VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Läsåret

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Läsåret

2 Innehållsförteckning INLEDNING 1 MÅLSÄTTNING.1 FÖRUTSÄTTNINGAR...1 ORGANISATION OCH LEDNINGSORGANISATION..1 RESURSER...2 VERKSAMHETENS INNEHÅLL...2 HÄLSOBESÖK OCH VACCINATION.2 BMI-STATISTIK.4 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE.4 ARBETSMILJÖ...5 SÄRSKILT STÖD 5 SJUKVÅRD 6 SAMVERKAN.6 DOKUMENTATION OCH KVALITETSUTVECKLING..6 ELEVHÄLSANS MEDICINSKA ENHET 7 UTVECKLINGSOMRÅDEN SOM MÅL FÖR LÄSÅRET.7 UTBILDNINGAR.9 NÄTVERKSMÖTEN...10 METODBOK.10 UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER KOMMANDE LÄSÅR 10 BILAGA 1, SAMMANSTÄLLNING AV KVALITETSMÅTT BILAGA 2, SKOLSKÖTERSKERESURSER BILAGA 3, ELSA-RESULTAT BILAGA 4, ELSA ISO-BMI BILAGA 5, PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

3 Inledning Alla 46 skolsköterskor har lämnat verksamhetsberättelse för det gångna läsåret. Denna verksamhetsberättelse bygger på skolsköterskornas verksamhetsberättelser samt på det arbete som Elevhälsans medicinska enhet har utfört under läsåret. Liksom föregående år har de kvalitetsmått som finns framtagna för elevhälsans medicinska del använts som underlag för skolsköterskornas verksamhetsberättelser. Verksamhetsplanen för elevhälsans medicinska del ligger som grund. Under läsåret har fokus legat på införande av hörselmätningar av barn i förskoleklass och införande av vaccination i årskurs 8 med påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Fokus har också legat på arbete med insamling av hälsodata från hälsobesöken samt bearbetning och analys av data. Ytterligare ett fokus har varit införande av ett nytt datajournalsystem. I bilaga 1 finns en sammanställning av skolsköterskornas redovisningar av de olika kvalitetsmåtten för verksamheten. Målsättning Målsättning för verksamheten är att främja elevernas lärande, utveckling och hälsa. Skolläkare och skolsköterskor ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv i kontakter med eleverna och i arbetet med att skapa stödjande miljöer och relationer inom skolan. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas. Förutsättningar Organisation och ledningsorganisation Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med uppdrag att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Barn- och ungdomskliniken köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och assistent till Elevhälsans medicinska enhet. Verksamhetschefen är anställd på Myndighetsavdelningen i Örebro kommun. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt assistent. I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp. 1

4 Under hösten skrevs avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två skolsköterskor på vardera 10 %. Resurser På Elevhälsans medicinska enhet finns skolöverläkare 20 timmar/vecka, verksamhetschef 40 timmar/vecka och assistent 20 timmar/vecka. Den totala skolläkarresursen (inklusive 0,5 skolöverläkartjänst) är 3,15 tjänster. Det finns fyra fast anställda skolläkare i verksamheten. Vissa timmar har utförts av inköpta läkare och av läkare från Barn- och ungdomskliniken. I grunden finns en planering med en relativt jämn fördelning av skolläkarresursen utifrån elevantal på de olika skolorna inom grundskolan i Örebro kommun, men viss hänsyn har även tagits till områdesstruktur. Skolläkarresursen inom grundskolan motsvarar elever/ heltid skolläkare under hösten Inom gymnasieskolan är motsvarande siffror för hösten Med grundskola och gymnasieskola hopslaget blir resursen elever/ heltid skolläkare. Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan än gymnasieskolan. Den totala skolsköterskeresursen för hösten 2016 är för grundskolan 28,20 tjänster och för gymnasieskolan 11,45 tjänster inkluderat 2,50 tjänster för RGD/RGH. Även de fyra utvecklingsledarna är inkluderade i den totala resursen. Dessutom finns en tjänst som systemadministratör som stöd för verksamheten. Utöver ovanstående resurser finns också 2,0 resurstjänst. En del av resurstjänsten är framför allt tänkt för vaccinationsstöd, i första hand för HPV-vaccination, men har också använts för annat vaccinationsstöd och för hjälp med hälsobesök. Den andra delen är framförallt tänkt för arbete kring nyanlända elever. Resursen har fördelats på flera personer under läsåret med uppdrag i hela Örebro kommun. Skolsköterskeresursen inom grundskolan varierar mellan 313 och 661elever per heltid skolsköterska vilket ger ett snitt på 479 elever/skolsköterska. Inom gymnasieskolan varierar elevantalet mellan 165 (skolsköterskan på språkintroduktion) och 832 elever per heltid skolsköterska vilket ger ett snitt på 598 elever/skolsköterska. RGD/RGH och resurstjänsten är inte medräknade i den statistiken. Det är en viss ojämnhet i fördelning av skolsköterskeresursen framför allt inom gymnasieskolan. Se bilaga 2 för statistik över skolsköterskeresurserna. Verksamhetens innehåll Hälsobesök och vaccination Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder, där metodboken för elevhälsans medicinska del följs. Nedan följer statistik över antalet hälsobesök och vaccinationer som genomförts under läsåret. Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt cirka hälsobesök. De har gett cirka vaccinationer varav ungefär en tredjedel är kompletteringsvaccinationer. Statistiken är tyvärr inte helt tillförlitlig och när det gäller vaccinationer inte möjlig att differentiera mellan vaccinationer givna inom allmänna vaccinationsprogrammet och kompletteringsvaccinationer i år. Detta beror på att vi bytt datajournalsystem i december. Det fanns brister i det gamla systemets möjligheter till korrekt 2

5 statistik och i det nya systemet behöver rutiner och möjligheter för statistikuttag ses över och förbättras. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan men på gymnasiet nås färre elever. Ungefär 1150 besök till skolläkarna har gjorts, tyvärr finns inte möjlighet att ur statistiken se vilken sorts besök det gäller. Skolläkarna träffar en del av barnen i förskoleklass, de väljs ut av skolsköterskan utifrån framtagna kriterier. Resten av barnen i förskoleklass besöker enbart skolsköterskan för hälsobesök. I övrigt träffar skolläkarna elever i andra årskurser utifrån olika behov. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera. Under läsåret har hälsodata från hälsoenkäterna sammanställts och analyserats i det som kallas för ELSA, vilket står för elevhälsosamtal sammanställt och analyserat. ELSA är ett samarbete mellan länets kommuner och Region Örebro län. De hälsofrågor som eleverna fyller i inför hälsosamtalet hos skolsköterskan matas in i ett webverktyg, sammanställs och kan därefter analyseras på länsnivå, kommunnivå och skolnivå. Data fylls i ifrån hälsoenkäter i förskoleklass, skolår 4 och 7 samt gymnasiets år 1. I bilaga 3 ses exempel på sammanställda hälsodata från ELSA. Tillgång till det komplett sammanställda materialet kan fås via Region Örebro län och på skolnivå via skolsköterskan. Tillämpning och analys av resultatet från läsåret genomfördes under läsåret, se under Hälsofrämjande arbete. Tillämpning och analys av data från läsåret kommer att genomföras under kommande läsår. Som grund till arbetet med ELSA finns ett avtal mellan Region Örebro län och länets alla kommuner samt några friskolor. Arbetsmodellen och hälsoenkäterna är hämtade från Värmlands län och ett samarbete sker med Värmlands län och Malmö. Under läsåret har skolsköterskor fortsatt utbildats för att genomföra hörselscreening. Hörselscreening har införts och erbjudits alla barn i förskoleklass under läsåret. Dessutom görs hörselscreening på nyanlända elever och vid behov på elever med till exempel inlärningssvårigheter. I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta, denna vaccination gavs för första gången detta läsår. En del elever följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter. HPV-vaccinationen i det allmänna vaccinationsprogrammet med vaccination av flickor i årskurs 6 påbörjades i februari Två doser ges till varje flicka med ett halvårs mellanrum. Vi har tagit in separat statistik för läsårets HPV-vaccination. Denna visar att vi kommer upp i en relativt hög täckningsgrad, 90 procent av flickorna har fått den första dosen och 88 procent har fått två doser. Förra läsåret vaccinerades 85 procent av flickorna med två doser. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket. Vår egen statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationstäckning mellan skolorna är något mindre i år jämfört med tidigare år. De flesta skolor har en täckningsgrad som varierar mellan 70 och 100 procent, men en skola ligger lägre. Denna skillnad mellan skolor ser vi inte för andra vaccinationer i programmet och vi har medvetet försökt minska skillnaden genom informationsinsatser. Det beskrivna mönstret för HPV-vaccination ses också i andra kommuner i landet. Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet som exempelvis vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, där täckningsgraden ligger upp mot procent. Det är oklart hur hög täckningsgrad vi nått för den nya påfyllnadsvaccineringen mot difteri, stelkramp och kikhosta 3

6 i årskurs 8 på grund av brister i möjligheten att ta ut korrekt statistik. Många elever följer egna vaccinationsprogram vilket försvårar möjligheten att räkna ut en korrekt täckningsgrad för vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått information om att de flesta elever som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är vaccinerade och sannolikt ligger täckningsgraden för den gruppen runt procent. BMI-statistik BMI-statistik kan tas ut för elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och gymnasieskolans årskurs 1. Det sker genom att längd- och viktuppgifter registreras vid varje hälsobesök och matas in i ELSA tillsammans med andra hälsodata. BMI är ett sätt att mäta övervikt och fetma. Hos barn som växer förändras BMI med åldern, därför används begreppet iso-bmi som är en form av jämförande BMI. I bilaga 4 presenteras BMI-statistik för Örebro kommun. Där kan ses hur vanlig övervikt och fetma är i olika åldrar samt skillnad mellan könen. Vid jämförelse med föregående läsår ses fler flickor men färre pojkar med normalvikt i förskoleklass och årskurs 4. Vi ser också att andelen flickor och pojkar med normalvikt minskar från förskoleklass till årskurs 4. I årskurs 7 ses både färre flickor och pojkar med normalvikt, medan i gymnasiet är det färre flickor men fler pojkar med normalvikt jämfört med föregående läsår. Andelen flickor och pojkar med normalvikt i årskurs 7 och gymnasiets årskurs 1 ligger ungefär som i årskurs 4. Hälsofrämjande arbete Vid hälsobesöket i förskoleklassen träffar skolsköterskan barnet och vårdnadshavaren, en samverkan sker också med personalen i förskoleklassen. Skolsköterskan väljer ut vilka barn som också ska träffa skolläkaren. Detta första möte är viktigt då vi efter barnhälsovården fortsätter att följa barnens hälsa och utveckling upp genom åren. Vid hälsosamtalet, som ingår i hälsobesöken i de olika åldrarna, används MI, motiverande samtal, som metod. Två skolsköterskor i verksamheten har under läsåret fortsatt att utbilda övriga skolsköterskor i tekniken MI. Vid läsårets slut hade så gott som alla skolsköterskor fått utbildningen. Resultatet från ELSA (se ovan) för läsåret analyserades och återfördes under läsåret på individ-, grupp och organisationsnivå med syftet att ligga till grund för ett hälsofrämjande arbete. Resultatet har på skolnivå presenterats för rektorer och övrig elevhälsa, på organisationsnivå till rektorer och skolchefer samt politiker. Inom regionen har data presenterats för tjänstemän, politiker och olika samverkanspartners. Region Örebro län har tagit fram en rapport baserat på resultat från hälsosamtal i skolan för läsåret med titeln Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Se också bilaga 3 för exempel på sammanställda hälsodata från ELSA. Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren anlitas vid behov för att träffa elever och vårdnadshavare. Samverkan sker ofta med övriga kompetenser i elevhälsan och med ungdomsmottagningen samt andra verksamheter inom Region Örebro län. 4

7 Hälsoundervisning i grupp utförs i olika åldrar tillsammans med exempelvis specialpedagog, kurator och idrottslärare. Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, främjande av närvaro i skolan, stresshantering, livskunskap, tonårsutveckling, relationer, sex och samlevnad, kost och fysisk aktivitet och ANDT-frågor är exempel på ämnen som ingår i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på grupp- eller organisationsnivå. Många sköterskor deltar i skolornas trygghetsteam. Skolläkarna deltar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker i elevhälsoteamen. En av skolsköterskorna är utbildad som handledare i DISA-metoden och har i sin tur utbildat andra skolsköterskor. DISA användas på gruppnivå för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Grupper har hållits på vissa skolor under året, ofta samarbetar skolsköterska och kurator i arbetet. Några skolsköterskor och kuratorer deltar i en grupp för att stödja verksamheten Bara dansa, som riktar sig till flickor med psykisk ohälsa. Skolsköterskor och kuratorer på högstadiet och gymnasiet informerar och erbjuder flickor att delta i Bara dansa. Hälsosamtalets kvalitet har förbättrats genom användandet av MI och genom sammanställning av hälsodata i ELSA. Elevhälsans gemensamma hälsofrämjande och förebyggande arbete har utvecklats och mycket bra arbete pågår. Arbetsmiljö Skolsköterskorna och skolläkarna arbetar med såväl den psykosociala arbetsmiljön som inlärningsmiljön. Arbetet sker tillsammans med övrig elevhälsa för att bygga stödjande miljöer och relationer i skolan. Skolsköterskorna deltar ofta i trygghetsarbetet på skolorna och ibland ingår de lokalt i ett trygghetsteam. Många skolsköterskor är aktiva för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Som ett led i det olycksfallsförebyggande arbetet registreras olycksfall. Under läsåret har vi registrerat drygt olycksfall. Statistiken kring inträffade olycksfall följs upp tillsammans med rektor. Särskilt stöd En del av arbetet med särskilt stöd sker i samverkan med övrig elevhälsa. Utredningar av inlärningssvårigheter och långvarig skolfrånvaro görs vid behov. Både skolsköterskor och skolläkare deltar regelbundet i elevhälsoteamen. Arbetet med inlärningssvårigheter hos elever utgör en viktig del av vårt uppdrag och arbetet utvecklas och förbättras över tid. Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker oss eller i planerade kontakter samt vid hälsobesöken. Tid måste finnas för dessa kontakter som är viktiga för eleverna. Vi samverkar också ofta med övrig elevhälsa och med sjukvården kring elevers behov. Så kallade SIP-möten (samordnad individuell plan) är en samverkansform där skolsköterskor och skolläkare kan delta för att samverka med andra huvudmän. 5

8 Sjukvård Trycket är stort på verksamheten att ta emot, bedöma och utföra såväl enklare som mer komplicerad sjukvård. Verksamheten måste hela tiden försöka hitta rätt balansgång i vad vi ska ta emot och vad som ska utföras på annat ställe. Skolsköterskorna har tagit emot cirka besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. Skolläkarna har enligt statistikuttag ur datajournalen tagit emot planerade besök, men statistiken har brister. Närmare 900 tillfällen för frågor, konsultation, administration finns också bokförda på skolläkarna för höstterminen, motsvarande siffra för vårterminen finns inte att tillgå. I siffrorna för besök till skolläkarna ingår också besök för problematik där särskilt stöd behövs samt annan skolrelaterad problematik, se under den rubriken. Samverkan Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan och samverkar med övriga kompetenser inom denna. Vi samverkar med barnhälsovården i övergången från barnhälsovård till elevhälsa. Samverkan sker med ungdomsmottagningarna och vid behov med socialtjänsten, primärvården, Barn- och ungdomskliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt övriga verksamheter inom Region Örebro län. Samverkan finns även med folkhälsoaktörer inom kommunen och regionen samt med universitetet. Det finns en bra samverkan mellan länets kommuner och Region Örebro län kring sammanställning av data från hälsosamtalen, ELSA. I elevhälsans samordnings- och utvecklingsgrupp för grundskolan pågår ett centralt utvecklingsarbete av kommunens elevhälsa. Mycket av denna samverkan är befäst och fungerar bra. Dokumentation och kvalitetsutveckling Dokumentation sker i datajournaler. Nyanställd personal ska genomgå utbildning gällande datajournalsystemet innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällande författningar ska följas. Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Övergången har i stort sett varit smidig. Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Utvecklingsledarna har ett särskilt ansvar i dessa frågor. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som finns. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt lex Maria. Under läsåret har 6 stycken avvikelser rapporterats. Några avvikelser handlar om uteblivna hälsobesök för nyanlända elever. Ingen lex Maria-anmälan har gjorts detta läsår. Varje skolsköterska upprättar årligen en verksamhetsberättelse som föreläggs Elevhälsans medicinska enhet och respektive rektor. Underlag för sammanställning, analys och redovisning lämnas av Elevhälsans medicinska enhet. Under detta läsår har underlaget utgjorts av de nationella kvalitetsmåtten framtagna för Elevhälsans medicinska insats. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås framkommer i 6

9 verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan har möjlighet att identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar om målen inte nåtts. Verksamhetschefen och skolöverläkaren skriver årligen verksamhetsberättelse som baseras på skolsköterskornas verksamhetsberättelser och enhetens arbete. Verksamhetsberättelsen lämnas sedan till ansvarig politisk nämnd. Varje år skrivs dessutom en patientsäkerhetsberättelse som är en del av verksamhetsberättelsen. Se bilaga 5. Elevhälsans medicinska enhet Utvecklingsområden som mål för läsåret Här redovisas enhetens arbete för verksamheten genom att ange de utvecklingsområden som framkom i förra läsårets verksamhetsberättelse och som därmed funnits med i verksamhetsplanen för läsåret. Utvecklingsområdena anges här som mål för verksamheten följt av resultat och bedömning. Mål gällande hörselmätning Hörselmätning av barn i förskoleklass ska påbörjas. Resultat och bedömning De skolsköterskor som inte tidigare genomgått utbildning i hörselscreening har gjort det under innevarande läsår. Under läsåret infördes hörselscreening av alla barn i förskoleklass. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande. Mål gällande dtp-vaccination i årskurs 8 Vaccination i årskurs 8 med påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtp) kommer att ges för första gången under läsåret 2016/17. Resultat och bedömning Alla elever i årskurs 8 har erbjudits påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Vaccinationen innebär en femte dos mot dessa sjukdomar och ges i enlighet med vaccinationsprogrammet för barn födda 2002 och senare. Vaccinationen är nytillkommen och innebär i och med det en ny arbetsuppgift. Många elever följer egna vaccinationsprogram vilket tillsammans med brister gällande statistikuttaget försvårar möjligheten att räkna ut en korrekt täckningsgrad för vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått information om att de flesta elever som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är vaccinerade och sannolikt ligger täckningsgraden för den gruppen runt procent. Mål gällande nyanlända elever Under Arbetet med nyanlända elever ska utvecklas och förbättras. Resultat och bedömning Under läsåret har en halvtidstjänst skolsköterska tillsatts på Perrongen för att vara en första länk i arbetet med nyanlända elever. Skolsköterskan utgör också en länk till skolsköterskan på mottagande skola. Dessutom har resurstillskott i form av skolsköterska tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. 7

10 Mål gällande kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska fortsätta. De framtagna kvalitetsmåtten för elevhälsans medicinska del ska fortsatt användas som underlag för kvalitetsarbete både ute i verksamheten och av Elevhälsans medicinska enhet. Resultat och bedömning Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska del har använts som underlag för läsårets verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av kvalitetsmåtten på ett bra sätt. Nedan nämns några saker som kan analyseras och förbättras. Sedan föregående verksamhetsberättelse skrevs har standarden för lokaler och utrustning förbättrats på flera skolor. Vad gäller personalresurser finns fortfarande skillnader för skolsköterskorna mellan olika skolor, men förbättringar har skett på flera skolor. För skolläkarna har inget resurstillskott tillkommit på många år. Kvalitetsmåtten visar att både skolläkare och skolsköterskor deltar i elevhälsoteam med regelbundenhet. Vi ser också att många skolsköterskor och skolläkare arbetar aktivt med hälsofrämjande arbete, arbetsmiljöfrågor, arbete mot kränkande behandling, arbete för en god lärandemiljö och med stöd till elever utifrån behov samt förebyggande insatser och åtgärder kring skolfrånvaro. Se bilaga 1. Mål gällande insamling och bearbetning av hälsodata Hälsodata som samlats in från hälsobesöken i förskoleklass, årskurs 4, 7 och år 1 på gymnasiet ska bearbetas och analyseras och återföras till verksamheten, skolorna, kommunen och länet. Ett främjande och förebyggande arbete på skolorna ska initieras utifrån analys av hälsodata i elevhälsoteamen med rektorerna. Resultat och bedömning Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga hälsodata från läsåret 2015/16 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats på föräldramöten. Hälsodata har dessutom presenterats för rektorer, skolchefer och nämnd. Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2016/17 kommer att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de olika årskurserna i Örebro kommun, se också under rubrik Hälsofrämjande arbete. I bilaga 4 ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMIstatistik. I slutet på vårterminen kunde regionen presentera rapporten Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets och jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds och riskfaktorer för den goda hälsan, där en av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan. (Citerat från sammanfattning av rapporten). 8

11 Mål gällande elevhälsans gemensamma arbete När det gäller elevhälsans gemensamma arbete ser vi att det gemensamma främjande och förebyggande arbetet för att stödja elevens utveckling mot målen behöver utvecklas. Vi ser också att elevhälsans gemensamma uppdrag behöver tydliggöras. Resultat och bedömning Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Under läsåret har Örebro kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa uppdaterats. Dessa riktlinjer och samordnings och utvecklingsgruppen för elevhälsan kan stödja fortsatt arbete med elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet i elevhälsans arbete. Mål gällande MI De skolsköterskor som utbildats till handledare i tekniken MI ska fortsätta utbilda andra skolsköterskor i MI. Resultat och bedömning Utbildning i MI har fortsatt under läsåret enligt planering. De flesta skolsköterskor och skolläkare har utbildning i MI. Mål gällande nytt datajournalsystem Ett nytt upphandlat datajournalsystem, ProReNata, ska införas och ersätta CGMJ4. Resultat och bedömning I december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Utbildningar Under läsåret har följande utbildningar i olika verksamhetsfrågor anordnats: Genomgång av resultat och sammanställning av ELSA, elevhälsosamtal sammanställt och analyserat. Att samtala om övervikt och fetma, utbildningen hölls med hjälp av psykolog och nutritionist från Överviktsenheten. Utbildning i MI. Vaccinationsutbildning i samarbete med Barnhälsovårdsenheten för hela länets verksamhet. Introduktionsutbildning för nyanställd personal med uppföljningsdag. Utbildning om våld i nära relationer tillsammans med Barnhälsovårdsenheten och Mödrahälsovårdsenheten för all personal i verksamheterna i länet. Grundutbildning i nya journalsystemet ProReNata. En utbildningseftermiddag om intellektuell funktionsnedsättning för hela länet med hjälp av skolpsykolog och barnneurolog. Utbildningsdag om ätstörningar för hela länet med hjälp av Ätstörningsenheten. Tillsammans med Örebro universitet hölls en halvdag med introduktion för skolsköterskor som handleder studenter. 9

12 Fyra av skolläkarna deltog i de nationella skolläkardagarna. Ett antal av skolsköterskorna deltog i den nationella skolsköterskekongressen. Skolöverläkaren har föreläst för blivande distriktssköterskor och barnsjuksköterskor på Örebro universitet och även för studenter som läser sin sjätte termin på Örebro universitets Läkarprogram. Nätverksmöten Som tidigare år har verksamheten också haft nätverksmöten för skolsköterskor och för skolläkare. Skolläkarnas möten har handlat mycket om bedömningar och utredningar vid olika former av inlärningssvårigheter samt om vaccinationsfrågor. Utvecklingsledarna och skolläkare har också haft gemensamma möten. Skolläkarna och kommunens psykologer har som tidigare haft gemensamma möten av utbildande karaktär. Skolsköterskornas möten leds av verksamhetschefen och en utvecklingsledare i respektive nätverk. Utvecklingsledarna i sin tur har regelbundna träffar med verksamhetschefen, skolöverläkaren och systemadministratören i ledningsgruppen. Skolsköterskorna träffas regelbundet i nätverk och ett processinriktat utvecklingsarbete bedrivs i aktuella frågor. Aktuella frågor under läsåret har bland annat handlat om arbete för att sammanställa hälsodata från hälsoenkäterna och andra verksamhetsnära frågor. Den samverkan vi har med länets övriga kommuner fortgår, där Elevhälsans medicinska enhet erbjuder kompetens- och fortbildningsstöd. Som tidigare hålls en referensgrupp för länets skolsköterskor med ledningsansvar och ett nätverk för verksamhetschefer för elevhälsans medicinska del i länet. Metodbok Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret. Utvecklingsområden under kommande läsår Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. ELSA Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. 10

13 HPV Täckningsgraden för HPV-vaccination ska fortsatt bevakas och insatser för en jämnare och högre täckningsgrad ska göras vid behov. Elevhälsa Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras. Det kan ske både på central nivå genom Samordnings- och utvecklingsgruppen och lokalt på skolnivå. ProReNata Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Uppföljning ska göras för att korrekt kunna bedöma täckningsgraden av den under året införda vaccinationen i årskurs 8. Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Nyanlända Samarbetet mellan Perrongen och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända elever. Tack till alla inom elevhälsans medicinska del i Örebro och våra övriga samarbetspartners! Elevhälsans medicinska enhet Ingemor Skoglund, skolöverläkare Ingrid Gustafsson, verksamhetschef 11

14 Bilaga 1 Kvalitetsmått

15

16

17

18

19

20 Bilaga 2 Skolsköterskeresurer

21

22 Elevantal per heltidstjänst skolsköterska höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet RGD/RGH Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet RGD/RGH Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS Kvinnerstagymnasiet

23

24 Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2016, grundskolan och särskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Adolfsberg 7-9, Adolfsberg F Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Navet Sörbyängsskolan Kryddgårdsskolan Eklunda Sveaskolan Almby F Almby Almby Sörbyskolan Brickebacken Almbro Odenskolan Stora Mellösa Asker Hampetorp Kilsmo Gumaelius Hagaskolan Björkhaga Rosta Bruket Tegnérskolan Vintrosa Latorp Garphyttan Mellringeskolan F Mellringeskolan Wallerska Närkes Kil Vivalla F Vivalla Lundby Ervalla Ölmbrotorp Lillåns skola Lillåns skola F Lillåns södra skola Hovsta Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Västra Engelbrekt Stureskolan Olaus Petriskolan Norrbyskolan Glanshammar

25 Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet RGD/RGH Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet RGD/RGH Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS Kvinnerstagymnasiet

26 Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2016, grundskolan och särskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Adolfsberg F-9, specialenhet Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Sveaskolan Sörbyängsskolan Kryddgårdsskolan Navet Eklunda Sörbyskolan Brickebacken Almbro Almby St Mellösa Asker Odenskolan Kilsmo Hampetorp Gumaelius Hagaskolan Björkhaga Bruket Tegnérskolan Rosta Vintrosa Latorp Garphyttan Engelbrektsskolan Stureskolan Olaus Petriskolan Norrbyskolan Glanshammar Västra Engelbrektsskolan Lillåns skola Lillåns skola F Lillåns södra skola Hovsta Ervalla Ölmbrotorp Mellringeskolan F Närkes Kil Wallerska Vivalla F Lundby

27 Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Karolinska gymnasiet Rudbecksgymnasiet Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet RGD/RGH Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS Kvinnerstagymnasiet

28 Bilaga 3 ELSA-resultat Läsåret

29 De flesta mår bra! Andel som svarat att de mår bra varje dag eller ofta

30 Procent Procent Procent Procent Procent 100 Symptom och besvär Känner sig orolig varje dag/ofta 100 Känner sig arg varje dag/ofta Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 0 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Tjejer Killar 100 Har huvudvärk varje dag/ofta 100 Har ont i magen varje dag/ofta 100 Har ont i rygg, nacke eller axlar varje dag/ofta Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar

31 Procent Procent Rökning och alkohol Har aldrig rökt Dricker aldrig alkohol Åk 7 gy 1 Åk 7 gy 1 0 Åk 7 gy 1 Åk 7 gy 1 Tjejer Killar Tjejer Killar 4 procent av tjejerna och 3 procent av killarna i sjuan har provat att röka 3 procent av tjejerna och killarna på gymnasiet röker dagligen 6 procent av tjejerna och 9 procent av killarna i sjuan har provat alkohol 7 procent av tjejerna och 8 procent av killarna dricker minst en gång i månaden

32 Procent Procent Procent Maten Jag äter frukost varje morgon Jag äter skollunch varje skoldag Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 0 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Tjejer Killar Jag tycker skolmaten är bra Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Andel som tycker att påståendena stämmer mycket eller ganska bra Möjliga svarsalternativ: Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls

33 Procent Träningen Jag idrottar/tränar och rör mig mycket på fritiden Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Andel som tycker att det stämmer mycket eller ganska bra. I förskoleklass lyder påståendet: Jag leker och rör mig mycket på fritiden

34 Procent Procent Procent Procent Känner sig lugn och trygg inför skoldagen Skolan Trivs bra i skolan Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar 0 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar Får den hjälp de behöver i skolan Tycker all skolpersonal är vänliga mot dem Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar 0 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Tjejer Killar

35 Procent Positiv framtidstro Åk 4 Åk 7 gy 1 Åk 4 Åk 7 gy 1 Tjejer Killar Andel som tycker att påståendet Jag ser positivt på framtiden stämmer mycket bra eller ganska bra

36 Bilaga 4 iso-bmi iso-bmi förskoleklass Örebro kommun läsåret Flicka Pojke Namn Antal % Antal % Undervikt (motsvarande BMI < 17,0) Normalvikt (motsvarande BMI 17 24,99) Övervikt (motsvarande BMI 25 29,99) Fetma (motsvarande BMI >= 30) Total iso-bmi årskurs 4 Örebro kommun läsåret Flicka Pojke Namn Antal % Antal % Undervikt (motsvarande BMI < 17,0) Normalvikt (motsvarande BMI 17 24,99) Övervikt (motsvarande BMI 25 29,99) Fetma (motsvarande BMI >= 30) Total

37 iso-bmi årskurs 7 Örebro kommun läsåret Flicka Pojke Namn Antal % Antal % Undervikt (motsvarande BMI < 17,0) Normalvikt (motsvarande BMI 17 24,99) Övervikt (motsvarande BMI 25 29,99) Fetma (motsvarande BMI >= 30) Total iso-bmi gymnasiet år 1 Örebro kommun läsåret Flicka Pojke Namn Antal % Antal % Undervikt (motsvarande BMI < 17,0) Normalvikt (motsvarande BMI 17 24,99) Övervikt (motsvarande BMI 25 29,99) Fetma (motsvarande BMI >= 30) Total

38 Bilaga 5 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL ÖREBRO KOMMUN Läsåret

39 Sammanfattning Elevhälsans datajournalsystem har utvecklats under åren och i december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Under läsåret har sammanställning gjorts av hälsoenkäter för berörda årskurser. Därmed finns ett resultat på såväl läns-, kommun-, som skolnivå att använda i det främjande och förebyggande arbetet. Enligt resultatrapporten Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, är såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag god, men hälsan är inte jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds och riskfaktorer för den goda hälsan, där några av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, att känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan. Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande.

40 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap 1, och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 Målsättningen för elevhälsan är att främja elevernas hälsa och utveckling. Verksamheten ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Elevhälsan ska ha hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap 9, och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 p 1 Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med målsättning att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Region Örebro län köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och administratör från Barn- och ungdomskliniken. Verksamhetschefen är anställd av Örebro kommun. Inom verksamhetschefens ansvarsområde ingår att tillgodose hög patientsäkerhet och därmed elevsäkerhet och god kvalitet. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt administratör. I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp. Under hösten skrevs avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två skolsköterskor på vardera 10 procent. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9, 3 kap 2 Verksamhetschefen följer verksamhetens patientsäkerhetsarbete genom årlig inventering av personaltillgång och kvalitet. För förskoleklasser, årskurs 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet genomförs årliga hälsobesök. Hälsoenkäter utgör grund för hälsosamtalen. Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren kopplas in då det behövs och träffar eleven och vårdnadshavare. Avidentifierad

41 sammanställning återkopplas där behov finns till rektor, elevhälsa och klasslärare. Tillsammans med berörd elevhälsa diskuteras och planeras för förbättringar. Hälsoenkät genomfördes under och tillämpades under läsåret, se hälsofrämjande arbete. En sammanställning har gjorts av hälsoenkäter för berörda årskurser. Tillämpning och analys av data kommer att genomföras under kommande läsår. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap 2, 7 kap 2 p2 Metodboken för elevhälsans medicinska insats uppdateras och kompletteras fortlöpande. Information om förändringar i PM i metodboken skickas till verksamheten. Viktiga förändringar presenteras i nätverken med hjälp av utvecklingsledarna. Varje skolsköterska ska årligen kontrollera medicinteknisk utrustning. Brister rapporteras till berörd rektor och verksamhetschef för eventuell åtgärd. Av metodboken framgår vilka åtgärder som ska vidtas vid eventuella avvikelser. Skolsköterskan kan i vissa fall hantera avvikelsen själv, men är alltid skyldig att rapporterar skriftligen till verksamhetschefen. Frågan hanteras därefter i lednings- och utvecklingsgruppen. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Kontrollen garanterar att patientregistret inte missbrukas. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap 10 p 1-2 Metodbok Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret. Vaccination I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta, denna vaccination gavs för första gången detta läsår. En del elever följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket vad gäller HPVvaccinering. Vår egen statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationsanslutning mellan skolorna är något mindre i år jämfört med tidigare år. De flesta skolor har en täckningsgrad som varierar mellan 70 och 100 procent, men en skola ligger lägre. Denna skillnad mellan skolor ser vi inte för andra vaccinationer i programmet och vi har medvetet försökt minska skillnaden genom informationsinsatser. Det beskrivna mönstret för HPV-vaccination ses också i andra kommuner i landet.

42 Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden ligger upp mot procent. Även täckningsgraden för påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 bedöms ligga runt procent. Journaldokumentation Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Övergången har i stort sett varit smidig. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9, 4 kap 6, 7 kap 3 p 3 I länet finns sedan flera år en överenskommelse om samverkan för länets kommuner och regionen. En samverkansstruktur för folkhälsa, social välfärd, vård och skola finns framtagen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) ingår där i utvecklingsgruppen för Barn och unga. Utöver verksamhetschef för EMI ingår skolchefer, socialchefer, barnhälsovårdsöverläkare, chef för habilitering och barnpsykiatrin samt utvecklingsledare barn och unga, Region Örebro län. Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap 1 Riskhantering är en del av elevhälsans kvalitetsarbete. I de avvikelserapporter som skrivs av skolläkare och skolsköterskor kan verksamhetschefen tillsammans med lednings- och utvecklingsgruppen bedöma eventuella kommande svagheter och risker. En analys ger därmed möjlighet att åtgärda brister och förhindra att risker. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 p 5 Ledningsgruppen för EMI går igenom avvikelserapporterna och bedömer vilka åtgärder och förbättringar som behöver göras. Redovisning görs sedan i de olika nätverken för skolsköterskor och skolläkare. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap 3, 7 kap 2 p 6 Via Örebro kommuns hemsida och under rubriken Klagomål på hälso- och sjukvården, får man vägledning och hänvisning till ansvarig för berört verksamhetsområde. Vårdnadshavare hör av sig lokalt till skolsköterska och skolläkare. Man kan också kontakta Elevhälsans medicinska enhet, verksamhetschef och skolöverläkare. Elevhälsans medicinska insats lyder under Patientnämnden i Region Örebro län. Dit kan vårdnadshavare vända sig. Det går också att vända sig med klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

43 Sammanställning och analys Den samlade bilden av klagomålen är att det sker via direktkontakt mellan vårdnadshavare och skolsköterska, skolläkare, verksamhetschef eller skolöverläkare. Kontakten sker vanligtvis via telefon eller besök. Verksamhetens stora tillgänglighet kan ha bidragit till att eventuellt missnöje har fångats upp. Under läsåret har sex (föregående år tjugo) avvikelserapporter inkommit och hanterats enligt rutiner om avvikelsehantering. Avvikelserna handlar huvudsakligen om att hälsobesök för nyanlända inte getts vid rätt tid. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659, 3 kap 4 Vid avvikelse kontaktar skolsköterska berörd elev alternativt vårdnadshavare beroende på ålder. Skolsköterskan informerar om händelsen och ser till att avvikelserapport skrivs. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kvalitetsarbete Översyn av elevantalet per heltid skolsköterska och skolläkare görs årligen, oktober månad. Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Årtal Skolsköterska grundskola 479 ( ) 470 ( ) 494 ( ) 483 ( ) Skolsköterska gymnasieskola 598 ( ) 572 (92*-813) 670 ( ) 684 ( ) * Skolsköterska på språkintroduktion förklarar det låga antalet, så även för RGD/RGH och resurstjänster är inte inräknat i statistiken. Statistiken visar en ojämn fördelning av skolsköterskeresurs mellan skolorna och speciellt inom gymnasieskolan. Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Årtal Skolläkare grundskola Skolläkare gymnasieskola Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan. Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska del har använts som underlag för läsårets verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av kvalitetsmåtten på ett bra sätt.

44 Verksamhetschefen har bevakat tjänstetillsättningar för att säkra rätt behörighet till tjänster. Nyanställda skolsköterskor får en mentor för kontinuerligt stöd i arbetet. Det pågår implementering av Socialstyrelsens vägledande dokument för elevhälsan. Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt (7 729) hälsobesök och gett cirka vaccinationer varav ungefär en tredjedel är kompletteringsvaccinationer. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan, något färre i gymnasieskolan elever har besökt skolläkaren. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera. Nytt datajournalsystem I december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Elevhälsans gemensamma arbete Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Under läsåret har Örebro kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa uppdaterats. Dessa riktlinjer och samordnings och utvecklingsgruppen för elevhälsan kan stödja fortsatt arbete med elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet för elevhälsa. Insamling och bearbetning av hälsodata Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga hälsodata från läsåret 2015/16 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats på föräldramöten. Hälsodata har dessutom presenterats för rektorer, skolchefer och nämnd. Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2016/17 kommer att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de olika årskurserna i Örebro kommun. I bilaga 4 ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMIstatistik. I slutet på vårterminen kunde regionen presentera rapporten Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets och jämställdhetsperspektiv. Resultat hälsodata Resultaten visar att såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds och riskfaktorer för den goda hälsan, där en av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan. (Citerat från sammanfattning av rapporten). Arbete för nyanlända elever Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer.

45 Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening Skolsköterskor som arbetar med förskoleklass har genomgått utbildning i hörselscreening. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande. Vaccination i årskurs 8 Alla elever i årskurs 8 har erbjudits påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Motiverande samtal Utbildning i Motiverande samtal (MI) är genomförd. Övergripande mål och strategier för kommande år Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. Arbetet kring nyanlända elever ska utvecklas och förbättras. Samarbetet mellan Perrongen, kommunens plats för mottagande av nyanlända, och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända elever. Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Ingrid Gustafsson, verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet Örebro