Thomas Helleday FOKUS SÄKRARE VÅRD. Tolktjänst Sverige först i världen. Vsoft. Schemalätt 6.0 Det enkla sättet att lägga schema

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Thomas Helleday FOKUS SÄKRARE VÅRD. Tolktjänst Sverige först i världen. Vsoft. Schemalätt 6.0 Det enkla sättet att lägga schema"

Transkript

1 FOKUS SÄKRARE VÅRD TRYGGHET & EFFEKTIVITET I OMSORGEN NOVEMBER 2014 Tolktjänst Sverige först i världen Upptäck sjukdomen innan den gett symptom Patientsäkerhet teknik förebygger fel och tillbud JÄMFÖR FAKTURAKÖP fakturum.se NY SMART TJÄNST FRÅN SMART MEDIA Erbjudanden från ledande factoringbolag kostnadsfritt! Thomas Helleday om framtidens cancerläkemedel Dan Nilsson säkerhet alltid viktigast Vårdpersonal säkra kompetensbehovet Personlig hemtjänst uppmuntrar och stimulerar Schemalätt 6.0 Det enkla sättet att lägga schema Schemaläggning, bemanningsmål, semesterschema, schemaanalys, lönekostnadskalkyl, export till andra tid- och lönesystem och mycket mer. Kontakta gärna oss för mer information eller demonstration. Vsoft

2 2 LEDARE DAN NILSSON LÄS MER OM... Säkerhet viktigast alltid! Säkerhet och trygghet för vård- och omsorgstagarna ska vara överordnat allt annat. Alltid. Trots detta drabbas var tionde sjukhusvårdad patient av någon form av skada som i efterhand har bedömts kunnat undvikas. Dan Nilsson, förbundsdirektör, Branschorganisationen Svenska Vård Till ovanstående kan vi addera vårdoch omsorgstagare i andra delar av vården och omsorgen som drabbas av någon skada. Ambitionen ska naturligtvis vara att ingen vård eller omsorgstagare ska skadas i vårdarbetet. I flygbranschen kan konsekvensen av en säkerhetsbrist bli förödande. Ett plan kan störta och det leder i normalfallet till att alla, inklusive piloterna, förolyckas. Piloterna sätter alltså sitt liv på spel om de inte håller säkerhetstänkandet på högsta möjliga nivå. En behandlare eller vårdare sätter i normalfallet inte sitt liv på spel om det går snett utan utgångspunkten blir snarare hur vi i vården och omsorgen finner fler och ännu bättre incitament till ett så högt säkerhetsmedvetande som möjligt. ALLA I EN VÅRD- och omsorgsverksamhet behöver ha en god kunskap om och framför allt ett engagemang för säkerhetsfrågor. Fallerar det i någon ände påverkas nivån på säkerhetstänkandet i sin helhet. Om inte ledningen i en verksamhet sätter säkerheten främst eller om en medarbetare är nonchalant till sitt arbete med patienter och brukare ger det negativa effekter. Det handlar om den enskilda människans moral, etik och ansvar och inför detta är alla lika oavsett titel, position eller utbildning. Systematiskt kvalitetsarbete, god och jämlik tillsyn, kompetent personal, anpassade lagar och regelverk, ny teknik och en förankrad värdegrund är allt viktiga beståndsdelar för en hög patient- och brukarsäkerhet. Var för sig gör dessa delar ingen avgörande nytta och därför är ett kvalificerat ledarskap helt avgörande för att få ihop helheten där system och människa ska fungera tillsammans.»det handlar om den enskilda människans moral, etik och ansvar. VI BEHÖVER NU förfina och forma ännu bättre styrmedel som stimulerar högre kvalitet och säkerhet. Ett vägval kan vara att styra ekonomiska ersättningssystem mot att ge högre ersättning för rätt kvalitet vilket skulle skärpa kvalitetskonkurrensen. Detta förutsätter en ökad öppenhet med kvalitetsindikatorer och att patienter och brukare får stärkta möjligheter att göra medvetna val. Det finns naturligtvis många olika sätt att styra mot ökad säkerhet och trygghet och en utgångspunkt för att snabbare komma till skott är att tänka enklare och gå rakare mot målet. Viljan, kunnandet och ambitionen att leverera trygghet och säkerhet finns, men alltför ofta slukas ambitioner upp av komplexa och svårbegripliga projekt som enbart den mest påläste och kunnige kan förstå och tillgodogöra sig. YTTERLIGARE EN AVGÖRANDE utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att inte göra driftsform till något exkluderande eller på förhand mindre viktigt eller bra. För om vi menar allvar med en vård och omsorg som har patienterna och brukarna i fokus behöver beslutsfattare, myndigheter, branschorganisationer och massmedia oftare agera driftsformsneutralt. Då skulle vi vinna mycket kraft och inte minst tillsammans kunna styra kompetens och resurser rätt. I dag finns det en viss tröghet i frågan om kvalitetskonkurrens. Därför är det viktigt är att börja resan. Det krävs inte en stor mängd kvalitetsindikatorer, det räcker med att vi startar med några få och löpande bygger på med fler inom olika områden. Detta skulle snabbt leda till ett tydligare intresse för säkerhet och trygghet i vård och omsorg och göra så att patienter, brukare och klienter hamnar i förarsätet och inte bara i det fokus som alla talar om Hur skyddas patientjournalerna? 05 Forskning öppnar för nya läkemedel 06 Kompetent personal förbättrar kvaliteten 08 Screening ger ökad kontroll 10 Profilintervju Thomas Helleday 12 Teknik ökar patientsäkerheten 14 Situationen för dagens äldrevård 16 Gratis tolktjänst för teckenspråkiga 18 Krönika Åke Nilsson Trevlig läsning! Bethina Svensson Projektledare FOKUS SÄKRARE VÅRD Projektledare Bethina Svensson Affärsutvecklare Marcus Carloni Text Sara Wikström, Annika Wihlborg, Waldemar Ingdahl, Sara Leijonhufvud Textkorrektur Pål Johansson Omslagsbild Ulf Sirborn Redaktionschef Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström Distribution Dagens Nyheter, november 2014 Tryck Bold Printing Stockholm DETTA ÄR SMART MEDIA Smart Media hjälper sina kunder att förstärka varumärken, driva försäljning och skapa mervärden inom deras målgrupper genom att producera innehåll som är behovsmotiverad och som engagerar. Smart Media har levererat Content marketing-lösningar i världsklass sedan Ring oss i dag så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa ert företag. Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, Stockholm Tel Webb De av osteoporos drabbade är i Sverige! SKÖRHETEN KOMMER INIFRÅN Osteoporos, eller benskörhet, kan beskrivas som ett kroniskt sjukdomstillstånd i skelettet med allvarliga konsekvenser för rörelseförmåga och hälsa. Vänd dig till sjukvården vid smärta och om du har frakturer. Lämplig träning ledd av sjukgymnast är viktig samt hjälp på smärtklinik. I Sverige drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 år av benbrott på grund av osteoporos. Men det går att förebygga. Vänta inte tills du drabbas. Hjälp oss att sprida kunskapen om osteoporos. Berätta för dina släktingar och vänner att skörheten kommer inifrån. Samtal Test Vård ROP Tala med en läkare Få din benskörhet undersökt Osteoporos går att behandla Skaffa dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: eller och möt oss på Facebook För ett liv utan brott - ROP, Riksföreningen Osteoporotiker

3 ANNONS Det behövs gemensamma riktlinjer för att säkerställa kvaliteten i trygghetskedjan för trygghetslarm, säger Björn Nilsson och Katarina Widström, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute. Standardiserad trygghetskedja för kvalitetssäkra trygghetslarm Sverige går i täten när trygghetskedjan för trygghetslarm i Europa ska standardiseras. SIS, Swedish Standards Institute, genomför under hösten en undersökning bland användare och anhöriga för att identifiera vilka brister och behov som finns. Arbetet ska säkerställa att äldre och personer med funktionsnedsättningar kan bo kvar i sina egna hem längre och med hög livskvalitet. Men som tv-programmet Uppdrag granskning uppmärksammade i januari 2014 saknas i dagsläget gemensamma riktlinjer som säkerställer kvaliteten i trygghetskedjan. Det handlar om både ansvar och rutiner. Vem inom kommunen bär till exempel ansvaret för att trygghetslarmen och tjänsterna kring dessa fungerar som de ska? Standarder är ett verktyg för att komma till rätta med den typen av frågeställningar, säger Björn Nilsson på SIS. Hos SIS samlas intressenter inom ett specifikt område i en kommitté för att ta fram gemensamma standarder. Katarina Widström på SIS är projektledare för den svenska kommittén Trygghetskedjan för trygghetslarm. Den startade i början av 2013, och de som deltar är kommuner, SKL, Myndigheten för Delaktighet, Sveriges Konsumenter, leverantörer och utvecklare. SIS och Svensk Elstandard (SEK) samarbetar också nära i arbetet för att säkerställa tekniska aspekter, där SEK är ansvarig för att ta fram riktlinjer kopplat till de nya digitala larmen, berättar Katarina Widström. Standarder förenklar både för kommunerna som upphandlar trygghetslarmtjänster och för leverantörerna, eftersom de då vet vad som förväntas av dem. Standarder blir ett tydligt verktyg för att bygga gemensamma, kostnadseffektiva och upprepningsbara lösningar, säger Katarina Widström. SIS leder även det europeiska standardiseringsarbetet inom CEN (European Committee for Standardization), där Björn Nilsson på SIS är projektledare. De länder i Europa som vill vara med att ta fram gemensamma, europeiska standarder skickar representanter från sina respektive nationella kommittéer. På det första mötet hade vi deltagare från åtta europeiska länder. Sverige tillammans med Norge är väldigt framåt, berättar Björn Nilsson. Några av de frågor man diskuterar i dagsläget, och som kan bli innehåll för tänkbara framtida standarder är: Hur ska man hantera anhörigkontakt? Vilken kompetens bör personal som svarar på ett larm ha? Hur ofta ska man kontrollera att larmet verkligen fungerar? Kort sagt, vad krävs för att användaren och dess anhöriga ska känna sig trygga? Arbetet som är gjort i den svenska gruppen utgör inspiration för det europeiska arbetet, säger Björn Nilsson. I februari 2015 är det dags för nästa möte i den europeiska kommittén. Då kommer förslag för framtida standarder att diskuteras och eventuellt skapar man nya arbetsgrupper. I Sverige har Myndigheten för Delaktighet genomfört en användarundersökning om trygghetslarm och trygghetstjänster. Resultatet ger en bra bild över vilka områden som lämpar sig för standardisering och utgör underlag för både den svenska och den europeiska kommittén i det fortsatta arbetet. Nästa steg är att SIS genomför djupintervjuer med användarna och anhöriga kring vad de tror skulle göra trygghetskedjan för trygghetslarm ännu bättre i framtiden. Användarundersökningen görs som ett komplement för att få fram direkta och snabba resultat, vilket kan ge stöd i arbetet kring vilka standarder som behövs och vilka som är viktigast att börja med, säger Björn Nilsson. SIS uppdrag är att verka för en bättre, säkrare och enklare trygghetskedja för trygghetslarm. Det gäller människor. Detaljer, som att personal på hembesök har namnskylt eller att larmet är snyggt och diskret, kan spela stor roll för användarna, säger Katarina Widström. SIS, Swedish Standards Institute, är en medlemsförening som projektleder standardiseringsprojekt med cirka 1700 medlemmar från både privat och offentlig sektor. SIS säljer standarder som hjälper verksamheter att bli effektiva, lönsamma och konkurrenskraftiga. SIS arrangerar också utbildningar kring standarder. SIS är Sveriges medlem inom de internationella standardiseringsorganisationerna CEN och ISO och har en viktig roll för att påverka och föra fram svenska intressen. Standardisering bidrar varje år med 25 miljarder till den svenska samhällsekonomin.

4 4 FOKUS JOURNALHANTERING Jan Zedenius Det går att få läsa vad står i sin egen journal. Skicka förfrågan genom siten 1177.se Vårdguiden och ta reda på om din mottagning erbjuder tjänsten. Patientjournalen, arbetsverktyg för vem? Hanteringen av patientjournaler är strikt reglerad i lagar och föreskrifter. Informationstekniken erbjuder stora möjligheter att hitta värdefulla data i journalerna, kan integriteten skyddas? TEXT WALDEMAR INGDAHL En patientjournal är de handlingar som upprättas i samband med vård och som rör patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, enligt Socialstyrelsen. Det betyder att journalen inte bara är det dokument där anteckningar görs löpande om patientens hälsotillstånd. Även dokument, intyg, rapporter, röntgenbilder, EKG-kurvor och fotografier ses som journalhandlingar. Vävnadsprover räknas inte som en del av patientjournalen. Tanken på att det ska finnas ett enhetligt journalsystem för en patient har, trots fördelarna för handläggning och vårdkvalitet, varit svårt att»det är viktigt att olovliga inloggningar är datatekniskt spårbara. Jan Zedenius föra fram. Invanda arbetssätt tar tid att förändra. Datasystemen är olika då landstingen har olika ekonomiska förutsättningar och kravställningar vid upphandlingen. Det försvårar ITintegrationen och säkerhetsfrågorna. Patientdatalagen, som trädde i kraft år 2008, kräver samtycke från patienten för att en annan vårdgivare ska få direktåtkomst till patientens journal. Patienten har rätt att få tillgång till sin information och att kunna spärra den från att delas med andra vårdgivare. Vårdgivaren har ansvaret för journalen och även att spara den tio år efter sista anteckningen gjorts, enligt Arkivlagen. Patienterna behöver ha förtroende för systemet så att de vill dela med sig av informationen för att kunna få lämplig vård. Det finns en konflikt med integriteten när viss information, som t.ex. den slutna från psykiatrin, inte får korsas. Socialstyrelsen upprättar i enlighet med lagen föreskrifter om hur informationshantering och journalföring. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) övervakar hur dessa föreskrifter efterlevs i vården. Datainspektionen (DI) övervakar behandlingen av personuppgifter och ser över vem som har behörighet att läsa journaler. Jan Zedenius, chefläkare på Sophiahemmet, förklarar patientjournalen som i första hand ett arbetsredskap för vårdgivaren. Det är viktigt att olovliga inloggningar är datatekniskt spårbara, och inloggning kan göras genom e-tjänstekort för att underlätta detta, säger han. Zedenius berättar att strukturerade journaler är en kommande utveckling. Dagens elektroniska system för patientjournaler borde strukturera och lagra informationen likartat. Det är ett skäl till problemen att utbyta data mellan olika system, vilket försvårar forskning och tillgänglighet. Ett enhetligt sätt att strukturera data i patientjournal sker genom restriktioner, strukturer och terminologi. Systemet ska inte ha långa texter, utan svara på det väsentliga i fallet, fortsätter han, ett sådant journalsystem kan även kopplas till kvalitetsregister och säkerhetssystem som t.ex. kan ge läkaren varningssignaler om läkemedel som patienten tar får interaktionseffekter. Hur långt sträcker sig samtycket? Vart tog patientens integritetsskydd vägen? Det frågar Maria Bergdahl, jurist på Datainspektionen. Hon har lämnat ett kritiskt yttrande vid ett remissvar om till en ny utredning om rätt till information i vård och omsorg. I utredningen verkar vårdsökande i sig antas vara samtycke till omfattande informationsdelning. En integritetsfråga som fortsatt kommer att vara omdebatterad, inte minst därför att informationsspridningen kan vara den medicinska forskningen, vårdgivarna och försäkringsbolagen till stor hjälp. Verksamhetssystem höjer vårdkvaliteten Safe Care förser vård och omsorg med användarvänliga verksamhetssystem för att, enligt Socialstyrelsens krav, säkerställa kvaliteten i arbetet hos såväl privata som offentliga vårdgivare. Systemen används inom äldreomsorgen, vårdboenden och hemtjänsten för att hjälpa personalen att skapa en kvalitativ dokumentation. Systemet Safe-Doc anpassas till verksamheten efter kundens önskemål, för bästa användarvänlighet för varje personalkategori. Avancerade funktioner finns i för användaren anpassade grepp. Systemen förenklar arbetet, förbättrar kvaliteten och minskar administrationstiden. Safe Care levererar verksamhetskunskap och utbildning i samband att verksamhetssystemet sätts i gång. Vill kunderna ha rådgivning i hur ett verksamhetssystem kan optimera processerna i verksamheten bistår vi med detta, berättar Alf Dahl, VD för Safe Care. Vi genomför kundanpassad utbildning hos kunden, så vi fångar upp nya idéer och krav och kan fortsätta anpassningen av Safe-Doc. Införandet av nya moduler och funktioner ska kunna ske i huvudsak utan ny utbildning. På samma sätt som att uppläggning och utbildningen måste kunna genomföras effektivt måste tillgängligheten i verksamhetssystemet vara hög. IT-stödet som växer med verksamheten

5 5 LÄKEMEDEL AKTUELLT Forskning kring kroppsegna läkemedel Vetenskapens fördjupade kunskap om livets minsta byggstenar öppnar för nya läkemedel. Tre intressanta forskningsområden ger goda förhoppningar inför en näraliggande framtid. TEXT WALDEMAR INGDAHL Hepatit orsakas av virus som smittar levercellerna. Olika typer av virus orsakar olika typer av hepatit. Hepatit A smittar via föda och läker ofta ut av sig själv. Hepatit B smittar via blod. Den läker ofta ut och ger i undantagsfall en kronisk inflammation. Hepatit C smittar via blod och ger ofta en kronisk infektion. I dag kan man vaccinera sig mot smitta av hepatit A och B. Ännu finns inget vaccin mot hepatit C. Matti Sällberg och Ola Weiland, professorer vid Karolinska Institutet, har prövat ett nytt behandlingssätt mot Hepatit C-virus. Det är ett DNA-vaccin som kombineras med en administrationssätt som får patienten att svara bättre på vaccinet. Sällberg, som är tandläkare och professor i biomedicinsk analys, tog fram DNA-vaccinet. VACCIN LÄR UPP kroppens immunförsvar i att känna igen mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar. Idag använder man vanligen försvagade virus eller delar av virus som immunförsvaret klarar av att bekämpa och bli immun mot. DNAvaccin består istället av gener från ett virus för att lära kroppens celler att själva börja tillverka virusproteiner. Det gör vaccinerna snabbare att framställa med bioteknik och lättare att lagra, och vaccinerna är bättre på att aktivera kroppens T-celler som kan eliminera virusinfekterade celler. Skillnaden från vanliga vaccin är att cellerna inte effektivt kan ta in plasmiderna från ett DNA-vaccin, därför använde vi elektroporering. Det ger en elstöt till området där vaccinet sprutas in så att cellerna tar upp plasmiderna bättre, berättar han. Elektroporering är en metod som används alltmer för DNA-vaccin. Det finns i dag nya läkemedel som botar majoriteten med kronisk Hepatit C, problemet är att de som botats inte blir immuna och att cirka 5 25 procent smittas igen. Läkemedelsbehandlingen kan kosta kronor för en kur på tolv veckor. Tanken är att DNA-vaccinet i kombination med Matti Sällberg Kenneth Chien FOTO ULF SIRBORN elektroporering ska ge patienterna som botats ett starkare immunsvar så att de är skyddade mot kronisk Hepatit C-virus infektion om de smittas igen, säger Sällberg. Ett vaccin för Hepatit B kan följa en snarlik princip. Stamceller är icke-specialiserade celler som finns i alla flercelliga organismer. De kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och kan mogna till flera celltyper. I embryo som utvecklas ger stamceller upphov till alla vävnader i det blivande fostret. I vuxna individer utgör stamceller ett reparationssystem för att ersätta skadade celler. De embryonala stamcellerna kan användas till alla olika vävnader, problemet är att de är svåra att styra och riskerar att utvecklas till cancercell när delar sig vidare, Cecilia Götherström»Problemet är att de som botats inte blir immuna. Matti Sällberg FOTO JACOB SJÖMAN kommenterar Cecilia Götherström, forskare på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. Årligen föds barn med ryggmärgsbråck, en medfödd missbildning av ryggmärgen. Gastroschisis drabbar 1 2 barn per födda och kan leda till att delar av tarmpaketet ligger utanför kroppen. Osteogeneis imperfecta är en medfödd bensjukdom, som innebär att barnen blir kortvuxna och får upprepade, smärtsamma benbrott. Götherströms forskning använder perinatala stamceller för att bilda vävnad som inte stöts bort av kroppens immunförsvar. Transplantationerna görs redan i fosterlivet, före födelsen. Barnen kan opereras och bli bättre, men behöver ofta fortsatt medicinsk hjälp. Professor Kenneth Chien forskar vid Karolinska Institutet inom regenerativ medicin. Han forskar på hur hjärtan kan läka sig själva efter infarkter och hjärt-kärlsjukdomar. Metoden är att konstgjort budbärar-rna, mrna, stimulerar hjärtats stamceller att börja återskapa blodkärl och muskelceller. Budbärar-RNA överför information från gen till protein. Vi bygger upp en karta för att förstå hur hjärtat fungerar och cellerna byggs upp, berättar Chien, i slutet av nästa år tar vi forskningen vidare till tidiga kliniska studier. Smart fakta Perinatal kommer av grekiskans peri, omkring och latinets natus, född. Det beskriver tiden närmast före, under och efter förlossningen. Trådlösa hörapparater anpassar sig till användarens livsstil 1,4 miljoner svenskar har någon form av hörselnedsättning, men många av dem söker inte professionell hjälp. Andra väntar så länge som tio år innan de vänder sig till en hörselklinik, trots att den nya generationens hörapparater är intelligenta, smidiga, högteknologiska och anpassar sig till användaren livsstil. Teknikutvecklingen på hörapparater går lika snabbt framåt som på datorer och mobiltelefoner och dagens moderna hörapparater är en del av en kommunikationslösning som blir en naturlig del av vardagen. De nyaste trådlösa hörapparaterna kan anslutas till smarta telefoner och andra ios-enheter, säger Elisabeth Sjöberg, legitimerad audionom och klinikchef på Bra Hörsel i Stockholm och Göteborg. Den här typen av hörapparat innebär att användaren själv kan anpassa ljudnivån utifrån den miljö de befinner sig i för tillfället, exempelvis ett möte, när du talar i telefon eller lyssnar på ljudböcker. Det är också möjligt att geotagga miljöer, vilket innebär att ljudnivån anpassas automatiskt när du exempelvis besöker din lunchrestaurang. Det är viktigt att användaren verkligen trivs med sin hörapparat. Därför kan Bra Hörsels hörapparater provas kostnadsfritt i två månader. näringsterapeut örtterapeut aromaterapeut Av alla utbildningar inom kost- och näringsterapier i Norden så håller Näringsmedicinska skolan högsta standard, vi är marknadsledande i Sverige. Grunden till detta är helt enkelt att våra lärare tillhör de mest kvalificerade inom sina områden. Välkommen! HYGIENISKA TANGENTBORD FÖR KRÄVANDE MILJÖER helt släta ytor avtorkningsbart [sprit/desinfektionsmedel] damm- och vätsketäta [IP68] pausfunktion för snabb och enkel rengöring trådlösa eller med fast kabel Desinfekterat och klart på 5 sek! DISKBARA MÖSS Sköljtät [IP68] & spritbar. Sladd eller sladdlös Bordsladdare N O R D I C Tel: E-post:

6 6 MÖJLIGHETER PERSONAL Behåll kompetent personal och förbättra vårdkvaliteten Brist på personal inom vissa vårdprofessioner påverkar säkerheten och effektiviteten i patientkontakten. På Vårdförbundet ser man en viktig poäng i att ge den personal man har förutsättningar för att göra ett bra jobb. TEXT SARA WIKSTRÖM Vårdförbundet är en partipolitiskt obunden yrkesorganisation för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Vice ordförande Ann Johansson är själv legitimerad sjuksköterska och specialistutbildad distriktssköterska, och arbetar som hälso- och sjukvårdsstrateg i Stockholms stads äldreförvaltning. Inom de professioner som Vårdförbundet representerar finns exempelvis en stor brist på barnmorskor, speciellt i de befolkningstäta delarna av landet. Även specialistsjuksköterskor råder det i princip stor brist på i hela landet. Överallt har man i princip samma allmänna svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. När inte rätt kompetens är på plats påverkar det självklart en hel verksamhet. Patienten är den viktigaste personen, som ska få rätt bedömning, undersökningar, vård och omvårdnad. Brist på kompetens påverkar kollegornas möjlighet att göra ett gott jobb och kan försvåra följsamhet av rutiner och riktlinjer, säger Ann Johansson. Brist på biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ger upphov till sena eller uteblivna provresultat och konsekvenserna av detta, försenade undersökningar, långa väntetider och patienter som måste åka långt för att få rätt undersökning. Vårdens effektivitet och säkerhet påverkas. En vårdverksamhet planeras för ett visst innehåll och med en viss bemanning av olika yrkeskategorier. När det saknas resurser i en verksamhet innebär det att kollegorna kan bli tvingade att arbeta extrapass, med trötthet som följd, att du måste utföra dubbelt så mycket som planerat, med stresspåslag som följd, och i förlängningen påverkar det mötet med den enskilde patienten, säger Ann Johansson. En sak som framkommer i Vårdförbundets medlemsundersökningar är att önskan om att kunna gå hem när arbetstiden är slut är stor. Det tyder på en stor arbetsbelastning. Vad kan göras för att rätta till detta? En viss del av bristen skulle säkert kunna rättas till genom att locka tillbaka personer som lämnat»det är ett oerhört slöseri att utbilda personer och sedan inte ge dem de förutsättningar de behöver för att göra ett gott jobb. Ann Johansson arbetsgivare inom kommuner och landsting. Det viktigaste är dock att behålla den kompetenta anställda personalen. Det är ett oerhört slöseri att utbilda personer och sedan inte ge dem de förutsättningar de behöver för att göra ett gott jobb. Vi vet att arbetsvillkoren med arbetstider, bemanning, stress och lön spelar stor roll. Vi vet att en god introduktion i yrket gör att våra professioner stannar. Rimliga arbetstider med möjlighet till återhämtning påverkar viljan att vara kvar i yrket. Tillgång till kompetensutveckling och karriärvägar värderas också högt. ANN JOHANSSON TYCKER att det behövs ett nationellt grepp för att säkra kompetensbehovet. Detta både på grund av den personalsituation som råder och de stora pensionsavgångar som väntar. Hur ser det ut inom kommuner och landsting vilka kategorier behövs, vilka utbildningsbehov på grundnivå finns, vilka kompetenspåfyllnadsbehov finns, vilka behov av specialistutbildade finns? Vad behöver man göra för att vården ska vara attraktiv att arbeta inom? Som det är nu har varje enskild kommun och landsting ansvar för att planera för sin vård. Jag ifrågasätter om det räcker och tycker att ett nationellt organ tillsammans med yrkes- och fackliga organisationer skulle se över det. Ann Johansson berättar om den europeiska forskningsstudien kalllad RN4CAST, som visar en tydlig koppling mellan antal sjuksköterskor, deras kompetensnivå och dödligheten hos patienterna. Studien görs nu på detaljerad nivå även i Sverige. Den internationella studien analyserar sambandet vårdkvalitet och patientskador och publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet tidigare i år. Det europeiska resultatet visar att bland patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp ökar risken för dödlighet med sju procent för varje ytterligare patient som en sjuksköterska ansvarade för. Studien visar därmed på vikten av sjuksköterskans kunskapsnivå och arbetsbelastning, en tydlig anledning att ge vårdpersonalen en bättre arbetssituation. Personlig hemtjänst med individen i fokus På familjeföretaget DeLuxe Hemtjänst handlar det om att fokusera på individen och lyfta fram personens egna förmågor, och se möjligheter i stället för hinder. Här ska vårdtagare aldrig passiviseras de uppmuntras och stimuleras i stället till att bidra med vad de kan. Givetvis utför vi de tjänster vi ska, men parallellt med det ser vi till varje individs möjligheter. Har Agda exempelvis putsat sina tavelramar i 40 år uppmuntrar vi henne till att fortsätta med det. På så vis blir hon delaktig i vårt arbete. Det bidrar till att vi undviker passivisering och i stället kan hitta glädjen i livet, säger Monica Fagerström. En av hörnpelarna i företagets filosofi är att varje vårdtagare ska ha så få vårdbiträden som möjligt. För varje ny vårdtagare väljs en lämplig medarbetare ut och sedan skräddarsys ett schema med den medarbetaren som vårdtagarens kontaktperson. Vi lägger ned mycket möda på att kunden ska möta samma personer från vår hemtjänst. Att bygga relationer är viktigt och då fungerar det inte att man ska ha tio olika medarbetare som kommer och går. DeLuxe Hemtjänst skiljer sig från andra liknande på företag på en avgörande punkt här finns en bred språkkompetens som gör företaget populärt bland personer med olika kulturella bakgrunder. Språkkunskaperna är en sådan sak som alltid anpassas efter kunden. Oavsett vem man är ska man känna sig trygg med att våra medarbetare är utbildade och har mångårig erfarenhet av vård och omsorg. Anna 11 år: Min mamma fick stroke Vi utbildar morgondagens Undersköterskor Utbilda dig inom geriatrik sjukvård psykiatri funktionshinder personlig assistens Du kan även välja en kombination av kurser ur hela vårt utbud. Ps. En bra möjlighet för dig som snabbt vill ha en formell undersköterskekompetens är att testa och synliggöra dina kunskaper som du inte har på papper. Träffa oss på Äldreomsorgsdagarna i Älvsjö 26-27/11 så berättar vi mer! MonterA02:

7 Ny teknik för bättre hälsa Ny teknik i vården måste inte vara kostsam eller resurskrävande. Vårdoch hälsoappar till smartphones spås bli en viktig länk i den framtida vårdkedjan, som både kan spara tid och öka kvalitén. Prognoserna är hissnande, om bara några få år beräknas tre och halv miljarder människor på jorden ha tillgång till smartphones. Det innebär att väldigt många kommer gå runt med väldigt avancerade datorer i fickan varje dag datorer som kan användas för allt från underhållning till kommunikation. Det är på den arenan som hälso- och vårdappar börjar bryta mark. Anders Weilandt, VD för det svenska företaget bakom appen Triabetes, kallar det vi befinner oss i för en digital hälsorevolution. Just nu ökar behovet av vård, samtidigt som det görs stora tekniska framsteg. Hur detta ska gå ihop är ännu inte givet just nu genomgår vården en fas där det här konsolideras. Det är en otroligt spännande tid! Digital vård Mobilhälsa är en växande del av den digitala vården, och det är här som de ANNONS största kapitalinvesteringarna görs. Anders Weilandt säger att bara sedan drygt ett år har insikten om mobilernas möjligheter dykt upp hos kliniker och vårdcentraler, och intresset för vårdappar ökat. Men han påpekar att han ser den stora potentialen i teknik som vänder sig till både patienten och vården. För att en app ska bli verkligt användbar och långlivad tror jag det är viktigt att båda sidor känner lika stor nytta. Vänder man sig bara till patienter blir det hela mest inspirerande, som en bantnings-app. Den app som Anders Weilandts företag lanserat heter Triabetes. Genom att mata in sina värden kontinuerligt får diabetespatienten en överblick över sitt tillstånd, och kan ta informerade beslut om ändrade vanor. Vården å sin sida får en sammanvägd bild av extremt mycket data som exempelvis kan signalera automatiskt om något är ur balans. Sverige ligger i framkant En stor fördel med digital vård är att marknaden är enorm. I Sverige var vi tidiga med att anamma datatekniken, vilket ibland ligger oss i fatet när utvecklingen går fort och tekniken ständigt måste bytas ut. Den trögheten finns dock inte i många andra länder, där man i dag har möjlighet att ta en sorts genväg från analoga system rakt in i de allt mer tillgängliga smarta telefonerna. Globalt sett leder tekniken till ökad hälsostatus. Det finns inga förlorare här, bara vinnare, säger Anders Weilandt. akutläge: vi är på plats ebola-irak-sydsudan-gaza-car-syrien FOTO: CAROLINE VAN NESPEN din hjälp behövs! Just nu pågår flera stora humanitära kriser i världen. Men du kan hjälpa. Vi är på plats. Tack vare gåvor från personer som du räddar vi liv. Med din hjälp kommer fler att överleva. Sms:a Akutläge 100 till för att skänka 100 kr eller sätt in din gåva på PG: Märk gåvan AKUTFONDEN. En demensvård utan tvång och begränsningar Utbildningspaket för en nollvision Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. Det är namnet på Svenskt Demenscentrums nya utbildningssatsning som består av handbok, webbutbildning, anhörigskrift och mobilapp. Utbildningspaketet ska ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsningsåtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna, säger Lars Sonde projektledare vid Svenskt Demenscentrum. Frågan om tvång och begränsning inom demensvården är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. För två år sedan kom ett lagförslag som gav klartecken till att använda bl a sänggrind mot en demenssjuk persons vilja under vissa förutsättningar. Lagförslaget kritiserades från flera håll och drogs snart tillbaka. Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, även om syftet är att skydda personen. Att det ändå förekommer på många håll är känt. Men, understryker Lars Sonde, det finns även många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan både förebygga och hantera svåra situationer. Att förmedla denna kunskap eller detta tänk, som Lars Sonde uttrycker sig är alltså huvudsyftet med nollvisionens utbildningspaket. Grunden är en personcentrerad omsorg med levnadsberättelse som gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov, säger Lars Sonde. Läs mer på demenscentrum.se/nollvision

8 8 FÖRDJUPNING SCREENING FOTO ÅSA PELLI Tidig koll ger mer kontroll Vi är alla lite sjuka på olika sätt, men det är inte säkert att vi lider av det i dag. Screening kan hitta sjukdomar vi inte kände till i tid. TEXT WALDEMAR INGDAHL Screening betyder sållning och gallring på engelska. Det är massundersökningar av alla personer inom en befolkning som uppfyller vissa villkor för att löpa risk för en viss sjukdom. Personerna diagnosticeras, utan att de uppvisat några symtom, men det är inte avsikten att ta reda på hur många som är friska. Avsikten med screening är att hitta sjukdomar hos befolkningen i ett så tidigt stadium att det går med behandlingsmetoder att minska risken för dödsfall och lidande. Behandlingarna blir effektivare och skonsammare för patienten om de sätts in i ett tidigt skede. Alla som är födda i Sverige efter 1966 genomgår screening, då PKU-testet tas på alla nyfödda. Det är ett blodprov för att hitta fenylketonuri, en ovanlig men allvarlig genetisk ämnesomsättningssjukdom. Sjukdomen leder till hjärnskador då barnen har en hög halt av aminosyran fenylalanin i blodet. EN ANNAN SORTS screening är kallelserna till tandläkarbesök. Regelbundna tandläkarbesök i förebyggande syfte hittar karies innan hålen i tänderna blivit alltför stora. Kvinnor kallas till cellprover för att upptäckta förändringar i livmoderhalsens celler. Screeningen av livmoderhalscancer har funnits i Stockholm sedan 1968 och utförs i alla landstingen sedan Alla kvinnor mellan år kallas vart tredje år. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden och ökar, då den kan bryta i tidigare åldrar än andra cancerformer. Samtidigt har behandlingarna blivit bättre och fler överlever, därför erbjuder landstingen alla kvinnor mellan år mammografi. I mödrahälsovården genomgår de flesta gravida en ultraljudsundersökning för att screena för allvarliga missbildningar på barnet som t.ex. ryggmärgsbråck. Gravida som är äldre än 35 år, erbjuds test för Downs syndrom. Inom Stockholms läns landsting och på Gotland bjuds både män och kvinnor i åldern år in vartannat år för att delta i tjock- och ändtarmscancer screening. Vad avgör att det skapas upp ett nationellt program för screening av en sjukdom inom vården? De första undersökning av vilka sjukdomar som till att börja med övervägs görs av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Läkemedelsverket. Efter deras beslut tar sig Socialstyrelsen an att bedöma om massundersökningar ska göras, vilket sedan bedöms av landstingen.»socialstyrelsen gav i våras inte ut en rekommendation att införa PSA-tester för alla män. Ove Andrén Världshälsoorganisationen WHO anser att Wilsonkriterierna måste vara uppfyllda för att screening av en sjukdom ska vara meningsfull. Sjukdomen ska vara tillräckligt vanlig och allvarlig, diagnoserna ska vara effektiva, det ska finnas en behandling som leder till en förbättrad prognos för den sjukes hälsa. DET BÄSTA EN läkare kan göra är att dela med sig av sin kunskap, stötta patienten och förklara tesernas fördelar och nackdelar understryker Björn Cedermark, överläkare i kirurgi vid Karolinska och ordförande i SBUs projekt att utvärdera screening för tidig upptäckt av symtomgivande cancer. Då fungerar screeningen bäst för patienten. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män, när de får sin diagnos är cirka hälften över 70 år och bara ett fåtal är under 40. Det finns ett test för prostatacancer. PSA är ett protein som bildas i prostatan och som finns i hög koncentration i sädesvätskan. Ett PSA-test mäter mängden som finns i blodet, en hög mängd kan tyda på prostatacancer. Socialstyrelsen gav i våras inte ut en rekommendation att införa PSA-tester för alla män, berättar Ove Andrén som är verksamhetschef för urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Det är en avvägningsfråga, fortsätter han. Vi måste ge diagnosen till så många om tester iförs, där Andrén påpekar nackdelarna med en screening. Ett positivt test behöver inte betyda prostatacancer, utan kan röra sig om inflammationer eller godartad förstoring. PSA-värdet i blodet stiger med åldern. Behandlingen av prostatacancern kan medföra sämre livskvalitet i form av impotens, inkontinens och depressioner. PSA-prover går dessutom att ta frivilligt på värdcentralen. Genetisk screening analyserar en persons DNA för att hitta anlag för sjukdomar. Testerna kan med säkerhet hitta vissa anlag för sjukdomar, eller användas för prognoser hos symptomfria patienter med anlaget. Den genetiska informationen kan vara mycket värdefull, men sjukdomar orsakas oftast av uttrycket från många olika gener och miljöpåverkan. Kroppens biologi är mycket komplex och svår att dra entydiga slutsatser från. Ett område där genetisk information är viktig är inom farmakogenetiken, att genom gentester screena för hur bra en individ bryter ned ett läkemedel i kroppen. Det ger viktig kunskap för att kunna ge rätt dos vid rätt tidpunkt och få ut bästa effekt utan biverkningar. Smart fakta Människan har 23 kromosompar som består av sammanlagt cirka tre miljarder kemiska bokstäver i olika kombinationer (G, A, T och C). Hitta cancern i tid Sjukvårdsföretaget Vegatus vill rädda liv innan man ens vet om att det är i fara. De två sjukdomsgrupperna man riktar in sig på är även dödsorsak ett och två i Sverige hjärtkärlsjukdomar och cancer. Åttio procent av alla som får en hjärtinfarkt befinner sig i ett förstadium till, eller så har de redan fått, diabetes. Det vi gör är att vi letar efter diabetes på ett tidigt stadium innan det har utvecklats till riktig diabetes, säger läkaren Jörgen Boëthius på Vegatus. Med hjälp av långtidsblodsockret kan man se om blodsockret är på väg att stiga, om det är fallet har patienten en chans att byta diet och livsstil och därmed förhindra diabetes. När det gäller den andra stora sjukdomsgruppen cancer så använder sig Vegatus av MR-screening då hela kroppen röngtas var tredje år. Vissa cancertyper sprider sig väldigt snabbt redan från början och då är det svårt att göra något men många typer har ett stadium där de utvecklas väldigt långsamt innan de ändras och blir mer aggressiva, och förstadiet kan vara i flera år utan att patienten märker av det. Med hjälp av magnetkameror kan man se i stort sett alla cancertyper oavsett stadie och på så vis bota cancern innan den har börjat sprida sig. Att behandla cancern på ett tidigt stadie är dyrt men det kostar ändå bara en bråkdel av vad det kostar samhället att behandla cancer på ett sent stadie. Vi vet att cancer liksom hjärtkärlsjukdomar kan upptäckas innan de ger symptom - bara man vet vad man letar efter. Vad är PSA? PSA-test är värdefullt vid utredning och uppföljning av prostatacancer. PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är ett äggviteämne, enzym, som finns naturligt i kroppen även hos friska män. PSA produceras i körtelceller i prostatan. En del av det kommer ut i blodet. PSAhalten i blodet mäts med hjälp av ett vanligt blodprov. PSA betraktas som normalt om det är under tre mikrogram per liter. Om PSA-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på sjukdom i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer. Förhöjt PSA-värde är vanligt även vid godartad prostataförstoring och vid infektioner i prostatakörteln eller urinvägarna. Med PSA-test kan prostatacancer upptäckas fem till femton år innan den skulle ha orsakat symtom. Källa Cancerfonden

9 NY SMART TJÄNST VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG OCH VÄLJA RÄTT AVTAL Du får upp till fem offerter från ledande finansbolag per förfrågan. Tjänsten är kostnadsfri! Vi hjälper dig att få bättre och snabbare betalt och jämföra priser på fakturum.se - eller kontakta oss på All information vi tar in hanteras konfidentiellt och kommer inte att lämnas ut eller delges tredje part utan ert medgivande. FAKTURAKÖP FAKTURABELÅNING FACTORING

10 10 PROFILINTERVJU THOMAS HELLEDAY Banbrytande forskningsmodell banar väg för framtidens cancerläkemedel Thomas Helleday är cancerforskaren som fokuserar på att utveckla behandlingar som angriper cancercellernas generella svagheter. Han strävar dessutom efter att införa ett banbrytande nytt sätt att bedriva forskning i Sverige, som ett samverkansprojekt mellan många olika aktörer utan direkta vinstintressen. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ULF SIRBORN När Thomas Helleday som sextonåring sommarjobbade på en hematologisk avdelning på Danderyds sjukhus gav det honom insikter som bidrog till att prägla hans karriärval. På Danderyds sjukhus avled många patienter i leukemi, delvis som en konsekvens av ineffektiva behandlingsmetoder. Det var jobbigt att se hur lite vi kunde göra för patienterna och hur bristfälliga läkemedlen var. Jag tänkte att det finns så mycket viktig forskning att göra för att utveckla cancerläkemedel som minskade dödligheten och gav färre biverkningar. Då bestämde jag mig för att ägna mig åt cancerforskning. Jag tänkte mig en framtid i läkemedelsindustrin och tog därför både en examen i molekylärbiologi och en civilekonomexamen. Senare visade det sig att jag istället skulle göra karriär i akademin, säger Thomas Helleday, som idag är verksam på Karolinska Institutet och SciLifeLab i Solna. Han har ägnat den större delen åt grundforskning för att i detalj förstå DNA skador och reparation i cancerceller. Oförutsägbara grundforskningsupptäckter ledde till ett nytt koncept att behandla cancer, PARP hämmare, som nu blev godkänt läkemedel mot ärftlig bröst- och äggstockscancer.»det är oroväckande att vi har sett en nittioprocentig minskning av andelen tidiga kliniska läkemedelsprövningar. Utvecklar läkemedel för generell enzymatisk aktivitet Hans nuvarande koncept bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller behöver vid celldelning. Utan detta enzym infogas skadade byggstenar i tumörens DNA, vilket dödar tumören utan att skada friska celler. Angreppsättet är helt nytt inom cancerforskningen och kan ge en behandling som fungerar på i stort sett all cancer utan nämnvärda biverkningar. Forskningsresultaten kan med andra ord bana vägen för nya behandlingsmetoder och är ett tydligt exempel på att den akademiska grundforskningen har mycket att bidra med i utvecklingen av framtidens cancerläkemedel. Thomas Helleday har valt att organisera sin forskning på ett sätt som skiljer sig från det tillvägagångssätt både akademin och läkemedelsindustrin vanligtvis väljer. Vi har valt en öppen innovationsmodell, vilket innebär att vi knyter till oss specialister med en rad olika kompetenser, både inom och utanför gruppen. Modellen, som bland annat inneburit att forskargruppen delar med sig av resultaten till andra forskargrupper runtom i världen redan innan forskningsresultaten publicerades, kan bidra till att påskynda kedjan från forskningsresultat till färdigutvecklat läkemedel, säger Thomas Helleday. Efterlyser tydligare forskningsincitament för sjukvården Han betonar sjukvårdens nyckelroll för den svenska läkemedelsforskningen och efterlyser tydligare incitament för sjukvårdens aktörer att engagera sig i forskningen. I dagsläget har sjukvården i princip prioriterat bort forsknings- Ge en julgåva till Demensfonden, Demensförbundets forskningsfond. Det är viktigt att forskningen går snabbt framåt för att hitta ett botemedel mot Alzheimer och andra demenssjukdomar. Ditt bidrag betyder mycket. God Jul och Gott Nytt År Demensfonden Så skapades 10 nya Life Science-företag Flemingsbergsmodellen Flemingsbergsmodellen är ett genombrott för utvecklingen av nya innovationer inom Life Science. Modellen har utvecklats av Flemingsberg Science och gett 10 nya företag inom loppet av tre år. Ytterligare 10 affärsprojekt drivs dessutom vidare i samarbete med medicintekniska företag. Här har 500 behov i vården kartlagts och drygt 60 förädlats till affärsinriktade koncept. Utvecklade case har fått finansiering av närmare 21 miljoner kronor från bland andra Almi, VINNOVA och Socialdepartementet. Samarbetspartners har bl.a. varit KI Innovation, KTH Innovation och Stockholm läns landsting. Mer info: innovationforhealth.se

11 THOMAS HELLEDAY 11 PROFILINTERVJU HALLÅ DÄR...» Vi har valt en öppen innovationsmodell, vilket innebär att vi knyter till oss specialister med en rad olika kompetenser. FOTO SOL-BRITT SUNDVALL samarbeten och istället valt att fokusera på att producera effektiv vård. Det är oroväckande att vi har sett en nittioprocentig minskning av andelen tidiga kliniska läkemedelsprövningar i Sverige och att Astra Zeneca valde att flytta delar av sin forskning från Sverige till Boston. Det har bidragit till att Sverige har tappat sin ledande roll inom läkemedelsforskning, säger Thomas Helleday, som anser att frågan i hög grad är politisk, det är upp till politikerna att agera på problemet. Jag tror personligen att vårdens nuvarande organisationsform med landstingsindelning bidrar till att dämpa snarare än att gynna forskningsklimatet i vården. Ett stort antal bra utredningar har genomförts, men hittills saknas konkreta åtgärder för hur vården och forskningen kan integreras på ett tydligare och mer självklart vis, säger Thomas Helleday. Öppen innovationsmodell ställer krav på politisk handlingskraft Han menar att läkemedelsindustrin generellt sett är konservativa och felfokuserade i sitt forsknings- och utvecklingsarbete. Det har lett till att de nya cancerläkemedel som lanserats är mycket kostsamma för vården och samhället. En förutsättning för att en öppen innovationsmodell ska få ett ordentligt genomslag är ett nytänkande och samverkan av läkemedelsutveckling mellan sjukvården, läkemedelsverket, akademin, politiker och samhället i stort. Många är intresserade av en modell som innebär att läkemedel utvecklas med fokus på patientnytta utan kommersiella förtecken, men vi har en bra bit kvar innan samhället är redo för en förändring. För att den ska bli verklighet krävs bland annat att Sverige satsar brett på läkemedelsutveckling byggd på excellent grundforskning i akademin, förändrar styrningen och incitamenten i sjukvården och river byråkratiska och regulatoriska hinder som idag effektivt stoppar nyskapande innovation. Jag tror en ny modell fokuserad på patientnytta kan ersätta dagens drivkraft på kortsiktiga vinstintressen inom läkemedelsutvecklingen, säger Thomas Helleday. Under forskarkarriären har vi i gruppen kontinuerligt höjt ribban. Idag är vår ambition att utveckla välfungerande och effektiva cancerbehandlingar från grundforskning och i nära samråd med läkare och patienter, utan kommersiella drivkrafter. Ytterligare en ambition är att framtida läkemedel ska bli mer prisvärda för samhället, säger Thomas Helleday. Smart fakta Ålder: 43 år. Bor: Grupphus i Stockholmsförort. Familj: Clara som är cancerläkare och barnen Ellinor (8 år), Jakob (5 år) och Josefin (3 år). Yrke: Professor, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Karolinska Institutet. Drivkraft: Att se patienter överleva till följd av de behandlingar vi tagit fram. Lisa Keisu Lennerlöf, ordförande för Riksföreningen OsteoPorotiker (ROP). Hur vanligt är osteoporos? Osteoporos, benskörhet, är en kronisk sjukdom, till stor del ärftligt betingad. Cirka en halv miljon svenskar, varannan kvinna och var femte man över 55 år, drabbas. Det första symptomet är ofta en fraktur. Sverige leder frakturligan i världen med per år, vilket innebär en stor samhällskostnad. Vad kan man göra för att förebygga och lindra? De senaste forskningsrönen visar på betydelsen av styrketräning för att bygga muskler och ge ökad rörlighet. Vi i ROP arbetar för att öka antalet osteoporosskolor, som ger kunskap om goda kostvanor, livsstilsfaktorer, balans, och mediciner. Vi vill också bidra till medlemmarnas livskvalitet, till exempel genom livskaféer som patientföreningen ordnar. Hur kan man höja medvetenheten kring osteoporos? Vår patientförening arbetar för att förändra attityder och framtvinga åtgärder. Vi vill synliggöra de många drabbade och deltar i utredningar för att kunna påverka medicinska professioner och politiker. Vården måste ha aktuell kunskap om exempelvis verksamma mediciner och vikten av helkroppsmätare för korrekt diagnos. Antalet osteoporossjuksköterskor och -mottagningar måste öka och logiskt koordinerade frakturkedjor behövs. Screening med MR bäst för att hitta symptomfri cancer tidigt Vegatus gör hälsoundersökningar med MR som hittar cancer och diabetes m.m innan symptom Barnhusgatan 20, Stockholm Tel

12 12 MÖJLIGHETER MEDICINTEKNIK HALLÅ DÄR... Teknik för ökad patientsäkerhet Hur kan patienter garanteras säkerhet när det gäller användning av medicintekniska produkter i vården? Helena Dzojic på Läkemedelsverket reder ut begreppen. TEXT SARA WIKSTRÖM För att en produkt ska anses vara lämplig för sin användning måste den enligt lag underhållas och användas enligt tillverkarens anvisningar. Men ibland anser användare att anvisningarna är krångliga att följa och frångår dem. För tillverkare och oss på Läkemedelsverket är det viktigt att få information om det. Anvisningar måste vara användarvänliga för att minimera risker för patienter och användare, säger Helena Dzojic, enhetschef på enheten för medicinteknik vid Läkemedelsverket. TILLVERKARNA Å SIN sida har ett ansvar att följa upp sina produkter när de är i användning, och all ny kunskap om produkten i användning ska återföras till tillverkaren för riskanalys och klinisk utvärdering. Ibland kan det krävas uppdatering av anvisningarna och ibland kan det rentav visa sig att det krävs utbildningsinsatser för användare. Emellanåt kan det till och med krävas en ändring av produktens design.»anvisningar måste vara användarvänliga för att minimera risker för patienter och användare. Helena Dzojic BEHOVEN AV DOKUMENTATION kring användningen av medicintekniska produkter varierar. Risken för felanvändning på grund av produktens ergonomiska egenskaper och den avsedda användarmiljön ska minskas i så stor utsträckning som möjligt. Hänsyn ska tas till den avsedda användarens tekniska kunskap, erfarenhet, utbildning, träning och, i förekommande fall, medicinska och fysiska tillstånd. Allt handlar om att ha en dokumenterad klinisk utvärdering och att hålla den levande. Vi på Läkemedelsverket har börjat publicera vägledningar, där vi skriver vår tolkning av regelverket och vad som gäller. Ett område med växande behov av vägledning kring dokumentation av klinisk utvärdering är medicinska informationssystem, berättar Helena Dzojic. Läkemedelsverket publicerar också tillsynsrapporter med slutsatser gällande utvalda produkter eller produktgrupper. Kravet på att tillverkare ska följa upp sina produkter i användning är av största vikt för patientsäkerheten. Genom att läsa tillsynsrapporterna kan tillverkare lära sig mycket om vilka krav som ställs, och hur vi på Läkemedelsverket tolkar regelverket. Vad innebär den europeiska CE-märkningen för säkerheten? CE-märkning anger att tillverkaren har tagit på sig ansvaret att produkten uppfyller de krav som ställs för att den ska få marknadsföras och sättas ut på marknaden inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). CE-märkningen innebär exempelvis att riskerna med att använda produkten är acceptabla med tanke på fördelarna för patienten. TILLVERKAREN ÄR ALLTSÅ ansvarig för dokumentation som behövs för CE-märkning och uppföljning av produkten på marknaden. Läkemedelsverket har ansvar att utföra tillsyn av tillverkare och produkter efter att produkterna CE-märkts och gjorts tillgängliga för användare. Vårdens ansvar är att rapportera olyckor och tillbud till både tillverkare och Läkemedelsverket. LÄKEMEDELSVERKET ÖNSKAR FÅ in fler rapporter, och öka medvetenheten hos vården om vikten av att rapportera negativa händelser, för att öka patientsäkerheten. Därför har de tagit fram ett informationsblad som ska spridas inom vården. Rapport ska alltid göras vid funktionsfel eller försämring av en medicinteknisk eller in vitro-diagnostisk produkts prestanda som har eller skulle kunna leda till död, skada eller sjukdom. I dag är allt fler produkter beroende av en fungerande mjukvara och Helena Dzojic ser att allt fler tillbud orsakas av att mjukvaran inte fungerar som avsett. Hur kan man bäst förebygga fel och tillbud? Genom att från början ha ett tydligt användningsområde samt genom riskanalys kopplat till sammanhanget där produkten ska användas. Ta hänsyn till vilka användarna är, vilken miljö produkten ska användas i och om andra produkter ska användas samtidigt. Men även om man följer alla konstens regler så kan det dyka upp risker när produkten börjar användas. Därför är det viktigt att tillverkaren har ett fungerande system för återkoppling från användare, avslutar Helena Dzojic.... Mats Lindfors, marknadsansvarig på HemoCue. Hur kan man göra diagnostik säkrare och snabbare för patienten? Det beror på typ av diagnostik och var patienterna befinner sig. På HemoCue arbetar vi sedan många år med patientnära tester som skiljer sig från tester som sänds till ett centralt labb på till exempel ett sjukhus. En viktig fördel med dessa är att läkaren får tillgång till ett testresultat snabbare och kan ta direkta beslut om behandling. Detta reducerar väntetider samt minskar köer på mottagningen. Snabbhet ska förstås aldrig påverka patientsäkerheten. Innan våra system används i vården testas produkterna för att säkerställa att de stämmer väl med tester utförda av labbet. Vi utbildar även kunder och användare så att produkterna används korrekt. Hur möjliggör er teknik uppkopplade instrument och datamanagement? Med uppkopplade instrument kan patientens testresultat på ett snabbt och säkert sätt överföras från instrument till patientjournal eller labbinformationssystem. Ytterligare fördelar är att tekniken kan säkerställa att den som använder instrumenten har genomgått rätt träning, använder rätt testkuvett med mera. HemoCue är en av pionjärerna inom datamanagement för patientnära testning, med användarvänliga instrument och kommunikationsprotokoll som möjliggör snabb och korrekt transfer av resultat och information. Vad skulle vara nästa steg att förbättra? Vad ser ni för behov? Här på HemoCue pågår förstås ett ständigt arbete att förbättra både existerande produkter och hitta nya produkter som ger ännu bättre resultat, snabbare överföring, förbättrad användarvänlighet etcetera. Vi är också övertygade om att patientnära testning kan bidra till fortsatt förbättrad hälso- och sjukvård genom att viktiga testresultat levereras snabbt med högsta kvalitet så att vårdpersonal snabbare kan behandla patienter och därmed lindra oro eller symtom.

13 Monica Grekula ser fram emot att stödja medicintekniska tillverkare med biologisk säkerhet I oktober tillträdde Monica Grekula sin nya tjänst på konsultföretaget Symbioteq. Monica har en lång erfarenhet av den medicintekniska branschen, främst inom området utvärdering av biologisk säkerhet. Monica kommer i och med det att komplettera Symbioteqs erbjudande med expertkunskap inom biologisk utvärdering. Möjligheten att samverka med kollegorna inom Symbioteq ger mig tillgång till en otroligt bred kompetensbank inom i stort sett alla områden som är relevanta för medicintekniska företag. Symbioteqs nisch inom kvalitetssäkring och regulatoriskt arbete för medicintekniska produkter innebär att jag kommer att kunna ge support till våra kunder på ett enkelt och bra sätt inom hela området. Monica har i grunden en apotekarexamen, kompletterad med kurser inom biologisk utvärdering av medicintekniska produkter och pågående studier inom toxikologi vid University of Surrey. För att följa och påverka regelverkens förändring är Monica medlem i standardiseringskommittén för biologisk utvärdering. Strategisk produktutvecklingen inkluderar planering för uppfyllnad av de krav som gäller för marknadstillträde på olika marknader (CE-märkning, 510(k) etc.). Kraven på biologisk säkerhet ökar på alla marknader och det gäller att tidigt i utvecklingen välja material som är säkra och passar tillämpningen. Att välja rätt material från början är avgörande för snabb och kostnadseffektiv produktframtagning och med Monica i spetsen kommer vi att komplettera vår verksamhet med en ny gren, där vi erbjuder expertstöd inom biologisk utvärdering. Stödet inbegriper allt från att identifiera lämpliga material, fastställa tillämpliga krav och tester, genomföra tester, bedöma resultat och sammanfatta den biologiska utvärderingen som ska ingå i produktdokumentationen, säger Åsa Runnäs VD på Symbioteq. Symbioteq är en konsultbyrå som sedan 1994 levererar expertstöd inom regelverk och kvalitetssäkring för den medicintekniska branschen. ANNONS Nyhet! Halo Den smarta hörapparaten skapad för iphone På Bra Hörsel är vi stolta över att få presentera Starkeys senaste innovation som ger dig en förstklassig hörupplevelse helt trådlöst. Med Halo följer en lättanvänd App som gör det möjligt att fjärrstyra volymen, finjustera ljudet samt skapa program som lägger dina olika ljudmiljöer på minnet. En annan finess är att du kan strömma telefonsamtal, musik eller annan media direkt i hörapparaten. Vill du testa den redan idag? Hos oss har du alltid en fri provtid på 2 månader utan förpliktelser. Bokar du tid innan 31/12 så ger vi dig 15 % rabatt på alla hörapparater samt 1 års förbrukning av batterier! Uppge koden: Vård&OmsorgNovember. Prova den hos oss! Halo och TruLink är komplatibla med iphone 6, iphone 6 Plus, iphone 5s, iphone 5c, iphone 5, iphone 4s, ipad Air, ipad 4, ipad mini med Retinaskärm, ipad mini och ipad touch (5:e generationen), Made för ipod, Made for iphone och Made for ipad innebär att ett elektroniskt tillbehör är designat att anslutas speciellt till ipod, iphone eller ipad, var för sig, och har blivit certifierat av utvecklaren att möta Apples prestanda. Apple är inte ansvarig för användandet av denna enhet eller dess överensstämmelse med säkerhet och föreskrivna standarder. Observera att användningen av detta tillbehör tillsammans med ipod, iphone eller ipad kan påverka den trådlösa prestandan. Apple, Appleloggan, iphone, ipad och ipod touch är Apple inc s varumärken, registrerade i USA och andra länder. App Store är ett varumärke som tillhör Apple Inc :nebolg es.lesroharb.w w w IMMUNONKOLOGI en ny era inom cancerbehandling. Utnyttjar kraften hos kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer. Största vetenskapliga genombrottet 2013 enligt tidskriften Science. Bristol-Myers Squibb är ett globalt biopharmaföretag som verkar för att upptäcka, utveckla och leverera innovativa läkemedel som hjälper patienter att övervinna allvarliga sjukdomar.

14 14 AKTUELLT ÄLDREVÅRD En god omsorg om våra äldre kräver en välutbildad personal, ofta även med specialistkunskap. En satsning på specialistutbildade sjuksköterskor skulle minska lidandet hos patienter och spara pengar. TEXT SARA LEIJONHUFVUD Vi står inför en framtid där befolkningen blir allt äldre. Det är lätt att förstå att det krävs förändringar inom omsorgen. I dag bor många äldre i eget boende även upp i hög ålder. Anledningen till detta är dels att de institutionella äldreboendeformerna inte räcker till, dels för att många faktiskt själva väljer att bo kvar i det egna hemmet. Och det är viktigt att prata om äldres vård och omsorg, då det har skett en stor förändring under de senaste tio åren. En åldrande befolkning och allt fler äldre som är multisjuka, ställer självklart större krav på sjukvården. Ett exempel är att effekterna av läkemedel kan vara helt annorlunda än hos yngre personer samt att äldre individer ofta är multisjuka och medicinerar för flera sjukdomar. Nu krävs en helt annan kompetens inom bland annat hemsjukvården. Vården efter varje enskild individs behov. En komplex sjukdomsbild som dagens äldre ofta har, ställer förstås sina krav på hög kompetens. Våra äldre bor hemma allt längre och tiden som de vistas i särskilt boende har kortats ner väsentligt. Detta betyder att individen ofta är i ett mycket större vårdbehov i dag än för tio år sedan, säger Lisbeth Löpare Johansson, vårdstrateg på Vårdförbundet. De flesta vill få leva i sin egen hemmiljö så länge som möjligt. Dagens situation ger utmaningar för vården. Rätt kompetens måste finnas och vi måste ha ett annat förhållningssätt. Det är också viktigt att vården ställer upp när det behövs, som till exempel att ge patientens anhöriga det stöd som de behöver, säger Löpare Johansson. Äldreomsorgen ställer ett stort ansvar på de anhöriga och här anser Löpare Johansson att det finns mycket kvar att göra; att möta de närstående på rätt plan och titta på vad som krävs för att vårda patienten på bästa möjliga sätt. Vården i hemmet har ett helt annat sammanhang än vad den har inom den slutna vården. Tyvärr råder det en stor brist vad beträffar utbildning och specialistkunskap inom äldreomsorgen. I dag har endast 1,6 procent av personalen rätt specialistutbildning och det är oacceptabelt. Många äldre är multisjuka samtidigt som kroppen inte längre uppför sig som den gör vid 40 års ålder. Något måste ske och vi måste öka antalet specialistutbildade, säger Löpare Johansson. Utbildning och specialistkunskap är viktigt att hemsjukvård kräver särskild kompetens och en akademisk specialistutbildning för sjuksköterskor skulle kunna vara en del av lösningen.»rätt kompetens måste finnas och vi måste ha ett annat förhållningssätt. Åldrande befolkning ökar vårdkraven Det behövs fler sjuksköterskor med specialistkunskap i vården och det är av högsta betydelse att de ser hela människan inte bara sjukdomarna. Teamet är viktigt och det måste finnas en god koppling till läkarna. En omsorg där alla samarbetar är en förutsättning för att vi ska kunna ge våra äldre kvalitativ vård och värdighet. I SVERIGE HAR alla lagstadgad rätt till att få omsorg och vård. Stödet kan däremot se olika ut beroende på vilka behov som finns, som till exempel hemtjänst eller omsorg dygnet runt. Vården av äldre har flyttats över till ett kommunalt huvudmannaskap och det innebär att de har större ansvar som sjukvårdshuvudmän, även om en privat aktör kan driva vården. Alla människor har behov av att känna trygghet och omtanke och ska bemötas med respekt. För visst är det ju som så; att vi ska kunna bestämma över vårt eget liv och ha rätt till den kompetenta vård som vi behöver livet ut. FOTO OLE OESTEN TOKLE Drömmen om bättre demensvård Vårdplatserna inom äldrevården blir allt färre samtidigt som personalstyrkan minskar, i dagsläget krävs en personalökning på 10 till 20 procent något som inte ser ut att förändras den kommande tiden och som Demensförbundet vill ändra på. Det här är en av frågorna vi driver, vi vill att det ska finnas en lagstiftning om minimibemanning på alla demensboenden. Vidare måste det finnas utbildad personal och närvarande chefer som kan verksamheten och driver utvecklingen. I Sverige är det endast 5 procent av personalen inom äldreomsorgen som har daglig kontakt med sin närmaste chef, i Finland är det 76 procent det måste vi ändra på, säger Stina Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet. Demensförbundet stödjer forskning om alla demenssjukdomar och delar varje år ut ekonomiskt stöd till ändamålet samtidigt som de aktivt jobbar med att förbättra livet för demenssjuka och deras anhöriga här och nu. Vi måste få flera läkare som vill arbeta inom geriatriken. Under de senaste 25 åren har landstingets vårdplatser inom geriatriken minskat med 95 procent. Vi behöver fler platser, geriatriker och utbildad vårdpersonal för att få en trygg och säker äldreomsorg. bildtelefoni.net Ladda ner vår app via Google play eller App Store, sök på bildtelefoni. Med appen får du tillgång till teckenspråkstolk direkt. Öppet alla dagar: Ring bildtelefoni.net: SIP: Taltelefon: G: Webbklient: Skype: bildtelefoni.net Mer info:

15 Var rädd om dig! Välj en äkta vaccinationsbyrå! Vare sig du stannar i Sverige eller reser utomlands gör du klokt i att se över ditt vaccinationsskydd. Snabbt och tryggt hjälper vi dig och din familj att få det vaccinationsskydd ni behöver. Som äkta vaccinationsbyrå, alltid med läkare på plats, erbjuder vi resemedicinsk rådgivning och alla typer av vaccinationer. Och det till mycket förmånliga priser. Exempelvis Twinrix, mot gulsot hepatit A+B, för endast 530:- (barn 430:-). Det blir alltså både tryggare och mer ekonomiskt att välja en äkta vaccinationsbyrå. Välkommen till våra drop-in mottagningar i Vasastan, Slussen/Gamla Stan och i Hammarby Sjöstad. Drop-in vid OdenPraktiken Må-to 10-19, fr 10-17, lö Odengatan 80, vid Vasaparken ca 300 m väster om Odenplan. Drop-in vid SlussenPraktiken Må-to 10-19, fr 10-17, lö Slussplan 7, ca 250 m norr om Slussens T-baneuppg (första huset i Gamla Stan). Drop-in vid SjöPraktiken Må-to 11-19, fr 11-16, lö Hammarby Allé 66 i Hammarby Sjöstad. Ta tvärbanan eller buss 74 till hpl Luma. Med bil, kör (tullfritt) Södra Länken till Hammarby Sjöstad. Alla typer av vaccinationer, friskintyg & hälsokontroller SecuraNova informationssystem DIGITALT JOURNALSYSTEM SecuraNova journalsystem underlättar Kvalitetssäkring av dokumentationen Planering, uppföljning och utvärdering Arbete med evidensbaserade metoder Rättssäkerheten för brukare Systematisk kvalitetsledning Insyn för uppdragsgivare och tillsynen Patientsäkerhet Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar SecuraNova stöder journalföring och övrig dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård. assistansanordnare, särskilda boenden, hemtjänst, Vi utbildar våra ca 200 kunder i systemet, i journalföring, planering, uppföljning samt BBIC. SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår hemsida. NYHETER I VERSION 3 Exempel på nyheter är: Webbmodul - dokumentera via webben, Journalförda viktiga händelser kan tas ut i statistik och användas i upphandlingar, Kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, rapportering, etc. Stöd för ASI och ADAD. Integration med Alfa E-recept. Stöd för schemaläggning/tidrapportering. Integration med Kvalitetsledningssystem. Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex. Läs gärna mer på hemsida! Tel , Dokumentationssystem sedan 1996 Samma goda kvalité Ny läcker design Se den nya designen Kleenex är skonsam till vardagens små händelser, smuts, skräp, feta glasögon och kladdiga fingrar. Kleenex kan mycket mera än att snyta näsan vid förkylning och allergi. Prova själv.

16 16 MÖJLIGHETER BILDTELEFONI HALLÅ DÄR... Tolktjänst för teckenspråkiga Teckenspråkiga behöver också kunna kommunicera via telefon och ha tillgång till teckenspråkstolk utan att behöva förbeställa. Därför finns en kostnadsfri tjänst upphandlad via Post- och telestyrelsen (PTS) där döva och hörande får tillgång till teckenspråkstolk direkt. TEXT ANGELICA LINDHOLM Johnny Kristensen har utvecklat och startat tjänsten bildtelefoni.net och han driver verksamheten från Tolkcentralen i Örebro. Sverige var först i världen med denna teknik. PERSONER SOM ANVÄNDER teckenspråk ringer in till tjänsten via sin dator, platta, bildtelefon, eller mobil. Den som använder tal ringer tjänsten via en vanlig telefon. Samtalet tolkas av en teckenspråkstolk. Bildtelefoni löser många problem som kan uppstå när teckenspråkiga ska tala med personer som inte behärskar teckenspråk och vice versa; telefonsamtal till myndigheter, arbetsgivare, sjukanmäla sitt barn, kontakta en vårdcentral eller beställa en taxi. Tjänsten finansieras via skatter och finns för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till det svenska kommunikationsnätet på lika villkor. Vi gör helt enkelt telenätet tillgängligt även för teckenspråk. Tjänsten anpassas också till personer med dövblindhet. Vi har tolv studior i Örebro och har även ett antal underleverantörer runt om i landet. Statistiskt sett utför vi här i Örebro i bildtelefoni.net mer än dubbelt så många uppdrag som alla tolkcentraler i hela landet utför på ett år ute på fältet. En enorm nytta alltså. Man kan tro att de fysiska»både fysiska tolkningar ute i verkligheten och tolkningar i bildtelefon ökar. tolkuppdragen med teckenspråkstolk på plats ute på fältet skulle minska med de internetbaserade uppdragen men både fysiska tolkningar ute i verkligheten och tolkningar i bildtelefon ökar. Mest just nu ökar användning av apparna och Skype, berättar Johnny Kristensen. Drygt uppdrag utförs årligen via tjänsten började man titta på om det överhuvudtaget var möjligt att utveckla och integrera tolktjänsten med tekniken. Början till bildtelefoni.net har funnits som regional tjänst sedan 1996 och på nationell nivå sedan Men då var det via ISDN och det var både dyrt och långsamt. Många teckenspråkiga ligger i framkant när det gäller IT och är så kallade super users. Cirka 17 procent av all trafik går i dag via gratistjänster som Skype och appar. Det är fantastiskt att tekniken på så kort tid gått från att behöva använda en apparat som kostade kronor till att vara gratis, säger Johnny Kristensen. DET VI VILL och hoppas på är att exempelvis vården med vårdcentraler och akutmottagningar ska bli bättre på att kontakta teckenspråkiga personer genom tjänsten. Naturligtvis gäller det även myndigheter som polis, hemtjänst och arbetsförmedling. I dag finns en stor kunskapslucka hos många myndigheter och landsting om hur man kontaktar bildtelefoni.net och hur man kan använda oss på bästa sätt. Problemet är att det är svårt att få ut information till rätt personer.... Stefan Persson, socionom på SecuraNova Informationssystem. Var det bättre förr? När vård och omsorg översköljs av information och ökande krav på så kanske någon tycker att det var bättre förr. I vård och omsorg ställs höga krav på att man ska ge en säker och bra vård, som passar brukaren eller patienten, som leder till förbättringar, som kan följas upp, som kan visa resultat, man ska dokumentera allt och lite till, man ska ha kvalitetsystem och mycket mer. Bra dokumentation är grunden för bra vård och omsorg. Fortfarande finns det verksamheter som inte använder datastödda journalsystem i vård och omsorg. Man kanske använder papper och penna eller egentillverkade system, framför allt i privata företag. Det gör att dokumentation tar lång tid och säkerheten är katastrofal. Även stora verksamheter i vård och omsorg har upplevt enorma problem med dåliga journalssystem, så att de till och med äventyrar vårdens kvalitet. Dålig säkerhet med obehöriga intrång, användarovänlig hantering, driftavbrott med mera försämrar vårdens kvalitet och skapar stress för personalen. Med bra journalsystem gör man det omvända. Man tjänar tid, dokumenterar säkert och blir tacksam för att det är bättre nu än förr. HÖGSPECIALISERAD HANDKIRURGI STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ SNART I LINKÖPING Leverantör mot alla försäkringsbolag

17 ANNONS Personlig assistans med själ och hjärta Marie Hansson har 30 års erfarenhet av vårdyrket. Med en bakgrund som LSShandläggare, undersköterska och chef så driver hon assistansföretaget Björka Assistans. Med en egen dotter med funktionsnedsättning, så vet Marie exakt vad som krävs och hur mycket man måste kämpa för sin rätt att leva som andra gör. Jag vet vad mina kunder som anhöriga går igenom och vårt mål är att alla alltid ska ha rätt till den allra bästa assistansen. Grundsynen är att alla har rätt att leva som alla andra, det handlar om människans behov och livskvalitet.vi vet hur mycket det betyder att kunna erbjuda det lilla extra. Den självklara målsättningen är i alla lägen att förenkla vardagen för den som har behov av personlig assistans. Dessutom erbjuder vi hjälp med praktiska råd kring lagar och rättigheter. Genom att synas och att se både kunden och assistenten upptäcker man problem i tid, menar Marie, och därför anordnas regelbundna arbetsplatsträffar, var femte vecka i de flesta grupperna. Dessutom har man daglig kontakt via sms och telefon. Vi vill jobba nära både kunden och assistenten, och fånga upp saker innan de riskerar att utvecklas till problem. Vi ser till att vara tillgängliga, våra assistenter ska känna att de kan ringa till oss. I dag har Björka Assistans drygt 150 assistenter, 23 assistansuppdrag och 15 ledsagar och avlösaruppdrag. Vid ett nytt assistansuppdrag så handlar det i första hand om att matcha kund och assistent. Vi tar oss tid att lära känna en ny assistent, de får berätta vem de är vilket gör att vi lättare kan matcha hen med kunden. Sen kontaktar vi vår kund och berättar om assistenten och frågar om de vill träffas. Efter detta första möte följer vi upp och tar reda på hur det kändes, kommer detta att funka, trivs de tillsammans. Känns det bra så provar vi. Assistenten får gå bredvid cirka 40 timmar och under den tiden får man veta vad man ska göra, man får sin arbetsbeskrivning. Vi vill att båda parter ska känna sig trygga. I vissa fall kan det behövas specialkunskaper. Det kan vara en kund som behöver specialkost, då kan vi köpa in en kurs kring detta för just den assistansgruppen. Det är kundernas funktionsnedsättning som styr vilken typ av kurser vi letar upp. För vissa är detta kanske en produkt, för Björka Assistans handlar arbetet om människor. Jag har jobbat med omsorg sen jag var 18 år gammal. Jag älskar jobbet och kan det både ur ett kommunalt och privat perspektiv, Maries personliga erfarenheter ger henne ett starkt driv och hennes stora kunnande inom vårdyrket har gett henne verktyg att skapa en trygg och välfungerande assistansverksamhet. Och hon lägger ner själ och hjärta i allt hon gör. För oss är det självklart att vilja skapa långsiktiga relationer och lära känna dem vi arbetar med, avslutar Marie. BJÖRKA ASSISTANS ERBJUDER: PERSONLIG ASSISTANS avser ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. Personlig assistans innebär att följa brukaren var han eller hon än är, i olika verksamheter, på olika platser och på olika tider på dygnet. Assistentens arbetsplats är där brukaren befinner sig. En personlig assistent kan hjälpa en person med funktionsnedsättning att sköta sin hygien, att klä på sig, äta, förflytta sig, arbeta, studera, fritidsaktiviteter, sköta sitt hem, hälsa på vänner med mera. LEDSAGARSERVICE innebär att brukaren ska få möjlighet att komma ut bland andra människor. Exempel på detta kan vara ledsagning för besök hos vänner, för deltagande i kulturlivet samt för att deltaga i olika idrotts aktiviteter. AVLÖSARSERVICE I HEMMET Med avlösarservice avses vanligen avlösning i det egna hemmet det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående så att dessa kan koppla av, resa bort eller delta i egna aktiviteter. RÅDGIVNING Vi hjälper dig med att ansöka om personlig assistans, ledsagarservice eller avlösarservice enligt de gällande lagstiftningarna. Vi kan bistå vid möte med olika myndigheter om du så önskar. Järngatan 23, Lomma Tel Vi erbjuder följande tjänster: Personlig assistans Ledsagarservice Avlösarservice i hemmet Rådgivning

18 18 KRÖNIKA ÅKE NILSSON Visionen av en vård som inte gör ont värre»i grundläggande avseende kan patientsäkerhet faktiskt ses som det kanske viktigaste kvalitetsområdet i hälso- och sjukvården. Idén om patientsäkerhet föregriper vår moderna diskurs med minst ett par tusen år. Redan den hippokratiska läkareden innehåller en tankeväckande passus om att avstå från sådant som kan skada eller kränka en patient. TEXT ÅKE NILSSON, JURIST VID RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA I dagens kontext med många olika professioner engagerade i vården, ett mer flytande gränssnitt mellan sluten- och öppenvård, samt stöd och omsorgsgivare ute i samhället som kompletterar och avlöser vårdinsatser är det inte alltid lätt att ta ansvar för sin bit av en människas vårdmosaik. Förlopp riskerar att läsas av från vitt skilda perspektiv och patienten själv har inte alltid möjlighet att reflektera och återkoppla till rätt instans. Hur ser då ett optimalt patientsäkerhetsarbete ut och hur bör man definiera begreppet? Viss ledning står här som tur är att finna hos Socialstyrelsen och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). I grundläggande avseende, menar Socialstyrelsen, kan patientsäkerhet faktiskt ses som det kanske viktigaste kvalitetsområdet i hälso- och sjukvården. Bristande patientsäkerhet orsakar vårdskador, vilka medför såväl mänskligt lidande som betydande kostnader för samhället. Hög patientsäkerhet är då inte bara ett grundläggande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avgränsat av Patientsäkerhetslagens definitioner utan även en viktig förutsättning för att kunna upprätthålla allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården. I formell mening ger Patientsäkerhetslagen följande nyckeldefinitioner: Patientsäkerhet skydd mot vårdskada. Vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. MED VÅRDSKADA AVSES alltså endast sådana skador som hade kunnat undvikas. Så även om källor finns som belyser i vilken utsträckning patienter drabbas av skador och komplikationer i vården framgår det inte alltid hur stor andel av de faktiska skadorna som hade kunnat undvikas. I Socialstyrelsens rapport, Vårdskador inom somatisk slutenvård från 2008, bedömdes att 70 procent av alla under vårdtid uppkomna skador och komplikationer var undvikbara. Att kartlägga patientsäkerheten i olika delar av vården och att över tid följa utvecklingen är alltså inte lätt. För att kunna göra det behöver man indikatorer som belyser flera aspekter av patientsäkerheten i olika typer av bedriven vård. Socialstyrelsens ambition har visserligen varit att även redovisa indikatorer som speglar patienternas och de närståendes perspektiv på patientsäkerhet och vårdskador. Men, här saknas till stora delar nationella datakällor varför flertalet av de tillgängliga indikatorerna primärt belyser patientsäkerhet ur vårdgivarnas och professionens perspektiv. Konsekvenserna av denna sorts slagskugga kan man ju fundera över. Ja till antibiotika. När det verkligen behövs. Överförskrivning av antibiotika och antibiotikaresistens är två ständigt aktuella samtalsämnen. Det är inte alltid lätt att ställa rätt diagnos hos patienter med diffusa symptom. Det kan också vara svårt att stå emot påstridiga föräldrar till ett sjukt barn. Hur kan man på ett enkelt sätt säga ja eller nej till antibiotika inom vården? Med HemoCue WBC DIFF får du svar direkt, vilket gör att......det blir lättare att motivera ett ja eller nej till antibiotika. Rätt diagnos ger möjlighet till en mer kontrollerad antibiotikaförskrivning. HemoCue WBC DIFF är ett unikt patientnära system för bestämning av totala antalet vita blodkroppar och en 5-parts differentialräkning av dessa. Inom 5 minuter får du ett resultat med laboratoriekvalitet. För mer information besök vår hemsida hemocue.com eller ring

19 ErgoNova Gungstolen är en modern gungstol. Den kan ställas in efter varje användare och tack vare hjulen är den enkel att flytta. Lugnande och avslappnande musik med taktil stimulans ErgoNova Gungstolen har två inbyggda högtalare i ryggstödet och en basvibration bakom korsryggen, som åstadkommer en behaglig taktil stimulans. Stolen levereras med musik från MusiCure som är specialdesignad originalmusik med dokumenterad effekt som lugnar patienten och skapar en positiv upplevelse. Högtalare i ryggstödet med lugnande musik. ErgoNova Gungstolen effektiv minskning av oro och problematiska beteenden vid t.ex. Demens, ADHD, Autism och Aspergers Enkel att använda Stolen manövreras med hjälp av en lätthanterlig fjärrkontroll. Alla funktioner styrs med ett lätt tryck på fjärrkontrollen. Skapa extra känsla av ro och trygghet med Fibertäcket. Täcket finns i vikterna 2 14 kg. Tre automatiska program med försiktiga rörelser -modern gungstolsterapi Telefon Mail: Träffa oss på äldreomsorgsdagarna Monter A05:18 VÄND DIG MED FÖRTROENDE TILL OSS VI HJÄLPER DIG! Vi underlättar för dig i din vardag så att du får tid över till annat! HEMTJÄNST Vi erbjuder dig hemtjänst anpassad efter dina behov och önskemål. Du är alltid delaktig i vår planering av de insatser du har i ditt biståndsbeslut. Vi värnar om din integritet, delaktighet och ditt självbestämmande. DeLuxe Hemtjänst bygger sin verksamhet på en helhetssyn kring dig som kund. Vi visar dig respekt och empati, vi är lyhörda för dina önskemål. Vi värdesätter att vår personal har ett öppet och respektfullt förhållningssätt. Vi har tystnadsplikt. Vår målsättning är att du ska ha så få personer som möjligt som kommer hem till dig kontinuitet är viktigt för oss. HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER (RUT-AVDRAG) Vi erbjuder städning, trädgårdsskötsel, snöskottning, matlagning, tvättning samt mat inköp m.m. Detta med upp till 50 % skattereduktion för dig som kund. SKÖNHETSVÅRD Vi erbjuder hårklippning, fotvård, pedikyr, ansiktsbehandling m.m. Samarbete med Aysel s Skönhetsvård (www.aysels.se). AUKTORISERADE EKONOMITJÄNSTER Vi erbjuder hjälp med inkomstdeklarationer, skattefrågor samt övrig ekonomisk rådgivning. VILL DU VETA MER Kontakta oss idag för mer information och kostnadsfri rådgivning Tfn växel: E-post:

20 Enkelhet. Effektivitet. Lönsamhet. Enkelhet. Effektivitet. Lönsamhet. Cirrus - Ett webbaserat Schemaläggnings och Administrationssystem för Assistansbolag Cirrus - Ett webbaserat Schemaläggnings och Administrationssystem för Assistansbolag Android och surfplattor & Vårdsektorn. Det finns som App till iphone, Android och surfplattor & Vårdsektorn. Det finns som App till iphone, Time2view - Cirrus - Överallt - där Internet finns Time2view Time2view - Cirrus - Cirrus - Överallt Överallt - där där Internet Internet finns finns Cirrus är programmet som alla kan hantera! För mobila appar, surfplattor, PC, Mac och Linux. Time2view Cirrus. Mer än bara schemasystem. Time2view Cirrus. Vi finns där internet finns. Cirrus är programmet som alla kan hantera! För mobila appar, surfplattor, PC, Mac och Linux. Time2view För mer information Cirrus. Mer kontakta än bara oss schemasystem. gärna via: Time2view För mer Telefon: information Cirrus kontakta Vi finns 10 där oss 003 internet gärna via: finns. Telefon:

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7 Om PSA-test Innehåll Om prostata och prostatacancer 6 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 7 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 8 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 8 PSA-kvot

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den!

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH, produktutvecklingsstöd i vården. PUSH din utvecklingspartner i vårdmiljö Varje dag föds goda idéer i

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte ÖMSESIDIGT LÄRANDE FÖR STUDENTER, PATIENTER OCH PERSONAL PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte Förberett för: Pia Kinhult, Region Skåne Bearbetat av: Lars Lindmark, Jidoka Innovation AB Tomas Kirkhorn,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer