SKOLHÄLSANS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 SKOLHÄLSANS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Läsåret

2

3 INLEDNING... 5 SKOLHÄLSANS MÅLSÄTTNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 ORGANISATION OCH LEDNINGSORGANISATION... 5 RESURSER... 5 MÅL - RESULTAT - BEDÖMNING... 6 VERKSAMHETENS INNEHÅLL... 6 Hälsobesök och vaccination... 6 Vaccinationstäckning i procent för elever i åk 6 för läsåret 2011/2012 i Örebro kommun 7 Hälsofrämjande arbete... 8 Arbetsmiljö... 9 Särskilt stöd... 9 Sjukvård...10 Samverkan...10 DOKUMENTATION OCH KVALITETSUTVECKLING SKOLHÄLSOVÅRDSENHETEN ÖVRIGT ARBETE FÖR SKOLHÄLSOVÅRDSENHETEN HPV-vaccination...13 Utbildningar...13 Nätverksmöten...13 Metodbok...14 Övrigt...14 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

4

5 Inledning Av 40 skolsköterskor har 39 lämnat verksamhetsberättelse för det gångna läsåret. Skolhälsans verksamhetsberättelse bygger på skolsköterskornas verksamhetsberättelser samt på det arbete som Skolhälsovårdsenheten har utfört under läsåret. Skolhälsans verksamhetsplan ligger som grund. Förutom det löpande skolhälsovårdsarbetet har fokus legat på arbete med kvalitetssäkring samt med kompletterande HPV-vaccination av flickor födda Skolhälsans målsättning Skolhälsovårdens målsättning är att främja elevernas hälsa och utveckling. Skolhälsovården ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv i kontakter med eleverna och i arbetet med att skapa stödjande miljöer och relationer inom skolan. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas. Förutsättningar Organisation och ledningsorganisation Enligt nya skollagen ska det finnas en elevhälsa med målsättning att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolhälsovården utgör den medicinska delen av elevhälsan med skolsköterskor och skolläkare. Den medicinska delen av elevhälsan i Örebro kommun benämns Skolhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till Skolhälsan räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Skolhälsovårdsenheten. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Örebro läns landsting. Genom ett avtal mellan kommunen och landstinget köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och assistent från Barnoch ungdomskliniken. Verksamhetschefen är anställd av Örebro kommun. På Skolhälsovårdsenheten arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt assistent. I ledningsorganisationen för skolhälsovården finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Sedan februari 2012 finns tre skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Resurser På Skolhälsovårdsenheten finns skolöverläkare 20 timmar/vecka, verksamhetschef 40 timmar/vecka och assistent 20 timmar/vecka. Den totala skolläkarresursen (inklusive 0,5 skolöverläkartjänst) är 3,15 tjänster. Det finns tre fast anställda skolläkare som har skolhälsovård som sin huvudsakliga sysselsättning. Övriga timmar utförs av barnläkare från Barn- och ungdomskliniken. De tre fast anställda skolläkarna har huvudansvar för var sitt skolområde. Vi har en relativt jämn fördelning av skolläkarresursen utifrån elevantal på de olika skolorna inom grundskolan i Örebro kommun, men där även viss hänsyn har tagits till områdesstruktur. På gymnasieskolorna är variationen 5

6 större. Skolläkarresursen inom grundskolan motsvarar elever per heltid skolläkare. Inom gymnasieskolan motsvarar den elever per heltid. Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan. Statistik över skolläkarresurserna finns i bilaga 1. Den totala skolsköterskeresursen för våren 2013 är för grundskolan 24,5 tjänster och för gymnasieskolan 10,25 tjänster inkluderat 3,0 tjänster för RGD/RGH. Även de tre utvecklingsledarna är inkluderade i den totala resursen. Dessutom finns en tjänst som systemadministratör som stöd för verksamheten. Det finns också 1,0 resurstjänst. Resurstjänsten är framför allt tänkt för vaccinationsstöd, i första hand för HPV-vaccination. Resursen har fördelats på 2-3 personer under läsåret med uppdrag i hela Örebro kommun. Skolsköterskeresursen inom grundskolan varierar mellan 342 och 691 elever per heltid skolsköterska vilket ger ett snitt på 490 elever/skolsköterska. Inom gymnasieskolan varierar elevantalet mellan 428 och 982 elever per heltid skolsköterska vilket ger ett snitt på 716 elever/skolsköterska. RGD/RGH och resurstjänsten är inte medräknad i den statistiken. Fortfarande har vi en ojämn fördelning av skolsköterskeresursen framför allt inom gymnasieskolan. Se bilaga 2 för statistik över skolsköterskeresurserna. Dessutom fanns från och med 1 februari 2012 och under hela läsåret en landstingsfinansierad vaccinationsresurs på två heltidstjänster för kompletterande HPVvaccination i länet. Mål - resultat - bedömning Verksamhetens innehåll Hälsobesök och vaccination Mål Skolhälsan ska erbjuda alla barn och ungdomar hälsosamtal och hälsoundersökning i förskoleklass (då tillsammans med förälder), i årskurs 4, 8 och gymnasiet årskurs 1 samt begränsad hälsoundersökning i årskurs 2 och 6. Skolläkarundersökning erbjuds barn i förskoleklass och därutöver vid behov. Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn. Resultat och bedömning Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder där Skolhälsans metodbok följs. Enligt statistikuttag ur datajournalen Asynja har skolsköterskorna utfört sammanlagt hälsobesök och gett vaccinationer tillhörande det allmänna vaccinationsprogrammet under läsåret. Därtill kommer kompletteringsvaccinationerna mot HPV för de äldre flickorna. Ungefär 95 % av eleverna nås av hälsobesöken i förskoleklass, årskurs 4, 6, och 8 enligt statistiken. Anslutningen kan vara högre i praktiken. Under detta läsår kan vi se ett minskat antal hälsobesök i årskurs 2 vilket troligen förklaras av att dessa fick en lägre prioritet på rekommendation av Skolhälsovårdsenheten i och med den kompletterande HPV-vaccinationen som pågått under läsåret. Anslutningen till hälsobesök i årskurs 1 på gymnasiet är lägre än förväntat, 73 %. Flera förklaringar kan finnas, nämligen att hälsobesöken inte bokats via tidboken på korrekt sätt, att man inte hunnit med alla hälsobesök eller att elever frivilligt har avstått. Detta kommer att följas upp under kommande läsår. Sex skolsköterskor är utbildade för att genomföra hörselmätningar. 417 elever har hörselundersökts. Av dessa har 361 mätningar utförts på nyanlända elever, 22 mätningar har 6

7 gjorts i samband med utredning av inlärningssvårigheter och 24 mätningar har gjorts på bullerbelastade linjer. 22 remisser har skickats till Audiologiska mottagningen på USÖ. Föregående läsår undersöktes 190 elever. Vi har alltså utfört fler hörselmätningar detta år i stället för att anlita Audiologiska kliniken. Under några år har vi haft dubbla vaccinationsprogram där det gamla vaccinationsprogrammet fasas ut medan det nya fasas in. Detta gör att elever i fler årskurser ska vaccineras än när bara ett program gäller. I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund samt vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) för flickorna. Enligt vår egen statistik har 94 % av eleverna i såväl årskurs 2 som årskurs 6 vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund. En del elever har egna vaccinationsprogram och kan då få dessa vaccinationer vid andra tidpunkter. Vaccinationsarbetet är mer omfattande än tidigare och mycket tid åtgår till arbetet. HPV-vaccinationen i det allmänna vaccinationsprogrammet med vaccination av flickor i årskurs 6 påbörjades i februari 2012 då vi efter en fördröjd upphandlingsprocess fick tillgång till vaccinet. Vaccinationen omfattar tre doser till varje flicka. De två första vaccinationerna till flickor födda 1999 gavs under våren 2012 och den tredje vaccinationen gavs under hösten Under det gångna läsåret gavs dessutom alla tre doserna till flickor födda 2000 under årskurs 6. Sammanlagt har vaccinationer mot HPV i årskurs 6 registrerats i Asynja under det gångna läsåret. Det innebär att 94 % av flickorna har vaccinerats med dos 1, 2 och 3. Enligt statistiken har 4 flickor avbrutit vaccinationsserien. Den kompletterande vaccinationen mot HPV av äldre flickor födda i Örebro län som påbörjades i februari 2012 pågick under hela läsåret Arbetet avslutades i juni Arbetet var omfattande och påverkade till viss del det ordinarie arbetet i skolorna. Se bilaga 4: Rapport om HPV catch up-vaccination. Vid varje läsårs slut lämnar skolsköterskorna också vaccinationsstatistik för elever i åk 6 till Smittskyddsinstitutet. De siffror som nu finns tillgängliga gäller vaccinationstäckning för elever i åk 6 för läsåret 2011/2012. Siffrorna visar en hög vaccinationstäckning för Örebro kommun, siffrorna ligger strax över nivån för genomsnittet för landet i övrigt. De flesta elever har fått komplett vaccinering, en mindre grupp elever är partiellt vaccinerade och endast ett fåtal är helt ovaccinerade. Se tabellen nedan för statistiken. Siffror för det gångna läsårets vaccinationstäckning bearbetas nu på Smittskyddsinstitutet. Vaccinationstäckning i procent för elever i åk 6 för läsåret 2011/2012 i Örebro kommun Vaccin Antal doser 4 doser 1-3 doser Difteri 97,2 2,3 Tetanus 97,3 2,2 Pertussis 97,0 2,3 Polio 96,9 2,5 2 doser 1 dos MPR 96,7 2,7 7

8 BMI-statistik Viss BMI-statistik kan tas ut ur Asynja. BMI är ett sätt att mäta övervikt och fetma. Hos barn som växer förändras BMI med åldern. Hos barn använder man därför begreppet ISO-BMI, en form av jämförande BMI. I bilaga 3 presenteras BMI-statistik för sexåriga barn födda där BMI har räknats ut efter längd- och viktmätning i samband med hälsobesöket i förskoleklassen. Data har tagits ut på barn som är 6 år ± 6 månader. Separata data visas också för flickor och pojkar. För barn födda 2006 visar siffrorna att övervikt och fetma är lite vanligare hos flickor än pojkar vid 6 år. Vid jämförelse med siffror från barnhälsovården inom Örebro läns landsting gällande BMI vid 4 år ser man att både övervikt och fetma ökar något mellan 4 och 6 års ålder. Ökningen är tydligast när det gäller fetma. Siffrorna från barnhälsovården presenteras också i bilaga 3. Hälsofrämjande arbete Mål Det hälsofrämjande perspektivet ska lyftas fram i de enskilda kontakterna med eleverna. Vid hälsobesöken är hälsosamtalen centrala och syftar till att stärka elevernas självkänsla och stimulera dem till att göra egna medvetna val. Skolhälsan ska också medverka i skolans hälsofrämjande arbete. Skolhälsan ska stödja och stärka elevernas utveckling mot skolans mål. Individperspektivet i arbetet ska kompletteras med ett folkhälsoperspektiv. Det innebär hälsofrämjande och primärpreventiva insatser som berör grupper av individer med en inriktning att främst försöka påverka bakomliggande påverkbara bestämningsfaktorer för hälsa. Det är angeläget att identifiera stress och psykisk ohälsa hos eleverna. För skolhälsovården rör det sig om bland annat hälsoundervisning och att bidra till skapandet av en stödjande och god arbetsmiljö i skolan. I dessa frågor ska Skolhälsan arbeta tillsammans med övrig elevhälsa. Resultat och bedömning Vid hälsobesöket i förskoleklassen deltar både skolsköterskan och skolläkaren vid mötet med barnet och föräldrar och en samverkan sker också med personalen i förskoleklassen. Detta första möte är viktigt då vi efter barnhälsovården fortsätter att följa barnens hälsa och utveckling upp genom åren. Vid hälsosamtalet, som ingår i hälsobesöken i de olika åldrarna, används MI, motiverande samtal, som metod. Hälsoenkäter används som grund för hälsosamtalen och en del skolsköterskor gör en avidentifierad sammanställning av data från enkäterna via datajournalsystemet Asynja och resultatet återkopplas till skolan. Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren kopplas in då det behövs. Samverkan sker ofta med övriga kompetenser i elevhälsan och med ungdomsmottagningen och andra landstingsverksamheter Hälsoundervisning i grupp kan utföras bland annat för elever i åk 6, 8 och 9 tillsammans med exempelvis specialpedagog, kurator och idrottslärare. Stresshantering, livskunskap, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, tonårsutveckling, relationer, sex och samlevnad, kost och motion och ANDT-frågor är exempel på ämnen som ingår i hälsoundervisningen. En del sköterskor deltar i skolornas trygghetsteam. Många önskar att få ägna mer tid åt det hälsofrämjande arbetet på grupp- och organisationsnivå. En fortsatt utveckling av elevhälsans gemensamma hälsofrämjande och förebyggande arbete är önskvärd. 8

9 Arbetsmiljö Mål Skolhälsan ska uppmärksamma brister i skolans fysiska och psykosociala miljö liksom stödja elever med olika psykosociala hälsoproblem och delta i förebyggande arbete mot mobbning och andra kränkningar. Skolhälsan deltar i likabehandlingsarbetet för en trygg miljö. Skolhälsan ska delta i olycksfallsförebyggande arbete exempelvis genom registrering av olycksfall och uppföljning av detta. I dessa frågor ska skolhälsan arbeta tillsammans med övrig elevhälsa för att tillsammans bygga stödjande miljöer och relationer inom skolan. Resultat och bedömning Skolhälsovården ger stöd till elever i enskilda kontakter och arbetar också i varierande omfattning tillsammans med skolans övriga personal i dessa frågor. Skolhälsan deltar ofta i trygghetsarbetet på skolorna, och ibland ingår de lokalt i ett trygghetsteam. Arbetet utförs i varierande omfattning. Skolhälsan har i många år haft i uppdrag att registrera olycksfall och delta i uppföljning av detta. Under läsåret har skolhälsovården registrerat 827 olycksfall, fördelat på 323 för flickorna och 504 för pojkarna. Vår statistik från Asynja tillåter inte ytterligare data kring olycksfallen. Skolhälsovårdsenheten har fortsatt deltagit i arbetet för att undersöka om det webbaserade programmet Lisa skall användas på skolorna för framtida olycksfallsstatistik och olycksfallsförebyggande arbete liksom arbete mot kränkande behandling. Arbetet är ännu inte slutfört. Särskilt stöd Mål Skolhälsan ska tillsammans med elevhälsan arbeta med att stödja och stärka elevers utveckling mot skolans mål, samt att utveckla lärandemiljön utifrån elevers behov. Utredningar ska göras vid behov. Skolhälsan ska arbeta för att barn med sjukdom eller funktionsnedsättning får adekvat stöd samt medverka till att uppmärksamma barns speciella behov. Skolhälsan ska vid behov erbjuda medicinsk studie- och yrkesvägledning. Skolhälsan ger stöd vid psykisk ohälsa och samarbetar vid behov med till exempel elevhälsan, Ungdomsmottagningen och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultat och bedömning En del av arbetet med särskilt stöd sker i samverkan med övrig elevhälsa. Både skolsköterskor och skolläkare deltar regelbundet i elevhälsoteamen. För skolläkarnas del kan det vara svårt att få tiden att räcka både till deltagande i teamens alla möten och för arbete på skolhälsovårdsmottagningen. Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker skolhälsovården eller i de planerade kontakter som hälsobesöken utgör. Tid måste finnas för dessa kontakter som är viktiga för eleverna. Skolhälsovården samverkar också ofta med övrig elevhälsa och med sjukvården kring elevers behov. 9

10 Sjukvård Mål Skolhälsan ska erbjuda enkla sjukvårdsinsatser som avser vissa begränsade bedömningar och behandlingar samt rådgivning och stöd i psykosociala frågor och svårigheter, samt vid behov hänvisa eller remittera till annan lämplig instans. Resultat och bedömning Trycket är stort på verksamheten att ta emot, bedöma och utföra såväl enklare som mer komplicerad sjukvård. Verksamheten måste hela tiden försöka hitta rätt balansgång i vad skolhälsovården skall ta emot och vad som ska utföras på annat ställe. Skolsköterskorna har tagit emot besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. Skolläkarna har enligt statistikuttag ur Asynja tagit emot besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken i förskoleklassen. Verksamheten har skrivit remisser under läsåret. Samverkan Mål Skolhälsan utgör en del av elevhälsan och ska därmed samverka med övriga kompetenser inom denna. Skolhälsan ska samverka med barnhälsovården i övergången från barnhälsovård till skolhälsovård. Samverkan ska ske med ungdomsmottagningarna. Samverkan sker vid behov med socialtjänsten, primärvården, Barn- och ungdomskliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt vid behov med övriga landstingskliniker. Samverkan finns även med kommunens och landstingets folkhälsoaktörer samt med Örebro universitet. Resultat och bedömning Mycket av denna samverkan är befäst och fungerar bra. Elevhälsans gemensamma arbete har fortsatt utgjort ett utvecklingsarbete under året. De nya riktlinjer för Barn- och elevhälsan som tagits fram blev klara under hösten 2012 och trädde i kraft i januari Dokumentation och kvalitetsutveckling Dokumentation sker i datajournaler. Ny personal ska genomgå utbildning innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällande författningar ska följas. Skolhälsans personal ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Utvecklingsledarna har ett särskilt ansvar i dessa frågor. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som finns. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt Lex Maria. Varje skolsköterska upprättar årligen en verksamhetsberättelse som föreläggs Skolhälsovårdsenheten och rektor. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås rapporteras i verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan ska identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar om målen inte nåtts. Underlag för sammanställning, analys och redovisning lämnas av Skolhälsovårdsenheten. Verksamhetschefen och skolöverläkaren skriver årligen skolhälsans verksamhetsberättelse som baseras på skolsköterskornas verksamhetsberättelser och Skolhälsovårdsenhetens arbete. Verksamhetschefen och skolöverläkaren rapporterar till ansvarig politisk nämnd. Verksamhetsplan skrivs årligen med verksamhetsberättelsen som grund. I mars varje år skrivs patientsäkerhetsberättelse. Se bilaga 5. Se längre fram i berättelsen för resultatet av arbetet med kvalitetsutveckling. 10

11 Skolhälsovårdsenheten Här redovisas Skolhälsovårdsenhetens arbete för verksamheten genom att ange de förbättringsområden (mål) som framkom i förra läsårets verksamhetsberättelse, och som därmed finns med i verksamhetsplanen för läsåret. Mål Under kommande läsår ska kvalitetsarbetet fortsätta. Fokus ska ligga på kvalitetssäkring av hur arbetsuppgifter utförs, till exempel genom egenkontroll och kollegial utvärdering. Arbetet med vaccinationsprocessen ska följas upp och arbetet med avvikelser ska fortsatt utvecklas och processas i verksamheten. Riskhantering ska ingå i kvalitetsarbetet för att analysera var riskerna är störst. Dessutom ska arbetet med introduktionen av nya och omarbetade PM till metodboken fortsättas för att höja kvalitet och säkerhet i verksamheten. Resultat och bedömning Vi har jobbat extra mycket under läsåret för att ta fram rutiner kring dokumentation i Asynja. Flera PM till metodboken har skapats för att stödja att dokumentationsrutinerna fungerar bra. Utbildningar i datajournalsystemet Asynja har hållits regelbundet under året och skett i mindre grupper än tidigare där man haft möjlighet att också öva praktiskt. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Utförda vaccinationer dokumenteras i Svevac, ett nationellt informationssystem för vaccinationer. Sedan 1 januari 2013 rapporteras dessutom alla vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till ett nytt vaccinationsregister som Smittskyddsinstitutet ansvarar för. Arbete har utförts för att få detta att fungera på ett korrekt sätt. Ett särskilt arbete har utförts för att få dokumentationen av ordination respektive utförande av vaccination på ett säkert och korrekt sätt i Asynja. Dokumentationsrutinerna avser att stödja ett patientsäkert arbetssätt i vaccinationsprocessen. Under läsåret har en rutin för kontroll av förbrukningen av Stesolid rektallösning tagits fram. Kvalitetssäkringsarbetet har skett genom egenkontroll och kollegial kontroll. Tretton avvikelserapporter har inkommit under läsåret och hanterats enligt rutinerna om avvikelsehantering. 6 av 13 avvikelser har inträffat i vaccinationsverksamheten. Fyra avvikelser har handlat om hög arbetsbelastning och därmed svårigheter att hinna med ordinarie arbete. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts. Skolsköterskor och skolläkare har uppmanats att skriva avvikelserapporter vid avvikelser och vid risk för avvikelser, för att kontinuerligt kunna förbättra kvaliteten i verksamheten. Verksamhetschefen har jobbat med resursfrågor för att påverka bemanningen där brister finns. Verksamhetschefen har genomfört verksamhetsbesök med varje skolsköterska för att samtala om hur arbetet fungerar på varje enskild skola. Förbättringsområde kan på detta sätt identifieras. Metodboken är en del av kvalitetssäkringsarbetet då den säkrar att arbetet utförs korrekt. Den uppdateras och kompletteras fortlöpande. Information om förändringar i PM i metodboken skickas fortlöpande ut via mail till verksamheten. Viktiga förändringar presenteras i nätverken med hjälp av utvecklingsledarna. Utbildningar har ordnats för verksamheten för att stärka kunskap och kvalitet. Se under rubrik utbildningar. 11

12 Mål Statistikarbetet ska förbättras genom mer bearbetning och analys. Hälsoenkäten ska utvecklas. Likaså ska hälsodata från hälsosamtalen återföras till skolan och centralt till Skolhälsovårdsenheten i större utsträckning än i dag. Resultat och bedömning Användandet av tidboken i Asynja har ytterligare förbättrats under läsåret. Detta möjliggör uttag av statistik på ett mer tillförlitligt sätt än tidigare. Hälsodata från hälsosamtalet återförs i viss mån till skolorna på klass- eller skolnivå. Under året har ett arbete pågått för att byta ut de hälsoenkäter vi använder vid hälsobesöken då vi upplever att de behöver förnyas. Detta har lett till ett större arbete där vi prövar möjligheten att skapa en regional enkät för skolhälsovården i samarbete med Samhällsmedicinska enheten och Regionförbundet som ett led i Psynkprojektet. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår. I det arbetet kan möjligheten finnas till insamling av hälsodata på kommunnivå, regionalt och eventuellt även nationellt. Mål Den samverkan mellan kommunen och landstinget som påbörjats av Barn- och ungdomsgruppen ska fortsätta. Det gäller det fortsatta arbetet med samverkansrutiner kring psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder och språkstörning. Även det framtagna vårdprogrammet för långvarig smärta kan öka samverkan inom området. När ovanstående slutförts ska det implementeras i skolhälsovårdens verksamhet. Resultat och bedömning Nya samverkansrutiner finns nu gällande neuropsykiatriska funktionshinder och språkstörning. Verksamheten har informerats om dessa. Arbetet med framtagande av vårdprogrammet för långvarig smärta slutfördes under läsåret. Programmet ska spridas kommande läsår. Gällande samverkansrutiner kring psykisk ohälsa har ett internt arbete pågått inom landstinget. Målet är att länets kommuner ska involveras i arbetet kommande läsår. Mål När det gäller elevhälsans gemensamma arbete ser vi att det gemensamma främjande och förebyggande arbetet för att stödja elevens utveckling mot målen behöver utvecklas. Vi ser också att elevhälsans gemensamma uppdrag behöver tydliggöras. Resultat och bedömning En ny ledningsstruktur för Barn- och elevhälsan har skapats centralt i kommunen. Detta möjliggör utveckling av det gemensamma främjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i kommunen. Mål Fysisk aktivitet och kost kommer att vara ett utvecklingsområde. Resultat och bedömning Arbetet har inte kunnat prioriteras under läsåret. Mål Handlingsplanen för hiv/sti-prevention och sexuell hälsa i Örebro ska implementeras med början under läsåret. 12

13 Resultat och bedömning Rapporten har spridits till verksamheten under året. Övrigt arbete för Skolhälsovårdsenheten HPV-vaccination Under året har vi dels vaccinerat de flickor i årskurs 6, födda 2000, som ingår i vårt ordinarie uppdrag i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vi har också gett den tredje dosen HPV-vaccin till flickorna födda Dessutom har vi utfört den kompletterande vaccinationen av flickor födda Detta arbete slutfördes i juni Var god se Rapport om HPV catch up-vaccination, bilaga 4. Arbetet har varit omfattande och har prioriterats, och har påverkat det ordinarie arbetet. Utbildningar Under läsåret har vi ordnat skolhälsovårdsdagar med program om olika verksamhetsfrågor. Det har rört sig om information från Centralt skolstöd, en övergripande stödfunktion för förskolor och skolor i kommunen, information från Ungdomsmottagningen, vaccinationsutbildning om kompletteringsvaccination av nyanlända barn och om HPVvaccination, information om mottagande i särskolan, nya riktlinjer om diabetes, utbildning om matöverkänslighet, epilepsi samt sömn och narkolepsi. Fortbildning i datajournalsystemet Asynja har hållits under ledning av systemadministratören. Skolhälsovårdens verksamhet har också haft möjlighet att delta i en aktualitetskonferens om Barn- och elevhälsans uppdrag och utveckling, barn-hlr, idrottsskadeutbildning, skolläkarna har deltagit i en utbildningsdag om neuropsykiatri, några skolsköterskor deltog i en utbildningsdag om hälsosamtalet, en utbildningsdag om unga utsatta för sexuella övergrepp via internet samt en utbildningsdag om sekretess inom skolhälsovården. Nätverksmöten Som tidigare år har verksamheten också haft nätverksmöten för skolsköterskor i respektive skolområden och för skolläkare. Skolläkarnas möten har handlat mycket om utredningar vid neuropsykiatriska svårigheter och utvecklingsstörning. Utvecklingsledarna och skolläkare har också haft gemensamma möten. Skolläkarna och kommunens psykologer har som tidigare haft gemensamma möten med innehåll av utbildande karaktär. Skolläkarna har haft två gemensamma studiedagar med verksamhetsnära frågor. Skolsköterskornas möten leds av verksamhetschefen och en utvecklingsledare i respektive nätverk. Utvecklingsledarna i sin tur har regelbundna träffar med verksamhetschefen, skolöverläkaren och systemadministratören. Skolsköterskorna träffas regelbundet och ett processinriktat utvecklingsarbete bedrivs i aktuella frågor. Aktuella frågor under läsåret har bland annat varit HPV-vaccinationer och kvalitetssäkring av vaccinationsprocessen. Den samverkan vi har med länets övriga kommuner fortgår, där Skolhälsovårdsenheten erbjuder kompetens- och fortbildningsstöd. Som tidigare hålls en referensgrupp för länets skolsköterskor med ledningsansvar, och ett nätverk för verksamhetschefer för länets skolhälsovård. Ledningsansvariga i närliggande län har haft möte under året. 13

14 Metodbok Skolhälsans metodbok har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret. Övrigt Enheten har deltagit i arbete i den så kallade STD-gruppen och i Örebro folkhälsogrupp. Samarbete pågår som tidigare med Asyl- och invandrarhälsan angående nyanlända barn. Verksamhetschefen deltar i Barn- och ungdomsgruppen under Vilgot-gruppen, en samverkansgrupp för landsting och kommuner om barn- och ungdomsfrågor. Regionförbundet i Örebro och Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, deltar inom Psynkområdet skolresultat och psykisk hälsa, där Skolhälsovårdsenheten ingår i arbetet med att utveckla elevhälsoenkäten i länet. Psynkprojektet, psykisk hälsa barn och unga, inom SKL har till uppgift att synkronisera insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa runt om i landet. Inom temat skolresultat och psykisk hälsa finns tre områden: skolnärvaro, tidig upptäckt av barn/elever i behov av särskilt stöd och elevhälsa. Elevhälsans arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Skolsköterskans elevhälsosamtal är ett av redskapen i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan. En arbetsgrupp påbörjade under hösten ett uppdrag att ta fram nya hälsoenkäter för skolhälsovårdens verksamhet. Arbetet har utvidgats då det nu finns planer på en samordning i länet där tanken är att använda samma hälsoenkät. Dessutom finns idéer om att samla in data nationellt som ett led i Psynkprojektet. Arbetet kommer att fortsätta kommande läsår. Arbetet med att ta fram en databaserad olycksfallsregistrering även gällande elever har fortsatt. Arbetet har inte slutförts under läsåret. Samarbete har skett med ortopedkliniken angående skoliosscreening. Samarbete har också skett med kostcheferna i kommunen angående specialkost och kostintygens utformning. Ytterligare tre skolsköterskor har utbildats i hörselmätning. Enheten har föreläst på en länsrevisionskonferens om hur verksamheten arbetar med psykisk ohälsa. Enheten har deltagit i kommunens nybildade samordnings- och utvecklingsgrupp för barn- och elevhälsa. Mycket av arbetet där har handlat om att implementera riktlinjerna för barn- och elevhälsa. Centralt skolstöd har ombildats under läsåret och numera ingår även verksamhetschefen för skolhälsovård där. Enheten har blivit intervjuad av Överviktsenheten med syftet att förbättra omhändertagandet av barn med övervikt och fetma i länet. Samarbetet med Örebro universitet om verksamhetsförlagd utbildning för distrikts- och barnsjuksköterskor har fortsatt. Skolöverläkaren har föreläst för dessa sköterskor på Universitetet. Verksamhetschefen har deltagit i en arbetsgrupp där representanter från Barn och utbildning, socialtjänsten och förvaltningen för funktionshindrade deltagit för att diskutera tidiga insatser i ett samverkansprojekt. Förbättringsområden Det nya vägledande dokumentet för elevhälsan som håller på att tas fram av Socialstyrelsen och Skolverket ska processas i verksamheten för att därefter implementeras. Under kommande läsår ska kvalitetsarbetet fortsätta. Fokus ska ligga på kvalitetssäkring av hur arbetsuppgifter utförs. Arbetet med vaccinationsprocessen ska följas upp och arbetet med avvikelser ska fortsatt utvecklas. Riskhantering ska ingå i kvalitetsarbetet för att analysera var riskerna är störst. Introduktionen av nyanställd personal ska förbättras med såväl teoretisk som praktisk genomgång av olika arbetsuppgifter på ett strukturerat sätt. 14

15 Arbetet med hälsoenkäter ska fortsätta med målsättningen att införa en ny hälsoenkät som möter behoven bättre än tidigare. Hälsodata från hälsosamtalen ska via hälsoenkäten återföras till skolan, centralt till Skolhälsovårdsenheten samt på kommunal nivå. Eventuellt ska också hälsodata samlas in på regional och nationell nivå. Samverkan mellan kommunen och landstinget ska fortsätta i vissa frågor via Barn- och ungdomsgruppen. Det gäller det fortsatta arbetet med samverkansrutiner kring psykisk ohälsa. När det gäller elevhälsans gemensamma arbete ser vi att det gemensamma främjande och förebyggande arbetet för att stödja elevens utveckling mot målen behöver utvecklas. Vi ser också att elevhälsans gemensamma uppdrag behöver tydliggöras. Arbetet med övervikt och fetma hos barn och ungdom ska följas upp och förbättras under det kommande läsåret. Syftet är att förbättra arbetssättet samt öka kunskapsnivån. Skolsköterskor inom verksamheten kommer att utbildas till att bli handledare i MI, motiverande samtal, för att fortlöpande upprätthålla kompetensen hos sköterskor och läkare i verksamheten. Tack till alla inom Skolhälsan Örebro och våra övriga samarbetspartners! Skolhälsovårdsenheten Ingemor Skoglund, Skolöverläkare Ingrid Gustafsson, Verksamhetschef 15

16 16

17 Statistik över skolläkareresurser i Örebro kommun läsåret Bilaga 1 Skolläkare Tjänst % Elevantal grundskolan + Grsk + sär Elevantal gy Gy särskolan Faktiskt Omräknat per heltid Faktiskt Omräknat per heltid Skolläkare 1 27, = = = , = , , = , = Totalt 260 % = i snitt per heltid i snitt per heltid Skolläkare Elevantal totalt (grsk + sär + gy) Grsk + sär + gy Faktiskt Omräknat per heltid Skolläkare Totalt i snitt per heltid Skolområde Antal veckotimmar Elevantal grsk + sär Faktiskt Grsk + sär Omräknat per heltid NO = SO 23, = NV 23, = SV 17, = Ön =

18 Statistik över skolläkareresurser i Örebro kommun läsåret Gymnasieskola Antal veckotimmar Elevantal gymnasieskolan Faktiskt Gymnasieskolan Omräknat per heltid Ka Kv 1, Ri Ru 2, Tu 4, Vi

19 Bilaga 2 Skol- Elevantal per heltidstjänst skolsköterska januari 2013*, grundskolan, Örebro kommun omr Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid SO Adolfsberg F-6, Mosjö skola Adolfsberg 7-9, specialenheten Brunnsskolan, Mariebergsskolan Almby skola särskola Sörbyskolan, Almby skola F-3, Almbro Närkes Kil Brickebackens skola Eklundaskolan, Sörbyängsskolan, Kryddgårdsskolan Navet, Engelbrekt Ön Hampetorps skola, Stora Mellösa skola, Sveaskolan Odenskolan, Kilsmo skola, Askers skola SV Gumaeliusskolan Hagaskolan, Björkhagaskolan Rostaskolan Vintrosa skola, Latorps skola, Garphyttans skola Västra Engelbrektsskolan Bruket, Tegnérskolan NO Engelbrektsskolan, Stureskolan Norrbyskolan Olaus Petriskolan Glanshammars skola NV Lillåns skola Lillåns skola F-6, Lillåns södra Hovstaskolan, Ervalla skola, Ölmbrotorps skola Mellringeskolan Wallerska skolan, Mellringeskolan F Vivallaskolan F Vivallaskolan Lundbyskolan

20 20

21 Skol- Elevantal per heltidstjänst skolsköterska januari 2013*, gymnasieskolan, Örebro kommun omr Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Gy Risbergska skolan Risbergska skolan RGD/RGH Karolinska skolan Karolinska skolan Rudbecksskolan Tullängsskolan Tullängsskolan Tullängsskolan RGD/RGH Virginska skolan Virginska skolan Virginska skolan RGD/RGH, RGS Kvinnerstaskolan

22 22

23 Skol- Skolsköterskeresurs per skola januari 2013*, grundskolan, Örebro kommun omr Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid SO Adolfsberg 7-9, specialenhet Adolfsberg F Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Almby F Almby särskolan Sörbyängsskolan Kryddgårdsskolan Sörbyskolan Navet Brickebacken Almbro Eklunda Ön St Mellösa Asker Odenskolan Kilsmo Hampetorp SV Gumaelius Hagaskolan Björkhaga Västra Engelbrekt Bruket Tegnérskolan Rosta Vintrosa Latorp Garphyttan NO Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Stureskolan Olaus Petriskolan Norrbyskolan Glanshammar Sveaskolan NV Lillåns skola Lillåns skola F Lillåns södra skola Hovsta Ervalla Ölmbrotorp Mellringeskolan Mellringeskolan F Närkes Kil Wallerska Vivalla F Vivalla Lundby

24 24

25 Skol- Skolsköterskeresurs per skola januari 2013*, gymnasieskolan, Örebro kommun omr Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Gy Risbergska skolan Risbergska skolan RGD/RGH Karolinska skolan Karolinska skolan Rudbecksskolan Tullängsskolan Tullängsskolan Tullängsskolan RGD/RGH Virginska skolan Virginska skolan Virginska skolan RGD/RGH, RGS Kvinnerstaskolan

26 26

27 Skol- Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola januari 2013*, grundskolan, Örebro kommun omr Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid SO Adolfsberg F-9, specialenhet Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Almby Sörbyängsskolan Kryddgårdsskolan Sörbyskolan Navet Brickebacken Almbro Eklunda Ön St Mellösa Asker Odenskolan Kilsmo Hampetorp SV Gumaelius Hagaskolan Björkhaga Västra Engelbrektsskolan Bruket Tegnérskolan Rosta Vintrosa Latorp Garphyttan NO Engelbrektsskolan Stureskolan Olaus Petriskolan Norrbyskolan Glanshammar Sveaskolan NV Lillåns skola Lillåns skola F Lillåns södra skola Hovsta Ervalla Ölmbrotorp Mellringeskolan F Närkes Kil Wallerska Vivalla F Lundby

28 28

29 Skol- Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola januari 2013*, gymnasieskolan, Örebro kommun omr Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Gy Risbergska skolan Risbergska skolan RGD/RGH Karolinska Rudbecksskolan Tullängsskolan Tullängsskolan RGD/RGH Virginska skolan Virginska skolan RGD/RGH, RGS Kvinnerstaskolan

30 30

31 Bilaga 3 BMI-statistik Örebro kommun Flickor och pojkar 6 år ± 6 månader (5,5 6,5 år) BMI 6 år ± 6 mån. Övervikt + fetma i % ISO-BMI >25 Övervikt i % ISO-BMI Fetma i % ISO-BMI >30 Födda ,6 12,4 5, ,3 13,5 4, ,8 12,9 3, ,5 12,9 4, ,5 11,5 4, ,4 10,9 4, ,5 11,2 4,3 Flickor 6 år ± 6 månader (5,5 6,5 år BMI 6 år ± 6 mån. Övervikt + fetma i % ISO-BMI >25 Övervikt i % ISO-BMI Födda ,8 13,6 6, ,6 15,9 5, ,3 15,4 3, ,2 14,2 5, ,4 15,0 4, ,4 10,5 4, ,8 11,8 5,0 Pojkar 6 år ± 6 månader (5,5 6,5 år BMI 6 år ± 6 mån. Övervikt + fetma i % ISO-BMI >25 Övervikt i % ISO-BMI Födda ,6 11,3 4, ,7 11,3 3, ,2 10,4 3, ,8 11,7 4, ,8 8,0 3, ,4 11,4 4, ,1 10,6 3,5 BMI hos flickor och pojkar 4 år ± 3 månader Data har erhållits från Barnhälsovårdsenheten inom Örebro läns landsting. Flickor och pojkar 4 år ± 3 månader ÖLL BMI 4 år ± 3 mån. Övervikt + fetma i % ISO-BMI >25 Övervikt i % ISO-BMI Födda ,9 10,7 3, ,4 10,9 2, ,8 10,8 2, ,3 10,2 2, ,1 10,2 2, ,6 10,3 2,3 31 Fetma i % ISO-BMI >30 Fetma i % ISO-BMI >30 Fetma i % ISO-BMI >30

32 32

33 Bilaga 4 Rapport om HPV catch up-vaccination Bakgrund Den 1 januari 2010 infördes en ny vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Enligt SOSFS 2008:31 ska alla flickor födda 1999 och senare erbjudas vaccination mot humant papillomvirus, HPV. Vaccinationen ska ges i årskurs 5 eller 6 vid års ålder. Vaccinationen har införts i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn för att minska framtida förekomst av livmoderhalscancer. HPV-vaccinet har upphandlats genom en nationell upphandling och landstingen ansvarar för och får statsbidrag för vaccinkostnaden. Kommunerna får bidrag för skolhälsovårdens kostnader för utförandet av vaccinationerna. Den nationella upphandlingen av vaccin blev kraftigt fördröjd på grund av en process med flera överklaganden. Först i januari 2012 var upphandlingen klar och avtal påskrivet. Det blev vaccinet Gardasil som skulle användas. Skolhälsovården i Örebro län påbörjade vaccination av flickor födda 1999, som då gick i årskurs 6, i februari För denna HPV-vaccination enligt allmänna vaccinationsprogrammet för barn som genomförs i årskurs 5 eller 6 är skolhälsovården uttalat ansvarig. Redan våren 2010 rekommenderade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genom landstingens beredningsgrupp för nya läkemedelsterapier (NLT-gruppen) landstingen att utföra en utökad vaccination av fler årskullar. NLT-gruppen rekommenderade landstingen att ge vaccination även till flickor i åldern år samt att denna utvidgade vaccination som kallats catch up-vaccination skulle vara kostnadsfri för flickorna. SKL konstaterade att en sådan utökad vaccination av flera årskullar skulle kunna ge goda effekter på framtida sjuklighet enligt tidigare utredning från Socialstyrelsen. Man skrev också att för den del som utgör catch up-vaccination enligt ovan är landstinget ensamt ansvarig men att det finns stora fördelar att organisera även denna del av vaccinationsprogrammet via skolhälsovården. Orsaken var att all erfarenhet visat att detta förfaringssätt ger en betydligt bättre vaccinationstäckning. Man skrev också att detta förutsätter både en praktisk och ekonomisk överenskommelse mellan landsting och kommunal eller annan skolhälsovård. Man lämnade över till aktuellt landsting och varje kommun/skolhälsovård att praktiskt reglera detta. Planering Örebro läns landsting tog tidigt kontakt med skolhälsovården i länet via Skolhälsovårdsenheten för att planera för en utvidgad vaccination mot HPV. Diskussioner fördes om hur arbetet skulle kunna planeras och genomföras. Hösten 2010 beslutade landstingsstyrelsen att anta förbundsstyrelsens rekommendation att införa en utvidgad vaccination mot HPV. De aktuella årskullar som skulle omfattas av den utvidgade vaccinationen var flickor födda , det vill säga fem årskullar. Skolhälsovårdens deltagande förankrades hos berörda chefer i länets samtliga kommuner. Friskolorna i länet erbjöds att delta. Planeringen genomfördes av barnhälsovårdsöverläkaren från Örebro läns landsting och skolhälsovårdens verksamhetschef och skolöverläkaren på Skolhälsovårdsenheten i samarbete med skolsköterskorna i länets referensgrupp för skolhälsovård. Enligt beräkningar fanns cirka flickor i årskullarna i Örebro län. Uppskattningen var att cirka 20 % redan var vaccinerade. Vaccinationstäckningen uppskattades hamna på totalt omkring 80 %. Från början fanns förhoppningen att kunna påbörja vaccination av flickorna födda 1994 och 1995 redan i slutet av höstterminen Den nationella vaccinupphandlingen drog dock ut på tiden betydligt mer än väntat genom flera överklaganden och upphandlingen var inte 33

34 avslutad förrän i början av januari Schemat för vaccinationerna fick revideras flera gånger och till slut kunde vaccinationen påbörjas i februari Ett schema för i vilken ordning flickorna skulle vaccineras skapades. Alla vaccinationer planerades ske på skolhälsovårdens mottagningar ute på respektive skola. Kontakt togs med skolhälsovården i alla kommuner och på alla friskolor. Leveranslistor med leveransadresser, kontaktuppgifter m m skapades för att kunna ordna HPV-kundnummer till var och en och för att få en överblick över alla skolor där flickor i aktuella åldrar fanns. Utbildning om HPV och HPVvaccinering planerades och genomfördes för skolhälsovården i hela länet. Kontakter togs med Apoteket Farmaci på USÖ för att få hjälp med kylförvaring av vaccin vilket bekostades av landstinget. En beräkning av kostnaden för vaccinationssköterskor samt övriga kostnader gjordes. Två vaccinationssköterskor anställdes av Örebro kommun för att under två år hjälpa till med vaccineringen i hela länet. De finansierades av landstinget. Dessa sköterskor deltog i detaljplaneringen av vaccinationsarbetet. Planeringen var viktig eftersom varje flicka skulle ha tre doser med korrekta tidsintervall emellan. PM till metodboken skrevs och vaccinationsblanketter med hälsodeklaration och medgivande togs fram. Genom att Socialstyrelsen ändrat vissa rekommendationer om vaccination fanns möjligheten för en sjuksköterska med vaccinationsbehörighet att självständigt ordinera och vaccinera med HPV-vaccin även för de äldre flickorna som var aktuella för catch upvaccinationen. Vaccinkostnaden debiterades landstinget. Under hösten 2011 beslöt landstinget att också erbjuda flickor födda 1993 HPV-vaccination utan kostnad. Bedömningen gjordes att skolhälsovården inte skulle ha möjlighet att genomföra vaccination av dessa flickor då upphandlingsprocessen blivit så utdragen vilket fördröjt tidpunkten för vaccinationsstart, vilket i sin tur ledde till att flickorna födda 1993 inte skulle ha hunnit bli färdigvaccinerade inom skolhälsovården innan de lämnade gymnasieskolan. Dessa flickor erbjöds därför kostnadsfri vaccination via sin vårdcentral. De första vaccinationerna gavs i december 2011 och detta möjliggjordes genom att landstinget tecknade ett tillfälligt avtal med läkemedelsföretaget. Genomförande I februari 2012 gavs de första doserna såväl till flickor födda 1999 inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn som till flickor födda 1994 och 1995 i den så kallade catch up:en. De två vaccinationssköterskorna hade gjort en noggrann planering med schema för alla skolor i länet som skulle besökas för dos 1, 2 respektive 3. Materialtillgång sågs över liksom tillgång till kylskåp för vaccinförvaring på skolorna förutom på Apoteket Farmaci på USÖ. Telefoner och datorer införskaffades. Det finns olika datajournalsystem i de olika kommunerna i länet. Vaccinationssköterskorna fick kortare utbildning i de system de inte var bekanta med. På vissa skolor dokumenterade man i pappersjournaler. Kopplingar och inloggning till Svevac ordnades. Svevac är ett nationellt informationssystem för vaccinationer där den utökade HPV-vaccinationen registrerades för framtida långtidsuppföljning av HPVvaccinationsprogrammet. Ordinarie skolsköterska på respektive skola förberedde vaccinationstillfällena genom att dela ut och samla in information om vaccination samt hälsodeklaration och medgivandeblankett. Denna skolsköterska planerade också vaccinationstillfällena lokalt på sin skola. Då de två vaccinationssköterskorna därefter reste runt skötte de i allmänhet själva vaccinationsprocessen 34

35 med ordination, vaccination och dokumentation samt registrering i Svevac. I några kommuner valde de ordinarie skolsköterskorna att vaccinera själva utan hjälp av vaccinationssköterskorna. Skolläkarna tillfrågades vid behov då dosintervall överskreds eller då biverkningar uppträdde, likaså vid olika ställningstagande till ordination. Vaccinationsschemat har varit fulltecknat och svårigheter har uppstått när elever varit sjuka eller uteblivit från vaccination av annan anledning. Ibland har ordinarie sköterska vaccinerat i efterhand och ibland har eleven kunnat komma för vaccination vid nästa ordinarie vaccinationstillfälle, eller fått åka till annan skola för vaccination. Det har krävts strikt planering och noggrannhet för att få allt att fungera och för att inte missa elever. En svårighet har varit att vaccinationsserien med tre doser för flera årskullar har löpt över sommarlovet vilket gjort att ett antal elever har bytt skolor till höstterminens start. Arbetet var tänkt att pågå över två läsår. En bit in i projektet började vi planera för att förkorta tiden från två år till tre terminer med målsättningen att vara klara till sommarlovet juni Anledningen var bland annat att det ordinarie arbetet på skolorna påverkades en hel del trots vaccinationssköterskornas insats. Ordinarie skolsköterskor var ju också på olika sätt och mer eller mindre delaktiga i arbetet. Dessutom skulle ytterligare ett sommarlov skapa svårigheter att följa elever över skolbyten. Genom att engagera ordinarie skolsköterskor ytterligare, framför allt i Örebro kommun, kunde arbetet påskyndas och avslutas en termin tidigare än vad som var planerat från början. Det innebar att många skolsköterskor i Örebro kommun aktivt deltog i vaccinerandet. Resultat När vi började vaccinationerna var en del av de äldre flickorna redan vaccinerade mot HPV. Av flickorna födda 1994 var cirka 30 % vaccinerade, flickorna födda 1995 cirka 25 %, flickor födda 1996 cirka 15 % och för de yngre enstaka procent. Detta enligt siffror från Svevac som är ett frivilligt system som bygger på att den vaccinerade flickan och/eller hennes föräldrar ger sitt samtycke till registrering. För de som inte samtycker rapporteras endast födelseår, kön, län och vaccinationsdatum. Man uppskattar att cirka % av alla genomförda vaccinationer rapporteras till Svevac i detta frivilliga system. Statistiken därifrån representerar alltså en viss underskattning av vaccinationstäckningen. Enligt det senaste uttaget från Svevac via Smittskyddsinstitutet med siffror från 30 juni 2013 ligger Örebro län på en fjärdeplats i landet gällande vaccinationstäckningen i den utökade HPV-vaccineringen. Vaccinationstäckningen ligger klart över riksgenomsnittet. Se tabellen nedan: HPV-statistik enligt Svevac till och med Antal flickor per årsgrupp som vaccinerats med minst en dos HPV-vaccin jämfört med antalet folkbokförda kvinnor år 2012 i respektive årsgrupp (procent) Örebro 58,75 76,74 83,34 77,13 81,52 79,16 84,49 Hela landet 56,01 59,18 58,11 59,12 59,98 60,72 81,62 Av statistiken kan man se att flickor födda 1993 är vaccinerade i klart lägre utsträckning än flickor födda Flickorna födda 1993 fick möjlighet att vaccineras på vårdcentralerna i länet medan övriga flickor fick möjlighet att vaccineras av skolhälsovården 35