Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån
|
|
- Ingrid Lovisa Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen RIKSDAGSLEDAMÖTERNA, VALKRETSEN OCH RIKSDAGEN 1 MARTIN BROTHÉN Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån statsvetenskapliga teorier om legitimitet och stöd för demokratin och tidigare genomförda empiriska studier i USA finns det anledning att förvänta sig att medborgare i sina förtroendebedömningar skiljer mellan institutionen och dess enskilda ledamöter. 2 Enligt Pippa Norris skapas legitimitet och stöd för demokratin på olika nivåer. 3 Norris har i sin teoretiska modell i boken Critical Citizens delat in legitimiteten och stödet för demokratin i fem olika nivåer. Hon särskiljer demokratiskt stöd för nationen och samhället (political community), för regimprinciper (regime principles), för hur regimen fungerar (regime performance), för regimens institutioner (regime institutions) och för olika politiska aktörer (political actors). Med regim får i hennes begreppsapparat förstås styrelseskicket i ett samhälle. Därmed handlar stödet för regimprincipen om förtroendet för det styrelseskick som råder i ett specifikt land medan förtroendet för hur regimen fungerar handlar om hur styrelseskicket i praktiken fungerar. Förtroendet för regimens institutioner handlar om vilken tillit som tillskrivs de centrala samhällsinstitutionerna. Den lägsta nivån i Norris indelning avser förtroendet och stödet för de politiska aktörerna i landet. Indelningen i olika förtroendenivåer är enkel; lika enkelt är det däremot inte att åstadkomma invändningsfria operationaliseringar på de olika nivåerna. De två första nivåerna i Norris modell är särskilt svåra att operationalisera på ett godtagbart sätt. 4 Med den följande analysen får vi kunskap om hur stödet för den nivån som handlar om politiska aktörer ser ut i förhållande till förtroendet för institutionen riksdagen. 5 Vi kommer därmed att skilja på förtroendet för riksdagen som institution och förtroendet för de enskilda ledamöter som representerar olika valkretsar. David Easton urskiljde vid mitten av 1960-talet tre nivåer för medborgarnas stöd för demokratin och legitimiteten för det politiska systemet. Han skiljde mellan samhället/nationen, den politiska regimen och centrala politiska aktörer. 6 Med den indelning som Easton gjorde är det de två sistnämnda nivåerna vi kommer att studera i det här kapitlet. Valkretsens betydelse Som väljare i en representativ demokrati som den svenska lägger väljaren i de politiska valen sin röst på partier och partiernas kandidater i den egna valkretsen. In- 85
2 Martin Brothén slaget av personval ökar väljarens fokus på valkretsens kandidater och riksdagsledamöter. Teoretiskt finns således ett stöd för en förväntning om att förtroendet för institutionen riksdagen kan skilja sig från förtroendet för valkretsens representanter. Även för riksdagsledamöterna själva bör det stå klart att medborgarna främst utvärderar partierna och valkretsrepresentanterna snarare än institutionen riksdagen som sådan i själva valhandlingen. Den brittiske parlamentsledamoten Benjamin Disraeli markerade redan i mitten på 1800-talet den stora betydelse valkretsen har för det parlamentariska uppdraget: The country is nothing; it is the constituency you have to deal with. 7 Tendenserna kan förvisso tänkas vara större i Storbritannien än i Sverige, men uttalandet står sig fortfarande, också i Sverige. I den svenska representativa demokratin intar valkretsen en central ställning. 8 I Sverige har valkretsen haft en statsrättsligt stark ställning. Genom valkretsarna tryggas den lokala och regionala representationen i riksdagen. 9 Det är på denna nivå som mycket av kontakterna mellan väljare och valda äger rum. Partiernas distriktsorganisationer är vidare uppbyggda med utgångspunkt i valkretsindelningen och det är inom distriktsorganisationerna som nomineringarna inför till exempel riksdagsvalen sker; från centralt håll finns inga formella möjligheter att påverka nomineringsprocessen. Att valkretsarna har en framskjuten plats i det politiska livet manifesteras inte minst av ledamöternas placering i riksdagens kammare. En annan indikator på detta är förekomsten av ledamöter som är fortsatt aktiva i lokala politiska församlingar i sin hemkommun eller i landstinget. Att enskilda riksdagsledamöter har uppdrag för det egna partiet på lokal eller regional nivå är tämligen vanligt, om än i något minskande utsträckning. 11 Riksdagsledamöter ägnar följaktligen en stor del av sin tid och sin verksamhet åt valkretsen. 12 När ledamöter får tycka till om vad de skulle vilja ägna mer tid åt återkommer valkretsrelaterade arbetsuppgifter. 13 Frågeställning Trots den vikt som den representativa demokratin, i teori och praktik, tillskriver valkretsen har statsvetenskaplig forskning om förtroendet för politiker, partier och nationella parlament oftast varit helt fokuserad på den nationella nivån. Från USA med sitt federala statsskick vet vi dock att förtroendet varierar systematiskt mellan olika nivåer. I undersökningar har ett något högre förtroende kunnat uppmätas för delstatsregeringarna jämfört med förtroendet för den federala regeringen. Även när vi ser på förtroendet för kongressen och delstaternas egna kongressledamöter återfinns en närhetsrelaterad systematik i medborgarnas förtroendebedömningar. De amerikanska samhällsvetarna Seymour Martin Lipset och William Schneider redovisar resultat från undersökningar som visade att andelen medborgare med förtroende för de egna kongressledamöternas insatser var större än andelen medborgare med förtroende för kongressen som helhet
3 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen Den fråga man ställer sig är hur motsvarande förtroendebedömningar ser ut bland svenska medborgare när det gäller förtroendet för riksdagen respektive de egna riksdagsledamöterna i valkretsen. Teoretiskt motiveras en sådan studie av intresset att öka kunskapen om närhetens betydelse för medborgarnas förtroendebedömningar. Valkretsen utgör en viktig länk mellan väljare och valda. Det statsvetenskapligt relevanta problem som bör undersökas är hur förtroendet för den valda institutionen som sådan skiljer sig från förtroendet för valkretsens representanter. Vi börjar med att studera hur förtroendet för institutionen riksdagen har utvecklats. Förtroendet för riksdagen Förtroendet för politiker och partier i Sverige har sjunkit under en 30-årsperiod. Därom råder ingen tvekan. Sören Holmberg och Henrik Oscarsson redovisar i boken Väljare Svenskt väljarbeteende under 50 år hur andelen väljare som instämmer i påståendena de som sitter i riksdagen och beslutar tar inte mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker och partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter har ökat över tid. År 1968 var andelen väljare som instämde i det första påståendet om riksdagen 46 procent. Exakt 30 år senare i riksdagsvalet 1998 uppmättes att 75 procent av väljarna instämde i samma påstående. Misstron mot politiker har således ökat kraftigt i Sverige under perioden I 02 års valundersökning har andelen väljare som instämmer i påståendet sjunkit till 65 procent. Utvecklingen är densamma om vi ser till det andra påståendet om partierna instämde 37 procent av väljarna i detta påstående; 1998 hade andelen stigit till 75 procent. I 02 års undersökning uppgår andelen till 67 procent. Också sett till det analysredskap för att undersöka politikermisstron som introducerades i och med 1988 års valundersökning är tendensen densamma. Då infördes i valundersökningarna en fråga om svarspersonens förtroende för politiker i allmänhet. Utvecklingen av politikermisstron operationaliserat på detta vis är parallell med den längre tidsserien och uppvisade en ökande grad av misstro mellan 1988 och 1998, följt av en nedgång i misstron i samband med 02 års riksdagsval. Valåren är dock speciella. Under valåren bedrivs politiska kampanjer, politiker och kandidater är ute och möter medborgare i större utsträckning än andra år och massmedierna innehåller mer politikrelevant material än annars. Det kan därför finnas anledning att systematiskt studera förtroendet för politiker också mellan valåren. SOM-institutet, med sina årliga mätningar, erbjuder sådana systematiska studier av förtroendet för riksdagen ända tillbaka till Den frågeformulering som undersökningen i kapitlet baseras på lyder: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Svarsalternativen har varit: mycket stort förtroende, ganska 87
4 Martin Brothén stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. 16 Förtroendet för riksdagen, mätt med SOM-institutets förtroendefråga, redovisas i tabell 1 och figur I tabellen redovisas hur förtroendet för riksdagen har utvecklats mellan 1986 och 04. Av redovisningen framgår hur svarspersonerna fördelar sig på de fem alternativa svarsmöjligheterna och hur andelen svarspersoner med stort förtroende minus andelen svarspersoner med litet förtroende (förtroendebalans) har varierat under samma period. Figuren åskådliggör tabellens resultat genom att visa hur andelen personer med mycket eller ganska stort förtroende har utvecklats under den aktuella tidsperioden. Tabell 1 Förtroendet för riksdagen (procent, förtroendebalans) Varken stort För- Mycket Ganska eller Ganska Mycket troende- Antal stort stort litet litet litet Summa balans personer ) Differens Kommentar: 1) Mittenalternativet varken stort eller litet förtroende fanns inte med i 1987 års undersökning. Resultaten avser svenska medborgare mellan och 75 år. Frågeformulering: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: SOM-undersökningarna
5 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen Figur 1 Förtroendet för riksdagen (andel mycket och ganska stort förtroende) 60 MA SOM Kommentar: MedieAkademin/TNS Gallup AB omfattar 740 telefonintervjuer (slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 74 år) under perioden den 2 till 22 november 04. Procenttalen är beräknade bland personer som besvarat förtroendefrågorna (Holmberg, S. & Weibull, L., Medie- Akademins förtroendebarometer 04). Frågeformulering: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: SOM-undersökningarna och MedieAkademins förtroendebarometer Resultaten är tydliga. Förtroendet tenderar att vara något högre under valår jämfört med året dessförinnan. Mätserien ger inte mindre än fem tillfällen då den elektorala cykeln i förtroendet för riksdagen bekräftas. 18 Som Sören Holmberg visat kan det uppåtgående förtroendet för riksdagen i samband med valår hänföras till en mer allmän elektoral cykel för politikertilltron. Också förtroendet för andra politiska institutioner, som politiska partier och regeringen, ökar under valåren. 19 Vid samtliga tillfällen då val hållits, 1988, 1991, 1994, 1998 och 02, har förtroendet för riksdagen ökat något jämfört med året dessförinnan. Förtroendet har året därpå fallit något. Resultaten visar således på en elektoral cykel när det gäller förtroendet för riksdagen; valåren tenderar förtroendet att öka jämfört med året dessförinnan. De år riksdagen står i fokus för den politiska händelseutvecklingen, och de år medborgare ges möjlighet att påverka sammansättningen av den parlamentariska församlingen, ökar förtroendet. 89
6 Martin Brothén Sett till hela tidsperioden från 1986 kan förtroendet för riksdagen delas in i två tydliga perioder. Den första, fram till 1996, kännetecknas av nedgång. Därefter har förtroendet ökat något. Bottenåret 1996 hade 18 procent av svarspersonerna ett stort eller ganska stort förtroende för riksdagen; motsvarande andel 02 var 34 procent. Intressant att notera är också att nedgången i förtroendet efter valen 1998 och 02 (tre procentenheter) var klart mindre än nedgången efter tidigare val. Efter både 1994 och 1988 års val gick förtroendet ned tolv procentenheter; efter 1991 års val var nedgången sju procentenheter. Sett till den elektorala cykeln var nedgången i förtroendet år 03 väntad. Resultatet för hösten 04 kan därför tyda på ett trendbrott. Den tydliga ökning av förtroendet för riksdagen som kunnat utläsas sedan terrorhösten 01, och som kunnat avläsas i flera olika mätningar av olika institut 21, tycks vara bruten. Förtroendet för valkretsens riksdagsledamöter I de följande analyserna skall vi jämföra förtroendet för den parlamentariska institutionen med motsvarande förtroende för valkretsens ledamöter. Vi skall därmed närma oss frågeställningen om förtroendet för hela institutionen skiljer sig från förtroendet för valkretsens representanter. Vi kan genomföra analyser både för riksdagen och för Europaparlamentet. 22 För riksdagens del jämförs förtroendet för riksdagen med förtroendet för den egna valkretsens ledamöter; för Europaparlamentets del jämförs förtroendet för Europaparlamentet med förtroendet för svenska EU-parlamentariker. 23 Figur 2 redovisar resultaten av analysen vid två mättillfällen: 1999 och 04. I den övre delen av figuren återges resultaten för riksdagen och i den undre resultaten för Europaparlamentet. I båda fallen redovisas andelen personer med mycket eller ganska stort förtroende. Medborgarnas förtroendebedömningar tycks inte styras av samma mekanismer när det gäller riksdagen och Europaparlamentet. I fråga om närhetens betydelse är tendenserna de motsatta. När det gäller riksdagen är förtroendet högre för institutionen än för valkretsens representanter (27 procent respektive 18 procent år 1999 och 24 procent respektive 16 procent år 04). För Europaparlamentet är situationen helt annorlunda (8 procent respektive 16 procent år 1999 och procent respektive 16 procent år 04). I det senare fallet, men inte i det förra, har således valkretsens ledamöter ett högre förtroende bland medborgarna än institutionen som helhet. Allmänt sett har alltså svenska medborgare ett lägre förtroende för sin valkrets riksdagsledamöter än för riksdagen som helhet. Inom i stort sett samtliga partier uppmäts ett lägre förtroende för de folkvalda representanterna för valkretsen jämfört med riksdagen. Resultatet är det motsatta för Europaparlamentet. Medborgarna har större förtroende för valkretsrepresentanterna, det vill säga svenska EU-parlamentariker, än för Europaparlamentet som sådant. Resultaten är desamma både 1999 och 04, vilket framgår av figur 2, men också 02 då motsvarande analys genomfördes men som inte särredovisas. 90
7 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen Figur 2 Förtroendet för riksdagen och valkretsens riksdagsledamöter per parti 1999/04 och förtroendet för Europaparlamentet och svenska EU-parlamentariker per parti 1999/04 (andel mycket och ganska stort förtroende, procent) procent 1999 procent v s c fp m kd mp alla 0 v s c fp m kd mp alla Riksdagen Valkretsens riksdagsledamöter Riksdagen Valkretsens riksdagsledamöter procent 1999 procent v s c fp m kd mp alla 0 v s c fp m kd mp alla Europaparlamentet Svenska EU-parlamentariker Europaparlamentet Svenska EU-parlamentariker Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner som angivit mycket eller ganska stort förtroende. Endast personer som besvarat samtliga fyra frågor har medtagits i analysen. Personer som svarat vet ej ingår ej i analysen. Antalet svarande uppgick år 1999 till 77 och år 04 till Antalet svarspersoner i respektive parti var 1999 och 04 följande. 216/141 (v), 435/543 (s), 62/5 (c), 75/160 (fp), 369/332 (m), 171/77 (kd) och 95/85 (mp). Källa: SOM-undersökningarna 1999 och
8 Martin Brothén Tabell 2 Förtroendet för riksdagen och för den egna valkretsens riksdagsledamöter i olika län 1999 och 04 (procent mycket och ganska stort förtroende) Förtroende för riksdagsledamöter Förtroende för Antal Län År från valkretsen riksdagen Skillnad intervjuade Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län Hallands län ±0 61 Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län ± Västerbottens län Norrbottens län Samtliga Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner i respektive län som angivit mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen respektive för den egna valkretsens riksdagsledamöter. Endast personer som besvarat båda frågorna har medtagits i analysen. Personer som svarat vet ej ingår ej i analysen. Gotland har inte medtagits i tabellen eftersom antalet svarande understiger vid båda mättillfällena. Länsindelningen har ändrats något mellan mättillfällena. Källa: SOM-undersökningarna 1999 och
9 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen Det är bara Centerpartiet som vid båda tillfällena avviker något från resultaten om ett lägre förtroende för institutionen än för individerna. År 1999 uppmättes samma förtroende för riksdagen som för riksdagsledamöter från den egna valkretsen; 04 var förtroendet högst för valkretsrepresentanterna. Centerpartiet är också det parti som uppvisar högst andel väljare med kandidatkännedom respektive kontakter med riksdagsledamöter och har högst andel personröstande väljare. 24 I tabell 2 redovisas hur förtroendet för riksdagen och den egna valkretsens ledamöter varierar mellan olika valkretsar. 25 En viss försiktighet bör iakttas när resultaten studeras; det bör hållas i minnet att de bygger på ett mycket litet antal svarande och därför inte är statistiskt signifikanta. Tendenserna är dock desamma i det stora flertalet län: förtroendet är lägre för ledamöterna från den egna valkretsen än för riksdagen som helhet. Här är inte platsen att förklara vari orsakerna till skillnaderna i resultaten mellan olika valkretsar består. Däremot hade det varit önskvärt att något kunna förstå varför medborgare allmänt sett har ett lägre förtroende för valkretsens riksdagsledamöter än för riksdagen som helhet. I nuläget kan vi endast spekulera kring orsakerna. Skillnad mellan Sverige och USA Det faktum att resultaten för Sverige skiljer sig och till och med går i motsatt riktning jämfört med USA gör det rimligt att fråga sig om närhetens betydelse har att göra med valsystemet och med medborgarnas kännedom respektive kontakter med folkvalda representanter. Det är inte osannolikt att kännedomen om parlamentariker går hand i hand med såväl kontakter som förtroende. Det har till exempel tidigare visats att människor som har kontakter med partier och politiker har en generellt sett större politikertilltro. 26 Att det finns ett samband mellan kännedom om enskilda politiker och kontakter med politiker är inte någon särskilt djärv hypotes. Därför kan vi förvänta oss att såväl kännedom som kontakter påverkar medborgarnas förtroende för den egna valkretsens ledamöter. Forskningsresultat tyder också på att kandidatkännedomen är större i majoritetsvalsystem jämfört med proportionella valsystem. 27 En anledning till att resultaten i Sverige och USA skiljer sig åt skulle kunna vara att valsystemet i USA medför en större kandidatkännedom, fler kontakter mellan väljare och valda och ett högre förtroende för de valkretsnära parlamentsledamöterna (jfr Centerpartiets väljare i Sverige). Landets geografiska storlek i kombination med det federala statsskicket medför också att parlamentet kan upplevas som avlägset för många väljare. Resultatet är inte självklart positivt för den svenska demokratin. Resultaten återspeglar situationen efter Sveriges två första personval. Det svenska personvalssystemet har ännu inte fått något riktigt stort genomslag. 28 Endast en begränsad del av riksdagens ledamöter är till exempel invalda på personliga mandat och andelen väljare som utnyttjar möjligheten att personrösta har inte riktigt nått upp till de högt ställda förväntningar som fanns på systemet när det infördes. Om utveck- 93
10 Martin Brothén lingen så småningom kommer att gå i riktning mot hur det ser ut i USA med ett såväl mer personorienterat valsystem som ett större förtroende för de egna ledamöterna än för parlamentet som helhet återstår därför att se. Än så länge har inte närheten den betydelse som man kunnat förvänta sig i Sverige. Å ena sidan kan den svenska representativa demokratin tyckas fungera tämligen dåligt i den meningen att folkvalda representanter oavsett anledningen härtill åtnjuter ett generellt sett lägre förtroende bland allmänheten än riksdagen som helhet. För den viktiga länken i den svenska representativa demokratin valkretsens representanter har medborgarna ett svagare förtroende än för riksdagen som helhet. Å andra sidan behöver det inte vara onaturligt att väljarnas förtroende är större för den bestående institutionen och lägre för de ledamöter som för tillfället innehar mandat i parlamentet. Noter 1 Detta kapitel utgör en delrapport inom ramen för forskningsprojektet Bilder av riksdagen medborgare och riksdagsledamöter i den representativa demokratin som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. 2 Norris 1999; Lipset & Schneider 1983:381f.; Möller 1998:41. 3 Norris 1999:. 4 Klingemann 1999; Holmberg 1997; 1999b:16 ff. 5 Med den begreppsapparat som används av Pippa Norris undersöker vi således förtroendet för political actors respektive regime institutions. 6 David Easton 1965; Disraeli 1844:83. Disraeli lät dock uttalandet läggas i romanfiguren Mr Rigby s mun. 8 Jewell 1985:1. 9 SOU 1963:17, s. 121 och s. 295; SOU 1970:17, s. 41. Brändström 1972; Sköld 1958; Back & Berglund 1978:3 ff.; SOU 1958:6; SOU 1986: SOU 1965:54, s. 45; Larsson 1986:73; Roth 1996:118 ff. Jfr Christoffersson 1986; Riksdagskommittén 01; Brothén Inom ramen för Riksdagskommittén har riksdagen nyligen genomfört en undersökning om riksdagsledamöternas arbetsveckor, vari även redovisas uppgifter om ledamöternas uppdrag i kommuner och landsting/regioner respektive kontakter med den egna lokala och regionala partiorganisationen (Brothén 05). 94
11 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen 13 Brothén Lipset & Schneider 1983:381f.; Möller 1998:41. Holmberg & Oscarsson 04:248 ff. Jfr Holmberg 00:32 ff. 16 Frågan om förtroendet för olika samhällsinstitutioner har ställts i SOM-undersökningarna sedan Urvalet för undersökningen hösten 04 har bestått av personer i åldrarna 85 år från hela Sverige. Urvalet för undersökningarna har varierat något under tidsperioden För att uppnå jämförbarhet för hela mätserien från 1986 och framåt ingår endast svarspersoner som är svenska medborgare och som är mellan och 75 år. I 1998 års undersökning saknas -åringarna helt, se Lithner 1999:401. För en diskussion om frågeformulering, se Brothén 1998: Jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel i denna bok. 18 Holmberg Också andra undersökningar indikerar en sådan allmän elektoral cykel för förtroendet för politiker. En studie kring allmänhetens förtroende för politiker i allmänhet mellan 1973 och 1994 visar t.ex. på ett uppåtgående förtroende i samband med valen, med undantag av valet 1979 (Österman 1995:16). Alla undersökningar ger inte ett lika entydigt stöd för en sådan valårseffekt som SOM-undersökningarna. Se t.ex. MedieAkademins mätningar som redovisas i figur 1. SOM-mätningarna genomförs normalt under tidsperioden oktober november, dvs. efter ett nytt riksmötes öppnande och därmed efter en nyvald riksdags första sammanträde. 02 års SOM-undersökning genomfördes mellan den 24 september 02 och den februari 02. MedieAkademin/NFO Infratest omfattar 750 telefonintervjuer mellan den oktober och den 5 november 02. Valårseffekten är inte lika tydlig i deras mätning. 21 T.ex. MedieAkademin och Styrelsen för psykologiskt försvar (Österman m.fl. 04:24 ff.). 22 Jfr analyser av Sören Holmberg och Lennart Weibull som relaterar förtroendet för institutioner och förtroendet för de professionella yrkesutövare som ryms inom varje institution (t.ex. Holmberg & Weibull 03). 23 I valen till Europaparlamentet utgör Sverige som helhet valkrets. Den exakta frågeformuleringen har således för de båda jämförelseparen varit: riksdagen respektive riksdagsledamöter från Din valkrets och Europaparlamentet respektive svenska EU-parlamentariker. I samtliga fall har svarsalternativen varit: mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. 24 Holmberg & Oscarsson 04:182 och
12 Martin Brothén 25 I undersökningen operationaliseras valkrets som länstillhörighet. Överensstämmelsen mellan läns- och valkretsgränser är inte fullständig. 26 Holmberg 1999a:1; Parker & Parker 1993:450 ff.; Brothén Norris 1999; Holmberg 1999b. 28 Holmberg & Möller 1999; Petersson et. al. 1999; Holmberg & Oscarsson 04:190 f. Referenser Back, P-E. & Berglund, S. (1978) Det svenska partiväsendet, Stockholm: AWE/Geber. Brothén, M. (1998) Fallande förtroende för riksdagen, i Holmberg, S. & Weibull, L., Opinionssamhället, SOM-undersökningen 1997, SOM-rapport nr, Göteborg: SOM-institutet. Brothén, M. (1999) Stigande förtroende för riksdagen under valår, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ljusnande framtid, SOM-undersökningen 1998, SOMrapport nr 22, Göteborg: SOM-institutet. Brothén, M. (05) Riksdagsledamöternas arbetsvecka arbetet i och utanför riksdagen, Stockholm: Riksdagskommittén, Sveriges riksdag. Brändström, D. (1972) Nomineringsförfarandet vid riksdagsval. En studie av partiernas kandidatnomineringar inför 1970 års riksdagsval, i SOU 1972:17, Nomineringsförfarande vid riksdagsval. Riksdagen i pressen, Stockholm: Allmänna Förlaget. Christoffersson, U. (1986) Riksdagsledamöternas arbetsveckor, i Folkets främsta företrädare, SOU 1986:27, Stockholm. Disraeli, B. (1844) Coningsby or the New Generation, Leipzig. Easton, D. (1965) A Systems Analysis of Political Life, New York: John Wiley. Easton, D. (1975) A Re-Assessment of the Concept of Political Support, i British Journal of Political Science 1975:5. Holmberg, S. & Möller, T. (1999) Premiär för personval, SOU 1999:92, Stockholm: Rådet för utvärdering av 1998 års val (Justitiedepartementet). Holmberg, S. & Oscarsson, H. (04) Väljare Svenskt väljarbeteende under 50 år, Stockholm: Norstedts juridik. Holmberg, S. & Weibull, L. (03) Förgängligt förtroende, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Fåfängans marknad, SOM-undersökningen 02, SOM-rapport nr 33, Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, S. (1994) Partierna tycker vi bäst om i valtider, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Vägval, SOM-undersökningen 1993, SOM-rapport nr 11, Göteborg: SOM-institutet. 96
13 Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen Holmberg, S. (1999a) Down and Down We Go. Political Trust in Sweden, I Norris, P. (ed.) Critical Citizens. Global Support for Democratic Government, New York: Oxford University Press. Holmberg, S. (1999b) Representativ demokrati. Demokratiutredningens skrift nr 24, SOU 1999:64, Stockholm: Fakta info direkt. Holmberg, S. (00) Välja parti, Stockholm: Norstedts juridik. Jewell, M. E. (1985), Legislators and Constituents in the Representative Process, Loewenberg, G. Patterson, S. C. & Jewell, M. E. (1985) Handbook of Legislative Research, Cambridge, Massachusetts och London: Harvard University Press. Klingemann, H-D. (1999) Mapping Political Support in the 1990s: A Global Analysis, i Norris, P. (ed.) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance, Oxford: Oxford University Press. Larsson, T. (1986) Att vara riksdagsledamot, i Folkets främsta företrädare, SOU 1986:27, Stockholm: Folkstyrelsekommittén. Lipset, S. M. & Schneider, W. (1983) The Confidence Gap, New York: Wiley. Lithner, A. (1999) SOM-undersökningen 1998 genomförande och utfall, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ljusnande framtid, SOM-undersökningen 1998, SOM-rapport nr 22, Göteborg: SOM-institutet. Möller, T. (1998) Politikerförakt eller mogen misstro? Misstron mot politiker och politiska institutioner, Stockholm: Svenska Kommunförbundet och Kommentus Förlag. Norris, P. (ed.) (1999) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance, Oxford: Oxford University Press. Parker, G. R. & Parker S. L. (1993) Why Do We Trust Our Congressman?, i The Journal of Politics, Vol. 55, No. 2, s Petersson, O. et. al. (1999) Demokrati på svenskt vis. Demokratirådets rapport 1999, Stockholm: SNS Förlag. Riksdagskommittén (01) Riksdagen inför 00-talet, Riksdagskommitténs förslag till riksdagen 00/01:RS1, Stockholm: Sveriges riksdag. Roth, P-A. (1996) Riket, valkretsen och hemkommunen. Lokal och regional representation i den svenska riksdagens andra kammare 1969, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen. Sköld, L. (1958) Kandidatnominering vid andrakammarval, SOU 1958:6, Stockholm: Författningsutredningen, Statens offentliga utredningar. SOU 1958:6 Kandidatnomineringen vid andrakammarval. SOU 1963:17 Författningsutredningen: Sveriges statsskick, del 2 Motiv. SOU 1965:54 Länsdemokratiutredningen. Författningsfrågan och det kommunala sambandet. SOU 1970:17 Grundlagberedningen: Ersättare för riksdagsledamöter. SOU 1986:27 Folkets främsta företrädare. 97
14 Martin Brothén Österman, T. (1995) Vitbok över riksdagsvalet En långtidsstudie, Stockholm: Tiden. Österman, T., Timander J. & Wikmans, T. (04) Förtroendet under vardag och kriser. Frågor till Sveriges befolkning september 1997 till april 02, Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. 98
Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden
Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Förtroendet för riksdagen i slutet av mandatperioden Martin Brothén Andelen väljare som instämmer i Valundersökningens påståendefråga om att de som
Läs merMedborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige
Medborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige 1996-2006 Medborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige 1996 2006 1 Martin Brothén M isstron mot politiker och politiska institutioner
Läs merRIKSDAGENS STARKA OCH SVAGA SIDOR
Riksdagens starka och svaga sidor RIKSDAGENS STARKA OCH SVAGA SIDOR MARTIN BROTHÉN B risten på förtroende för politiker, partier och nationella parlament utgör ett stort samhälleligt problem i västerländska
Läs merRiksdagens besökare. Martin Brothén
Riksdagens besökare Riksdagens besökare Martin Brothén Riksdagen och dess ledamöter tar emot en ständig ström av besökare alltifrån välförberedda lobbyister till partiavdelningar och skolklasser från hela
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merAppendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting
Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merPartisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007
Partisympatier i valkretsar, november 2007 (PSU) november 2007 Producent: SCB, BV/DEM, Förfrågningar: Mikaela Järnbert, tfn 08-506 942 43 e-post: psu@scb.se Birgitta Melin Skeppstedt, tfn 08-506 950 40
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merDen brittiske parlamentsledamoten Benjamin Disraeli markerade redan i mitten
NÄRHETENS BETYDELSE FÖR FÖRTROENDET FÖR RIKSDAGEN 1 MARTIN BROTHÉN Den brittiske parlamentsledamoten Benjamin Disraeli markerade redan i mitten på 1800-talet den stora betydelse valkretsen har för det
Läs merHur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.
KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merPartisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati
Partisympatier i valkretsar, november 2015 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2015 Producent: SCB, BV/DEM, Partisympatiundersökningen Förfrågningar: Johan Eklund, tfn 08-506 945 38, e-post: psu@scb.se
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]
Åsikter om energi och kärnkraft Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg
Läs merENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Svenska folkets åsikter om en slutgiltig förvaring av det använda kärnbränslet 1986-2007 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg maj 2008 Samhälle Opinion Massmedia (SOM)
Läs merENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Svenska folkets åsikter om en slutgiltig förvaring av det använda kärnbränslet 1986-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg juni 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM)
Läs merSvenska folkets förtroende för kärnkraftsindustrin Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009
Svenska folkets för kärnkraftsindustrin 1986-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan
Läs merUngdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall)
2013-03-13 Dnr: 13-048/0 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige Innehållsförteckning Återrapportering av 2010 års val...2 Riksdagen Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige
Läs merSvenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2015 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Svenska folkets bedömning av risken för en större reaktorolycka i Sverige 1986-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM)
Läs merENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Svenska folkets bedömning av risken för en större reaktorolycka i Sverige 1986-2007 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg maj 2008 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merValens mobiliserande kraft
Valens mobiliserande kraft Valens mobiliserande kraft Jesper Strömbäck och Bengt Johansson D e allmänna valen brukar ofta kallas för demokratins högtidsstund. Det finns det också goda skäl att göra. Både
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs mer2013:10 NTU Regionala resultat
2013:10 NTU 2006 2012 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2012 Regionala resultat Rapport 2013:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2009
FÖRTROENDE- BAROMETER 2009 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 25 november 2009 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2019 SOM-undersökningen 2018 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Uppsala län
Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.
Läs merViktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009
Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merVindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och
Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen
Läs merSatsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]
Satsa mer på olika energikällor 1999 2011 Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:24] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska Valforskningsprogrammet
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2007
FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merFörtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Läs merI kontakt med riksdagen
I kontakt med riksdagen I kontakt med riksdagen Martin Brothén och Sören Holmberg K ontakt är något positivt. Det bygger förtroende och stöd. Åtminstone tror politikens kampanjmakare att det är så. Telefonuppringningar,
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län
Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508
Läs merKällsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden
Läs merFöretagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2010
FÖRTROENDE- BAROMETER 2010 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 10 november 2010 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merFinanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen
Läs merRapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat
Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder
Läs merBilligt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Läs merFöretagsamheten 2014 Uppsala län
Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor 1979- Per Hedberg Report 12:3 Swedish National Election Studies Program Department
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merAllt färre drömmer om tidig pension
Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra
Läs mer20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015
20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015 Medverkande: Linda Berg (red) Henrik Oscarsson (red) Olle Folke Per Oleskog Tryggvason Torsten Persson Johanna Rickne Patrik Öhberg WWW.VALFORSKNING.POL.GU.SE
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs mermyndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag
myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag januari 2009 2 myndighetsranking 2008,, januari 2009 Innehåll sid 1. Bakgrund 3 Resultat i korthet 3 2. Företagarna
Läs merVariabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309
1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande
Läs merSOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Läs merPOLITIKERPOPULARITET
Politikerpopularitet POLITIKERPOPULARITET SÖREN HOLMBERG V i vet från flera års SOM-mätningar att förtroende för partier och politiska institutioner ökar något under valår för att sedan åter minska under
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merVem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merInstitutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merFöretagsamheten 2014 Kalmar län
Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merFöretagsamheten 2018 Kronobergs län
Företagsamheten 2018 Kronobergs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Läs merVägning för politiskt intresse med hänsyn taget till svarsbortfallet i Valundersökningarna
2016 Göteborg 2016-06-28 Vägning för politiskt intresse med hänsyn taget till svarsbortfallet i Valundersökningarna Per Hedberg och Sören Holmberg Rapport 2016:03 Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga
Läs merFöretagsamheten 2018 Gotlands län
Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten Västernorrlands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs mer