Verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats för gymnasiet läsåret 2016/2017

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats för gymnasiet läsåret 2016/2017"

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr UAN 2018/ Barn- och utbildningsförvaltningen Karin Sonnby Epost: Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för elevhälsans medicinska insats för gymnasiet läsåret 2016/2017 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för elevhälsans medicinska insats Ärendebeskrivning för elevhälsans medicinska insats för gymnasiet läsåret 2016/2017 har upprättats. Elevhälsans medicinska insats lyder under hälso-och sjukvårdslagen (1982:763;SFS 2015:311), vilken är en ramlag som sammanfattar mål och riktlinjer för all svensk hälso-och sjukvård. Några grundläggande principer är tillgänglighet på lika villkor och att de med störst hälsobehov ska ges företräde. Personalens kunnande och tillgången på utrustning och lokaler ska garantera god kvalitet och ge trygghet för vårdsökande. Ledningen av hälso-och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). Det finns även krav på att bedriva ett systematiskt och fortlöpande kvalitetsarbete (31 HSL). Det ska finnas ett ledningssystem vars syfte är att ge enhetlig struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten och bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete. Bilaga för elevhälsans medicinska insats grundskolan läsåret 2016/2017,

2 Utkast/Version 1 Dnr VERKSAMHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Gymnasiet Elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Västerås kommunala skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Titti Wiklund

3 Inledning Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Systematiskt kvalitetsarbete i EMI (Elevhälsans medicinska insats) Patientsäkerhetslagen, Socialstyrelsen och Skolverket reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. För att kunna stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål är ett systematiskt kvalitetsarbete i EMI (Elevhälsans medicinska insats) viktigt för att: Säkerställa, utvärdera och utveckla kvaliteten på verksamheten Bedriva kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete Tydliggöra verksamheten med hjälp av mått, fastställda utifrån styrdokument Professionsföreningarna Riksföreningen för Skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen har gemensamt tagit fram Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats som vi använder i det lokala kvalitetsarbetet för elevhälsans medicinska insats. Kvalitetsmåtten fokuserar på fem olika områden: Verksamhetsansvar Personalresurser Lokaler och utrustning Verksamhetens arbete Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Ingen sammanställning av lokaler och utrustning, verksamhetens arbete samt elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete inom elevhälsan har kunnat göras på gymnasiet. Skälet till det är att endast ett fåtal skolsköterskor har lämnat in kvalitetsmått, troligen på grund av flera nyrekryteringar/stor omflyttning av skolsköterskor på gymnasieskolorna. Ett nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats (EMQ) är under uppbyggnad och utveckling för att kunna följa skolbarns hälsa nationellt. Verksamhetsansvar Vårdgivaren (Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) har utsett skolöverläkaren inom Västerås kommunala elevhälsa till verksamhetschef HSL och som Lex Mariaansvarig. Verksamhetschef för elevhälsan är anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande lagstiftning. 2

4 Rutin för avvikelsehantering finns. Under läsåret har 1 avvikelse rapporterats från en gymnasieskola, den har inte bedömts vara av sådan art att den skulle leda till Lex Maria anmälan. Anmälan enligt socialtjänstlagen görs oftast via elevhälsoteamen på skolorna med rektor som ansvarig. Ledningssystem och Patientsäkerhetsberättelse finns. Personalresurser Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Västerås kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt den medicinska delen av central elevhälsa där skolöverläkare och samordnande skolsköterska ingår. Skolsköterskorna är anställda av enhetschef på respektive skola. En skolläkare har varit anställd i Barn- och utbildningsförvaltningen, för Västerås samtliga kommunala gymnasieskolor. Centralt består elevhälsans medicinska enhet av skolöverläkare 50 %, samordnande skolsköterska 50 % samt systemadministratör 50 %. Den totala skolläkarresursen på gymnasiet är 0,54 (en skolläkare). Skolläkarna ges kontinuerlig kompetensutveckling i form av upptaktsdagar, avslutningsdagar samt skolläkardagar. Skolläkarresursen på gymnasiet är 7477 elever per 0,54 % skolläkare (räknat oktober 2016). Den totala skolsköterskeresursen för gymnasiet är 9,5 tjänster (räknat oktober 2016). 100 % av skolsköterskorna har yrkesspecifik kompetens. Skolsköterskorna ges kontinuerlig kompetensutveckling i form av upptaktsdagar, avslutningsdagar samt skolsköterskekongress. Barnkliniken bjuder in till en heldagsutbildning varje år. Skolsköterskeresursen inom gymnasiet varierar mellan elever per heltid skolsköterska vilket gör ett snitt på 424 elever/heltid skolsköterska. 3

5 1400 Gymnasiet Antal elever Antal elever per 100% skolskötersketjänst 0 Lokaler och utrustning Lokalen ska vara utformad så att samtal och undersökningar som förs i lokalen inte kan uppfattas av obehöriga. Den ska också vara utformad så att den går att genomföra en optimal hörselundersökning krävs lugn och tyst ljudmiljö. Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som krävs. Det ska gå att utföra funktions- och motorikkontroller och det ska vara tillräckligt avstånd till syntavlan. Arbetsmiljöverket (2002) anger att det skall finnas vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till EMI:s lokaler. Enl. FASS ska Adrenalin och vacciner förvaras i kylskåp (2 C 8 C). Får ej frysas. Förvaras i ytterkartongen. Ljuskänsligt. 9 skolor saknar medicinskt godkänd kyl med temperaturvakt. Om man fraktar vaccin mellan skolor skall detta ske i kylväska. Alla audiometrar kontrolleras årligen. Verksamhetens arbete Socialstyrelsen anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOFS, 2011:9, SFS 201:659). 4

6 Krav på dokumentation regleras i Patientdatalagen (SFS 2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 2008:14 informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården med ändringsföreskrifter; socialstyrelsen & skolverket, 2014) Dokumentation och kvalitetsutveckling Dokumentation sker i digitala journaler, för närvarande i Journal 3 SHV. Loggning sker varje termin. Nyanställd personal genomgår utbildning innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällander författningar ska följas. Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som finns. Skolöverläkaren är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt Lex Maria. Varje skolsköterska ska årligen upprätta ett strukturerat kvalitetsarbete som föreläggs Centrala Elevhälsans medicinska enhet, som efter sammanställning återför resultatet till rektorerna. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås rapporteras i verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan ska identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar som målen inte nåtts. Ingen sammanställning av lokaler och utrustning, verksamhetens arbete samt elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete inom elevhälsan har kunnat göras på gymnasiet. Skälet till det är att endast ett fåtal skolsköterskor har lämnat in kvalitetsmått, troligen på grund av flera nyrekryteringar/stor omflyttning av skolsköterskor på gymnasieskolorna. Verksamhetschefen och samordnande skolsköterska skriver årligen verksamhetsberättelsen som baseras på skolsköterskornas strukturerade kvalitetsarbete. Varje år skrivs dessutom en patientsäkerhetsberättelse. Kompetensutveckling Varje termin startar med en uppstartsdag och avslutas med en avslutningsdag med blandade frågor. Dessa dagar har bl.a. handlat om rapport och resultat av avvikelser, presentation av YAM (Youth Aware of Mental health), projekt Vård på lika villkor samt ångest. Flera skolsköterskor och skolläkare deltog i den gemensamma nationella skolsköterskekongressen och ledningskonferensen. Nätverksträffar Skolsköterskorna på gymnasiet bildar en nätverksgrupp. Gruppen leds av en gruppledare. Gruppen är av work-shopkaraktär och behandlar i förväg givna ämnen. Externa föreläsare har även bjudits in till dessa träffar ex. från IRIS. Samordnande skolsköterska träffar gruppledarna för grundskolan och gymnasiet en gång i månaden. Vissa gånger deltar även skolöverläkaren. 5

7 Kvalitetsmått Metodbok finns för verksamheten och den uppdateras löpande. I Metodboken finns rutiner för ex. journaldokumentation, signering, remisshantering och kontrollelever. Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder där metodboken för elevhälsans medicinska del följs. Alla elever erbjuds hälsobesök i gymnasiet år 1 enligt skollagen (SFS2010:800). Enligt statistikunderlag ur datajournalen Journal III SHV har gymnasiesköterskorna utfört sammanlagt 1836 hälsobesök/planerade besök och haft 2166 spontana elevbesök. 513 vaccinationer har getts på gymnasieskolorna. Skolläkaren har utfört 1114 hälsoundersökningar/planerade läkarbesök under läsåret. Hälsodata från hälsobesök sammanställs och rapporteras till rektor, elevhälsoteam och/eller pedagoger vid behov. På organisationsnivå sammanställs hälsodata från hälsobesök via verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Skolsköterskorna är delaktiga i elevhälsoteamet (EHT) på skolan, på de flesta skolor en gång i veckan. Kurator finns på samtliga gymnasieskolor samt tillgång till psykolog. Hälsofrämjande arbete Elevhälsans medicinska insats (EMI) ska arbeta med hälsoupplysning på olika nivåer; individuellt, på gruppnivå och generell nivå. Via hälsobesök kan EMI identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade levnadsvanor. EMI ska medvetandegöra vikten av egenvård och stärka elevens självkänsla. Vidare kan EMI via hälsoupplysning/hälsoundervisning öka elevernas kunskap och medvetenhet om risk- och friskfaktorer samt hur de påverkar hälsan. Resultat och bedömning Individnivå På individnivå arbetar skolsköterskorna hälsofrämjande utifrån livsstilsfaktorer och arbetar aktivt med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa vid hälsobesöken och vid uppföljningar, vid öppen mottagning och när de på andra sätt möter elever och föräldrar. Hälsoenkät till eleverna används som grund för hälsosamtalen. Gruppnivå Det ser mycket olika ut på de olika skolorna hur aktiva skolsköterskorna varit i det hälsofrämjande arbetet som ligger utanför hälsobesöken. På flera skolor har skolsköterskan hälsoundervisning i klasser, t.ex. sömn, spelmissbruk och stress. 6

8 Generell nivå På generell nivå kan EMI arbeta för en stödjande och god arbetsmiljö på skolan genom att t.ex. delta i skolans skyddsronder och värdegrundsarbete. Genom att vistas ute i skolmiljön blir skolsköterskan en naturlig del av skolan personal och kan skapa relationer med eleverna. Många anser att det är svårt att hinna med det hälsofrämjande arbetet på gruppoch generell nivå. Arbetsmiljö Elevhälsan ska arbeta för att främja elevens lärande, utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter, samt bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utvekling och hälsa. Särskilt stöd EMI ska arbeta för att stödja och stärka elevers utveckling mot skolans mål, samt att utveckla lärandemiljön utifrån elevers behov. Skolsköterskor och skolläkare ska också arbeta för att barn med sjukdom eller funktionsnedsättning får adekvat stöd samt medverka till att uppmärksamma barns speciella behov. Resultat och bedömning En del av arbetet med särskilt stöd sker i samverkan med övrig elevhälsa via elevhälsoteamet (EHT). Skolsköterskorna deltar regelbundet i EHT. Skolsköterskorna deltar också i samrådsmöten och har ofta kontakt med vårdnadshavare. Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker EMI eller i planerade kontakter samt vid hälsobesöken. Det sker också en samverkan med sjukvården kring elevers behov. Önskvärt att även skolläkarna deltar i EHT. Det kan dock vara svårt schematekniskt för skolläkare som har få skolläkartimmar eller där teamtiderna för olika skolor ibland samlas på samma veckodagar. Sjukvård Skolsköterskan och skolläkaren ska erbjuda elever enkla sjukvårdsinsatser, samt vid behov hänvisa eller remittera till annan lämplig instans. Resultat och bedömning Verksamheten måste försöka hitta rätt balansgång i vad vi ska ta emot och vad som ska utföras på annat ställe. Skolsköterskorna på gymnasierna har tagit emot ca 2166 besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. 7

9 Samverkan Arbetet i elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper, med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. Resultat och bedömning Den interna samverkan fungerar bra på skolorna. Skolsköterskorna hjälper elever och föräldrar med hänvisning eller remiss till externa aktörer. Många upplever att det är svårt att få till samverkan med t.ex. socialtjänsten, Barnahus, BUP m.fl. Där det finns familjecenter fungerar samverkan med skolan bra. Samverkan med ungdomsmottagningen fungerar bra. Det har varit svårigheter att få till ett bra flöde och samverkan med Asylhälsan kring nyanlända elever. 8