Skolbarnens hälsa i Malmö

Transkript

1 Skolbarnens hälsa i Malmö Stefan Kling Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

2 7 mars 2012 Författare Stefan Kling Samordnande skolhälsovårdsläkare, Malmö stad Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

3 Ett diskussionsunderlag till Malmökommissionen Denna vetenskapliga underlagsrapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att få till stånd en bred diskussion och medverkan kring kommissionens olika frågeställningar om hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Målet är att den slutrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2012 är så väl förankrad och konkret som möjligt. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i november 2010 att tillsätta kommissionen, som är politiskt oberoende. Utgående från direktiven ska kommissionen ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Fokus för slutrapporten är på så kallade sociala determinanter för hälsa och ohälsa. Vi vet att dessa determinanter ytterst förklarar en betydande del av de skillnader i hälsa som finns inom staden och att de går att påverka. Exempel på determinanter är de tidiga barnaåren, skolan, arbetslöshet, inkomst, delaktighet i samhället, boendemiljö, segregation och utanförskap. Författarna till underlagen är ansvariga för innehållet. De slutsatser som redovisas i detta underlag kan inte ses som de som kommer att redovisas i slutrapporten. I slutrapporten kommer helhetsbilden, baserad på samtliga underlag och dialog med olika aktörer, att styra vad kommissionen till slut anser vara mest angeläget att åtgärda för att på sikt minska ojämlikheterna i hälsa i Malmö. Synpunkter på detta underlag kan framföras till kommissionens huvudsekreterare Anna Balkfors (anna. balkfors@malmo.se) eller via hemsidan där samtliga diskussionsunderlag kommer att finnas för nedladdning. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

4 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Skolhälsovårdens organisation i Malmö 8 Hälsoarbete inom medicinsk elevhälsa 11 Övervikt och fetma 12 Hälsobesök i Förskoleklass uppföljning av utveckling 13 Hälsoindikatorer förskoleklass i socialt utsatt område 14 Nyanlända barn 15 Familjehemsplacerade barn 16 Barnen på Mosippan - hemlösa barn 17 Medicinsk utredning inför ansökan om särskola - medicinskt utlåtande 18 Referenser 19 Bilaga basprogram 20

5 Sammanfattning och analys Skolhälsovården kallas numera Medicinsk Elevhälsa. Verksamheten styrs både av Hälso- och sjukvårdslagen och Skollagen i en egen verksamhetsgren i skolan. Lärande, hälsa och skolmiljö är nära kopplade till varandra. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för lärande och utveckling. Målsättningen för elevhälsan är att bidra till att varje barn får optimala förutsättningar till ett hälsosamt liv, att lyckas i skolan, utveckla goda relationer och att stärka förmågan att hantera olika svårigheter i vardagen. Den nya skollagen började tillämpas från och med den 1 juli 2011 och innebär bland annat att en samlad elevhälsa införs. Medicinska elevhälsan är en del av elevhälsan. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser inom ramen för elevhälsan, dvs. psykolog, kurator, specialpedagog, skolläkare och skolsköterska. Elevhälsan ska i första hand arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Många elever mår också bra och har hälsan. Elevhälsans uppdrag innebär att ha kunskap om hur systematiskt arbete med metoder som stärker friskfaktorer ska utföras, dokumenteras och följas upp över tid. I andra fall handlar arbetet om att så tidigt som möjligt upptäcka signaler på psykisk eller fysisk ohälsa. Utredning och åtgärder vid utvecklingsavvikelser och skolproblem är ett annat viktigt område, liksom att möta barn i utsatta situationer som vid bristande omsorg, våld och missbruk i familjen, sorgearbete vid förlust av nära anhöriga eller efter flykt från andra länder. Socialstyrelsen har nyligen i en rapport Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovården samt elevhälsa (Socialstyrelsen, 2011) uttryckt behovet av nationella riktlinjer som klargör medicinska elevhälsans inriktning och prioriteringar liksom att ansvarsfördelningen mellan de huvudmän som arbetar med hälsovård, respektive sjukvård tydliggörs. De flesta elever har kontakt med skolhälsovården vid upprepade tillfällen under skoltiden och får del av de generella åtgärder som erbjuds alla barn (hälsoinformation, vaccinationer m.m.). Sammantaget finns det dock stora grupper av barn i Malmö som inte nås av dessa insatser, ex hemlösa barn, nyanlända barn, fosterbarn som kanske flyttar mellan många olika adresser. I andra fall är enbart generella insatser helt enkelt inte tillräckligt effektiva för att möta deras behov. Oklar skolfrånvaro, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, sömnsvårigheter, psykosomatiska besvär, symtom efter psykiskt och socialt trauma, oklara och stora inlärningssvårigheter är vardag för många av de elever som skolsköterskan möter och behöver vara rustad för att hantera. I denna underlagsrapport finns erfarenheter från några av de olika hälsoprojekt och sammanställningar från hälsoarbete med ett antal grupper av socialt mindre gynnade elever i Malmö beskrivna. De tydliga sociala skillnader i hälsa som finns väl dokumenterade i litteraturen, inkl. markant ökad risk även för fysiska hälsoproblem, är påtagligt närvarande så snart man börjar undersöka förekomsten av dessa problem. Under hösten 2011 har en studie av samtliga förskolebarns BVC-journaler i en socialt belastad stadsdel indikerat utvecklingsavvikelser i hög omfattning hos eleverna i förskoleklassen. Dessa elever uppmärksammas nu i elevhälsoteamen och kommer att följas upp i skolan, efter det att stöd har satts in tidigt. Det nyligen införda digitala patientjournalsystemet i skolhälsovården används i vardagsarbetet. Journalsystemet möjliggör uppföljning av relevanta barnhälsoindikatorer men kräver ett omfattande metodutvecklingsarbete. Systematisk utvärdering av verksamheten, att mäta barnens hälsa och att följa upp effekten av olika hälsovårdsinsatser över tid, både på individ- och gruppnivå, oavsett om eleven går i en kommunal eller fristående skola är angelägna uppgifter för skolhälsovården. Det saknas idag en systematisk, täckande och kontinuerlig rapportering av skolbarns hälsa och uppföljning över tid. Kunskaper om barns hälsa behöver också sättas in i ett socialt sammanhang. För att detta ska bli möjligt i Malmö måste resurser skapas och kompetens samlas. En särskild skolsköterska med utvecklingsuppdrag att tillsammans med samordnande verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig läkare arbeta kommunövergripande skulle vara en god början på detta arbete. Antal elever per heltid skolskötersketjänst varierar mellan olika skolområden och stadsdelar och kräver översyn. Även antal skolläkartimmar per skolområde varierar kraftigt på motsvarande sätt. På vissa skolor hinner man till nöds endast med det basprogram som föreskrivs i socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård, dvs. 5

6 individuellt hälsobesök vart tredje år, inkl. vaccinationer medan man på andra skolor har goda möjligheter att arbeta förebyggande, både på individ- och gruppnivå. En resursöversyn som säkerställer alla elevers rätt till skolhälsovård med god tillgänglighet och kvalitet bör initieras med målsättning att minska ojämlikheter i hälsa och hälsoövervakning hos barn och unga i Malmö. Många av elevernas hälsoproblem är åtgärdbara och påverkbara i skolan genom att skolhälsovården samverkar inom skolan i elevhälsan, med barnen själva och deras föräldrar och med andra aktörer som socialtjänst, barnhabilitering, BUP och barnsjukvård. 3. För att genomföra en kommunövergripande uppföljning av hälsoindikatorer krävs resursförstärkning. Till Malmö stads samordnande verksamhetsledning för skolhälsovården bör knytas en skolskötersketjänst med utvecklingsuppdrag att samla in och registrera hälsodata samt administrativt stöd i form av kanslist. 4. Översyn av resursfördelning mellan skolområden för att säkerställa att alla elever i Malmö får likvärdig tillgång till skolhälsovård. Erfarenheterna från arbetet med föreliggande underlagsrapport om Skolbarnens hälsa i Malmö visar att det till stor del saknas viktiga uppgifter om skolbarnens hälsa. Det finns klara indikationer på fysisk och psykisk ohälsa i de olika riskgrupper som studerats och som redovisas i rapporten. Andelen barn med fetma är dubbelt så hög i Malmö jämfört med nationella data. För att möjliggöra utvärdering av insatser på utbildnings- och hälsoområdet är det därför nödvändigt att vidta åtgärder. Följande konkreta förslag bedöms därför ha hög angelägenhet och skulle kunna genomföras redan läsåret 2012/ Utveckla en systematisk, kontinuerlig och täckande registrering av barnens hälsa i Malmö utifrån uppgifter i skolhälsovårdens journalsystem från både kommunala och fristående skolor i samarbete med högskola/universitet. Därmed kan förutsättningar skapas för att analysera och över tid följa upp insamlade hälsoindikatorer ur olika perspektiv, såväl medicinskt som socialt, kopplat till skola, ålder och kön. 2. Likväl som hälsan beskriver hur eleven mår kan den vara en indikator på hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag. Effekter av de kompensatoriska åtgärder som vidtas i hela det pedagogiska systemet bör kunna fångas upp i de hälsobesök som genomförs regelbundet i skolhälsovården. Detta förutsätter att systematiska samarbetsrutiner utvecklas inom elevhälsoteamen, med beaktande av rådande sekretessbestämmelser. 6

7 Inledning Ett flertal studier har visat att elever som lyckas väl i skolan har större möjlighet att behålla hälsan. Analyser av samband mellan utbildning och hälsa pekar på flera tänkbara förklaringar till att just satsningar på utbildning i en befolkning kan förbättra hälsan. Elever som mår bra fysiskt, psykiskt och fungerar väl socialt har också lättare att ta till sig kunskap. uppväxt i familjer med missbruk, kriminalitet eller psykisk sjukdom hos föräldrar samt de speciella ohälsoproblem som kan drabba nationella minoriteter berörs inte i denna översikt även om deras behov av förstärkt hälsovård kan vara lika stort som de som beskrivs i rapporten. Andelen elever som går ut grundskolan med godkända betyg ger ett tydligt mått på hur skolan fullföljer sitt uppdrag. Svenska elevers resultat vid kunskapsmätningar har de senaste åren försämrats (Skolverket, 2010). Rapporten från Skolverket pekar på att orsakerna till denna negativa utveckling kan vara att skolan blivit sämre på att kompensera för elevernas sociala bakgrund och brister dessutom i att ge stöd till de elever som har störst behov av insatser. Om samhället vill förbättra framtidsutsikterna för utsatta barn är det sannolikt nödvändigt att ge dem kraftfullt stöd under skolgången. Rimligtvis är skolmisslyckande en faktor som kan påverkas (Socialstyrelsen Social Rapport, 2010). Medicinsk elevhälsa (skolhälsovården) har genom den nya Skollagen (2010) fått en förstärkt ställning i skolans inre arbete och ett tydligt uppdrag att stödja elevernas utveckling mot de mål som gäller för utbildningen. Skolsköterskor och skolläkare kan bidra med medicinsk kunskap, riktad såväl till den enskilde eleven som till alla elever genom generella åtgärder. Planerade eller akuta hälsobesök och konsultationer för eleverna, tvärfackligt arbete i elevhälsoteam, medicinsk kompetens i elevutredningar samt systematiska arbets- och lärandemiljöinsatser är exempel på hur den medicinska elevhälsan aktivt kan verka för att skolan fullföljer sitt uppdrag. En heltäckande och systematisk uppföljning av elevernas hälsa saknas fortfarande i Malmö liksom i flertalet kommuner i landet. I denna rapport lämnas inledningsvis en sammanställning av de beslut och styrdokument som har varit vägledande för utvecklingen av skolhälsovården i Malmö stad det senaste decenniet. Därefter följer några exempel på arbete som har bedrivits för att särskilt uppmärksamma och kartlägga utvalda hälsoindikatorer och tillgodose behoven hos några av de grupper av barn som behöver särskilt skydd och stöd. Andra grupper av barn, t ex med 7

8 Skolhälsovårdens organisation i Malmö HISTORIK År Inom de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämmer avseende resurser, mål, inriktning, omfattning och kvalitet skall respektive stadsdelsfullmäktige ange lokala mål inom sitt ansvarsområde. Stadsdelsfullmäktige utgör sedan stadsdelsreformen 1996 en kommunal nämnd enligt kommunallagen. Nämndens ansvar omfattar därmed bland annat kommunal hälso- och sjukvård inkl. skolhälsovård och invandrarfrågor. I den senaste lydelsen av Malmö stads Reglemente för envar av stadsdelsfullmäktige, bihang 1995 Nr 54, Införande av stadsdelsfullmäktige och utveckling av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens arbetsformer anges att.det politiska ansvaret fördelas på två nivåer, en kommuncentral och en lokal nivå. Härigenom skall den lokala demokratin kunna stärkas och utvecklas. Ansvaret för skolhälsovårdens ledning och verksamhet fördelades på var och en av de tio olika stadsdelarna och utbildningsförvaltningen. Stadskontoret i Malmö stad genomförde därefter en kartläggning av skolhälsovårdsverksamheten i grundskolan år 1999, vilken i början av år 2000 kompletterades gällande skolhälsovården i gymnasieskolan. Kartläggningen visade att - respektive stadsdelsfullmäktige och den kommungemensamma utbildningsnämnden utifrån lagstiftningen behövde vidta åtgärder. Kommunstyrelsen gav därefter stadskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till gemensam basnivå för skolhälsovården. Ur Tjänsteutlåtande , Ärende KS-SDF : Ansvaret för skolhäslovården i Malmö liksom för övrig skolverksamhet vilar på respektive stadsdelsfullmäktige och utbildningsnämnden vilka utgör vårdgivare inom skolans hälso- och sjukvård. Detta gället även för särskolans elever. Varje stadsdelsfullmäktige och utbildningsnämnden skall med utgångspunkt från mål och riktlinjer i gällande lagar och förordningar leda och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar. I Malmö varierar därmed organisation och genomförande mellan nämnderna. Förslaget till kommungemensamt program för skolhäslovården i Malmö utgår från skolhälsovårdens lagstadgade ansvar och arbetsuppgifter. Verksamheten ingår organisatoriskt som en del av skolan men regleras till sota delar av hälso- och sjukvårdslagen och medicinska författningssamlingar, bestämmelser som generellt sett inte gäller för övrig verksamhet inom skolan. Barn- och ungdomsberedningen utformade ett förslag till Kommunövergripande mål och riktlinjer för skolhälsovården som fastställdes av kommunstyrelsen. Det hälsovårdsprogram som antogs omfattade en miniminivå en kommungemensam bas - av de då gällande (år 2001) nationella riktlinjerna och styrdokument för skolhälsovårdens hälso- och sjukvårdsuppgifter. Ett kommunalt basprogram för hälsokontroller skapades. Skolhälsovårdens arbetsuppgifter skulle huvudsakligen ha en förebyggande karaktär men även innefatta tre allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade under grundskoltiden. Eleverna i gymnasieskolan skulle beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. I de mål och riktlinjer som antogs reglerades även ledningsorganisationen: Det skall inom all hälso- och sjukvård, däribland skolhälsovården, finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen utses av rådgivaren, i detta sammanhang respektive stadelsfullmäktige och utbildningsnämnden. Om Verksamhetschefen inte har medicinsk kompetens skall denne utse en eller flera befattningshavare med tillräcklig kompetens och erfarenhet, t.ex. läkare att ha det medicinska ansvaret. (Hälso- och sjukvårdslagen 28-30) År Socialstyrelsen (tillsynsmyndighet sedan 1997) publicerade år 2002 en granskning av tio kommuners skolhälsovård i Sydsverige, inkl. Malmö stad, och påvisade ett flertal brister i innehåll och organisation. Man påpekade bl.a. avsaknad av läkemedelshanteringsrutiner, likväl som andra rutiner av vikt för patientsäkerheten och poängterade behovet av medicinsk ledning, kompetensutveckling, ändamålsenliga kvalitetssystem och systematisk avvikelsehantering. (Skolhälsovården i tio kommuner i Sydsverige. Malmö: Socialstyrelsen; 2002). Socialstyrelsens nya riktlinjer för skolhälsovården (2004) lyfte fram barnens rättigheter utifrån FN:s konvention om barns rättigheter (1989). Principen om barnets bästa, artikel 3, är konventionens grundpelare. Dess två bärande tankegångar är att barn ska ha fullt och lika människovärde att barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd. 8

9 I artikel 28, som handlar om barnets rätt till utbildning, understryks principen om lika möjligheter, dvs. att utbildningen ska vara icke diskriminerande, likvärdig och att barnet har rätt till stöd för att uppnå utbildningens mål. Ur ett praktiskt kliniskt perspektiv innehöll Socialstyrelsens nya riktlinjer förändrade vaccinationsprogram och en beskrivning av skolhälsovårdens förebyggande arbete, formulerade krav på ledningsstruktur, nytt innehåll i hälsobesök, insatser för elever med uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter och tonvikt vid förebyggande åtgärder att främja elevernas psykiska hälsa och arbetsmiljö. Skolhälsovården i Malmö arbetade då fortfarande inom respektive stadsdelsförvaltning och genom utbildningsförvaltningen utifrån det basprogram som hade fastställts av kommunstyrelsen 2001 och som i stora avseenden behövde uppdateras utifrån de nya nationella riktlinjerna. Skolhälsovårdens ledningsstruktur varierade också mellan olika skolor och stadsdelar. Utifrån ett behov av medicinsk ledning och gemensamma riktlinjer för arbetet i de olika stadsdelarna skapades därför samarbetsformer som möjliggjorde stadsdelsövergripande fortbildning och kunskapsutveckling via samarbete mellan Malmös olika förvaltningar på skolhälsovårdsnivå. En gemensam metodhandbok för skolhälsovården i Malmö stad sammanställdes. Malmö stad upphandlade därefter ett gemensamt digitalt journalsystem. Detta journalsystem har ännu inte använts för att på stadsdels- eller kommunnivå systematisera, redovisa och följa upp hälsoindikatorer hos eleverna. Ett fåtal hälsoindikatorer registreras på stadsdelsövergripande nivå. Manuell registrering av BMI (Body Mass Index) för barn i klass 4 startade år 2003 och registrering av vaccinationstäckning fanns sedan tidigare. Resultaten av BMI-mätningarna redovisas longitudinellt i Malmö stads välfärdsredovisning. Vaccinationsdata inrapporteras till Smittskydd Skåne. På uppdrag av regeringen startade Socialstyrelsen år 2007 ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa, kallat Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP- centrum. Centrumets uppgifter är att samla, koordinera och föra ut kunskap och vetenskap när det gäller att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla svårare psykisk ohälsa. Bakgrunden till beslutet var att den självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar hade ökat. UPP- centrum har inventerat vilka kunskapsbaserade metoder som kan användas för att förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos barn. Avsikten är att åtgärderna ska kunna mätas, redovisas och följas upp över tid. Riktade insatser inom skolhälsovården har de senaste åren i Malmö stad omfattat arbete i projektform omkring barn med normbrytande beteende, fosterbarn, nyanlända elever, ensamkommande barn, övervikt/fetma, nationella minoriteter, hemlösa barn och barn med utvecklingsförsening vid hälsobesök hos distriktssköterskan på BVC inför skolstart. Några exempel på skolhälsovårdens arbete med dessa grupper av elever i Malmö kommer att beskrivas i denna underlagsrapport. Det riktade hälsoarbetet har tydliga beröringspunkter med den kompetens som finns inom den medicinska elevhälsan och i samarbete med socialtjänsten. År Den nya skollagen började tillämpas från och med den 1 juli Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa införs. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Medicinska elevhälsan, som är en del av elevhälsan, ska arbeta med kunskapsbaserade metoder och stödja eleverna i utbildningssituationen med målsättning att undanröja hinder och ge möjligheter till utveckling mot utbildningens mål. Dessutom kvarstår det hälso- och sjukvårdsuppdrag som Socialstyrelsen föreskriver och är tillsynsmyndighet för. I den medicinska elevhälsans kompetensområde ingår att bedöma om elever som inte klarar skolans mål behöver utredas för underliggande medicinska problem. Förutom det individuellt riktade arbetet har elevhälsan också en uppgift att handleda personal, delta i arbetet med åtgärdsprogram och vid behov ansvara för att kontaktvägar skapas till specialister från andra verksamheter, t ex specialistsjukvården, barnpsykiatri och barnhabilitering. Det är väl belagt att elever som inte klarar kunskapsmålen ofta har problem som dyslexi, neuropsykiatriska svårigheter, språkliga eller kognitiva svårigheter. 9

10 Enligt Nationella Folkhälsokommitténs slutbetänkande som publicerades år 2000 hade 5-10 procent av alla barn så uttalade psykiska eller psykosomatiska problem att deras liv var väsentligt påverkade. Den självskattade psykiska hälsan bland äldre ungdomar i Sverige som helhet har bedömts väsentligt sämre under det senaste decenniet än under 1980-talet men många frågetecken finns ännu att räta ut omkring barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige, framförallt avseende förskolebarn och barn i låg- och mel lanstadieåldern (Hagquist, 2011). Psykiatriska, fysiska eller kognitiva svårigheter kan hindra elevernas möjligheter att utvecklas mot utbildningens mål. Även om elevernas fysiska hälsa, i ett internationellt perspektiv är god i Sverige och Malmö finns stora grupper av barn som har statistiskt markant ökad risk även för fysisk ohälsa. Dessa elever är i behov av hälsoövervakning med betydligt tätare intervall jämfört med nationella riktlinjer för skolhälsovård. Grupper av elever med fysisk och psykisk ohälsa och studiemisslyckanden kräver särskild uppmärksamhet och tvärfacklig utredning, inkl. medicinsk, enligt skollagens intentioner. Elevhälsans generella insatser rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund och utbildning om tobak, alkohol och andra droger samt arbete omkring livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Generella insatser och förebyggande hälsoövervakningsprogram är basen för elevhälsans arbete. Under 2011 har ansvarsförhållandena inom skolhälsovården i Malmö stad tydliggjorts. Barn- och ungdomschefen i varje förvaltning är numera verksamhetschef för den medicinska elevhälsan och har överlåtit det medicinska ledningsansvaret till respektive skolläkare. Sommaren 2011 inrättades en stadsdelsövergripande tjänst som samordnande skolläkare (0.6). En av Barnoch Ungdomscheferna har uppdrag som samordnande verksamhetschef för den medicinska elevhälsan (skolhälsovården). Ett av uppdragen är att ta fram hälsoindikatorer att redovisa i verksamhetsuppföljningar samt att inleda ett arbete för att samla generella bakgrundsdata om elevernas hälsa. Dessa data kan därefter utgöra basen för framtida interventioner och som referens till utvecklingsarbete omkring särskilt utsatta grupper av elever. 10

11 Hälsoarbete inom medicinsk elevhälsa Skolhälsovården i Malmö stad utgörs framför allt av ett 80-tal skolsköterskor som har sin primära tillhörighet på respektive skola (i allmänhet en skolsköterska, hel- eller deltid per skola) och som under rektors ledning deltar i elevhälsans arbete utifrån de lokala behov som finns på skolan. Elevhälsoteamen arbetar med prevention på flera olika nivåer (generell selektiv och indikerad prevention). Hösten 2011 var drygt elever inskrivna vid stadens grundskolor, varav cirka 15 % i friskolor. Antal elever i gymnasieskolan var drygt med en andel av 32 % i friskolor. Skolhälsovården i friskolorna berörs inte i denna underlagsrapport. Det finns stora variationer i hur friskolornas skolhälsovård är uppbyggd men den omfattas av samma lagstiftning och kvalitetskrav som den offentliga hälsovården. Antal elever per heltidstjänst skolsköterska varierar över Malmö stad och mellan olika kommunala grundskoleområden. Skolläkaren i respektive stadsdel är medicinskt ledningsansvarig för stadsdelen och ansvarar för mottagningsarbete och har också en roll i elevhälsoteamen. Skolläkaren arbetar med vaccinationsplanering för elever som har tidigare ofullständigt vaccinationsstatus, bedömning av tillväxtoch pubertetsfrågeställningar, remitterar vid behov till sjukvården för fortsatt utredning samt är skolans medicinska expert på learning disabilities dvs. elever med stora inlärningssvårigheter och andra funktionshinder. Elever med kroniska sjukdomar kräver också särskild uppmärksamhet. myndigheter som BUP, socialtjänst och polis. Livsstilsfrågor, tobak, sexuell hälsa, stress, ungdomsmedicin (adolescensmedicin), vaccinationer är områden som skolsköterskorna arbetar med dagligen. Skolhälsovården träffar nästan alla barn och deras familjer redan i förskoleklassen och får ta del av bakgrundsinformation från föräldrar och barnhälsovård. De problem som uppträder i skolan kan ofta hanteras av skolsköterskan eller skolläkaren efter samråd och samtal med eleven, vårdnadshavare och lärare men inte sällan ingår skolsvårigheterna i komplexa frågeställningar som kräver tvärfacklig kompetens i elevhälsoteamen och samarbetskontakter med sjukvård eller sociala myndigheter. Detta gäller inte minst vid utredningskrävande inlärningssvårigheter, skolfrånvaro, uppmärksamhets-, koncentrations- eller beteendeproblem eller vid stora sociala problem. De flesta arbetsuppgifterna ligger i den nära kontakt med hög tillgänglighet, inkl. öppen mottagning, för eleverna som skapas genom skolsköterskornas närvaro på skolan. Genomförande av sk basprogram (se bilaga) med planerade hälsobesök samt uppföljning av kontrollelever är andra viktiga arbetsuppgifter liksom vaccinationer, rygg-, hörsel- och synkontroller, bedömning av beteende- och relationsproblem, neuropsykiatriska utredningar, motiverande samtal, kost- och motionsråd, arbetsmiljöarbete, skyddsronder m.m. Föräldrar involveras i ökad utsträckning vid hälsosamtalen. Föräldrar inbjuds aktivt till hälsobesöken för samtal, inte som orsak till barnens problem utan som en viktig resurs. Många skolsköterskor deltar i olika samarbetsprojekt och utvecklingsprogram tillsammans med andra 11

12 Övervikt och Fetma Malmö stad redovisar förekomsten av övervikt och fetma årligen i var och en av de tio stadsdelarna bland elever i årskurs 4 sedan år Vid jämförelse mellan de olika stadsdelarna kan man notera en tydlig social gradient i förekomsten av barnövervikt och fetma. WHO beskriver barnfetma som ett av de största och allvarligaste hälsoproblemen på 2000-talet. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har vid en litteraturgenomgång funnit att 3-4 % av barn i åldern 10 år lider av fetma och % anses vara överviktiga i Sverige. Vad kan jag göra? - Information om övervikt och fetma hos barn och ungdomar är en handbok om hur du kan hitta en bra livsstil och vad man kan göra för nå en hälsosam vikt. Handboken kan användas av såväl barn och ungdomar som föräldrar eller professionella och har tagits fram av barnöverviktsenheten, SUS Malmö. Vid konstaterad fetma erbjuds remiss till Barnöverviktsenheten på sjukhuset. Andelen barn med övervikt och fetma hos barn har i Malmö ökat mycket kraftigt sedan slutet av 1980-talet, då cirka 4% hade övervikt och 1% fetma. I Malmö stads senaste välfärdsredovisning (2010) redovisas att var femte tioåring har övervikt och andelen barn med fetma har ökat från 6 % till 8-9 % och ligger därmed långt över riksgenomsnittet. I skolhälsovården finns goda förutsättningar att hitta tidiga tecken på ogynnsam viktutveckling. I förskoleklassen träffar eleven och vårdnadshavare en skolsköterska och man gör längd- och viktmätning. Råd om mat - näringslära, matvanor och fysisk aktivitet ingår i den hälsoinformation alla familjer får. Några faktorer som framhålls som särskilt betydelsefulla är att starta en god livsstil i låg ålder, att införa regelbunden fysisk aktivitet samt att stimulera intag av frukt och grönsaker. Målet är att bromsa vikt- och BMI-utvecklingen för barn med fetma och övervikt. För yngre barn innebär det i praktiken att öka långsammare eller stå stilla i vikt. Att stärka självkänslan och verka for ett sunt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet är också en viktig del av förebyggande åtgärder vid konstaterad övervikt och fetma. Även om målen inte skulle uppnås avseende vikten, så minskar risken för komplikationer av fetma vid ett mer fysiskt aktivt liv. I underlaget till den nationella handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet anges att breda samhällsbaserade interventioner har goda förutsättningar att skapa sunda levnadsvanor. Det är angeläget att skolhälsovården aktivt medverkar i det hälsopedagogiska arbetet i skolan. Samtal och muntlig information kompletteras med skriftlig information: 12

13 Hälsobesök i Förskoleklass uppföljning av utveckling I stadsdelen Kirseberg lämnade cirka var fjärde elev år 2010 grundskolan utan betyg i alla ämnen. Andelen elever med svåra socioekonomiska hemförhållanden hade också ökat markant i stadsdelen. Under hösten 2011 genomfördes därför journalgenomgång av BVC-journaler från samtliga barn som startade förskoleklassen (124) innevarande läsår, 2011/2012, med ambition att tidigt upptäcka och vid behov ge stöd till elever i stadsdelen. I barnhälsovården utförs uppföljning av barnens utveckling i nyckelåldrar enligt ett nationellt program. Vid 5-6 års ålder undersöks grovmotorik (stå på ett ben sek, hoppa på ett ben), finmotorik (klipper cirkel, kopierar geometriska figurer), förmåga till kommunikation och lek (lyssnar och förstår berättelser utan bilder, berättar begripligt, leker med jämnåriga), bedömning av kognitiv utveckling (räknar 10 fingrar, ritar människor med 5 detaljer, väntar på sin tur) samt språkscreening och synprövning hos distriktssköterska. Om barnet klarar uppgiften markeras detta med + ( plus) i journalen. Om barnet inte klarar uppgiften markeras detta med (minus). Om barnet inte vill, eller det inte är möjligt att undersöka men om vårdnadshavare bekräftar att barnet vid andra tillfällen kan utföra uppgiften markeras detta med M = meddelad färdighet. projekt. Tvärfackliga utredningar omkring svårigheter som uppmärksammades i samband med läkarbesöket eller vid konferenser med elevhälsoteamet har därefter påbörjats i en handfull fall inkl. samverkan med familjerna och inhämtande av pedagogisk bedömning. 84/124 barn, 67,7%, har utifrån genomläsning av BVC-journalen inte några tecken på avvikelser i sin utveckling som ger anledning att misstänka kommande svårigheter utifrån de kriterier som ställdes upp. Bedömning En överraskande stor andel av barnen i förskoleklassen uppmärksammades i samband med journalgenomgången ha fått utfall vid bedömning av utveckling på BVC som därefter inväntat fortsatt uppföljning i skolan i de allra flesta fall. I förskoleklassen har svårigheterna bekräftats. Det är ännu oklart vilken signifikans undersökningsfynden har. Projektet kommer att noggrant följas upp inom stadsdelens elevhälsa/skolor med målsättning att tidigt sätta in stöd och åtgärder. A. Ett tidigt besök hos skolläkare (hösten 2011) erbjöds de förskoleklassbarn som vid bedömning på BVC hade tre eller flera (minus) vid utvecklingsbedömningen eller två (minus) inom samma område (i de moment endast två utvecklingsindikatorer ingår, ex. finmotorik) eller om det inte varit möjligt att, trots ansträngningar, undersöka barnet och förälder meddelat minst tre M. B. Enstaka elever med kända psykiatriska eller medicin ska sjukdomar erbjöds också ett läkarbesök under hösten, t ex barn med svår allergi, epilepsi o.dyl. Övriga elever i förskoleklassen kommer att erbjudas ett skolläkarbesök våren Resultat 40/124 barn, 32,3% uppfyllde ovanstående kriterier enligt A. Ytterligare 4 barn kallades till skolläkare pga att barnet uteblivit från 5-6-årsundersökningen (trots upprepade kallelser) från BVC. Skolläkarbesöken resulterade i 24 remisser från 20 barn till somatisk sjukvård, två remisser till BUP, två remisser till psykolog och två remisser till logoped. Totalt har 51 barn undersökts av skolläkare i detta 13

14 Hälsoindikatorer förskoleklass i socialt utsatt område Hälsobesöket i förskoleklassen har som uppgift att på ett systematiskt sätt kartlägga barnens hälsa utifrån tidigare hälsoinformation (BVC-journal), undersökning av barnet och samtal med eleven och vårdnadshavare samt att med samtycke från föräldrarna inhämta information från skolans pedagogiska personal. Arbetet har utgångspunkt i ett flerdimensionellt synsätt som inkluderar även sociala, pedagogiska, kulturella och psykologiska faktorer. Hösten 2006 genomfördes ett skolhälsovårdsprojekt i förskoleklasserna från en av Malmös socioekonomiskt mest utsatta delar, Sevedsområdet. Samtliga barn med adress i Sevedsområdet inbjöds till hälsosamtal och undersökning hos skolläkare och skolsköterska. Undersökningen omfattade anamnes, hälsosamtal, hälsoenkät, kroppslig undersökning inkl. syn och hörsel samt genomgång av BVCjournal. Föräldrarnas utbildningsnivå efterfrågades. Åtgärder Erfarenheterna vidarebefordrades med samtycke från vårdnadshavare till lärare och skolledning. Remisser till tandhälsovård och sjukvård. Intensifierat samarbete hem skola. Återbesök hos skolsköterska. Samtliga familjer positiva till åtgärderna vid uppföljning. Rapport till barnhälsovården med önskemål om tidig språkscreening samt läkarundersökning frikostigt vid 4 och 5-årsbesöken på BVC. Tre fjärdedelar av föräldrarna hade mycket kort högst förgymnasial skolgång. 80% av barnen var födda i Sverige. Hälften av barnen hade svårt att kommunicera på svenska språket. 50% hade uttalad karies 20% rapporterades ha uttalade beteende- eller koncentrationsproblem, indikationer på psykisk ohälsa Skolfrånvaro - median 3 veckor (lokal kontrollgrupp 1 vecka) Stort antal somatiska hälsoproblem som inte tidigare var kända eller behandlade Rökning i bostaden 40% Vaccinationstäckning 94% Slutsatser God vaccinationstäckning. Betydande fysisk ohälsa inkl. tandhälsa. Indikationer på psykisk ohälsa. Språkliga svårigheter (svenska) var mycket vanliga trots att övervägande majoritet av barnen var födda i Sverige. Låg utbildningsnivå i familjerna. Hög skolfrånvaro. 14

15 Nyanlända barn Asylsökande familjer Asylsökande nyanlända barn ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning och därmed screenas för vissa infektioner samt ges möjlighet att via samtal och hälsodeklaration erbjudas den vård som de behöver. Alla nyanlända barn från utlandet som är i skolåldern skrivs i Malmö stad in i skolan via Modersmålsenheten. Samma dag som de skolplaceras gör en skolsköterska (SINU = skolsköterska för inskrivning av nyanlända barn från utlandet) en enkel hälsoscreening enligt ett standardiserat formulär som blir barnets första kontakt med skolhälsovården. Skolsköterskan upprättar en journal som sedan skickas till respektive skolsköterska på de olika skolorna. Skolsköterskan skickar också en remiss till Flyktinghälsan (primärvården) för utvidgad hälsoundersökning, hälsosamtal och provtagning. SINU funktionen inrättades 2006 genom ett samarbetsprojekt mellan skolläkare i några olika stadsdelar som hade uppmärksammat att det tidigare var många barn som uteblev från de erbjudna undersökningarna. Antalet nyanlända barn varierar kraftigt över tid. Under en projektuppföljningsperiod på tre månader, hösten 2007 skrevs 154 barn in i Malmö stads skolor, dvs. cirka 50 elever/ månad. Sex av barnen bedömdes behöva akut remiss till sjukvården på grund av misstanke om smittsam sjukdom eller påverkat allmäntillstånd vid undersökning hos SINU. Nio av barnen medicinerade regelbundet på grund av kronisk sjukdom. Individuell vacccinationsplanering utförs av skolläkare för alla nyanlända barn. Ensamkommande barn Antalet ensamkommande barn, < 16 års ålder, som behöver skolgång i Malmö är för närvarande lågt men varierar kraftigt över tid. Västra Kanalskolan tar emot barn i grundskoleåldern. Till Västra Kanalskolan är en skolläkare (Stadsdel Kirsebergs skolläkare), skolsköterska och skolpsykolog knutna. Under perioder med hög elevbeläggning krävs ett mycket omfattande elevhälsoarbete omkring både fysiska och psykiska hälsoproblem och samarbete med sjukhusets team för krigs och tortyrskadade (TKT). Symtom på posttraumatisk stress ör oerhört vanliga. En väl fungerande och strukturerad skoldag och ett väl bemannat elevhälsoteam har visat sig vara mycket betydelsefullt för dessa barn. Under våren 2011 gjorde en läkarstudent ett examensarbete vid Lunds universitet (Hur fungerar tuberkulosscreeningen av Malmös nyanlända skolbarn? Celestina Wiberg, 2011). Resultaten visade att screening för tbc och primär hälsoundersökning bland nyanlända barn fungerar väl genom detta remitteringssystem via samarbete mellan kommunen och primärvården. En övervägande majoritet av de asylsökande barnen genomgår numera hälsoundersökningen. Screening för tuberkulos och hälsoundersökning av nyanlända barn som inte är asylsökande behöver däremot ses över. Wibergs studie visade att de fall av latent tuberkulos som identifierades under den studerade tidsperioden inte var asylsökande utan anknytningsfall eller nyanlända från annat EU-land. I Malmö stads skolhälsovårdsorganisation finns i dagsläget inte kompetens, resurser eller uppdrag att utföra PPD-testning (tuberkulinprov). Dessa barn remitteras därför av skolläkare eller SINU till Flyktinghälsan för undersökning som sedan debiterar respektive rektorsområde där eleven är inskriven. 15

16 Familjehemsplacerade barn En central aspekt av familjehemsvården är barnens hälsa. I en nyligen genomförd studie i Malmö visar resultaten att de familjehemsplacerade barnens fysiska hälsa är eftersatt i flera avseenden (Kling, S, 2010, Fosterbarns Hälsa. Det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö.). I materialet indikeras därtill en hög nivå av psykisk ohälsa bland barnen samt sämre uppföljning av tandhälsan. Även socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa brister, och tillika kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården. Den 15 september 2008 fanns det i Malmö 223 barn som var placerade i familjehem sedan minst 3 månader tillbaka och där vårdnaden inte hade flyttats över till fosterföräldrarna. Mer än vart tionde barn hade inte gjort något ordinarie hälsobesök i de lägre skolåldrarna i skolhälsovården. I klass 4 var andelen barn som inte hade gjort hälsobesök 13 %, respektive 17 % i klass 7-8. Andelen barn som i genomsnitt inte deltagit i planerade hälsobesök var i ett kontrollmaterial 3-5%. Syn- och hörselundersökning erbjuds i Malmö alla barn under skolår F-klass/klass 1. Det är mycket ovanligt, färre än ett barn per klass i lokalt kontrollmaterial, att detta inte blir utfört hos de barn som har en regelbunden skolgång. Hos cirka 10% av barnen i familjehemsvård saknades uppgift om att syn- och hörselundersökning blivit utförd i F-klass/klass 1. Även vaccinationstäckningen i skolan var betydligt lägre i fosterbarnsgruppen, 85%, jämfört med lokala kontroller där 95% vaccinerats enligt gällande basprogram. I datamaterialet fanns klara indikationer på hög nivå av psykisk ohälsa hos fosterbarnen. Vart femte fosterbarn uppgavs ha koncentrationssvårigheter vid hälsobesök i F-klass/klass 1. Hos nästan 40% av barnen fanns uppgifter i skolan att barnet hade eller hade haft kontakt med barnpsykiatrisk klinik (BUP). Tandvårdsrädsla och andra tandbehandlingsproblem visade sig vara betydligt vanligare hos fosterbarnen jämfört med en kontrollgrupp. Barnens skolresultat var i regel inte tillgängliga, varken för socialtjänsten eller för hälsovården. På grund av bristfällig dokumentation i journalhandlingarna kunde inte någon heltäckande bild av fosterbarnens hälsa genereras i projektet men klara indikationer gavs om en hög nivå av psykisk ohälsa. BBIC (Barnets Behov i Centrum). Skolhälsovården har på olika sätt varit involverad i metodutveckling omkring de bedömningar och den uppföljning som utförs i samband med placering. Som ett led i detta arbete har 121 barn som är aktuella för social utredning i Skåne undersökts. Vid hälsoundersökning behövde drygt hälften av dessa barn vidare remiss för somatisk eller psykiatrisk vård. Fortsatt utvecklingsarbete pågår i Malmö stad omkring de skolbarn som av olika skäl är i behov av samhällsvård, inte minst ur utbildnings- och elevhälsosynpunkt. I Malmö pågår för närvarande flertalet satsningar på att utveckla socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn. Utredning, dokumentation samt uppföljning av insatser är föremål för översyn och förbättringsåtgärder. Detta genomförs som ett led i stadens implementering av 16

17 Barnen på Mosippan hemlösa barn Sedan flera år tillbaka har skol- barn- och tandhälsovården i Malmö samarbetat omkring de barn som av socialtjänsten har placerats på Mosippan. Mosippan är ett bostadsområde som ligger i utkanten av Kirsebergs stadsdel i Malmö, utanför vanlig bostadsbebyggelse. Bostäderna är genomgångsboende för barnfamiljer som bott i Sverige mindre än tre år. Mosippan tillhör Sociala Resursförvaltningen och är kommungemensamma bostäder. Detta innebär att familjerna oftast har bott i annan bostad en tid efter ankomst till Sverige och före inflyttning till Mosippan. I bostadsområdet finns för närvarande cirka 70 barn i olika åldrar, de flesta i skolåldern. Detta utgör cirka en tredjedel av alla hemlösa barn i Malmö stad. År 2010 har hälsovården i Malmö stad och Region Skåne kartlagt barnen på Mosippans behov av hälsovård och potentiella hinder för att delta i de reguljära hälsoövervakningsprogrammen. Detta har möjliggjorts med medel och stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Projektet utfördes av en skolsköterska och en distriktssköterska från BVC (Färjh.M., Palmer.M.) Barnens utsatta situation beskrivs utifrån att flera familjer lever med låg socioekonomisk status. Detta leder till utanförskap med stora hälsorisker. Barnen påverkas också i stor grad av familjernas levnadssituation med låg utbildning, maktlöshet och föräldrarnas hälsobekymmer. På grund av den utsatta situationen som flera barn i dessa familjer befinner sig i blir det svårt för föräldrarna att förstå de rutiner och struktur som flera myndigheter arbetar utifrån. Detta leder till att föräldrarna inte kan ta till sig de resurser och tjänster som hälso- och sjukvården samt socialtjänsten erbjuder. Inom skolhälsovården skapas vid behov individuella program för elever som av mediciniska skäl kan behöva mer långsiktig medicinisk uppföljning och tätare bevakning än vad basprogrammet anger. Under projektets tid har samtliga 55 barn på Mosippan som är i skolåldern, undersökts och bedömts av skolsköterska i skolhälsovården. Därefter har 30 av dessa barn haft skolläkarbesök. Läkarbesöken har resulterat i ett stort antal remisser till specialistsjukvården för fortsatt uppföljning och utredning av olika hälsoproblem. Slutrapporten från arbetet på Mosippan kommer att diskuteras i projektets styrgrupp under mars Erfarenheter från skolhälsovården visar att det var möjligt att ge de hemlösa barnen på Mosippan hälsovård utifrån deras behov. Arbetssättet planeras att utvidgas till att omfatta alla hemlösa barn i Malmö under läsåret 2012/2013. Socialtjänsten, Invandrarservice, hälso- och sjukvård, tandhälsovård, skolan och frivilligorganisationer m.fl. aktörer är involverade. Alla myndigheter är experter inom sitt område men har oftast liten eller ingen insyn i de andra myndigheternas ansvarsområden. Genom att öka kunskap hos myndigheterna om varandra kan detta utmynna i en ökad förståelse för varandras arbete men även den utsatta situation som barnen i familjerna på Mosippan befinner sig i. Kunskaper om vilka insatser olika myndigheter kan bidra med har av projektledaren Alka Khanna sammanställts i en rapport (2012) och en Informationsbroschyr i samarbete med myndigheterna. Informationsbroschyren vänder sig till myndigheter och frivilligorganisationer som arbetar med familjerna på Mosippan. Här hittar man också information om dessa myndigheter och deras ansvarsområden. 17

18 Medicinsk utredning inför ansökan om särskola medicinskt utlåtande I samband med en revision av verksamheten inom Särskolans resursteam har brister i handläggning och utredning av mottagande av elever i grundsärskolan konstaterats. Man har även sett brister i hanteringen av handlingar. Den initiala bedömningen är att merparten av de utredningar som ligger till grund för beslut om grundsärskola behöver ses över. Bland annat har man identifierat kvalitativa brister i de medicinska, sociala och pedagogiska bedömningarna. Särskolans resursteams bedömning är att cirka 200 medicinska, 300 sociala och 20 pedagogiska utredningar behöver göras, eller göras om, för de barn som nu är aktuella inom grundsärskolan. Särskolans resursteam jobbar också med att ta fram riktlinjer för medicinska utredningar inom skolhälsovården. Särskolan är en skolform som erbjuds elever som inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål beroende på att de har en utvecklingsstörning (cirka 2 %). Även barn med autism eller autismliknade tillstånd och samtidigt ett begåvningshandikapp, eller barn som fått ett betydande bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, kan beviljas särskola när de inte kan nå de kunskapsmål som gäller för grundskolan. Om inte nämnda förutsättningar är uppfyllda ska eleven stanna kvar i grundskolan och få stöd där. framföra en diskussion, i de fall där en specifik medicinsk orsak påvisats, för att beskriva vad denna kan innebära för barnets fortsatta utveckling informera om det föreligger hjärnskada till följd av yttre våld eller kroppslig sjukdom ge information om alternativa eller adderande diagnoser som kan förklara barnets svårigheter, t ex uppmärksamhetsstörning eller autismspektrumstörning Under våren 2012 kommer skolläkarna att kompetensutveckla genom fortbildning med ambition att under nästa läsår förbättra såväl hälsovård som utredning av barn med kognitiva svårigheter inom den medicinska elevhälsan i Malmö stad. Under år 2012 kommer skolläkarna i Malmö stad att genomföra förnyade medicinska bedömningar av ett stort antal barn, som i dagsläget har placering i särskolan. Före 2012 har inte någon skolläkare eller medicinsk kompetens varit knuten till resursteamet i Malmö stad. Skolhälsovården samarbetar nu med Barnhabiliteringens läkare i samband med utredningarna och samordnande verksamhetschefen för skolhälsovården (BoU-chefen Fosie SDF) har ordnat tillgång till kontinuerlig handledning för skolläkarna från extern barnneurolog. Det medicinska utlåtandet ska förmedla en bred bild av barnets hälsa förevisa att en bedömning eller utredning har utförts av eventuella tänkbara medicinska orsaksfaktorer som kan förklara varför eleven inte uppnår målen för godkänt enligt skollagen 18

19 Referenser Hagquist C (2011). Ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige? Socialmedicinsk tidskrift 6/2011 Kling S (2011). Fosterbarns Hälsa det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö. Nationella folkhälsokommittén (2000), Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan, Slutbetänkande, SOU 2000:91 Malmö stads välfärdsredovisning (2010) dd31FC4FqSQ2C604C5.pdf Skolverket (2010). Socialstyrelsen (2002). Skolhälsovården i tio kommuner i Sydsverige. Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Attachments/10467/ _ x.pdf Socialstyrelsen (2010). Social Rapport. Socialstyrelsen (2011). Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa en kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning, Wiberg C (2011). Nytänkande i vården - examensarbete med vårdperspektiv, Lunds Universitet. utbildning/aaterkommande_arrangemang/nytaenkande_i_vaarden_examensarbete_med_vaardperspektiv/program 19

20 20 Bilaga

21

22

23

24 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är en oberoende kommission med upp drag från Malmö stad att ta fram mål och strategier för att minska skillnader i hälsa. Läs mer på och