Riksdagens besökare. Martin Brothén

Transkript

1 Riksdagens besökare Riksdagens besökare Martin Brothén Riksdagen och dess ledamöter tar emot en ständig ström av besökare alltifrån välförberedda lobbyister till partiavdelningar och skolklasser från hela landet. Det var alltid roligt att kunna visa runt i huset och berätta om riksdagens arbete, och kanske bidrog visningarna av riksdagshuset och informationen om riksdagsarbetet i någon mån till att minska det så kallade politikerföraktet. C itatet är hämtat från statsvetaren och f.d. riksdagsledamoten Björn Molins bok Ingen väg tillbaka (2002). Det är också ett i samhällsvetenskaplig forskning vanligt antagande att kontakter mellan medborgare och folkvalda ökar kunskapen och förståelsen för det politiska systemet. I förlängningen tros förtroendet för politiker och politiska institutioner öka. Medborgare med personliga erfarenheter av politiker och politiska institutioner kan förväntas ha störst politikerförtroende. Personliga möten, personliga relationer eller professionellt baserad erfarenhet av politiker leder dock inte nödvändigtvis till ett tillitsfullt förhållande till de folkvalda. Sambanden har i empirisk forskning visat sig svaga, även om de går i den riktning vi förväntar oss. Det här kapitlet sätter fokus på det specifika mötet mellan väljare och folkvalda. På ett generellt plan granskas antagandet att medborgarnas kontakter med valda representanter och politiska institutioner ökar förtroendet för representanterna och institutionen. Från den generella diskussionen om kontakter mellan väljare och valda görs dock en avgränsning. Vi undersöker i det här kapitlet om kontakter med riksdagsledamöter och besök i riksdagen har något samband med förtroendet för riksdagen som institution. Faktiska beteenden, som kontakter och besök, är svåra att undersöka. I det följande har vi dock möjlighet att utnyttja ett omfattande empiriskt enkätmaterial. Enkättekniken har många fördelar men också en del nackdelar och brister. Risken finns till exempel att respondenterna under- eller överskattar sina kontakter och besök. Vi är dock inte ensamma om dessa svårigheter. Det är ett generellt problem i samhällsvetenskapliga undersökningar att behöva förlita sig på självrapporterade uppgifter för att undersöka beteenden. Två frågeställningar kommer att diskuteras. Den första handlar om utbredningen av kontakterna mellan medborgare och riksdagsledamöter. Vi analyserar ett material som grundar sig på medborgarnas självrapporterade uppgifter. Den andra frågan handlar om medborgarnas besök i Riksdagshuset. Också i det avseendet utnyttjar vi självrapporterade uppgifter från medborgarna. 69

2 Martin Brothén Båda frågeställningarna kan knytas till förtroendet för riksdagen. Vi undersöker sambandet mellan å ena sidan förtroendet för riksdagen och å andra sidan förekomsten av kontakter med riksdagsledamöter respektive besök i Riksdagshuset. Medborgarnas kontakter med riksdagsledamöter och besök i riksdagen Inledningsvis undersöker vi i vilken utsträckning medborgare har kontakter med de valda representanterna i riksdagen. Två antaganden styr förväntningarna på resultaten. Det första antagandet säger att andelen medborgare som uppger sig ha kontakter med riksdagsledamöter är lägre än andelen medborgare som uppger sig ha kontakter med politiker i allmänhet. Från tidigare studier har vi kunskap om att ungefär var tionde medborgare har någon form av politikerkontakt. När det specifikt gäller medborgarkontakter med riksdagsledamöter bör vi därför förvänta oss något lägre nivåer. Det andra antagandet är att politiska kontakter generellt sett är mer omfattande valår jämfört med andra år. Valrörelseaktiviteten bland väljare och valda bör ge utslag i antalet kontakter. Vi bör därför kunna förvänta oss en variation i medborgarnas kontakter som följer en valårscykel. I figur 1 redovisas andelen medborgare som mellan 1998 och 2007 uppger sig ha haft kontakt med någon riksdagsledamot under det senaste året. Vårt antagande om något lägre nivåer än vid kontakter med politiker i allmänhet visar sig stämma. Tidigare undersökningar har visat att omkring var tionde medborgare säger sig ha någon form av kontakt med politiker. Våra resultat visar att det främst är under valår som vi uppmäter en lika stor andel som har kontakter med riksdagsledamöter. Andelen medborgare med någon form av kontakt med någon ledamot i riksdagen är lägre andra år. Andelen medborgare som har kontakter med någon riksdagsledamot skiljer sig åt olika år. Åren 2001, samt 2007 var det som minst 6 och som mest 10 procent av de svarande som uppgav sig ha haft en riksdagskontakt. Valåren 1998, 2002 och 2006 var samma andel 9 till 11 procent. Resultaten känner vi igen som en elektoral cykel som identifierats i fråga om flera politiska beteenden och attityder. 6 Våra förväntningar på resultaten av hur många medborgare som besöker riksdagen under ett år vägleds dels av redovisade resultat om andelen medborgare med kontakter med någon riksdagsledamot, dels av uppgifter om antalet besökare till riksdagen och Riksdagshuset. Någon samlad uppfattning om hur många människor som årligen besöker riksdagen och Riksdagshuset i Stockholm finns inte. Omkring personer besöker riksdagen genom de många grupper som riksdagen tar emot. 7 Till dessa gruppbesök kommer enskilda riksdagsledamöters och tjänstemäns besök samt medverkande och besökare vid riksdagens offentliga utfrågningar. Dessutom tillkommer besökare till kammarens åhörarläktare. 70

3 Riksdagens besökare Figur 1 Medborgarnas kontakter med riksdagsledamöter (procent) Procent valår valår valår År Pearson s r ** +.10** +.09** +.13** +.11** +.08* Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner som uppgivit sig ha haft någon kontakt med någon riksdagsledamot under det senaste året. Sambandsmåttet Pearson s r visar sambandet mellan kontakt med riksdagsledamot och förtroende för riksdagen. Variabeln förtroende för riksdagen gavs värdena förtroende (mycket eller ganska stort förtroende) och ej förtroende (ganska eller mycket litet förtroende). Variabeln kontakt med någon riksdagsledamot gavs värdena kontakt (någon kontakt med någon riksdagsledamot under det senaste året) och ej kontakt (ingen kontakt med någon riksdagsledamot under det senaste året). * p.05, ** p.01. Antalet svarspersoner varierade mellan och Källa: SOM-undersökningarna 1998, För första gången har i SOM-undersökningen ställts en fråga om besök i Sveriges riksdag och Riksdagshuset i Stockholm under de senaste tolv månaderna. 8 Tre olika svarsalternativ gjordes tillgängliga: ja, nej, men tidigare och nej. Av de svarande är det tre procent som uppger sig ha besökt riksdagen under det senaste året. Sett till befolkningsstatistiken motsvarar det en besökssiffra på omkring personer. 9 Resultaten från undersökningen är, som indikerats ovan, svåra att validera. Exakta uppgifter om antalet årliga besökare i riksdagen finns inte. Besökssiffran personer känns något i överkant. Som framgått tidigare är enskilda nivåskattningar svåra att hantera. Vi har att hantera respondenternas eventuella under- eller överskattningar av såväl kontakter som besök. Med tabell 1 kan vi däremot undersöka skillnader mellan olika svarandegrupper i fråga om kontakter med riksdagens ledamöter och besök i Riksdagshuset. 71

4 Martin Brothén Tabell 1 Besök och kontakter med riksdagen (procent) Besökt Sveriges Kontakt med riksdag/riksdagshuset riksdagsledamot under de senaste under de senaste 12 månaderna 12 månaderna Ja Nej, men tidigare Nej Ja Samtliga Kön Man Kvinna Ålder år år år år år år Utbildning Låg Medel Hög Nuvarande familjesituation Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg 0 * 33 * 67 * 11 * Kalmar 0 * 11 * 89 * 7 * Gotland 0 * 75 * 25 * 11 * Blekinge 0 * 14 * 86 * 10 * Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland 4 * 19 * 77 * 15 * Västerbotten Norrbotten Forts. 72

5 Riksdagens besökare Besökt Sveriges Kontakt med riksdag/riksdagshuset riksdagsledamot under de senaste under de senaste 12 månaderna 12 månaderna Ja Nej, men tidigare Nej Ja Stad/landsbygd Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Intresse för politik Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Partitillhörighet Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Kommentar: Resultaten visar andelen svarande som besökt riksdagen under de senaste 12 månaderna, inte besökt riksdagen under de senaste 12 månaderna men tidigare, inte besökt riksdagen samt andelen svarande som haft någon kontakt med någon riksdagsledamot under de senaste 12 månaderna. * Anger att antalet svarande understiger 40. Källa: SOM Vi har förväntningar om att resultaten återspeglar olikheter i resursstyrka hos medborgare. Sociala och ekonomiska faktorer påverkar vilka medborgare som har politikerkontakt. Tidigare forskningsresultat om politiskt deltagande har visat att vi kan vänta oss att det främst är resursstarka grupper som är politiskt aktiva. Det gäller troligen också både specifika kontakter med riksdagsledamöter och besök i Riksdagshuset. Det gör att vi förväntar oss att det huvudsakligen är resursstarka grupper som har kontakter med folkvalda riksdagsledamöter. När det gäller besök i Riksdagshuset har vi anledning att modifiera våra förväntningar något. Vi tror att dessa besök också styrs av resursstyrka. Men vi tror också att både ålder och bostadsort påverkar i hur hög grad människor har besökt riksdagen under det senaste året. Skolklasser utgör en dominerande besöksgrupp för riksdagen, vilket talar för att ålderskategorin år borde vara den som redovisar högst andel riksdagsbesök. Närheten till riksdagen borde också avspegla sig i resultaten för vilka grupper som besöker Riksdagshuset. Personer i Stockholmsregionen har ett försteg här. 73

6 Martin Brothén Andelen män som uppger sig ha haft kontakt med någon riksdagsledamot är högre än motsvarande andel bland kvinnor. Besöksmässigt återfinns inte samma skillnad. Åldersmässigt är det som väntat främst yngre personer som besöker Riksdagshuset. Andelen bland landets gymnasister som gjort ett sådant riksdagsbesök under det senaste året är 8 procent och högre än i någon annan åldersgrupp. Däremot är det inte samma åldersgrupp som redovisar högst andel när det gäller kontakter med riksdagsledamöter. Högst andel uppmäts i åldersgrupperna och år. 10 Utbildningsfaktorn har också en effekt på graden av kontakt med riksdagens ledamöter och besök i Riksdagshuset. Som i många andra studier av politiskt deltagande uppger sig högutbildade i större utsträckning än lågutbildade ha politikerkontakter. Var människor bor tycks dock ha en mindre betydelse för i vilken utsträckning de säger sig ha haft kontakt med någon riksdagsledamot under det senaste året. Däremot påverkar bostadsorten tydligt i vilken utsträckning människor har besökt Riksdagshuset under det senaste året. Högst andelar uppmäts i län som ligger närmast Riksdagshuset. Inget entydigt kan sägas om vilka partisympatisörer som har högst andel som uppger sig ha kontakter med folkvalda riksdagsledamöter eller som har besökt Riksdagshuset. Inget särskilt tyder till exempel på att kontakterna är vanligare bland sympatisörer till stora partier eller partier med folkrörelsekaraktär. Möjligen är det dock signifikativt att det är Centerpartiets väljare som också i denna undersökning uppvisar högst andel med kontakter med någon riksdagsledamot (12 procent). Motsvarande resultat för Centerpartiet har kunnat uppmätas i andra studier. 11 Medborgares intresse för politik har inverkan när det gäller både kontakter och besök. De personer som säger sig ha ett stort intresse för politik uppger sig i tydligt större utsträckning än andra ha kontakter med riksdagsledamöter. Det är också människor med stort intresse för politik som i störst utsträckning redovisar besök i Riksdagshuset. Resultaten är desamma och lika tydliga när vi ser till medborgarnas förtroende för riksdagen. Sambandet mellan kontakter och förtroendebedömning Medborgarnas förtroende för riksdagen redovisas i tabell 2 och figur I tabellen redovisas utvecklingen mellan 1986 och Av redovisningen framgår hur svarspersonerna fördelar sig på fem alternativa svarsmöjligheter och hur andelen svarspersoner med stort förtroende minus andelen svarspersoner med litet förtroende (förtroendebalans) har varierat under samma period. Figuren åskådliggör tabellens resultat genom att visa hur andelen personer med mycket eller ganska stort förtroende har utvecklats under den aktuella tidsperioden. 74

7 Riksdagens besökare Tabell 2 Förtroendet för riksdagen (procent, förtroendebalans) Varken stort För- Mycket Ganska eller Ganska Mycket Summa troende- Antal stort stort litet litet litet procent balans svarande ) Differens Kommentar: 1) Mittenalternativet varken stort eller litet förtroende fanns inte med i 1987 års undersökning. Resultaten avser svenska medborgare mellan 15 och 75 år. Frågeformulering: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: SOM-undersökningarna Förtroendet för riksdagen uppgick valåret 2002 till den högsta nivån sedan bottenåret Ökningen mellan 1996 och 2002 var tydlig; andelen medborgare med förtroende för riksdagen steg från 18 procent till 34 procent. Valår som 2002 är dock speciella. Mot bakgrund av den elektorala cykeln var en nedgång i förtroendet väntad Nedgången 2003 följdes dock av ytterligare nedgångar 2004 och Ökningen i samband med riksdagsvalet hösten 2006 var dramatisk och uppgick till hela 11 procentenheter. Förtroendet nådde därmed nivåer som uppmättes i samband med terrorhösten 2001 och därefter. Nivån nådde dock inte upp till de höga nivåer som uppmättes i seriens början i slutet av 1980-talet. Nedgången i förtroendet 75

8 Martin Brothén 2007 är väntad mot bakgrund av den elektora cykeln. Samtidigt är nedgången relativt begränsad och ungefär lika stor som efter valen 2002 och Figur 2 Förtroendet för riksdagen (andel mycket och ganska stort förtroende) procent valår valår valår valår valår valår år Kommentar: Frågeformulering: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: SOM-undersökningarna Med tvärsnittsdata av den typ som det nu utnyttjade SOM-materialet erbjuder är det svårt att avgöra den kausala ordningen mellan kontakter och förtroende. Det ena förhållandet skulle kunna vara lika troligt som det andra. Är det människor med förtroende för riksdagen som tar, eller låter sig utsättas för, parlamentariska kontakter (graden av förtroende förklarar graden av kontakter) eller är det människor som haft kontakter med riksdagen och dess ledamöter som utvecklar ett förtroende (graden av kontakter förklarar graden av förtroende)? 13 De flesta studier utgår från att människors grad av kontakter med parlamentariker förklarar graden av tillit. 14 Det är också det antagande som vägleder de följande analyserna. De resultat om sambanden mellan kontakter och förtroende som Sören Holmberg redovisat tidigare avser sambanden mellan medborgares politikerkon- 76

9 Riksdagens besökare takter och ett allmänt förtroende för politiker. De gäller således inte specifikt hur medborgarnas kontakter med riksdagsledamöter påverkar förtroendet för riksdagen. Tabell 3 visar sambandet mellan medborgarnas besök i Riksdagshuset respektive kontakter med riksdagsledamöter och vilket förtroende de har för riksdagen. Tabell 3 Förtroende för riksdagen bland personer med olika kontakter med riksdagen (procent) Förtroende för riksdagen Varken För- Mycket Ganska stort eller Ganska Mycket Summa troendestort stort litet litet litet procent balans Besökt Sveriges riksdag/ Riksdagshuset under de senaste 12 månaderna Ja Nej, men tidigare Nej Kontakt med riksdagsledamot under de senaste 12 månaderna Ja Nej Kontakter och förtroende har ett samband. Likaså har besök och förtroende ett samband. Förtroendebalansen är högst bland de som har kontakter respektive har besökt Riksdagshuset. Medborgare som uppger sig ha haft någon kontakt med en riksdagsledamot det senaste året har större förtroende för riksdagen än medborgare utan politikerkontakter. Vi har, som framgick av figur 1, möjlighet att undersöka sambandet under åtta år (1998 respektive ). Andelen medborgare som uppger sig ha ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen är samtliga år högre bland medborgare som har haft någon riksdagskontakt jämfört med medborgare som inte haft någon sådan kontakt. De skillnader som uppmäts går i förväntad riktning. Andelen medborgare med förtroende är högre bland dem som har kontakter jämfört med dem som inte har några kontakter. Sambandsanalyser med hjälp av Pearson s r ger dock ett relativt svagt stöd för hypotesen att människor som har kontakter med riksdagen och dess ledamöter har ett större förtroende för riksdagen än människor utan sådana kontakter. 15 I den mån ett samband kan uppmätas går det förvisso i den riktning vi kunnat förvänta oss, men sambanden är väldigt svaga. Något starkt samband kan vi inte tala om. 77

10 Martin Brothén Sambandet, mätt med korrelationsmåttet Pearson s r, uppgår till +.08 för år De statistiskt signifikanta sambandsmåtten har, som framgår av figur 1, varierat från som lägst +.08 (2007) till som högst +.13 (2005). Sören Holmberg har mot bakgrund av ungefär samma samband (+.10) hänvisat till att människor som har kontakter med partier och politiker också har en generellt sett större politikertilltro. 16 Sambandet mellan att ha besökt Riksdagshuset och förtroende för riksdagen uppgår till +.14 (Pearson s r). 17 Besök och kontakter som en del av den representativa demokratin Relationen mellan väljare och valda utgör kärnan i teorier om representativ demokrati. Kontakter mellan de representerade och representanterna sägs ofta vara en förutsättning för en väl fungerande representativ demokrati. 18 Det är således en central statsvetenskaplig forskningsuppgift att närmare analysera faktiska relationer och kontakter mellan väljare och valda. Inte minst gäller det kontakterna mellan medborgarna och de folkvalda i det nationella parlamentet. Även nationella parlament, som den svenska riksdagen, som har en ambition att stå i medborgarnas tjänst har behov av att veta mer om hur relationen mellan väljare och valda utvecklas. Hur kan parlamentet bidra till att underlätta och utveckla kontakterna mellan folkvalda representanter och väljare? Finns det grupper av medborgare som har färre kontakter med riksdagens ledamöter? Finns det grupper som inte i samma utsträckning som andra besöker riksdagen och Riksdagshuset? Forskningen har hittills varit begränsad om kontakternas utbredning och utseende. Vilka som har besökt Riksdagshuset eller andra politiska församlingar har i det närmaste varit en outforskad statsvetenskaplig fråga. Inte heller riksdagen har några exakta uppgifter om antalet besökare. Däremot har vissa ansträngningar gjorts att undersöka riksdagens besökare och besökarna på riksdagens webbplats på Internet utifrån olika bakgrundsfaktorer. Utifrån kunskap om att riksdagens besöksgrupper är geografiskt snedfördelade har initiativ tagits till ett resebidrag för skolklasser med långt avstånd till riksdagen. Alldeles tydligt finns det åldersmässiga och geografiska skillnader i vilka medborgare som besöker riksdagen och Riksdagshuset. Sambandet mellan besök och förtroendebedömning är också tydligt. Området är samtidigt tämligen outforskat. Fler studier om riksdagens besöksgrupper skulle kunna initieras. Sådan forskning kan belysa om effekterna av ett besök i riksdagen på politikertilltron ser olika ut i olika grupper. Resultaten från det här kapitlet visar att det finns ett samband mellan å ena sidan förtroende för riksdagen och å andra sidan kontakter med riksdagsledamöter respektive besök i riksdagen och Riksdagshuset. I kontakterna, likväl som i förtroendet för riksdagen, slår en tydlig valårscykel igenom. Det hindrar dock inte att kontakterna mellan valda och väljare också är viktiga under mellanvalsåren. Den representativa demokratin med dess kontakter mellan väljare och valda har en funktion också utanför valåren. 78

11 Riksdagens besökare Noter 1 Det här kapitlet utgör avrapportering för det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade forskningsprojektet Bilder av riksdagen medborgare och riksdagsledamöter i den representativa demokratin. Forskningsprojektet leds av Martin Brothén och Sören Holmberg. Kapitlet utgör också en avrapportering för de av Riksbankens Jubileumsfond finansierade förtroendemätningarna för institutionen riksdagen. Dessa mätningar genomförs av SOM-institutet inom ramen för forskningsprojektet Förtroendet för riksdagen, vilket leds av Martin Brothén och Sören Holmberg. 2 Molin 2002:76. 3 Möller 2000:137. Sören Holmberg skriver i boken Critical Citizens: The correlations tend to be modest (about.10), but the point is clear: people in contact with parties or MPs tend to be more appreciative and trusting of them compared to people without any contacts (Holmberg 1999a:110). 4 För referenser om problem med över- och underskattning i olika typer av samhällsvetenskaplig forskning och hur man vetenskapligt kan hantera självrapporterat beteende, se Brothén 2002:47 f. 5 Gilljam & Holmberg 1995:180 f.; Petersson m.fl. 1998:53 f. 6 Holmberg Uppgift från riksdagens informationsenhet, sektionen för besök och utbildning. 8 I det här avseendet är intresset inte riktat mot de regionala riksdagshörnor som finns på stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå. Där kan medborgare träffa riksdagsledamöter. Sådana kontakter med riksdagsledamöter får anses omfattas av den andra fråga som ställs i SOM-undersökningen. 9 SOM-undersökning 2007 har skickats ut till ett urval medborgare i åldern år. 3,2 procent av de svarande har uppgivit sig ha besökt Riksdagshuset/ Sveriges riksdag under de senaste tolv månaderna. SCB:s befolkningsstatistik ( visar att Sverige den 31 december 2007 hade medborgare i åldern år. 3,2 procent av utgör Jfr Brothén Jfr Brothén Resultaten baseras på en frågeformulering med följande lydelse: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Svarsalternativen har varit: mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet 79

12 Martin Brothén förtroende och mycket litet förtroende. Frågan om förtroendet för olika samhällsinstitutioner har ställts i SOM-undersökningarna sedan Urvalet för SOM-undersökningen hösten 2006 har bestått av cirka personer i hela Sverige i åldern år. Urvalet för undersökningarna har varierat något under tidsperioden För att uppnå jämförbarhet för hela mätserien från 1986 och framåt ingår endast svarspersoner som är svenska medborgare och som är mellan 15 och 75 år. I 1998 års undersökning saknas 15-åringarna helt. 13 Den kausala ordningen skulle möjligen kunna prövas med hjälp av panelstudier. Valundersökningarna erbjuder en begränsad möjlighet att analysera sambandet mellan förtroendet för politiker i allmänhet och kontakter med riksdagsledamöter; dock kan en specifikation till kontakter och förtroende för just riksdagsledamöter inte åstadkommas med dessa undersökningar. 14 Parker & Parker Pearson s r är ett statistiskt korrelationsmått för att studera sambandet mellan två variabler och kan variera från 1,0 (perfekt negativt samband) till +1,0 (perfekt positivt samband). 16 Holmberg 1999a: Vid denna analys dikotomiserades båda variablerna. Variabeln förtroende för riksdagen gavs värdena förtroende (mycket eller ganska stort förtroende) och ej förtroende (ganska eller mycket litet förtroende). Variabeln besökt riksdagshuset gavs värdena besökt (besökt riksdagen under det senaste året eller tidigare) och ej besökt (inte besökt Riksdagshuset). 18 Aberbach m.fl. 1981; Holmberg 1999b, Oscarsson Referenser Aberbach, J. D., Putnam, R. D. & Rockman, B. A. (1981) Bureaucrats and Politicians in Western Democracies, Cambridge: Mass. Harvard University Press. Brothén, M. (2002) I kontakt med omvärlden. Riksdagsledamöterna och internationaliseringen, Stockholm: SNS Förlag. Brothén, M. (2002) I kontakt med riksdagen, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Det våras för politiken, SOM-rapport nr 30, Göteborg: SOM-institutet. Gilljam, M. & Holmberg, S. (1995) Väljarnas val, Stockholm: Norstedts juridik. Holmberg, S. (1994) Partierna tycker vi bäst om i valtider, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Vägval, SOM-undersökningen 1993, SOM-rapport nr 11, Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, S. (1999a) Down and Down We Go. Political Trust in Sweden, I Norris, P. (red.) Critical Citizens. Global Support for Democratic Government, New York: Oxford University Press. 80

13 Riksdagens besökare Holmberg, S. (1999b) Representativ demokrati. Demokratiutredningens skrift nr 24, SOU 1999:64, Stockholm: Fakta info direkt. Molin, B. (2002) Ingen väg tillbaka, Stockholm: Ekerlid. Möller, T. (2000) Politikens meningslöshet. Om misstro, cynism och utanförskap, Stockholm: Liber. Oscarsson, H. (2003) Demokrati i nätverkssamhället, i Oscarsson, H. (red.) Demokratitrender, SOM-rapport nr 32, Göteborg: SOM-institutet. Parker, G. R. & Parker S. L. (1993) Why Do We Trust Our Congressman?, i The Journal of Politics, Vol. 55, No. 2, s Petersson, O., Hermansson, H., Micheletti, M., Teorell, J. & Westholm, A. (1998) Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets rapport 1998, Stockholm: SNS Förlag. 81

14