Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden
|
|
- Gun Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Martin Brothén Andelen väljare som instämmer i Valundersökningens påståendefråga om att de som sitter i riksdagen och beslutar [inte tar] mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker har ökat från 46 procent 1968 till 68 procent efter 2002 års val. Under en 30-årsperiod har alltså politikerförtroendet minskat påtagligt i Sverige. Förtroendet för institutionen riksdagen har följt samma utveckling. 2 Sett till den tidsperiod som kan överblickas genom SOM-institutets mätningar från 1986 har förtroendet för riksdagen kunnat delas in i två tydliga perioder. Den första, fram till 1996, kännetecknas av nedgång och ett fallande förtroende för riksdagen. Bottenåret 1996 hade 18 procent av svarspersonerna ett stort eller ganska stort förtroende för riksdagen. Därefter har förtroendet ökat något. En särskilt tydlig ökning av förtroendet för riksdagen kunde utläsas efter terrorhösten Också valåret 2002 ökade förtroendet något i enlighet med den elektorala cykeln; förtroendet för riksdagen ökar under valåren. En intressant fråga är hur förtroendet för riksdagen har utvecklats under den senaste mandatperioden. Kapitlet är avsett att besvara tre frågeställningar. För det första undersöks vilket förtroende riksdagen åtnjuter bland svenska medborgare. Resultaten kan ställas mot ett jämförelsematerial som går tillbaka till För det andra kommer medborgarnas bedömning av hur riksdagen sköter sina funktioner att undersökas. Analysen kommer att baseras på ett material som jämför medborgarbedömningar i början och slutet av mandatperioden. Vidare kommer medborgarnas bedömning av riksdagens och riksdagsledamöternas arbete att kunna utvärderas utifrån en ny fråga som ställts i 2005 års SOM-undersökning om hur svarspersonerna anser att riksdagen sköter sitt arbete. Frågan är direkt jämförbar med en fråga om hur svarspersonerna bedömer regeringens arbete. En tredje fråga som besvaras i kapitlet är vilket samband som finns mellan bedömningar av riksdagens arbete och förtroendet för institutionen riksdagen. Förtroendet för riksdagen Förtroendet för riksdagen uppgick valåret 2002 till den högsta nivån sedan bottenåret Ökningen mellan 1996 och 2002 var tydlig; andelen medborgare med förtroende för riksdagen steg från 18 procent till 34 procent. Valår som 2002 är dock speciella. Mot bakgrund av den elektorala cykeln var en nedgång i förtroendet väntad Nedgången 2003 följdes dock av ytterligare en nedgång
2 Martin Brothén Medborgarnas förtroende för riksdagen redovisas i tabell 1 och figur 1. 4 I tabellen redovisas utvecklingen mellan 1986 och Av redovisningen framgår hur svarspersonerna fördelar sig på fem alternativa svarsmöjligheter och hur andelen svarspersoner med stort förtroende minus andelen svarspersoner med litet förtroende (förtroendebalans) har varierat under samma period. Figuren åskådliggör tabellens resultat genom att visa hur andelen personer med mycket eller ganska stort förtroende har utvecklats under den aktuella tidsperioden. Tabell 1 Förtroendet för riksdagen (procent, förtroendebalans) Varken stort För- Mycket Ganska eller Ganska Mycket troende- Antal stort stort litet litet litet Summa balans personer ) Differens Kommentar: 1) Mittenalternativet varken stort eller litet förtroende fanns inte med i 1987 års undersökning. Resultaten avser svenska medborgare mellan 15 och 75 år. Frågeformulering: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: SOM-undersökningarna
3 Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Figur 1 Förtroendet för riksdagen (andel mycket eller ganska stort förtroende) Procent valår valår valår valår valår Kommentar: MedieAkademins/TNS Gallup AB:s mätning omfattar år telefonintervjuer (slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 74 år) under perioden den 28 oktober till den 14 november Procenttalen är beräknade bland personer som besvarat förtroendefrågorna (Holmberg, S. & Weibull, L., MedieAkademins förtroendebarometer 2005). MedieAkademins frågeformulering löd: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande institutioner och verksamheter sköter sitt arbete? Källa: SOM-undersökningarna och MedieAkademin Förtroendet för politiker, partier och riksdagen har inte bara varit avtagande under en 30-årsperiod. Också utvecklingen under mandatperioden från valet 2002 har varit tydligt nedåtgående. Nedgången i förtroendet 2003 kan tillskrivas den elektorala cykeln. Redan resultatet för hösten 2004 tyder däremot på ett trendbrott från den uppgång som kunde konstateras efter terrorhösten Förtroendet för riksdagen 2005 är ytterligare något lägre (22 procent). Under mandatperioden har förtroendet sjunkit från 34 till 22 procent. Innebörden av denna nedgång är dramatisk. Förtroendenivåerna är nu nere på lika låga nivåer som under krisåren i mitten av 1990-talet. Endast tre gånger tidigare i SOM-institutets långa mätserie har en lägre andel med förtroende för riksdagen kunnat uppmätas: 1997 (21 procent), 1993 (20 procent) och 1996 (18 procent). 169
4 Martin Brothén Bedömningen av riksdagens arbete Det finns ett sedan tidigare konstaterat samband mellan politikerförtroende och politikens spelregler. Forskare har kunnat visa att politikerförtroendet är högre i länder med majoritetsvalsystem än i länder med proportionella valsystem, högre i länder med parlamentariska system än i länder med presidentsystem och högre i länder med få partier än i länder med många partier. 5 Politikermisstron tillskrivs brister i det politiska systemets utformning. Enligt synsättet, även framfört av Olof Petersson, skulle utformningen av det politiska systemet och dess funktioner kunna påverka graden av förtroende hos medborgarna. 6 I det följande kommer vi att undersöka om allmänhetens låga förtroende för politik, partier och politiker kan kopplas till de institutionella (konstitutionella) formerna för det politiska systemet. Applicerat på riksdagen är förväntningen att ett lågt förtroende för riksdagen skulle kunna härledas till faktiska eller upplevda brister i institutionen riksdagen och dess sätt att fungera. Hur medborgare bedömer att riksdagen och ledamöterna hanterar sina egna uppgifter antas därmed påverka förtroendet för riksdagen. Ett samband skulle därför kunna förväntas mellan medborgarnas bedömningar av hur riksdagen och dess ledamöter sköter sina uppgifter och vilket förtroende som riksdagen åtnjuter. Ur konstitutionell synvinkel kan riksdagen tillskrivas tre funktioner. Till riksdagen hänförs lagstiftningsmakten, finansmakten och kontrollmakten. 7 Funktionerna framgår av 1 kap. 4 regeringsformen som lyder: Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Ytterligare uppgifter som riksdagen har att hantera och sköta kan utläsas ur litteraturen. 8 De uppgifter och funktioner för riksdagen som kunnat preciseras är följande: fatta avgörande beslut för samhällsutvecklingen, övervaka regeringens arbete, vara central debattarena, förutse framtida problem innan de blir akuta, avspegla åsiktsfördelningen bland väljarna, ta initiativ i frågor som inte tas upp av regeringen samt bevaka utvecklingen inom EU. 9 Utan att göra gällande att dessa uppgifter skulle vara de enda tänkbara eller möjliga betraktas uppräkningen som en indikator på olika uppgifter det är rimligt att riksdagen och dess ledamöter ägnar sig åt. 10 Svarspersonerna har fått bedöma hur bra eller dåligt riksdagen uppfyller de sju uppgifterna. Frågan har varit formulerad på följande sätt: Riksdagen har olika uppgifter. Hur bra eller dåligt anser Du att riksdagen och riksdagens ledamöter uppfyller nedanstående uppgifter? Svarsalternativen har varit: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt och mycket dåligt. 11 Frågan har ställts både i början och slutet av mandatperioden: 2002 och Svarspersonerna har också fått besvara en mer allmän fråga om hur de anser att riksdagen sköter sitt arbete. Den fråga de besvarat har haft följande formulering: Hur tycker Du att riksdagen sköter sin uppgift? Svarsalternativen har varit: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt och mycket dåligt. Samma fråga har i en lång rad år ställts om hur regeringen sköter sin uppgift. 170
5 Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Det är ungefär samma andel som anser att riksdagen sköter sitt arbete bra (26 procent) och som tillskriver riksdagen ett förtroende (25 procent). På samma sätt är det för regeringen; andelen som har förtroende för regeringen är ungefär densamma som säger att regeringen sköter sin uppgift bra (22 respektive 23 procent). Kopplingen är dock något starkare för regeringen (Pearson s r =.73) än för riksdagen (Pearson s r =.67). Det finns också ett starkt samband mellan frågan om hur riksdagen sköter sitt arbete och frågorna om specifika riksdagsuppgifter. I tabell 2 redovisas hur de svarande har bedömt att riksdagen och riksdagsledamöterna sköter olika uppgifter. Tabellen presenterar även ett statistiskt balansmått som väger andelen svarspersoner som svarat mycket eller ganska bra mot andelen som svarat ganska eller mycket dåligt. I tabellen redovisas balansmåtten för både 2002 och Tabell 2 Medborgarnas syn på hur väl riksdagen uppfyller olika uppgifter (procent, balansmått) Varken bra Mycket Ganska eller Ganska Mycket Balans- Balans bra bra dåligt dåligt dåligt Summa mått mått Fatta avgörande beslut för samhällsutvecklingen Övervaka regeringens arbete ±0 +13 Vara central debattarena Förutse framtida problem innan de blir akuta Avspegla åsiktsfördelningen bland väljarna Ta initiativ i frågor som inte tas upp av regeringen Bevaka utvecklingen inom EU ±0 Kommentar: Resultaten bygger enbart på svarspersoner som besvarat alla uppgifter. Frågeformulering: Riksdagen har olika uppgifter. Hur bra eller dåligt anser Du att riksdagen och riksdagens ledamöter uppfyller nedanstående uppgifter? Antalet svarande har varit n=1501 (2002) och n=1471 (2005). Källa: SOM-undersökningarna 2002 och
6 Martin Brothén Tabell 3 Medborgarnas syn på hur väl riksdagen uppfyller olika uppgifter efter partitillhörighet 2002 och 2005 (procent, balansmått) Partitillhörighet Balansmått v s c fp m kd mp alla alla Fatta avgörande beslut för samhällsutvecklingen Övervaka regeringens arbete ±0 Vara central debattarena Förutse framtida problem innan de blir akuta Avspegla åsiktsför delningen bland väljarna Ta initiativ i frågor som inte tas upp av regeringen Bevaka utvecklingen ±0 inom EU Antal intervjuade Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner som svarat att riksdagen uppfyller olika uppgifter mycket eller ganska bra. Resultaten visar också balansmåttet, dvs. andelen mycket eller ganska bra minus andelen ganska eller mycket dåligt (andelen bra minus dåligt). Endast svarspersoner som besvarat alla uppgifter har medtagits i analysen. Frågeformulering: Riksdagen har olika uppgifter. Hur bra eller dåligt anser Du att riksdagen och riksdagens ledamöter uppfyller nedanstående uppgifter? Svarsalternativen har varit: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt och mycket dåligt. Källa: SOM-undersökningarna 2002 och Om endast två av de sju riksdagsuppgifterna är medborgarnas bedömning övervägande positiv. Det gäller uppgifterna att fatta avgörande beslut (+9) och att vara central debattarena (+4). Ytterligare en uppgift får nätt och jämnt godkänt av medborgarna. Det är lika många svarande som tycker att riksdagen sköter uppgiften att övervaka regeringen bra som tycker att riksdagen sköter denna uppgift dåligt (±0). När det gäller övriga fyra uppgifter är däremot andelen svarande som tycker att riksdagen hanterar uppgifterna dåligt större än andelen som tycker att riksdagen hanterar dessa uppgifter bra. Bedömningen blir därmed negativ. Det gäller uppgifterna att bevaka EU-frågorna ( 5), avspegla åsiktsfördelningen bland väljarna ( 13) och att ta initiativ i frågor som inte tas upp av regeringen ( 17). Allra sämst i med- 172
7 Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden borgarnas utvärdering hamnar riksdagen och riksdagsledamöterna dock när det gäller uppgiften att förutse framtida problem innan de blir akuta ( 47). Medborgarnas bedömningar av riksdagen och riksdagens ledamöter har blivit mer negativ under mandatperioden. För varje riksdagsuppgift kan vi se att balansmåttet för medborgarnas bedömningar har minskat. Det återspeglar den allmänt minskade politikertilltro som kunde iakttas i tabell 1. Andelen medborgare som har förtroende för riksdagen har minskat från 34 procent 2002 till 22 procent Det finns en stor, närmast identisk, likhet i rangordningen av vilka uppgifter som riksdagen hanterar bra respektive mindre bra enligt medborgarbedömningarna 2002 och I topp båda åren ligger uppgifterna att fatta avgörande beslut, övervaka regeringen och vara central debattarena. Båda undersökningsåren är också bedömningen påtagligt negativ av hur riksdagen hanterar den initierande funktionen att ta upp frågor som inte tas upp av regeringen och förutse framtidens problem. Sambandet mellan förtroendet för riksdagen och bedömningen av riksdagens funktioner Den för kapitlet styrande utgångspunkten handlar om det rimliga i att förvänta sig att medborgarbedömningar av hur riksdagen hanterar sina uppgifter föregår bedömningen av förtroendet för riksdagen i allmänhet. Den allmänna och generella förtroendebedömningen som medborgarna gör av riksdagen antas i en sådan rationell modell förklaras utifrån den värdering människor gör av hur riksdagen hanterar olika funktioner. 13 En multivariat analys, som beaktar samtliga sju riksdagsuppgifter, gör det möjligt att väga de olika riksdagsuppgifterna mot varandra. Man kan ställa sig frågan vilka av de sju värderingarna som har störst betydelse för människors förtroende för riksdagen. 14 Resultaten av en sådan multivariat analys visar, som i tabell 4, att människors bedömning av hur riksdagen hanterar de sju funktionerna tillsammans bidrar till förklaringen av förtroendet för riksdagen; andelen förklarad varians uppgår till 32 procent. Det är uppenbart att människors uppfattning om hur riksdagen fullgör ett antal olika uppgifter har betydelse för i vilken grad riksdagen tillskrivs något förtroende. Därtill ger analyserna ett tydligt stöd för att människors förtroende för riksdagen bestäms i olika hög grad av synen på hur dessa sju uppgifter uppfylls. Uppfattningen om hur riksdagen sköter vissa uppgifter har större effekt på det allmänna förtroendet för riksdagen än bedömningen av andra uppgifter. Hur riksdagen lyckas med uppgiften att fatta de stora samhällsavgörande besluten utgör det enskilt viktigaste bedömningskriteriet för förtroendet för riksdagen. Stabiliteten i olika undersökningar är dessutom påfallande stor; undersökningsresultaten har kunnat upprepas med nästan identiska resultat 1998, 2002 och
8 Martin Brothén Tabell 4 Förklaringsfaktorer till människors uppgivna förtroende för riksdagen (ostandardiserade regressionskoefficienter) b Förklaringsfaktor Bivariat Multivariat Fatta avgörande beslut för samhällsutvecklingen.61 *.38 * Övervaka regeringens arbete.53 *.18 * Vara central debattarena.42 *.04 Förutse framtida problem innan de blir akuta.42 *.06 *** Avspegla åsiktsfördelningen bland väljarna.42 *.13 * Ta initiativ i frågor som inte tas upp av regeringen.40 *.01 Bevaka utvecklingen inom EU.35 *.07 ** Konstant.19 * Förklarad varians (R2) -.32 Antal intervjuade Kommentar: Förtroendet för riksdagen har mätts med en femgradig skala från 0 ( mycket litet förtroende ) till 4 ( mycket stort förtroende ). I analysen ingår svarspersoner som har svarat med mittenalternativet varken stort eller litet förtroende (värdet 2 på skalan). B-värdena i tabellen kan utläsas som den förändring i svarspersonernas bedömning av förtroendet för riksdagen (på en skala från 0 4) som vi får om svarspersonen går från värdet 0 till 4 på den aktuella förklaringsfaktorn. Av tabellen kan således utläsas att förtroendet för riksdagen är 0.38 skalsteg högre för en svarsperson som tycker att riksdagen sköter uppgiften att fatta avgörande beslut för samhällsutvecklingen mycket bra (4) än en svarsperson som tycker att riksdagen sköter den uppgiften mycket dåligt (0) om allting annat hålls konstant (ceteris paribus) i modellen. * p<.01; ** p<.05; *** p<.10. Källa: SOM-undersökningen Vägen framåt Den kanske viktigaste slutsatsen av kapitlet är att riksdagsledamöter och kandidater till riksdagen går in i en valrörelse där förtroendet för riksdagen ligger på historiskt låga nivåer. I de många möten som väntar i valrörelse mellan väljare och kandidater är det en inte oviktig uppgift att känna till och hantera. Om förtroendet för varumärket, i det här fallet riksdagen och riksdagsledamöterna, brister står budbäraren inför en utmaning. Det är alltid lättare att framföra sitt budskap, sälja sin produkt eller lansera sin nyhet inför en publik som har förtroende för budbäraren än för en publik med bristande tilltro. 174
9 Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden En annan viktig slutsats är att spelregler och institutionens arbetsformer har betydelse för hur den upplevs av omgivningen. Det finns en tydlig koppling mellan de bedömningar som görs av hur riksdagen och ledamöterna hanterar olika arbetsuppgifter och vilket förtroende som tillskrivs institutionen. Medborgare som är nöjda med hur riksdagen hanterar sina konstitutionella uppgifter tillhör också de personer som tillskriver riksdagen den högsta tilltron. Hur riksdagen utvecklar de egna arbetsformerna är således inte oviktigt, och det är säkert mot den bakgrunden som riksdagen bara sedan 1990-talets början genomfört inte mindre än tre större utredningar om riksdagens arbetsformer. 15 Resultaten har dock inte varit helt lyckade hittills om vi bara ser till förtroendet för riksdagen. Förtroendet för riksdagen ökar inte. Det minskar. Noter 1 Detta kapitel utgör en delrapport inom ramen för forskningsprojektet Bilder av riksdagen medborgare och riksdagsledamöter i den representativa demokratin som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. 2 Holmberg och Oscarsson Brothén 2005a. 4 Resultaten baseras på en frågeformulering med följande lydelse: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Svarsalternativen har varit: mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. Frågan om förtroendet för olika samhällsinstitutioner har ställts i SOM-undersökningarna sedan Urvalet för undersökningen hösten 2004 har bestått av personer i hela Sverige i åldrarna år. Urvalet för undersökningarna har varierat något under tidsperioden För att uppnå jämförbarhet för hela mätserien från 1986 och framåt ingår endast svarspersoner som är svenska medborgare och som är mellan 15 och 75 år. I 1998 års undersökning saknas 15-åringarna helt. 5 Norris 1999:232 f. 6 Petersson 1997, jfr Petersson 1999:108; Mattson & Petersson 2003:25 f. 7 Holmberg & Stjernquist 1980:29 f. och Se Brothén 2005b:19 ff. 9 Se 10 kap. 6 regeringsformen: Regeringen skall fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Se även 10 kap. riksdagsordningen: Behandlingen av frågor i Europeiska unionen. 175
10 Martin Brothén 10 Det skulle kunna diskuteras om inte en åttonde uppgift skulle kunna utläsas i 4 kap. 16 riksdagsordningen vari stadgas följande: I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 6 med tillhörande tillläggsbestämmelser. Denna uppgift har ansetts vara mindre väl känd bland medborgarna och har därför inte ingått i frågeformuläret till svarspersonerna i SOM-undersökningen. Däremot har riksdagsledamöterna själva tillfrågats om denna uppgift i Riksdagsenkät Urvalet har bestått av personer i hela Sverige i åldrarna år. 12 Frågan har också ställts i 1998 års SOM-undersökning och i enkätundersökningar med samtliga riksdagsledamöter vid flera tillfällen, bl.a och 2002 (Brothén 1999; Brothén 2003; Brothén 2005b). 13 Läsaren bör ha i åtanke att förhållandet skulle kunna vara det motsatta: Människors allmänna bedömning av förtroendet för riksdagen färgar av sig på bedömningen av hur riksdagen sköter olika konkreta uppgifter. 14 I analysen har bedömningen av de sju riksdagsuppgifterna medtagits som tänkbara förklaringsfaktorer till förtroendet för riksdagen. Bedömningen av dessa sju uppgifter ses som oberoende variabler och kan i den multivariata regressionsanalysen variera mellan värdena 0 ( mycket dåligt ) och 4 ( mycket bra ). Den beroende variabeln förtroendet för riksdagen kan inta värden mellan 0 ( mycket litet förtroende ) och 4 ( mycket stort förtroende ). Svarspersoner som svarat med mittenalternativen varken bra eller dåligt respektive varken stort eller litet förtroende har medtagits i denna analys och har i båda fallen givits värdet 2. Analysen görs därefter på ostandardiserade regressionskoefficienter avseende både bivariata regressionsanalyser med respektive förklaringsfaktor och en multivariat regressionsanalys med samtliga förklaringsfaktorer. 15 Riksdagsutredningen (1993), 1998 års Riksdagskommitté (2001) och 2002 års Riksdagskommitté (2005). 176
11 Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Referenser Brothén, M. (1999) Stigande förtroende för riksdagen under valår, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ljusnande framtid, SOM-undersökningen 1998, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Brothén, M. (2003) Riksdagens starka och svaga sidor, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Fåfängans marknad, SOM-undersökningen 2002, Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Brothén, M. (2005a) Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Lyckan kommer, lyckan går trettio kapitel om politik, medier och samhälle, SOM-undersökningen 2004, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Brothén, M. (2005b) Riksdagens starka och svaga sidor, i Riksdagskommittén, Riksdagen i en ny tid sex rapporter till 2002 års riksdagskommitté, Framställning till riksdagen 2005/06:RS3, Stockholm: Sveriges riksdag. Holmberg, E. & Stjernquist, N. (1980) Grundlagarna med tillhörande författningar, Stockholm: P A Norstedt & Söners förlag. Holmberg, S. & Oscarsson, H. (2004) Väljare Svenskt väljarbeteende under 50 år, Stockholm: Norstedts juridik. Mattson, I. & Petersson, O. (red.) (2003) Svensk författningspolitik, Stockholm: SNS Förlag. Norris, P. (ed.) (1999) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance, Oxford: Oxford University Press. Petersson, O. (1997) Politiker orsakar demokratikris, DN Debatt, Dagens Nyheter, 19 oktober 1997, Stockholm: Dagens Nyheter. Petersson, O. (1999) Samhällskonsten, Stockholm: SNS Förlag. Riksdagskommittén (2001) Riksdagen inför 2000-talet, Stockholm: Sveriges riksdag. Riksdagskommittén (2005) Riksdagen i en ny tid, Stockholm: Sveriges riksdag. Riksdagsutredningen (1993) Reformera riksdagsarbetet, Stockholm: Sveriges riksdag. 177
12
RIKSDAGENS STARKA OCH SVAGA SIDOR
Riksdagens starka och svaga sidor RIKSDAGENS STARKA OCH SVAGA SIDOR MARTIN BROTHÉN B risten på förtroende för politiker, partier och nationella parlament utgör ett stort samhälleligt problem i västerländska
Läs merSTIGANDE FÖRTROENDE FÖR RIKSDAGEN UNDER VALÅR 1
STIGANDE FÖRTROENDE FÖR RIKSDAGEN UNDER VALÅR 1 MARTIN BROTHÉN Det minskande förtroendet för politiker, partier och nationella parlament har på senare år fått stor uppmärksamhet i samhällsvetenskaplig
Läs merRiksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån
Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen RIKSDAGSLEDAMÖTERNA, VALKRETSEN OCH RIKSDAGEN 1 MARTIN BROTHÉN Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån statsvetenskapliga
Läs merMedborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige
Medborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige 1996-2006 Medborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige 1996 2006 1 Martin Brothén M isstron mot politiker och politiska institutioner
Läs merRiksdagens besökare. Martin Brothén
Riksdagens besökare Riksdagens besökare Martin Brothén Riksdagen och dess ledamöter tar emot en ständig ström av besökare alltifrån välförberedda lobbyister till partiavdelningar och skolklasser från hela
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Läs merFörtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2007
FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2010
FÖRTROENDE- BAROMETER 2010 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 10 november 2010 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2009
FÖRTROENDE- BAROMETER 2009 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 25 november 2009 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merFolkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON
Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2004 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG
FÖRTROENDE- BAROMETER 2004 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 7 december 2004. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merVad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull
Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 15 16-06-10 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-15 (procent)
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor 1979- Per Hedberg Report 12:3 Swedish National Election Studies Program Department
Läs merViS. Vetenskapen i Samhället
Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull Mars 2007 ViS Vetenskapen i Samhället Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986 genomförs
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2011
Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor
Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merSKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Läs merSOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg
SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska Valforskningsprogrammet
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell
Läs merSOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merSOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Läs merInstitutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom
Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit INSTITUTIONSPERSPEKTIVET: Att åtnjuta förtroende INDIVIDPERSPEKTIVET:
Läs merÄldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen
Äldre i samhället En rapport av SOM-institutet Sören Holmberg Mette Anthonsen Lennart Weibull Christina Ribbhagen Uppdraget SOM-institutet har av Senior 5 fått i uppdrag att dels analysera relevanta undersökningsdata
Läs merInstitutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull
Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merFÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet
Läs merFörtroendebarometer 2011
Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs mer193 genomförda intervjuer. Svarsfrekvens 55%. Fältperiod: till
Novus undersökning riksdagsledamöter avsnitt 2 Undersökningen är ett samarbete mellan främst Torbjörn Sjöström och Jan Scherman, med syfte att presenteras i en SVT dokumentär. Målgrupp: Sveriges riksdagsledamöter
Läs merMonarkins ställning i Sverige
2009-04-14 CEFOS Monarkins ställning i Sverige 1976-1995 2008-2009 Lennart Nilsson Tabell 1 Svenska folkets inställning till att införa republik i Sverige 1976 (VU) och 2003 och 2005 (SOM), procent Valundersökning
Läs merSamhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.
Samhällsförtroende Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten
Läs merInstitutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att
Läs merSOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986
Läs merFörtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]
Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 14 15-05-24 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-14 (procent)
Läs merPOLITIKERPOPULARITET
Politikerpopularitet POLITIKERPOPULARITET SÖREN HOLMBERG V i vet från flera års SOM-mätningar att förtroende för partier och politiska institutioner ökar något under valår för att sedan åter minska under
Läs merSOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merI KONTAKT MED RIKSDAGEN
I kontakt med riksdagen I KONTAKT MED RIKSDAGEN MARTIN BROTHÉN T eorier om representation och representativ demo krati har en sak gemensamt. Relationen mellan representanter och representerade ut gör kärnan
Läs merDen årliga förtroendemätningen
Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet
Läs merI kontakt med riksdagen
I kontakt med riksdagen I kontakt med riksdagen Martin Brothén och Sören Holmberg K ontakt är något positivt. Det bygger förtroende och stöd. Åtminstone tror politikens kampanjmakare att det är så. Telefonuppringningar,
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,
Läs merValens mobiliserande kraft
Valens mobiliserande kraft Valens mobiliserande kraft Jesper Strömbäck och Bengt Johansson D e allmänna valen brukar ofta kallas för demokratins högtidsstund. Det finns det också goda skäl att göra. Både
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen
Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merSvenskarnas samhällsförtroende
Svenskarnas samhällsförtroende Sören Holmberg & Lennart Weibull SOM-institutet Göteborgs universitet Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Öppenhet Empati Värdegrund Närhet
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs merSOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]
Åsikter om energi och kärnkraft Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg
Läs merMonarkins ställning i Sverige och förtroendet för kungahuset 1976,
Monarkins ställning i Sverige och förtroendet för kungahuset 1976, 1995-12 Lennart Nilsson SOM-institutet Inställning till förslaget att införa republik i Sverige 1976 (Valundersökningen), 3, 5, -12 (SOM-undersökningarna)
Läs merPOLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING
POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen
Läs merFörtroendet för Säpo
Förtroendet för Säpo 2002 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:06 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merMedborgarna och den offentliga sektorn
Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Resultat från SOM-undersökningen 2010 Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2011:2 ] Tabell 1 Åsikter om kärnkraftens
Läs merFörtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]
Förtroendet för Säpo Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning
Läs merÖverbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige
Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade
Läs merEn majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften.
Kärnkraften en stridsfråga även under 2000-talet? KÄRNKRAFTEN EN STRIDSFRÅGA ÄVEN UNDER 2000-TALET? SÖREN HOLMBERG En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften. Majoriteten
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen
Förtroendet för Riksrevisionen Analyser på grundval av SOM-undersökningarna Stockholm den 6 december 2013 Lennart Weibull Uppläggning Vad är SOM-undersökningen? Några förtroendetrender Synen på Riksrevisionen
Läs merFÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG
FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG 2018-03-22 Medieakademins förtroendebarometer 2018 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merMedborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg
Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober
Läs merFÖRTROENDEBAROMETERN Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag
FÖRTROENDEBAROMETERN 2018 Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag MEDIEAKADEMINS FÖRTROENDEBAROMETER 2018 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts årligen
Läs merFÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG
FÖRTROENDEBAROMETER 17 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG 17-04-06 Medieakademins förtroendebarometer 17 q Medieakademins förtroendebarometer har genomförts
Läs merVad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?
Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Maria Pettersson D en offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ.
Läs merFörtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]
Förtroendet för Säpo Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]
Förtroendet för Riksrevisionen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Läs merUnder det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen
Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,
Läs merFörtroendekurvorna pekar uppåt
Förtroendekurvorna pekar uppåt Förtroendekurvorna pekar uppåt Sören Holmberg och Lennart Weibull När det i den allmänna debatten talas om politiskt förtroende förefaller ofta den självklara utgångspunkten
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning
Läs merSOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen
SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2019 SOM-undersökningen 2018 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merFörtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]
Förtroendet för Finansinspektionen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens
Läs merFÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG
FÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG 2017-04-06 Medieakademins förtroendebarometer 2017 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2009
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2009 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2008 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merSvensk alkoholopinion 2014
Svensk alkoholopinion 2014 Sören Holmberg och Lennart Weibull Skarpö den 8 maj 2015 Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Samhälle Opinion Medier SOM-institutet är en universitetsbaserad
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merFÖRTROENDEBAROMETERN Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag
FÖRTROENDEBAROMETERN 19 Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag MEDIEAKADEMINS FÖRTROENDEBAROMETER 19 Medieakademins förtroendebarometer har genomförts årligen
Läs merValdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2010 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Läs merPOLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA
2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Sören Holmberg och Lennart Weibull F örtroendet för universitet och forskning är högt i Sverige, men är på väg ned. Det är en tendens som kan utläsas SOM-mätningen 2005 i jämförelse med tidigare års mätningar.
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 1987- Per Hedberg Report 12:4 Swedish National Election Studies Program Department of Political Science University
Läs merFörtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]
Förtroendet för Säpo Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende för Säkerhetspolisen,
Läs merSlutsatser och sammanfattning
Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet
Läs merMINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK
Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.
Läs merSå svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Läs mer