Den forskningen är generellt övergripande, men det finns även forskning med mer fokusering på vissa detaljer (big bath), denna forskning är inte lika genomarbetad. Den forskning som berör earnings management i ett övergripande syfte försöker framför allt komma fram till att den existerar och även hur man kan bevisa att den existerar. Forskningen handlar till stor del bara om att dokumentera och om att hitta bevis för att det utförs. Just den här bevisningsdelen är svår att ta fram just med tanke på att det kan finnas så många andra aspekter bakom exempelvis en avsättning. Enligt Whalen (1999) så är det just forskning som krävs inom området earnings management för att vi ska få fram tydligare bevis för dess existens. Dechov (1995) har i sin artikel just tagit upp detta problem med att försöka få fram olika modeller som kan hjälpa till i sökande efter earnings management. När det gäller fenomenet big bath så finns forskning som säger att det finns observationer om att det existerar men det krävs mer forskning för att säkerställa detta. I en artikel skriven av Walsh (1991) har han dokumenterat big baths existens på australienska företag under en längre period. Walsh har fått statistisk data om att fenomenet finns, dock så ska det tas i beaktning att undersökningen utfördes för år sedan och att det då kan ha varit lättare att upptäcka detta, då rekommendationer och reglementet inte var lika restriktivt för redovisning som idag. Om vi istället ska se på forskningen mer relaterad till problemområdet samt dess forskningsfront, där skulle vi främst vilja ta artiklar skrivna av Gopal (2011) och Donaldson (1991). Dessa två artiklar resonerar kring hur olika förhållanden mellan ledning och styrelse har för inverkan på företaget. Gopal väljer att fokusera på hur dessa relationer påverkar användandet av earnings management, medan Donaldsson (1991) fokuserar på vilken relation som är bäst för intressenternas intressen. I Gopals (2011) artikel tar han upp earnings managements och dess användning beroende på hur relationen mellan styrelse och vd:n ser ut. Det Gopal vill främja i denna del är att han hittat ett samband mellan relationen för vd och styrelse och dess användning av earnings management. Det han kommer fram till är att det finns ett samband med en stark relation och en ökad användning av earnings management. Det som kan skapa luckor i denna forskning är att definitionen för relation är relativt bred. Donaldson (1991) tar i sin artikel upp hur det finns olika teorier om hur en vd agerar gentemot sin styrelse. Styrelsens uppgift blir att få företagets vd att agera i styrelsens mening och inte i eget intresse. Det finns olika syner på hur relationen mellan vd och styrelse bör vara för att ägarna ska kunna få sina intressen uppfyllda. Resultat som Donaldson (1991) kommer fram till är det behövs en blandning av de två olika teorierna. De två olika teorierna berör området om vd bör vara helt fristående från styrelsen eller ha en betydande roll i styrelsen. Dessa 21

22 synsätt blir aktuella att använda i synen på hur man använder earnings management, då Gopal (2011) i sina studier anser att relationer mellan vd och styrelse ska öka användandet av earnings management. Sammanfattningsvis kan vi säga att den forskning som är gjord inom området stödjer en teori om earnings management och big bath. Den osäkerhet som finns inom området ligger i att det behövs fler antal tester av olika segment av företag. Begreppet big bath kan innebära olika tekniker som ger olika resultat, exempelvis nedskrivningar och avsättningar. Forskningen visar även att relationen mellan ledning och styrelse har en påverkan på företaget, både när det gäller earnings management samt ägarnas intresse. Där anser vi att det finns ett forskningsgap som behöver undersökas. Vad händer med ledningens användande av earnings management när vd:n även är involverad i styrelsens arbete? Att urskilja begreppet relation och koppla det till vd:ns inbladning i styrelsearbetet och se vad detta har för påverkan i användandet av earnings management. Vi hoppas med hjälp av denna studie kunna bidra till att utforska earnings management (big bath) på andra segment än vad som tidigare har gjorts det vill säga att se på problemet med en ny infallsvinkel, med fokus på koppling mellan vd och styrelse. Forskningen inom ämnet har hittills visat att det förekommer att företag manipulerar sina resultat av olika anledningar, varav vd:s inblandning har en påverkan på detta. Problemet med forskningen är det är svårt att hitta bevis att man gör exempelvis onormalt stora avsättningar vid byte av vd eftersom det kan finnas så pass många andra aspekter som ligger bakom det hela. Det går att konstatera att det utförs, men svårigheten är att på ett akademiskt sätt bevis dess förekomst. En annan aspekt är även att de studier som genomförts har haft olika operationaliseringar av begreppet earnings management, vilket medfört att man har valt att undersöka olika delar, vilket kan ligga till grund för att begreppet är svårt att bevisa Forskningsfront och tidigare studier. Nyligen visade studier inom ämnet styrelserelationer och användandet av earnings manamenet är bland annat Gopal (2011) och Hwang (2011). Studierna visar att en relation mellan vd och styrelse ökar användandet av earnings management. Skillnader mellan dessa studier och vår är just begreppet relation. I Gopals (2011) fokuserar de mer på sociala relationer, detsamma gäller för Hwang (2011). Dessa relationer kan vävas in i vår studie med tanke på att när vd:n sitter i styrelse uppstår någon sort social relation till övriga i styrelsen. Därför tycker vi det är intressant att utveckla forskningen med att utveckla begreppet relation och nu se till även om vd:n är inblandad i styrelsen. Gällande tidigare studier har earnings management undersökts främst då genom att undersöka det med koppling till vd byte. Där det visar olika resultat om earnings management ökar vid vd byten eller inte. En kandidatuppsats skriven av R. Johansson V. Lilja (2011), får det ett resultat som tyder på att företag tar upp onormalt stora engångskostnader vissa år. 22

23 Problemet med deras resultat är att de har svårt att styrka det på ett statistiskt och vetenskapligt sätt, vilket även överensstämmer med tidigare forskning. Jonas Lindström Andra studier om earnings management är skriven av Bergmark, B. Gårdenberg A. (2011). Denna studie är intressant för att man berör earnings management i allmänhet och fokuserar mer på användandet mellan företagsstorlekar och branscher men även ägarstrukturer. En aspekt gällande företagstorlek är att de hittar stöd för att användandet av earnings management är större vid mindre bolag. I studien nämns även svårigheter med att definiera begreppet earnings managment samt dess svårtighet att mäta. De kritiserar även andra studier med anledningen att man väljer för enkla antaganden i sin syn på earnings managment. De framhäver även stöd för att earnings management existerar i nordiska företag och anspelar detta på att forskningen kring earnings management främst sker på amerikanska företag. Vilket är en intressant aspekt då olika länders regleringar kan få olika effekter på forskningen. Även forskningen om att hitta ett segment som använder sig av earnings management och på så sätt skapa ett tydligare bevis för att det existerar och något som man kan ha som utgångspunkt i andra studier, istället för att man att man först måste upptäcka earnings mangement. Detta är en aspekt som är viktig inom problemområdet och något som just forskare jobbar med. 23

24 3. METOD/UTGÅNGSPUNKTER Jonas Lindström Detta kapitel av för avsikt att redogöra för vilka förhållningsfrågor som studien innefattar. Vetenskaplig angreppsätt, kunskapssyn och tillvägagångsätt är några av de områden som berörs. Kapitlet har även för avsikt att redogöra för metoder som används under studien Kapitlet är till för att ge läsaren en större inblick i arbetets bakomliggande faktorer och på så sätt få en ökad förståelse. 3.1 Vetenskaplig metod I vetenskaplig forskning uppstår ett samband mellan teori och praktik. Beroende på vilken väg man väljer att vandra uppkommer olika processer och ansatser Forskningsansats I denna studie kommer vi utgå från en deduktiv ansats då vi utgår från de teorier och tidigare studier om earnings management och styrelseförhållanden och därefter skapar en hypotes som vi återkopplar till teorier som tidigare framkommit. Deduktion innehåller vissa drag av induktion vilket gör att det finns en koppling mellan dessa och att de inte är helt skilda. (Bryman, Bell, 2005, s. 25) I denna studie kommer vi söka bevis för om det förekommer ett samband mellan earnings management och vd:s koppling till styrelsen. Vi ämnar alltså använda oss av en deduktiv process med utgångspunkt i tidigare framtagna teorier om fenomenet och återkoppla till dessa, istället för att med våra observationer skapa en egen teori enligt ett induktivt sätt. Vi anser att denna metod har en tydligare koppling till vårt syfte, då vi vill ha fokus på att förklara, inte skapa förståelse. Den induktiva metoden har ett större fokus på förståelse, vilket vi inte anser passa vår studie på ett lika bra sätt Kunskapsteori Vad är kunskap? Synen på vad som är kunskap är väldigt viktigt när det gäller forskning. Kunskapssynen har en påverkan på valet av genomförande ska se ut samt tolkning av resultatet (Bryman, Bell, 2005, s. 29). Det finns två uppdelningar av kunskapsteori dessa två är positivism och hermeneutik (Bryman, Bell 2005, s.29). Valet mellan dessa två inriktningar 24

25 har väldigt stor del av hur problemformuleringen lyder, som formulerades tidigare i studien. Detta resonemang ska förklaras ytterligare nedan med respektive inriktning. Hermeneutik bottnar i frågan om varför. Inom hermeneutiken söker man en förståelse över ett agerande. Man vill hellre få en förståelse över en handling istället för att förklara. Genom en tolkning av beteende kan man få en förståelse av dess intentioner. I denna studie väljer vi att undersöka om ett fenomen existerar, dvs vi söker en förklaring inte en förståelse om varför? Denna problemformulering gör att vi inte rör oss inom den del av kunskapsteorin som berör hermeneutik (tolkningsperspektiv)(bryman, Bell, 2005, s. 29) Positivismen syftar till att frambringa de naturvetenskapliga metoderna inom samhällsforskningen. Positivism frambringar olika grundstenar som bör vara iakttagna i samband med en studie. Dessa är bland annat att kunskap ska kunna bekräftas via våra sinnen för att anses som äkta kunskap.. (Bryman, Bell, 2005, s. 27) Det resonemang vi fört under tidigare delar under denna rubrik, där vi antyder att den kunskapsteoretiska synen i denna uppsats är positivism. Detta grundar sig i vårt val av problemformulering. Vi har valt att undersöka i vilken grad ett användningssätt existerar vilket tyder på att vi vill förklara något och inte få för förståelse för det hela. Vi använder siffror som källa till vår empiri vilket gör att det är tydlig fakta som ger möjlighet till agera värderingsfri i tolkande av dess innebörd. Även vårt förhållande till deduktivism där teorins syfte är skapa hypoteser som kan testas och ge upphov till förklaringar. Anledningen till att vi väljer att inte använda oss av den hermeneutistiska synen är just förhållandet mellan att förklara och förstå. Hade vi velat förstå varför företag agerar som de gör hade hermenetiken passat bättre. Detta grundar sig även i problemet kring begreppet earnings management och problemet med att hitta ett segment där man vet att det förekommer, vi måste alltså förklara begreppet innan vi kan undersöka dess koppling med vd och styrelse Verklighetssyn Denna del berör frågor om hur verkligheten egentligen ser ut (Johannessen, Tufte, 2003, s 16). Verklighetsynen (ontologi) är ett sätt att förklara hur sociala företeelser har sin påverkan i den sociala aktören eller inte. Även inom denna gren går det att dela upp i två inriktningar - objektivism och konstruktionism. (Bryman, Bell, 2005, s. 33) Konstruktionism hävdar att sociala företeelser har en påverkan på aktörernas handlingar och uppfattningar. Den säger med andra ord att verkligheten är en del av människors påverkan och agerande. (Bryman, Bell, 2005, s.33) Objektivismen framhäver det motsatta, dvs att socialföreteelser är oberoende av vem som utför det. Exempelvis så ska det inte spela någon roll vem som utför studien, du ska fortfarande få samma resultat eftersom den sociala aktörens påverkan inte ska bidra till resultatet. (Bryman, Bell, 2005 s. 33) 25

26 I denna studie väljer vi att studera sekundärdata i form av siffror och ger resultat som är mindre öppna för subjektiva tolkningar, vilket motiverar att vi arbetar med ett objektivt synsätt. Siffrorna finns klart och tydligt dokumenterade och är mätbara, d.v.s. skapar mindre möjligheter för subjektiva bedömningar i bearbetningen Perspektiv I många forskningsrapporter kan problemet vara densamma men analysen ändå så olika. Detta är beroende på vilket perspektiv man väljer att använda sig av. Vi vill se detta problem ur intressentens perspektiv och inte ur företagets. Anledningen till att vi väljer detta perspektiv är att vi anser problemet ligger i att informationen kan bli missvisande för intressenten, d.v.s. att det är den som drabbas av eventuell felaktig information. Ett perspektiv utifrån företagets sida antyder till mer förståelse till vd:ns agerande och bygger mer på en kvalitativ studie inom området. 3.2 Praktisk metod Enligt ovanstående genomgång av vetenskapligt synsätt skapar vi olika förutsättningar för hur vi bör samla in data som passar vår frågeställning. I nedanstående delar diskuteras olika praktiska val Forskningsstrategi Efter redogörelsen av vårt vetenskapliga synsätt förs vi vidare mot en inriktning som studien bör hållas inom. Inriktningen betyder att vi väljer en strategi för hur vår studie ska fortlöpa. I denna riktning betonar vi kvantifiering och sökande efter ett mätbart resultat som kan återkopplas till hypoteser och tidigare teorier. Vår avsikt är att återkoppla till tidigare teorier inom ämnet och inte skapa en egen teori (deduktion). Vi behöver en typ av data, som kan hjälpa oss att bekräfta. I och med valet av en kvantitativ forskningsstrategi kommer vi få svårare att få en förståelse för problemet och varför man väljer att agera som man gör inom vissa företag. För att återkoppla till vår utgångspunkt i den här studien som handlar om att förklara, anser vi att en kvantitativ strategi är mer lämpad.(bryman, Bell, 2005, s. 86). I och med vår process att förklara blir vi tvungna att använda någon typ av data som kan ge svar på vårt problem. I detta fall kommer vi använda oss av siffror från årsredovisningar, med andra ord en kvantitativ strategi med inriktning mot kvantifiering. Vi behöver siffror som kan hjälpa oss att styrka användandet av earnings mangement för att bygga vidare med vår inriktning mot styrelsekoppling. Detta är en aspekt som har stor vikt i valet av vår strategi, hade det funnits 26

27 ett segment av företag där earnings management var bevisat och man kunde ha haft det som grunddata hade det varit enklare att ha en mer kvalitativ strategi med inriktning på förståelse. En alternativ metod kunde varit en kvalitativ strategi, där vi exempelvis skulle använt oss av intervjuer med företagsledningar om användandet av earnings management. Vi anser dock att vi bör ha en utgångspunkt att bevisa att företagen använder sig av earnings management och de bevisen kan vi hitta i årsredovisningar. Detta för att det inte finns ett segment där earnings management är bevisat att det existerar, som vi kunnat utgå ifrån. En kvalitativ strategi kan vara mer intressant i framtida forskning där man har för avsikt att få förståelse varför man agerar som man gör. Eftersom det inte gjorts studier på användandet av earnings management i samband med vd:ns koppling till styrelsen är det där vi kommer lägga vårt fokus Metodval Innehållsanalys För att studien ska vara intressant och genomförbar krävs det att någon typ av data analyseras. Data som är aktuell angående ditt problem måste på något sätt samlas in för bearbetning. Metoden för din insamling av aktuell data blir en sorts teknik om hur du går till väga i insamlandet, med andra ord en speciell teknik för den data som du behöver. (Bryman, Bell, 2005, s. 213) I vår studie har vi valt att använda oss av en innehållsanalys. I och med att vi kommer utgå från årsredovisningar måste vi på något sätt granska dess innehåll och detta anser vi bäst kunna göra genom en innehållsanalys. Innehållsanalysen syftar till att angripa dokument/texter där man kvantifierar innehållet. Denna metod passar enligt oss bättre än sekundäranalys efter som vi väljer att behandla datan som vi får från rapporterna på vårt sätt, och inte utgår från någon annans insamling. I en sekundäranalys utgår man utifrån data som redan är insamlad och utgår från den. Vi utgår från sekundärdata men vi väljer att behandla den själva vilket gör att vi anser att innehållsanalysen passar bättre. (Bryman, Bell, 2005, s. 213) Andra kvantitativa metoder som exempelvis enkäter anser vi inte passar in i vår studie med den aspekten att vi vill undersöka redan utförda handlingar och är på så sätt inte lika beroende av primärdata. Innehållsanalysen är bra i den aspekten att vi kan se ett fenomen över en tidsperiod. För att undersöka vd:s relation med styrelse väljer vi att undersöka den under en längre tid. Detta för att vi ska kunna öka chanser till att upptäcka sådana förhållanden samt att vi ska få ett tillräckligt urval. Valet av avgränsning till 2005 grundar sig att det var då företag noterade vid börsen var tvungna att anpassa sig efter IFRS. Detta gör att det blir mer rättvisande att jämföra från och med det året, då alla är tvungna att anpassa sig till regelverket. Alternativa metoder som en fallstudie har vi valt bort. Detta grundar sig i samma resonemang som förts tidigare. Fallstudie har en avsikt för att skapa en förståelse för det man undersöker. Som vi nämnt tidigare har vi som mål att förklara och inte förstå. Därför anser vi att 27